Stress och utmattningssyndrom Flashcards
(5 cards)
Utmattningssyndrom vs. kortvariga stressorer
Skilja på utmattningssymtom och utmattningssyndrom
Ska finnas en kognitiv knockout , man går inte hem och har det bra när man blivit sjukskriven. Man hämtar sig inte efter några veckor. Något är paj.
Tydliga yttre identifierbara stressorer som för vem som helst hade varit påfrestande (inte så subjektivt)
Behandling
Inte fokus på att minska belastning, jobba med individens förväntningar och föreställningar (hjälper inte patienterna på att bra sätt när man lägger för stort fokus på yttre omständigheter och kan leda till stress-fobi)
Stor fokus på avslappning och nedvarvning
Börja träna, sov bättre etc.
Stor fokus på färdighetsträning: Sätta gränser, övning i compassion
Grunda saker i vad man tycker är viktigt (=mindre stress). Tar hand om mina barn för att jag vill inte för att jag måste.
Göra beteendeanalyser
Går ut på att:
Acceptera att ångest och stress är en del av livet
Exponering med fokus på: sluta optimera, göra saker långsamt, börja träna, perfektionistiska beteenden, visa sig sårbar, be om hjälp
Bryta beteenden kopplat till könsroll, sluta göra “rätt” (fler kvinnor)
Fokus på att tillgodose psykosociala behov (inte återhämtning)
Identifiera vad man själv tycker är viktigt för att kunna ta ställning till externa stressorer/orättvisor/organisatoriska brister.
Slå sig fri från godtyckliga krav om nyttomaximerande, rationalitet och effektivitet, komma i kontakt med lekfullhet, engagemang, spontanitet och vitalitet
Behandlingar behöver:
Utgå från att stress är transaktionellt
Bygga på explicita biopsykosociala grundantagande
Definier specifika förändringsprocesser centrala för utmattningssyndrom
Bygga på etablerade psykologiska principer
Innehålla metoder som riktar in sig mot dessa förändringsprocesser
Svårigheter kritiskt
Vi menar olika saker när vi pratar om stress
Bygger på antaganden om specifik externaliserad etiologi, vilket psykiatri och behandlingsmanualer generellt vill undvika
Rent praktisk vet vi inte var denna diagnos hör hemma. Vi introducerar arbetsmiljöarbete för patienter i primärvård
Vi utgår från att det är ett resultat av bristande återhämtning, men detta är ett biomekaniskt begrepp, illa definierat och svår förenat med KBT-modeller (både teoretiskt och praktiskt)
Problem med nuvarande behandlingar
Återhämtningsbegreppet är ospecifikt. Lite som begreppet kärlek. Olika behandlare har olika definitioner, olika patienter har olika definitioner. Leder oss lätt in i tankar om vila och försiktighet.
Allt som är meningsfullt kan teoretiskt också konceptualiseras som en
påfrestning från ett återhämtningsperspektiv.
Återhämtning ngt svårt att förena med exponering. Vad menar vi med ”lyssna på din kropp”?
Mycket av resursperspektivet vilar inte på funktionell analys. Som att sätta gränser och tänka mer på sina behov… Är det grundat i funk analys?
Risk för ökad egocentrism…!
Att ta med sig som kliniker
Fastna inte i BUS/BÖS ( att öka återhämtande, minska krav)
Analysera det patienten redan gör i vardagen. hur leker du med ditt barn? Hur tittar du på TV? Hur städar du?
Hur kommer du ner i varv. funktion snarare än topgrafi, finns inga per definition återhämtande eller belastande aktiviteter
Större fokus på duration och intensitet. Beteendet måste kopplas till meningsfullhet
Variation; Vad har personen gjort nyss?
Kravlöshet (ej styrt av neg förstärkning)!
