Seminarium nutrition och metabolism Flashcards
Finns det risker med sövning eller sedering av alkoholpåverkade patienter?
Olämpligt att söva/ operera berusade eller påverkade patienten
= men kompromisser och riskbedömning kan indicera att man gör så ändå
= centrala, eller perifer blockader kan vara mycket värdefulla alternativ
Berusad pat., fotledsfraktur, högt Hb, högt natrium, normalt kalium
Vilken vätskeregim är lämplig?
Finns det särskild hänsyn att ta till just denna pat.?
Vätsketerapi vid hypernatremi:
Parenteral vätsketillförsel om inte hypernatremin är mild och/eller patienten är opåverkad vilket tillåter att vattenbristen kan reverseras med tillförsel av kranvatten per oralt eller via ventrikelsond
Pat. med njur- och/eller hjärtsvikt behöver extra varsamhet vid val av vätska samt hur mycket som ges per tidsenhet
Välja typ av vätska utifrån patientens volymstatus och orsak, baserat på om det är:
- Ren vattenförlust
- Förlust av hypotona kroppsvätskor
- Kraftig tillförsel av natrium
Valet är oftast hypotona vätskor
- Ex. 5 % glukos med låga mängd natrium och kalium
- om inte det föreligger samtidig svårt hypovolemi med lågt blodtryck, då kan isoton vätska (t ex 0,9 % NaCl) under en initial fas vara indicerat
För att underlätta val av vätska samt mängd och hastighet av infusion så finns det två formler för beräkning vad vätska ger för effekt på S-natrium.
Förändring i S-natrium=(Natrium i vätskan-S-natrium)/(Totalvatten-1)
Förändring i S-natrium=((Natrium+Kalium i vätskan)-S-natrium)/(Totalvatten-1)
Natriuminnehåll i vätskan samt i serum anges i mmol.
Totalvatten uppskattas som 0,6 av total kroppsvikt
Berusad pat., fotledsfraktur, högt Hb, högt natrium, normalt kalium. Ortoped vill operera asap.
Vilken anestesimetod väljer du?
Perifer blockad
Diskutera konsekvenserna av hypovolemi vid anestesi
Risk för BT-fall vid:
- Generell anestesi
- Neuraxielll anestesi (pga. lokalbedövning/ morfin ger dämpning av sympatikus)
Diskutera kring de basala behovet för nutrition för en frisk vuxen pat. postop.
Viloomsättning (BMR): 20 kcal/ kg/ d
Sängliggande: 25 kcal/ kg/ d
Uppegående: 30 kval/ kg/ d
Diskutera kirurgisk prioritering
Omedelbart
Inom 2h
Inom 6h
Inom 24h
Mer än 24h
Diskutera aspekten: behov av b-vit inför admin av glukos till personer med etylöverkonsumption
Undvik att ge glukosinfusion till personer med överkonsumtion av alkohol och andra med risk att utveckla WKS (Wernicke-Korsakoffs syndrom = alkoholdemens) utan att ge tiamin före
Man 35 år, frisk, mycket vältränad (92 kg, 187 cm), söker akut pga. 2 dgr buksmärtor och enstaka kräkningar
Misstanke blindtarmsinflammation
Hb 145
Na 140
K 4,2
Krea 65
Pat. op om 2 dygn
Vilken vätska är lämplig under dessa 2 dygn?
Dygn 1:
- Vanligt oralt vätskeintag
Dag 2: mindre än 2h innan op.:
Ringeracetat
- Natrium 130 mmol/l
- Kalium 4 mmol/l
Man 35 år, frisk, mycket vältränad (92 kg, 187 cm), söker akut pga. 2 dgr buksmärtor och enstaka kräkningar
Misstanke blindtarmsinflammation
Hb 145
Na 140
K 4,2
Krea 65
Pat. op om 2 dygn
Vilken nutrition är lämplig under dessa 2 dygn?
Dygn 1:
- Vanligt oralt matintag
Dag 2: mindre än 6h innan op.:
- Fastande
Vilka är riskfaktorer/riskpatienter för aspiration i samband med narkos?
Riskfaktorer:
- Ofullständig fasta
- Många läkemedel som används inom anestesi, t ex tiopental, opiater och inhalationsanestetika, sänker tonus i nedre esofagussfinktern och ökar därmed aspirationsrisken
- De skyddande luftvägsreflexerna slås helt eller delvis ut av sedation och anestesiläkemedel
- Svår intubation/luftväg
Riskpatienter: - Många tillstånd, t ex diabetes, smärta, njursvikt eller opiatmedicinering, ger förlångsammad ventrikeltömning. Vid dessa tillstånd ska man överväga RSI även om fastekriterierna är uppfyllda - Patienter med hiatusbråck eller gastroesofageal reflux löper ökad risk för regurgitation - Obesitas - Neurologisk påverkan (neu- rologisk sjukdom, sänkt medvetande eller sedering) - Gastroesofageal reflux - Hiatusbråck
Vilka preventiva åtgärder används för aspiration?
Fastande inför op.
Rapid sequence induction, RSI
= Syftet med tekniken är att minimera tiden från det att sövningen inleds, och patienten inte längre kan försvara sin luftväg, tills luftvägen säkrats med en trakealtub
= RSI är en av de färdigheter som en primärjour inom anestesi måste behärska, eftersom patienter som inte är fastande är vanligt förekommande jourtid
Ventrikelsond
= Evakuering av maginnehåll
= Delade meningar om effekt
Antacida före RSI
= Delade meningar om effekt
Höjd huvudända
= Praxis att höja huvudändan inför sövning
= Genom denna åtgärd minskar man risken för regurgitation, samtidigt ökar lungans funktionella residualvolym och den tid patienten kan vara i apné utan att drabbas av hypoxi
= Vid kräkning ska huvudändan snabbt sänkas och patien- ten läggas i sidoläge
Preoxygenering
= Viktig del av RSI-konceptet
= Genom att vädra ut kvävgas som finns i lungor och i mindre utsträckning också fysikaliskt löst i kroppen skapas en syrgasdepå
= I praktiken är det svårt att nå en fullständig utvädring av kvävgas
= Vid all preoxygenering är det viktigt att undvika läckage, eftersom det då tillförs ny kvävgas och utvädringen blir ofullständig oavsett hur länge den pågår
Krikoidtryck
= Delade meningar om effekt
Pat. äter dåligt efter op.
Hur tänker du kring hans nutritionsbehov?
Enteral eller parenteral tillförsel av näring
Hur länge kan man nutrieras med ”basal glukos”?
Friska och välnutrierade pat. kan ej enbart leva på basal glukos en längre tid
Vilka risker finns med pat. som är undernutrierade?
Ökad infektionsrisk
Dålig sårläkning
Ökad sjukhustid
Ökad mortalitet
När är risken stor för hyponatremi?
Om man ger elektrolytfria (hypotona) lösningar periop.
