Sem - subaraknoidalblödning

Question 1

1. Vanligaste orsaken till SAH?
2. Små SAH med okänd etiologi - hur stor är risken för reblödning för dessa patienter?
3. Hur stor andel av alla SAH är just av den vanligaste orsaken?
4. Hur många i populationen har ett aneurysm - och hur många av dessa kommer att brista?

Answer 1

1. sacculärt aneurysm i circulus Willisi. Artärerna löper oftast subaraknoidalt som brister varför det blir SAH
2. 7 %. Ganska liten risk för aneurysmal SAH - = bra prognos.
3. 75 % av SAH beror på ett aneurysm
4. 2 % i populationen har ett aneurysm, 1 % av dessa kommer brista.

Question 2

SAH
1. Vid vilken diameter på ett orupturerat aneurysm kan detta börja ge symtom - även om det inte spruckit?

2. Det är ovanligt med hereditära aneurysm, de flesta är spontana. Dock finns vissa bindvävssjukdomar som ger ökad risk. Ge 2 exempel.
3. Hur hög är mortaliteten 1 månad efter rupturerat aneurysm - om det inte behandals?

Answer 2

1. > 7 mm
2. Marfans syndrom, Ehler Danlos syndrom
3. 60 %

Question 3

SAH diagnostik
1. Vilka kliniska symtom kan föreligga vid SAH?
2. Hur utreder du om du misstänker en SAH på akuten?
- status och symtom ffa 2
- radiologi 2 st

Patienten är nu inneliggande för sin SAH
3. Vad är den största risken för mortalitet dem 1-2 d respektive 3-4 d efter SAH?

4. Hur förhindrar man den risk som är störst 1-2 d efter SAH?
   - 2 metoder

Answer 3

1. • Allt från ganska opåverkad - medvetslös. Hela spektrat förekommer
   • Klassiskt - åsskknallshuvudvärk, nästan alltid i anamnesen. Ofta utveckling av Nackstyvhet
2. DT natic. Om DT negativ -> LP och analysera nedbrytningsprodukter av hb.

ALLTID CT angiografi ska göras om SAH föreligger för att leta efter aneurysm

3. 1-2 d
   - reblödning från SAH. Den största risken är inte att patienten dör av den akuta blödningen. Risken för reblödning störst 1-2 d

3-4 d
- vasospasm
- pga metaboliter (oxyhemoglobin) som bryts ner från blödningen - kan orsaka vasospasm med risk för ischemi

4. För att förhindra reeblödning är tidig diagnostik av denna samt
   - behandla detta tidigt med öppen kirurgi eller coil embolisering (röntgen intervention)

Question 4

Vasospasm är en komplikation till SAH som om det händer uppträder 3-4 d efter SAH.

1. Vilka 3 riskfaktorer finns för att patienten ska utveckla vasospasm? 2 radiologiska, 1 klinisk
2. Symtom på vasospasm?
3. Utredning och behandling av vasospasm?

Answer 4

1. • stor blödning
   • om det är uttalad avvikande neurologi
   • hydrocefalus i samband med SAH
2. hv, sänkt mevetande, fokala symtom - fluktuerande symtom!!! Pga vasospasm fluktuerar.
3. Behandling
   - Oftast konventionell angiografi. FInns även andra metoder - UL, perfusionsundersökning med PT, CT
   - Förebyggande behandling och behandling för vasospasm se bild

Prevention - för att hindra vasospasm
Behandling vasospasm - inducera hypertension, hypervolemy, lättflytande blod med mer vätska. Om det ej funkar - Nimodipin eller ballongspräng

Question 5

SAH kan ge akut hydrocefalus pga om blod läcker in i ventrikelsystemet och stör araknoidala villi
1. Symtom?
2. Vilken radiologisk metod för dagnostik?
3. hur behandlas det? 1 sak

Answer 5

Question 6

Ungefär hur stor andel av patienterna återhämtar sig bra?

Answer 6

ca 50 %