kärl2 Flashcards
orsaker till kronisk benartärsjukdom?
- Arterioskleros
- Non-arterioskleros
– Thrombangitiis obliterans (Mb Bürger)
– Coarctatio aortas
– Hjärtsvikt
– Vaskulter –…
beskriv rutherfordklassifikationen.
Grad 0 – Asymptomatisk
Grad 1 – Mild claudicatio
Grad 2 – Moderat claudicatio
Grad 3 – Grav claudicatio
Grad 4 – Ischaemisk vilovärk
Grad 5 – Mindre vävnadsförlust
Grad 6 – Gangrän
beskriv claudicatio intermittens (intermittent hälta)?
Smärta och/eller uttalad trötthet i muskelgrupper vid ansträgning med symtomfrihet efter kort vila (vanligen några minuter).
Patienter med diabetes kan ha mindre smärtsymtom till följd av neuropati.
beskriv kritisk ischemi.
- Intermittent eller konstant smärta i vila med eller utan samtidig förekomst av ischemiska sår och/eller gangrän.
- Symtomen är lokaliserade perifert eller inom områden utsatta för tryck eller trauma.
- Smärtan börjar ofta i liggande ställning (nattliga besvär/vilovärk).
Definition:
Vilovärk, morfinkrävande smärtor som har varat i minst 4 veckor och/eller
Ischemiska fot/bensår och/eller
Gangän
Samt ett ankeltryck under 50 mmHg eller ett ABI under 0,5
vad är ABI?
Ankel-Brachial index
ABI = Kvoten mellan högsta uppmätta ankeltryck (dorsalis pedis eller tibialis posterior) och det systoliska blodtrycket i armen (högsta trycket om det skiljer mellan armarna)
Tåtryck kan också mätas, ssk på diabetiker
tioårsöverlevnaden vid kritisk ischemi?
10 procent.
femårsmortalitet vid kritisk extremitetsischemi?
44%
förekomst av benartärsjukdom?
Populations studie Sverige (Sigvant et al 2007)
5080 män och kvinnor, 65-90 år, fyra regioner.
Ankel-Brachial Index (ABI), enkät (symtom, farmaka,sj.d)
Benartärsjukdom (ABI<0,9) i någon form: 18% dvs nästan var 5:e har benart.sj.d
Asymtomatisk benartärsjukdom: 11%
Claudiocatio: 7%
Kritisk ischemi: 1,2 %
Kvinnor högre prevalens än män när diagnos via ABI.
Kvinnor känsligare för rökningens effekter.
Könskillnad i hur symtomen beskrivs.
Basal utredning vid misstanke på benartärsjukdom?
- Anamnes
- Status
inspektion
pulspalpation
bukpalpation
auskultation
mätning av ankel- och överarmstryck (ABI)
grov motorik och sensorik
Differentialdiagnoser vid kronisk benartärsjukdom?
Venös claudicatio
Nervrotskompression
Spinal stenos
Arthros
Kroniskt kompartmentsyndrom
Icke ischemiska ben/fotsår
Riskfaktorreduktion, kronisk benartärsjukdom?
rökstopp
trombocythämning
behandling med lipidreglerande läkemedel (statiner)
behandling av högt blodtryck
behandling av avvikande förhöjt blodsocker vid diabetes
gångträning vid claudicatio
Indikation för invasiv intervention, kronisk benartärsjukdom?
asymtomatisk aldrig
claudicatio relativ
kritisk ischemi alltid
Utredning vid indikation för invasiv intervention skall ge upplysning om?
- påflödesförhållanden
- avflödesförhållanden
- förutsättningar för val av teknik
utredning inför intervention, kronisk benartärsjukdom?
ultraljudsundersökning med duplexteknik
magnetisk resonansangiografi, MRA
datortomografisk angiografi, DTA
konventionell angiografi
behandling av pat med claudicatio intermittens?
riskfaktorreduktion
fysisk träning, helst övervakad
invasiv åtgärd undantagsvis (fr.a vid sjukskrivning och suprainguinala förändringar)
Behandling av patienter med kritisk ischemi?
riskfaktorreduktion
morfologisk utredning med avsikt att rekonstruera om tekniska möjligheter finns
Invasiv behandling av benartärsjukdom?
- perkutan transluminal angioplastik (PTA)
- PTA med stent
- subintimal angioplastik (SAP)
- bypass - med autolog ven – in situ
- reverserad
- med PTFE (polytetrafluoretylen)
- med polyester
- trombendartärektomi (TEA)
invasiv beh av benartärsjukdom - är det vanligare med endovaskulär kirurgi eller öppen kirurgi?
- endovaskulär kirurgi - 67%
- öppen kirurgi - 30%
hur många diabetiker får diabetesfotsår? nämn lite om diabetesfotsår, siffror.
- 15% av diabetiker utvecklar fotsår under sin livstid
- 80% traumatiska (viktigt att förebygga)
- 15%–25% av dem med sår kommer att behöva amputation
- 40%–70% av alla amputationer drabbar diabetiker
- 70%-85% av alla amputationer som drabbar diabetiker börjar med ett fotsår
- 85% av amputationer hos diabetiker kan förebyggas
nämn de två viktiga samspelande faktorerna för diabetesfotsår.
- arteriell cirkulation
- neuropati
hur många procent har full mobilitet efter 2 år efter underbensamputation? hur många procent är döda?
- full mobilitet, 40%
- döda, 30%
eftervård efter invasiv behandling för kronisk extremitetsischemi?
- trombocytblockad
- rökstopp
- klinisk kontroll med ABI efter 1 mån och 1 år
- duplexkontroll av vengraft efter 1, 3, 6 och 12 mån.
specifika komplikationer efter rekonstruktiv åtgärd vid kronisk extremitetsischemi?
- ocklusion
- infektion
- pseudoaneurysm
Orsaker till ocklusion efter rekonstruktion vid kronisk extremitetsischemi.
- tidigt : tekniska fel
- intermediärt: pseudointimal hyperplasi
- sent: åderförkalkningsprogress
