Varför går man med i grupper? Flashcards
Personligheter och viljan att söka sig till grupper
- Extraversion= söker sig till grupper som är lag-orienterade/fokus på samarbete
- Agreeableness (tillmötesgående/vänlighet/omtänksamhet)= söker sig till grupper som inte är tävlingsinriktade utan precis som extroverta till grupper med fokus kring samarbete
- Samvetsgranna= söker sig till uppgiftsorienterade grupper där man producerar
- Öppenhet till nya erfarenheter= Grupper med fokus på kreativitet, utforskning osv
Olika övergripande aspekter som kan påverka att/hur man söker sig till grupper
Personlighet (man har en personlighet (ex. extraversion) som gör att man gillar att möta andra)
Ens anknytningsstil (beroende på vad man har för anknytningsmönster som vuxen påverkar)
Social motivation (behov av inkludering, närhet eller makt)
Tidigare erfarenheter av grupper
Tre sociala motivationer/behov som gör att man söker sig till grupper?
Need for affiliation (behov av inkludering/upptagande/samhörighet)
Need for intimacy
Need for power
Vad innebär need for affiliation?
Affilition betyder upptagande/anslutande)
* Känner en starkare vilja att vara med andra människor
* De söker sig oftare till grupper, spenderar mer tid med grupper, interagerar med andra gruppmedlemmar i högre utsträckning och accepterar andra medlemmar snabbare
* De uppskattar i högre grad gruppaktiviteter även när det är uppgiftsorienterat
* De upplever dock högre obehag när interaktionen till andra inte är bra
* De känner en större oro kring att bli utstötta ur gruppen och ett större obehag kring att bli dömda av andra personer
Need for intimacy
- Man har ett behov av nära varma relationer
- Uttrycker i högre utsträckning oro och omsorg för andra
- Är inte (som de med hög need of affiliation) rädda för att bli avvisade utan fokuserar snarare på vänskap, ömsesidighet och att hjälpa/stötta varandra
Need for power
- Personer som skattas hög på detta har ett större behov av att leda/kontrollera/influera andra
- Vi helst ha en position i en grupp som möjliggör att fatta beslut som påverkar de andra
- Man söker primärt inte medlemskap i grupper för att möta och knyta an till andra utan för att en grupp är en plattform där de kan influera andra
Vad är FIRO?
Står för Fundemental interpersonal relation orientation
Människor har tre grundläggande sociala behov (som svarar på need for affiliation, intimacy och power). Vi går med/stanna i grupper som möter en eller flera av dessa behov (beroende på vilka av dessa behov vi har)
Inkludering/tillhörighet
* Människors vilja att förena sig med andra men även deras behov av att bli accepterade av andra
* Att vara en del i en grupp
* Går ihop med need for affiliation
Öppenhet/gillande
* Viljan att gilla andra och bli gillad av andra
* Går ihop med need for intimacy
Kontroll
* Behovet att dominera/styra andra men även behovet av att bli styrd
* Att veta vem som bestämmer vad och vilka regler som finns
* Går ihop med need for power
Hur kan social ångest påverka ens förhållningssätt till gruppen?
- Farhågor och förlägenhet kring sociala aktiviteter som ex. att interagera med andra personer
- Man vill göra ett gott intryck på personen man möter men man tror inte att man kommer lyckas
- Leder till att man inte fungerar som man brukar rörande ex. emotioner, fysiskt och beteendemässigt
- Man försöker att inte sticka ut/håller sig i bakgrunden i sociala sammanhang
Hur påverkar anknytningsstilar ens ingång i grupper?
- Människors anknytningsstilar påverkar även deras syn/vilja att gå med i en grupp
- Antingen kan ens anknytningsstil leda till att man har en låg eller hög ångestnivå kopplat till grupptillhörighet och att man kan ha högt eller lågt undvikande kring grupper
- Trygg innebär att man har lågt på både undvikande och ångest
- Upptagen/frånvarande (pre-occupied) har man lågt undvikande men hög ångest (d.v.s. man är med i grupper men man är väldigt orolig för att bli utesluten)
- Rädd innebär att ens oro för att bli utesluten (hög ångest) gör att man undviker grupper
- Avvisande (dissmissive) innebär att man inte har något intresse av att vara med i en grupp (lågt på ångest men högt på undvikande)
- Personer med undvikande-beteende (rädda eller avvisande) menade att gruppen inte var viktig, att de tänkte lämna gruppen (om de tillhörde en grupp)
Personer med hög ångest (pre-occupied och fearful) spenderar mindre tid med grupper, är mindre delaktig i gruppaktiviteter och är mindre tillfredsställda med ens grupper och de stöd man får från grupper.
Festingers social comparison theory
- Vi människor lär oss om oss själva genom interaktioner och jämförelser med vår omgivning
- Vi gör detta främst när vi befinner oss i tvetydiga eller förvirrande situationer och vi validerar det vi gör (beteenden, tankar, känslor osv) med vår omgivning.
- Vi går till viss del in i grupper för att minska denna förvirring som oklara situationer innebär då vi kan jämföra oss med vår grupp
- Validerar uppfattningar, åsikter och känslor genom jämförelse med ”likar” (därför vi tycker om att umgås med andra som liknar oss)
- Prestationer jämförs helst mot de som är något sämre… ”downwards comparison”
- Man bör eftersträva att ha rätt jämförelseobjekt (någon som är på ungefär samma nivå)
- Stärker självkänslan (hur man värderar sig själv)
- Genom att jämföra sig med andra kan man ta reda på sina egna förmågor och åsikter
Hur kan grupptillhörighet buffra mot stress?
- Vi söker oss till vänner och bekanta i stressande/jobbiga situationer (ex. skilsmässa, sjukdom, närståendes död).
- Vi interagerar mer med andra efter jobbiga händelser (ex. 9/11, Kennedy-mordet) och tycks ha en större motståndskraft mot negativa konsekvenser av dessa händelser
- Både fight-or-flight och tend-befriend (på gruppnivå/när gruppen fight-or-flight/tend-befriend tillsammans) bygger på att vi använder grupper för att motverka stress på olika sätt
- Människor med starka band till andra upplever mindre stress, har lägre risk att drabbas av depression eller andra psykiska sjukdomar och mår rent generellt bättre
På vilket sätt kan socialt stöd hjälpa oss
- När medlemmar upplever motgångar/svårigheter av något slag så kan gruppen ge stöd i form av stöttning av olika slag
- Tillhörighet: gruppen gör att medlemmen känner att den tillhör gruppen, inte är ensam, att gruppen finns och ställer upp för medlemmen och att medlemmen är en viktig del av gruppen
- Emotionellt stöd: Gruppen uttrycker sitt stöd, oro, omsorg osv. Detta minskar individens tvivel på sig själv, anspänning och sårbarhet och ökar istället dennes självkänsla, motståndskraft och självtillfredsställelse
- Informationsstöd: Gruppen ger stöd i form av vägledning och information som kan stötta individen kring hur hen bör agera i situationen genom förslag, mål, tips
- Instrumentellt stöd: Gruppen ger handgripligt stöd där de ex. kan låna ut pengar, hjälpa till med uppgifter, ge bort saker, arbeta tillsammans osv
- Mening/syfte: Gruppen ger stöd i form av att ge individen ett syfte/mening med saker genom ex. dämpa ångest, bekräfta medlemmens världsbild, dela dennes perspektiv osv
Utifrån vilka principer kan grupper skapas?
Närhetsprincipen (proximity)
Utvecklingsprincipen (elaboration)
Similaritetsprincipen
Komplimenteringsprincipen
Ömsesidighetsprincipen (reciprocity)
Minimaximeringsprincipen
Vad innebär proximity-principen
Är närhetsprincipen.
* Individer blir medlemmar i grupper som råkar finnas i närheten
* Närhet skapar interaktion mellan individer och interaktionen bidrar till attraktion (mere exposure) att ev utgöra en gemensam grupp
Vad innebär elaboration-principen
Utvecklingsprincipen
* En grupp som expanderar när andra individer som har relation till någon gruppmedlem ingår i gruppen
* Ex. två vänner som sedan skapar ett kompisgäng
