kardio2 Flashcards

Question

är systolisk svikt framåtsvikt?

Answer 1

minskad co minskad vävnadsperfusion organsvikt raas-aktivering salt och vätskeretention

Answer 2

ökade fyllnadstryck i lv och la ökat tryck i lungkretsloppet stas rv-svikt

Answer 3

raas-aktivering -\> ökade fyllnadstryck i lv och la

Answer 4

Varierande symtomatologi: Palpitationer, attackvisa Hög oregelbunden puls Tryck i bröstet Andfåddhet Nedsatt kondition (vanligt) Sämre livskvalitet Asymtomatisk Nedsatt vänsterkammarfunktion - kardiogen chock (tex vid mitralisstenos)

Answer 5

Hjärtats pump förmåga sämre pga oregelbunden och hög puls, förmakskontraktionen saknas

Answer 6

Hypertoni Ischemisk hjärtsjukdom VOC, ssk mitralklaffsjukdom Hjärtsvikt Kardiomyopati Diabetes Livsstil; etyl, fetma Thyroideasjukdom Sömn apné Idrott Hög ålder Infektion Familjär Idiopatiskt

Answer 7

Sjukhistoria oregelbunden puls Känna på pulsen Lyssna på hjärtat Ta EKG Bandspelar EKG

Answer 8

Oregelbunden rytm Oftast hög kammarfrekvens ca 100-150 slag/min Förmaksfrekvens 350-450/min, flimmervågor, ses oftast tydligast i avledning V1.

Answer 9

Ökad risk för tromboembolier Slaganfall – stroke, TIA Perifer embolisering F Flimmer ökar risken för stroke x 5 Ca 30 % av stroke är flimmerrelaterade Högre dödlighet vid flimmerassocierad stroke Källan oftast vänster förmaksöra

Answer 10

**1. Minska risken för stroke/emboli med** **antikoagulation** Riskvärdera för stroke med validerade algoritmer, CHA2DS2VASc, på varje patient. Risken för blödning bör också värderas för varje patient som erhåller antikoagulantia, HASBLED score **2. Frekvensreglering** Betablockare, verapamil (digitalis vid hjärtsvikt) OBS: Värdera symtom och hjärtfunktion efter frekvens reglering Komorbiditet Vid hjärtsvikt: betablockare, digitalis, amiodarone Vid astma: digitalis, verapamil, cardizem Utvärdera frekvensreglering med anamnes, vilo-EKG, ev Holter och/eller trapptest, arbetsprov **3. Symtomlindring** *Rytmkontroll* Antiarytmika för att förebygga återfall i FF vid paroxysmalt FF eller efter elkonvertering av persisterande FF dronedaron, flekainid, propafenon, (disopyramid, amiodaron, sotalol) Val av AA: Vid ischemisk hjärtsjukdombör flekainid undvikas Vid \> lindrig hjärtsvikt: endast amiodaron Rytmkontroll ger ej riskreduktion för stroke eller död, däremot bättre livskvalitet **Behandla andra kardiovaskulära riskfaktorer adekvat** Hypertoni Hyperkolesterolemi Diabetes mellitus Rökstopp Sömnapnésyndrom **Behandla underliggande hjärtsjukdom/annan sjd adekvat** Nedsatt vänsterkammarfunktion och kardiomyopati Ischemisk hjärtsjukdom Klaffel, ffa mitralisvitium Thyroidearubbning Alkoholmissbruk

Answer 11

enbart hos pat som av något skäl ej kan ta VKA/NOAC

Answer 12

Pradaxa (Dabigatran) Xarelto (Rivaroxaban) Eliquis (Apixaban) * Minst lika bra som Waran * Lägre risk för livshotande blödning

Answer 13

**Kan utföras subakut utan föregående antikoagulantia inom** **48 h om debut är säkerställd, därefter risk för embolier** Vid persisterande flimmer där konvertering planeras ska pat ha terapeutisk AK-behandling i minst 3 veckor före konvertering (PK-INR \>2,0 eller NOAK) Subakut hos patient med persisterande flimmer somej kan stabiliseras annars, ska då föregås av TEE för att utesluta tromb

Answer 14

* Hemodynamiskt instabil pat skall el.konverteras * Vid hemodynamiskt stabil patient och kort FF duration \< 3 dygn kan farmakologisk konvertering övervägas. strukturellt hjärtfel, nej - amiodarone strukturellt hjärtfel, ja - flekanid etc

Answer 15

**Flimmerablation - kateterburen åtgärd** God symtomlindring för ca 70% av pat **Kirurgi**; Maze-kirurgi eller epikardiell ablation Vid öppenMaze-kirurgi bot \> 95% God symtomlindring för \>90% **Pacemaker/His ablation** God symtomlindring för pat med inadekvat frekvensreglering eller oacceptabla biverkningar av frekvensreglerande LM

Answer 16

paroxysmalt - under 48 h persistent - över en vecka permant - accepterat

Answer 17

Samma behandling som för förmaksflimmer vad gäller emboliprofylax och frekvensreglering Väsentligen samma farmaka för rytmkontroll (utom flekainid) Kom dock ihåg den elektrofysiologiska skillnaden, chans till bot vid ablation \> 90% Överväg alltid fladderablation istället för kronisk behandling med antiarytmika och antikoagulantia

Answer 18

P40-80 msek PQ120-200 msek QRS60-120 msek

Answer 19

Sinusknutan 50% RCA 30% LCX 20% båda AV knutan 90% PDA 10% LCX HIS LAD

Answer 20

Exogena läkemedel hyperkalemi hypothyreos hypotermi sepsis vaguspåslag carotisstimulering förhöjt intrakraniellt tryck Endogena degeneration kranskärlssjukdom hjärtinfarkt kardiomyopati infiltrativ hjärtsjukdom kirurgiskt trauma myokardit inlagringssjukdomar

Answer 21

andfåddhet nedsatt kondition trötthet förvirring yrselattacker svimning(ar) palpitationer bröstsmärta

Answer 22

Vilo EKG Telemetri / bandspelar EKG Arbetsprov Patientaktiverat EKG Implanterbart EKG

Answer 23

Sinusbradykardi:minskad automaticitet Sinus arrester:\>3 sek paus utan föregående P-våg Spontana sinusarrester recidiverar ofta Situationsutlösta sinusarrester recidiverar sällan SA-block:sinusknutan fyrar utan spridning av impulser Taky-brady syndrom:växlande långsam rytm och supraventrikulär takykardi, symtomatisk vid skifte Kronotrop inkompetens

Answer 24

En inadekvat hjärtfrekvens i förhållande till en given belastning Max hjärtfrekvens \< 0,9 x (220-ålder) Max hjärtfrekvens \< 120 slag/min oberoende av ålder Behandling dock endast vid symtom !

Answer 25

Akut Inj Atropin 0,5-1,0 mg iv x 1-3 Inj Isoprenalin 1-2-4 μg iv x flera Inf Isoprenalin Transtorakal pacing Temporär pacemaker

Answer 26

Senare Sätta ut bromsande mediciner Permanent pacemaker

Answer 27

PQ-tid \>200 ms. Alla impulser överleds godartad prognos övergår sällan till AV-block II-III ingen specifik behandling sätta ut AV-nods bromsande farmaka om ej stark indikation pacemaker bara vid uttalad AV fördröjning samt hjärtsvikt

Answer 28

Mobitz typ 1 (Wenckebach) Successiv förlängning av PQ tiden till bortfall av AV-överledningen Mobitz typ 2 Konstant PQ-tid med regelbundet bortfall av AV-överledningen, t.ex. 2:1, 3:1, 3:2. Mer malignt. Lokalisation nästan alltid infranodalt

Answer 29

normalt nattetid hos vuxna läkemedel kardioskleros

Answer 30

vanligen kardioskleros akut inferior hjärtinfarkt läkemedel (terapeutisk dos eller intoxikation) post hjärtkirurgi inlagringssjukdomar

Answer 31

Både typ 1 och typ 2 vid samtidiga symtom Typ 2 även i frånvaro av symtom Typ 1 om ihållande hos personer \>45år även i frånvaro av symtom

Answer 32

Totalt bortfall av AV-överledningen. Smal eller bred ersättningsrytm. Om QRS är normalbred, lokaliseras AV-blocket i själva AV noden (90%) Övergående AV-block III Endast vid infarkt/myokardit eller intoxikation. Skilj från paroxysmala förmakstakykardier

Answer 33

Ingen koppling mellan förmaksrytm och kammarrytm. Vanligen oklar etiologi-dessa är ej reversibla Kan ses vid akut hjärtinfarkt-då vanligen reversibla Antika studier skattar 2-års mortaliteten utan behandling till 50%

Answer 34

Samtliga patienter med icke reversibelt AV-block Vid AV-block III i samband med hjärtinfarkt ges PM direkt om ersättningsrytm med breda QRS. Annars expektans 7 dagar då AV-blocket oftast går i regress.

Answer 35

Symtomgivande bradykardi Pauser \> 4 s om synkope/presynkope

Answer 36

**Inferior infarkt** dålig blodförsörjning av AV noden nodala ersättningsslag (smalt QRS) 40 slag/min måttliga symtom, går ofta i regress efter några dagar **Anteroseptal infarkt** skada på skänklarna i septum pga infarkten distal ersättningsrytm (brett QRS) 20-30 slag/min grav hemodynamisk påverkan stor risk för asystoli, går ej i regress

Answer 37

Transthorakal pacing ges vid urakut asystoli/AV-block III (vanligen vid hjärtinfarkt). Obehagligt!! Kräver sedering och smärtlindring. Transvenös pacing via kateter i V. femoraliseller V. jugularis interna. Ringa obehag. Undvik längre tid än 3 dagar. Skydd vid alla typer av grav bradykardi fram tills en permanent pacemaker kan implanteras.

Answer 38

Vanligt (intermittent) hos unga vuxna ingen prognostisk betydelse **Högerhjärtat överbelastat** lungembolism akut högersvikt

Answer 39

Oberoende riskfaktor Dock kopplad till andra hjärtsjukdomar (ischemisk hjärtsjukdom, hjärtsvikt, kardiomyopati) Kräver ingen specifik behandling i frånvaro av hjärtsvikt (då ev biventrikulär pacemaker) eller synkope

Answer 40

I samband med synkope indikerar dålig prognos Troligen beroende av intermittent AV-block III Om anamnes på synkope ska dessa patienter ha pacemaker (DDD-system)

Answer 41

Pacing Sensing Inhibiting/triggning Rate response A/V/ DA/V/D I/T/D R A förmak V kammare D både och (dual)

Answer 42

**AAIR** sjuk sinusknuta **VVIR** långsamt förmaksflimmer **DDD(R)** AV-block **CRT-P** hjärtsvikt (Cardiac Resynchronisation Therapy biventrikulär pacing)