Brainscape's Knowledge GenomeTM


Top Flashcards (Certified)
All Flashcards

sexan > kardio > Flashcards

kardio Flashcards

(72 cards)

Start Studying
1
Q

nämn några medfödda hjärtfel som upptäcks först i vuxen ålder.

A
  1. Mitralisklaffsprolaps 2. ASD med eller utan anomalt mynnande lungvener 3. Dubbel diskordans = korrigerad transposition 4. Epsteins anomali 5. Aorta coarctation 6. Hypertrofic cardiomyopathy =HCMP 7. Hereditär Dilaterad kardiomyopati + Myo- och neuropatier 8. Arytmogen högerkammarkardiomyopati=ARVC
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

vad är aortacoarctation?

A

insnörpning

Lokaliserad nedom ductus ateriosus.

Kan förkomma andra kärlanomalier som hypoplasi av aorta bågen

Förändringar i kärlen till huvudet och nacken

Aneurysm

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

hur många procent av alla medfödda hjärtfel är aortacoartation?

A

7% av alla kongenitala hjärtfel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

vilka andra medfödda förändringar i hjärtat är aorta coarctation associerat med?

A
  • Bikuspid aortaklaff i 85%
  • Öppetstående ductus, VSD
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

vid aorta coarctation, vad berör symptomen på?

A

graden av stenos

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

vilka symptom kan man få vid aorta coarctation?

A

Huvudvärk

Andfåddhet

Claudicatio

Bukangina

Trötthet i benen

Kalla fötter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

viktigt i status vid misstänkt aorta coarctation?

A

Blodtryck hö arm

Femoralis pulsar

Blodtryck - Arm/ben gradient

Saturation

Rytm normal

Hjärtoner bikuspid klaff

Blåsljud – opererade platsen, kollateraler, AI

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Indikation för operation av aorta coarctation?

A

Blodtrycksskillnad arm-ben > 20 mmHg i kombination med hypertoni BT > 140/90 mmHg

Vid hypertoni och en ≥50% aortaförsnävning, jämfört med aortadiametern vid diafragma

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

operativa behandlingsmöjligheter vid aorta coarctation? (samt hos den vuxne patienten?

A

End-to-end anastomos

subclavian flap

patch

Behandling hos den vuxna patienten:

Stentbehandling

Operativt ingrepp som ovan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

medicinsk beh aorta coarctation?

A

Hypertoni är vanligt och skall behandlas!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

uppföljning aorta coarctation?

A

Minst vartannat år

Uppföljningen skall inkludera värdering av coarctationsområdet Kontroll av övriga associerade förändringar

Anamnes och Status

Ekokardiografi

MR hjärta

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

problem vid aorta coarctation?

A

Hypertoni – vanligt

Risk för re-coarctation

Aneurysm vid coarctationsområdet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q
A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

hur är prognosen vid aorta coarctation?

A

god

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

vad är transposition av de stora kärlen?

A

TGA

Aorta och pulmonalis ligger mer parallellt med aorta lite framför Associerade förändringar vanligt!

45% har VSD

25% utflödesobstruktion

5% aorta coarctation

5% av kongenitala hjärtfel Ej familjärt Man:Kvinna 2:1 Ej associerat med syndrom/kromosomförändringar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

vad är D-TGA?

A

Diskordans mellan kammare och de stora kärlen

Konkordans mellan förmak och kammare - RA kopplad till RV med trikuspidalisklaffen LA kopplad till LV med mitralklaffen Blod från RV ut i aorta. Blod från LV ut i pulmonalis. Två parallella system. Ej förenligt med liv.

Under fosterstadiet cerebral hypoperfusion och de utvecklas senare

Föds utan blåsljud

Barnen föds ”pink babies” och blir sedan alltmer cyanotiska

Helt beroende av att Ductus förblir öppen eller att det finns en associerad VSD eller ASD

Om man noterat parallella kärl vid fosterdiagnostik kan man ge prostaglandin för att hindra slutning av Ductus

Skapa en förbindelse mellan det venösa och arteriella flödet kirurgiskt/kateter på förmaksseptum via navelsträngen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

vad är atrial switch?

A

Blodet dirigeras om på förmaksnivå. Det venösa blodet styrs till mitralklaffen Den morfologiska RV blir systemkammare.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

vad är arterial switch?

A

Reinplanterar koronarkärlen

Den morfologiska LV blir systemkammare

Den operation som görs idag!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q
A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

vad är Congenital corrected transposition of the great arteries ccTGA (L-TGA)?

A

Diskordans mellan förmak-kammare: Venöst blod går från RA till LV via mitralisklaffen Arteriellt blod från LA till RV via trikuspidalisklaffen

Diskordans kammare och de stora kärlen: Venöst blod från LV till PA Syresatt blod från RV till aorta

Kan diagnosticeras först i vuxen ålder

Cirkulationen är i detta fall korrigerad så att det fungerar fysiologiskt Den morfologiska RV är systemkammare Om man har associerade anomalier så upptäcks hjärtfelet tidigt. AV block 2%/år

Enbart ccTGA är ovanligt <1% av de medfödda hjärtfelen De är ofta asymptomatiska som barn och unga vuxna (NYHA I) Insjuknar i 30 års åldern med: Dyspné, minskad fysisk prestationsförmåga pga

sviktande systemkammare

läckage i systemkammarens AV-klaff Rytmrubbningar

förmaksarytmier

AV-block

Enbart ccTGA är ovanligt <1% av de medfödda hjärtfelen De är ofta asymptomatiska som barn och unga vuxna (NYHA I) Insjuknar i 30 års åldern med: Dyspné, minskad fysisk prestationsförmåga pga

sviktande systemkammare

läckage i systemkammarens AV-klaff Rytmrubbningar

förmaksarytmier

AV-block

enbart ccTGA är ovanligt, mindre än 1% av de medfödda hjärtfelen. ofta asymptomatiska som barn o unga vuxna NYHA 1.

Insjuknar i trettioårsåldern med:

dyspné, minskad fysisk prestationsförmåga pga

  • sviktande systemkammare
  • läckage i systemkammarens AV-klaff
  • Rytmrubbningar
  • Förmaksarytmier
  • AV-block

Behandling: Pacemaker, Sviktbehandling, Transplantation

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q
A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

GUCH – framtida utmaningar för kardiologin?

A

Rekommendation i samband med yrkesval

Fysisk aktivitet

Graviditet, ärftlighet

Utvecklar de ”vanliga hjärtkärlsjukdomarna

Arytmier: vanligaste orsaken till sjukhusinläggning

Hjärtsvikt: tillsammans med arytmier vanligaste orsaken till död

Hjärtsvikt med nedsatt systolisk funktion

Hjärtsvikt med bevarad systolisk funktion

Predisposition för att utveckla hjärtsvikt pga ”känslighet” för tryck, volym, tension, flöde Diagnosen:

Skattar sig bättre än vad de är

Använd flera imaging tekniker

Behandling:

Vid systolisk svikt av LV behandla enligt trappan

Vid systolisk svikt av systemisk RV viktigt om symptom eller inte

Vid systolisk svikt av sub-pulmonell RV viktigt om symptom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q
A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

På aktuten, vad kan underliggande GUCH komma in med?

A

Från lindriga fall —— livshotande fall

Kärlkris

Arytmier

Hjärtsvikt

Pulmonell hypertension

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
kriterier för diagnosen hjärtsvikt?
* Symtom förenliga med hjärtsvikt i vila eller vid ansträngning * Objektiva fynd (företrädesvis med ekokardiografi) som visar nedsatt hjärtfunktion (systoliskt och/eller diastoliskt) * Otillräcklig förmåga att upprätthålla en tillräcklig cirkulation för avsedd aktivitet. * Klinisk förbättring efter behandling riktad mot hjärtsvikten (i de fall diagnosen är osäker)
26
Vad ska man tänka på om man får in en pat med känd GUCH?
Tidigare hjärtopererad? Vilken anatomi förväntar vi oss Ekg bilden Status – Utvidga!!
27
vanligaste åldersgruppen bland män resp kvinnor som får hjärtsvikt?
män: 70-79 kvinnor: 80-89
28
Vilken är prevalensen av hjärtsvikt?
Prevalens ca 2 % Ca. hälften har diastolisk hjärtsvikt 80 % av patienterna med hjärtsvikt är över 75 år
29
vanligaste etiologierna bakom hjärtsvikt? 70-75%
ischemisk hjärtsjukdom hypertoni
30
mindre vanlig etiologi hjärtsvikt?
klaffvitium kardiomyopati arytmi
31
vilken typ av svikt leder hjärtinfarkt till?
systolisk svikt
32
vilken typ av svikt leder vkhypertrofi till?
diastolisk alt. hjärtinfarkt först och sen systolisk
33
förändringar i hjärtat vid systolisk svikt?
svaga, förtunnade hjärtväggar
34
förändringar i hjärtat vid diastolisk svikt?
stela, förtjockade hjärtväggar
35
hjärtsvikt, ejektionsfraktion?
under 40%
36
symptom vänsterkammarsvikt?
astma cardinale el. lungödem
37
symptom högerkammarsvikt?
halsvenstas, benödem, ascites. påverkan på mtk.
38
hjärtsvikt diagnostik?
Anamnes - ospecifika symtom, tidigare hjärtinfarkt (18% hade sänkt LV-EF i en studie). Klinisk undersökning - många saknar typiska fynd. EKG Laboratorieprover – NT-proBNP Lungröntgen Ekokardiografi
39
natriuretiska peptider, hjärtsvikt, beslutsmodell
40
diagnosticering hjärtsvikt?
41
Vilka faktorer utöver hjärtsviktsindikation kan stegra nivån av natriuretiska peptider?
**Nedsatt njurfunktion** **Förmaksflimmer** **Infektion** Hög ålder Kvinnligt kön
42
Vilka faktorer utöver hjärtsviktsindikation kan minska nivån av natriuretiska peptider?
**Kardiovaskulär medicinering** – ACE-hämmare – ARB – betablockerare – aldosteronantagonist **Obesitas**
43
BNP-diagnostiken vid hjärtsvikt? Vad säger värdena?
* Normalt värde utesluter hjärtsvikt hos obehandlad patient * Ett förhöjt värde är inte liktydigt med hjärtsvikt. Utred vidare. * Nedsatt hjärtfunktion påvisad exempelvis med ekokardiografi som krävs för diagnos
44
Beskriv nivåerna i NYHA.
NYHA 1: Ingen begränsning NYHA 2 Inga besvär i vila men symptom vid normal fysisk ansträngning NYHA 3 : Besvärsfri i vila men symptom vid lätt eller måttlig aktivitet NYHA 4 :Symptom vid minimal ansträngning eller i vila. Pt sängbunden eller helt stillsittande
45
mål med hjärtsviktsbehandling?
**Förhindra** – sjukdomar som leder till nedsatt hjärtfunktion – progress av hjärtsvikt när väl nedsatt hjärtfunktion är konstaterad **Vidmakthålla** eller förbättra livskvalitet **Förbättra** överlevnad och minska behov av sjukhusvård
46
Farmakologisk behandling? (– egentligen bara de systolisk dysfunktion som beh. evidens finns)
ACE hämmare betablockerare MRA
47
48
Beskriv ACEhämmare o dess roll i hjärtsvikt
Förstahandsmedel vid nedsatt vänsterkammarfunktion Motverkar neuroendokrina aktiveringen Central kärldilatation Perifer kärldilatation
49
kontraindikationer för acehämmare vid hjärtsvikt?
Bilateral njurartärstenos Tidigare angioödem
50
Lathund för acehämmarbehandling? 5
1. Undvik att överbehandla med diuretika (hypotensionsrisk ökar) 2. Starta med låg dos 3. Undvik kalium-sparande behandling i början 4. Avsluta behandlingen vid påtagligt försämrad njurfunktion Om krea stegring, försök först minska på (loop)diuretika ! 5. Byt till angiotensinreceptorblockerare vid rethoste biverkan.
51
52
53
indikation betablockerare vid hjärtsvikt?
vid mild, måttlig eller uttalad hjärtsvikt (NYHA-klass 1-IV) -används utöver ACE-hämmare
54
kontraindikation för betablockerare vid hjärtsvikt?
astma bronkiale –relativ (bisoprolol!) symtomgivande bradykardi eller hypotension
55
indikation aldosteronantagonister vid hjärtsvikt?
Indikationer lindrig till uttalad hjärtsvikt (NYHA 2-4) tilläggsbehandling till ACE- hämmare, betablockerare och diuretika tilläggsbehandling till ACE-hämmare, betablockerare och efter hjärtinfarkt med svikt Tillgängliga farmaka spironolakton eplerenon
56
kliniska effekter av aldosteronantagonister?
* Reducerar sjuklighet/hospitalisering * Reducerar dödligheten * Ökar funktionsnivån
57
biverkningar aldosteronantagonister?
* Kalium- och kreatininstegring * Gynekomasti (spironolakton)
58
indikation loopdiuretika hjärtsvikt?
andrahandsval vid nedsatt hjärtfunktion symtomgivande hjärtsvikt (NYHA II-IV)
59
behöver sviktpat med acehämmare+betablockad+spironolakton loopdiuretika?
nej många behöver inte det
60
hjärtglykosider - digitalis- indikation hjärtsvikt?
– hjärtsvikt och samtidigt förmaksflimmer – (högersvikt (biventrikulär svikt) och sinusrytm)
61
hjärtglykosider - digitalis- kontraindikation hjärtsvikt?
– AV-block II eller III – hypo- eller hyperkalemi
62
Hjärtglykosiders kliniska effekter vid hjärtsvikt?
Inga effekter på dödligheten Positiv effekt på sjukligheten
63
64
vad ska man kolla innan behandling med hjärtglykosider, digitalis?
Kontrollera kreatinin och kalium innan behandling påbörjas.
65
behandlingstrappan - kronisk hjärtsvikt? ## Footnote Obs! Gäller systolisk hjärtsvikt, LV-EF 35%
66
indikation icd vid hjärtsvikt?
Behandlingsalternativ; Biventrikulär pacemaker/ICD Indikation: LV-EF \<35%, NYHA II-(V), optimal medicinsk behandling, Vänstergrenblock (QRS-duration \>130 msek. Effekt: Ca. 2/3 effekt av behandlingen (minskad dödlighet + morbiditet)
67
68
definition akut hjärtsvikt?
Hastigt påkomna symptom på hjärtsvikt eller (snabb) försämring av existerande hjärtsvikt som kräver akut behandling.
69
genes till akut hjärtsvikt?
* Nytillkommet akut koronart syndrom (vanligaste orsak till nydebuterad akut hjärtsvikt) * Akut myokardit * Akut endokardit * Hypertensiv svikt * Takyarytmier * Akuta klaffel * Övervätskning * läkemedel eller diet * Infektion * Toxiner * Anemi * Lungemboli (högersvikt) * Tamponad * Pneumothorax * mm
70
beskriv forrester klassifikationen av akut hjärtsvikt.
71
Bakåtsvikt/förhöjda fyllnadstryck/dyspne (Ruta 2 i Forrester diagrammet). Behandling?
* Hjärtsängläge! * O2 till saturation \>90% Artärgas kontrolleras vid KOL * CPAP (5-7,5 cm H20, 30-100 O2, beakta aspirationsrisk, försiktighet vid emfysem och hypovolemi) * Nitroglycerin sublingualt, eller som infusion så länge sys BT \> 90 mmHg * Furosemid 20-40 mg iv. Kontinuerlig infusion vid behov av större doser (Blanda 80 mg Furosemid med 500 ml NaCl och infundera under 2-4h) * Morfin 2-5 mg iv * Vid snabbt förmaksflimmer: Digoxin 0,5-0,75 mg iv eller Seloken 1-5 mg iv kan provas. Överväg akut elkonvertering. * Diagnostik och behandling av orsaker t ex akut PCI/CABG vid akut coronart syndrom. * Gradvis insättning av p.o. beh för kronisk hjärtsvikt vb
72
Framåtsvikt/nedsattperfusion (Ruta 3 och 4 i Forrester diagrammet). Behandling?
* O2 till saturation \>90% * Höj fotändan. Om ingen uppenbar lungstas, ge volym! Flusha 0,5-1L i övertryck. * EKG och om möjligt telemetri (Ischemi? Högerbelastning? Arytmi?) * Fokuserat status (nytillkommet blåsljud? Nedsatta andningsljud?) * BT och vakenhetsktrl var 5-10:e min. Överväg artärnål för kontinuerlig BT övervakning * Vid lungstas/ödem och sys BT \> 90 mmHg överväg ALLTID vasodilaterare, företrädesvis nitrodropp. * EKO, akut * Blodgas * Eventuell lungrtg * KAD med timdiures * Överväg lämpligt inotropt läkemedel t ex: Dobutamin, Simdax med/utan Noradrenalin * Behandla bakomliggande orsak: –Ischemi: PCI (med aortaballongpump), trombolys eller CABG –Högerkammarinfarkt/svikt: PCI, inotropi, ge mkt volym –Akut aortainsuff/mitralis insuff: akut operation –Tamponad: perikardtappning •Överväg centralvenös kateter, CVK

sexan (18 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2025 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions