Grunden för grupper Flashcards

1
Q

Vad finns det för olika definitioner av en grupp?

A

Kategorisering
* Två eller fler som anser sig tillhöra samma sociala kategori
Kommunikation
*Tre eller fler personer som:
* Ser sig själva som en grupp, är beroende av varandra (interdependent) och kommunicerar på något sätt med varandra
Influens
* Två eller fler som interagerar på ett sätt där de influerar varandra
Beroende av varandra
* Det är beroende snarare än likheterna som skapar gruppen
Ömsesidigt förhållande
* Två eller fler som på något sätt har en dynamisk ömsesidig relation till varandra
Psykologisk signifikans/betydelse
* Ett antal personer som interagerar, är medvetna om varandra och anser sig vara en grupp
Relationer
* Personer som har en viss relation till varandra (ex. har samma mål, agerar tillsammans, har samma intresse kring något osv)
Delade identitet
* Två eller fler som delar en social identifikation och vars existens (den gemensamma sociala identifikationen) uppmärksammas av en tredje part
Delade uppgifter och mål
* Två eller fler som beroende av varandra jobbar mot ett gemensamt mål
Social enhet
* Personer som ingår i en social enhet, interagerar utifrån den och är hängiven till den sociala enheten
* Struktur
Personer som innehar olika roller i en social enhet och där det finns vissa fasta normer och värderingar som styr beteenden hos enskilda individer som är en del av enheten

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad är en primärgrupp?

A
  • De minsta och mest intima grupperna man har som man har mest interaktion med, influeras mest av, är mest beroende av och som påverkar ens attityder, värderingar, beteenden mest.
  • Även om interaktionen minskar så kommer man känna att man tillhör gruppen
  • Dessa grupper skyddar individerna på olika sätt
  • Här finns familjen, närmsta vännerna, minsta krigsenheten (i krig)
  • Social grupp
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Social grupp?

A
  • En relativt liten grupp som interagerar med varandra över en längre tid men där man inte är lika emotionellt involverad som i den primära gruppen.
  • Mer flyktigt där man kan lämna en social grupp och söka sig till en ny.
  • Man kan ingå i flera sociala grupper
  • Här finns kollegor, klasskompisar, kompisgäng, lagkamrater, besättning, lag
  • Skillnad mellan besättning och lag är att i en besättning har alla en väldigt tydlig roll som hen har oavsett vilka andra som ingår i besättningen= man kan arbeta med vem som helst utan att det påverkar då det inte finns någon riktig grupprocess
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad innebär Kollektiv (collective) gällande grupper

A
  • En stor grupp som bildas i en specifik situation/händelse men som sedan löses upp
  • Det enda som enar gruppen är den specifika händelsen och de behöver inte ha något mer gemensam efter det.
  • Ex: personer som köar, publik, människor som springer från en brand
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Sociala kategorier

A
  • Grupper som klumpas ihop för att de anses ha gemensamma attribut osv men där de inte har något personligt gemensamt med enskilda individer
  • Ex: kvinnor, göteborgare, psykologer, muslimer osv
  • Det kan dock utifrån individens sociala kategori utvecklas grupper som influerar individen mycket
  • Kan påverka medlemmarnas sociala identiteter
  • Skapa vridna perceptioner av medlemmar i kategoriserade grupper (stereotyper)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad innebär gruppkohesion?

A
  • Hur tajt och sammanhållen en grupp är/hur mycket samhörighet de känner
  • Alla grupper har mer eller mindre kohesion
  • En känsla av grupptillhörighet
  • Är resultatet av utveckling av mellanmänskliga band i gruppen samt krafter på gruppnivå som förenar gruppen som ex. gemensamma engagemang för gruppmål
  • Medlemmar i grupper med hög kohesion värdesätter gruppen och att tillhöra den högt samt identifierar sig snabbt som medlem av gruppen.
  • Vikten ligger inte på de mellanmänskliga banden utan snarare på gruppens gemensamma syfte. Alla medlemmar behöver inte gilla varandra men när de träffas så känner de ändå hög grad av sammanhållning
  • Grupputveckling leder till kohesion
  • Kohesion leder till framgång
  • Framgång leder till kohesion
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad finns det för olika gruppkohesion?

A

Social kohesion
* Man känner ett gillande till individer i gruppen och till gruppen i stort
Uppgiftskohesion
* Delat engagemang för gruppens mål och uppgift
Emotionell kohesion
* Affektiv intensitet, delade positiva känslor av stolthet över gruppen, moralen, lagandan, kårandan osv
Kollektiv kohesion
* Medlemmars identifikation med gruppen och har ex en hög entativitet
Strukturell kohesion
* Gruppens normer, strukturer, återkommande händelser som medlemmarna i gruppen vet om och som bildar en gemensam struktur kring gruppen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad bidrar till kohesion?

A
  • Medlemskap
  • Gruppstorlek (får inte vara för stor då man inte kommer känna med hela gruppen)
  • Medlemmarnas sammansättning (vilka är med, vad finns det gemensamt med de osv)
  • Kontinuitet (hur många kommer in och lämnar grupper)
  • Arbetsförhållanden
  • Uppgiften (vad ska vi göra/vad är det för mål)
  • Fysisk miljö (var ses man osv)
  • Kommunikation (hur och på vilket sätt kommunicerar man)
  • Teknologi (behöver man använda teknologi för att kunna arbeta)
  • Organisation
  • Ledarskap
  • Policies
  • Framgång
  • Yttre hot
  • Gruppmognad
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad innebär Entitativitet

A
  • Fenomenet kring att en grupp av människor ser ut att vara en gemensam enhet snarare än en grupp av individer.
  • Grupper med hög kohesion har det.
  • Kan något förenklat sägas vara när andra personer ser att en grupp verkligen är en grupp där alla tillsammans bildar en enhet.
    Påverkas av
  • Gemensamt öde (gör de samma sak, ex läser de samma bok osv)
  • Likhet
  • Närhet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Lewins fältteori

A
  • Bygger på interaktionism
  • Menar att det sammanhang som ett socialt eller psykologiskt fenomen ingår i inverkar på dess natur och funktion (likt ett kraftfält)
  • Lewin menade att en grupp är ett enhetligt system som inte kan förstås genom att studera de styckvis
  • Varje grupp är mer än summan av varje individ
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad innebär interaktionism?

A
  • Våra beteenden formas i samklang med omvärlden
  • Handlingar, processer (kognitivt) och responser (emotionellt) av människor i grupp (beteenden) beror på (är en funktion av) interaktionen mellan personen och omgivningen.
  • I en gruppkontext betyder detta att gruppmedlemmarnas reaktioner (beteenden) är ett resultat av deras personliga karaktärsdrag och omgivingsfaktorer (gruppens särdrag/kännetecken, övriga gruppmedlemmar och situation).
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad händer med oss när vi utesluts från en grupp?

A
  • Ofrivillig ensamhet är i allmänhet obehagligt och kan trigga negativa reaktioner
  • Isolering från andra människor är förknippat med ångest, sömnsvårigheter, depression, trötthet, förvirring
  • Uteslutning eller utfrysning (kallas ostracism) är smärtsamt och påverkar stressymptom (högt bloddtryck, kortisolpåslag) och liknar fysisk smärta.
    Att vi kan bli utfrysta är vi alla medvetna om= vi kan dela ut sociala bestraffningar med tanke på att alla är medvetna om att risken för utfrysning finns.
  • Om man inte passar in så finns risken för social bestraffning i form av ex. hot om utfrysning (kan vara väldigt subtila hot/hintar kring detta).

Vid antydan till uteslutning känner vi smärta och ett hot mot vårt behov att tillhöra–> negativa affekter som nedstämdhet eller ilska–> vi behöver fundera på hur vi ska hantera situationen och hitta strategier beroende på varför vi tror att vi blir uteslutna–> hittar vi inte adaptiva strategier och blir uteslutna på riktigt så hamnar vi i avskedssteget där vi upplever främlingskap, depression, hjälplöshet och att vi inte duger

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

The temporal need-threat model of ostravcism

A

Vid antydan till uteslutning känner vi smärta och ett hot mot vårt behov att tillhöra–> negativa affekter som nedstämdhet eller ilska–> vi behöver fundera på hur vi ska hantera situationen och hitta strategier beroende på varför vi tror att vi blir uteslutna–> hittar vi inte adaptiva strategier och blir uteslutna på riktigt så hamnar vi i avskedssteget där vi upplever främlingskap, depression, hjälplöshet och att vi inte duger

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Varför söker vi oss till grupper?

A

Socioemotionella syften
* Tillfredsställa behov av gemenskap, tillhörighet
Need to belong
* Vi har ett grundläggande behov, likt att äta, att tillhöra andra
* ”En genomgripande drift att forma och bibehålla åtminstone ett minimum antal av varaktiga, positiva och inverkningsfulla relationer” (Baumaeister & Leary 1995)
Instrumentella syften
* Åstadkomma något tillsammans (task work)
* Vi gör/organiserar verksamheter/grupper för att vi får gjort mer tillsammans än på egen hand
* Vi är organiserade varelser (vi organiserar oss för att utverka saker)
* Effektivitetsskäl (vi får gjort mer när vi arbetar i grupp)
Samordna/koordinera verksamheter
* Det kan krävas mindre ledningsresurser att koordinera grupper än enskilda individer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

På vilket sätt buffrar grupptillhörighet mot stress?

A

Grupptillhörighet kan bli ett socialt stöd
* Tillhörighet, inkluderande
* Emotionellt stöd
* Information, vägledning
* Instrumentellt stöd (man gör något konkret)
* Visa på mening/syfte

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad innebär Need to belong?

A
  • Vi har ett grundläggande behov, likt att äta, att tillhöra andra
  • ”En genomgripande drift att forma och bibehålla åtminstone ett minimum antal av varaktiga, positiva och inverkningsfulla relationer” (Baumaeister & Leary 1995)
17
Q

Vad innebär ostracism?

A

En form av sanktion där man exkluderar en eller flera medlemmar i gruppen genom att minska eller helt sluta ha kontakt med personen/personerna. Man gör det bl.a. genom att ignorera, frysa ut eller rent av utesluta ur gruppen

18
Q

Vad är fight-or-flight responsen?

A

Vid omedelbart hot (vi slåss för att komma tillbaka i gruppen eller undviker att bli utesluten genom att söka sig till en annan grupp)

19
Q

Tend-and-befriend

A

vid långsiktigt hot (man är mer strategisk vid risk för uteslutning och vårdar/tar mer ansvar för uppgifter i gruppen och stärker vänskapen med personer i gruppen)

20
Q

Vad innebär och kännetecknar kollektivism på mikro, meso och makronivå?

A

Micro:
* Gruppens bästa före individens
* Det gemensammas bästa är i fokus (sociocentrisk)
* Individerna är beroende av varandra
* Starka band mellan människor
* Betoning på sociala skyldigheter
* Självet är överlappande (självet är mer i relation till andra)
* Glädje kring att ge
* Betoning på social identitet
*
Meso:
* Gemensamhetsrelationer (Vi delar på resurserna och att hjälpa är en naturlig del som vi gör utan att tänka att det kommer gengäldas. Vi gör saker för varandra naturligt)
* Gruppens bästa i fokus
* Gruppen före individen
Makro:
* Rättvisa bygger på equality norm (lika för alla)
* Samhället är uppbyggt på beroende av varandra

21
Q

Vad kännetecknar individualism?

A

Micronivå:
* Lösa band mellan individer
* Betoning på personlig idenitet
* Betoning på personlig frihet
* Självet är oberoende
* Glädje att få
* Fokus kring mitt bästa (egocentriskt)
*
Meso:
* Individen före gruppen
* Fokus kring att man är en aktör/medlem i en grupp (gruppen tjänar individen)
* Fokus på utbytesrelationer (vi hjälper andra med förväntan att de ska gengälda oss och ge något tillbaka. Vi utbyter tjänster för egen nytta)
Makro:
* Rättvisa bygger på en equity norm (fördelning efter insats)
* Samhället är uppbyggt på oberoende

22
Q

Vad innebär personlig identitet?

A
  • Identiteten/självbilden utgår från personliga egenskaper som färdigheter, personlighet, individuell kunskap, övertygelser osv
23
Q

Vad innebär social identitet?

A
  • Identiteten/självbilden utgår från relationer till andra, social tillhörighet osv
24
Q

Exchange relationships?

A
  • När man tycker sig få så mycket positiv belöning som möjligt
  • Man strävar alltid efter att minimera sina ”kostnader” och maximera sina belöningar
  • Kostnader innebär subjektiva känslor av hur mycket man ”offrar” i relationen, kan vara allt möjligt så ex. tid eller kraft utan att känna att det är värt
25
Q

Comparison level samt alternative comparison level (I relation till exchange relationships)

A
  • Vad man har för förväntningar på förhållandet i allmänhet (comparison level)
  • Vad för ”kostnader och vinster” man anser att man skulle få i ett annat förhållande (alternative comparison level)
26
Q

Communal relationships

A
  • Man tar hänsyn till varandras behov
  • Fokus ligger snarare på att den andra ska ha det bra utan att hela tiden tänka på vad man själv får ut av det eller får tillbaka
27
Q

Vad innebär norm of reciprocity?

A

En förväntan på och från omgivningen att man på något sätt ska “betala” tillbaka tjänster. Man gör helt enkelt tjänster för varandra för att betala tillbaka tidigare tjänster eller för att andra ska göra tjänster åt en längre fram.
Detta gäller både när personer gör något positivt och negativt. När det är negativt så kommer man att göra en tillbaka-kaka= risk för konflikt

28
Q

Equity norms?

A

Fördelning efter insats
Man får utdelning efter vad man bidrar med.
Bygger på en tanke kring att man ska förtjäna att få något
Är en norm i individualistiska samhällen

29
Q

Equality norms?

A

Fördelning jämlikt över alla medlemmar
Man får lika mycket utdelning oavsett vad man bidrar med.
Bygger på en tanke kring att alla bidrar utifrån sin bästa förmåga
En norm i mer kollektivistiska samhällen

30
Q

Social identitetsteori

A

Vi vill tillhöra den bästa gruppen då det gör att vi är bättre.
* Är en övergripande teori som förklarar inomgruppliga beteenden gentemot andra grupper
* Till följd av människors vilja att ha en positiv självbild vill vi tillhöra grupper som har positiva egenskaper då det betyder att jag är bättre
* Bygger på kategoriseringar, sociala jämförelser, delad bild av in/utgrupper
* Självuppfattning (vem är jag? Jag är en del av denna gruppen)

31
Q

Social identity theory inom ledarskap

A
  • Ledaren är väldigt viktig för grupprocesser
  • I och med att medlemmar kategoriserar sig själv och andra utifrån social tillhörighet skapas en prototypmedlem för gruppen.
  • Man kommer lyfta fram medlemmar som bäst representerar sin grupp och de värderingar gruppen (och en själv) har.
  • Ex. värdesätter man samarbete kommer man ta fram en relationsorienterad ledare
  • Om gruppen betyder mycket för enskilda medlemmar och deras självbild kommer ledaren att vara närmare prototypmedlemmen än om det är en nyformad grupp.
  • Man vill även ha ledare som utmärker gruppen och som exemplifierar vad som gör gruppen unik och bättre än övriga grupper
32
Q

Social kategorisering

A

Vi kategoriserar andra (och oss själva) i grupper baserat på bl.a. status, ålder, kön, etnicitet osv.
Detta påverkar sedan våra bild av personerna baserat på vilken kategori vi satt de i (in-och-ut-grupper bl.a.) och ligger till grund för stereotyper

33
Q

In och ut-grupps bias

A

Att vi tenderar att tänka positivt om vår ingrupp och mer negativt om utgrupper