10. Social Kognition - Affect & Cognition Flashcards
(124 cards)
1
Q
Vad är affekt och hur kan det observeras?
A
Affekt är ett begrepp som beskriver observerbara beteenden som uttrycker subjektiva känslomässiga tillstånd. Exempelvis kan en person som är arg visa detta genom att höja rösten, spänna käkarna och ha en sammanbiten kroppshållning.
2
Q
Vilka olika typer av affekt finns och hur påverkar de beteende?
A
Affekt kan inkludera sinnesstämningar (t.ex. att känna sig nedstämd en hel dag), känslor (t.ex. glädje vid en god nyhet), utvärderingar (t.ex. att tycka om eller ogilla en person) och preferenser (t.ex. att föredra en viss maträtt). Exempelvis kan en positiv affekt, som glädje, göra en person mer öppen och social, medan en negativ affekt, som rädsla, kan göra någon mer avvaktande eller defensiv.
3
Q
Hur påverkar affekt våra beslut?
A
Affekt påverkar våra bedömningar och beslut genom att färga hur vi tolkar situationer. Exempelvis kan en person som känner sig glad vara mer benägen att ta risker, såsom att säga ja till ett spontant äventyr, medan en person som känner sig rädd eller stressad kan vara mer försiktig och undvika potentiella faror.
4
Q
Hur kan affekt påverka social kognition?
A
Affekt påverkar hur vi uppfattar och tolkar social information. Exempelvis kan en person som är på dåligt humör tolka en neutral kommentar som kritisk, medan en person som är på gott humör kan tolka samma kommentar som vänlig eller humoristisk.
5
Q
Vad är en preferens?
A
En preferens är en subjektiv reaktion som bestäms av dess valens och leder till en specifik utvärdering eller attityd.
6
Q
Hur formas en positiv preferens?
A
Om något (x) ger upphov till en behaglig subjektiv känsla, utvecklas en positiv preferens för x. Exempel: Om en person gillar smaken av kaffe eftersom det ger en behaglig känsla, utvecklar de en positiv preferens för kaffe.
7
Q
Är preferenser stabila över tid?
A
Preferenser är generellt stabila men kan förändras. Exempel: En person som föredrog söt mat som barn kan utveckla en preferens för mer bitter mat som vuxen.
8
Q
Hur skiljer sig preferenser från tillfälliga känslor?
A
Preferenser är mer generella och varaktiga, medan känslor är kortvariga och situationsberoende. Exempel: En person kan ha en stabil preferens för klassisk musik men tillfälligt njuta av popmusik på en fest.
9
Q
Vad kännetecknar en sinnesstämning (mood)?
A
En sinnesstämning har inget specifikt mål eller orsak, till skillnad från känslor som ofta är riktade mot något.
10
Q
Hur skiljer sig en sinnesstämning från en känsla?
A
Sinnesstämningar är mer långvariga och diffusa, medan känslor är mer kortvariga och kopplade till specifika händelser. Exempel: Att känna irritation under hela dagen utan att veta varför (sinnesstämning) jämfört med att bli arg över att någon tränger sig i kön (känsla).
11
Q
Hur länge varar en sinnesstämning?
A
Sinnesstämningar är inte kortvariga som känslor men har en begränsad tidsram. De kan förändras över timmar eller dagar. Exempel: En person kan känna sig nedstämd en hel dag men vakna upp i ett bättre humör nästa morgon.
12
Q
Vilka är exempel på sinnesstämningar?
A
Sinnesstämningar kan inkludera irritation, nedstämdhet eller en allmän känsla av lycka utan en tydlig orsak. Exempel: En person kan känna sig ovanligt energisk en dag utan att något särskilt har hänt.
13
Q
Vad kännetecknar emotioner jämfört med sinnesstämningar?
A
Emotioner är mer komplexa, specifika och kopplade till särskilda objekt, personer, händelser eller saker. Sinnesstämningar är mer diffusa och har ingen tydlig orsak.
14
Q
Hur långvariga är emotioner?
A
Emotioner är vanligtvis episodiska och kortvariga. Exempel: Glädje vid ett överraskningsfirande eller ilska efter att bli orättvist behandlad.
15
Q
Hur kan emotioner påverka sinnesstämningar?
A
En stark emotionell upplevelse kan påverka ens allmänna sinnesstämning. Exempel: Om någon upplever rädsla under en stressig situation kan det bidra till en långvarig känsla av oro eller nedstämdhet.
16
Q
Vilka fysiologiska reaktioner kan emotioner ge upphov till?
A
Emotioner kan leda till fysiologiska manifestationer som ökad hjärtfrekvens, ökad hudkonduktans (svettning) och pupillutvidgning. Exempel: När någon blir rädd kan deras hjärta slå snabbare och deras muskler spännas.
17
Q
Skillnaden mellan emotioner och känslor?
A
Emotioner är komplexa, kortvariga reaktioner på specifika händelser eller stimuli. De involverar både fysiologiska (kroppsliga) förändringar, beteendemässiga reaktioner och subjektiva upplevelser.
Exempel: Om du ser en orm kan du uppleva rädsla, vilket leder till ökad puls, svettning och en impuls att fly.
Känslor är den subjektiva upplevelsen av en emotion. Det är den medvetna tolkningen av kroppens reaktioner och den emotionella upplevelsen. Känslor är mer långvariga än emotioner och kan vara mer diffusa.
Exempel: Du kan känna dig orolig eller nervös en hel dag efter att ha upplevt rädsla på morgonen.
Kortfattad skillnad:
Emotioner är mer biologiska och kortvariga reaktioner på specifika stimuli.
Känslor är den medvetna upplevelsen och tolkningen av emotioner, och de kan vara mer långvariga.
Jämförelse i ett scenario:
Du ser en arg hund (stimuli).
Din kropp reagerar med ökad puls och spända muskler (emotion).
Du tolkar detta som att du känner dig rädd (känsla).
Sammanfattningsvis: Emotioner är den omedelbara kroppsliga och psykologiska reaktionen, medan känslor är vår subjektiva upplevelse av den reaktionen.
18
Q
Vad är en affektiv respons?
A
En affektiv respons är en emotionell reaktion som kan variera i valens (positiv eller negativ) och intensitet (hög eller låg).
19
Q
Hur kan affekt klassificeras enligt den tvådimensionella modellen?
A
Affekt kan klassificeras utifrån två huvudaspekter:
Valens (Pleasantness - Unpleasantness): Hur positiv eller negativ känslan är.
Arousal (Engagement - Disengagement): Hur intensiv eller passiv känslan är.
20
Q
Vad innebär en bipolär struktur i klassificeringen av emotioner?
A
En bipolär struktur innebär att emotioner ofta placeras på en skala där mer av en känsla betyder mindre av dess motsats, t.ex. “Ju mer du känner dig bra, desto mindre känner du dig dålig.”
21
Q
Vad innebär bivalens i emotioner?
A
Bivalens innebär att man kan känna både positiva och negativa känslor samtidigt. Exempel: “Det var en bra semester, men jag blev upprörd när jag tappade min plånbok.”
22
Q
Hur påverkar tidsram och intensitet hur affekt klassificeras?
A
Kortvariga, intensiva och enkla emotioner klassificeras oftare enligt en bipolär struktur.
Långvariga, mindre intensiva och mer komplexa emotioner tenderar att vara bivariata, där både positiva och negativa aspekter samexisterar.
23
Q
Vad innebär “positivity offset”?
A
Positivity offset är tendensen att människor förväntar sig och upplever milda positiva utfall i neutrala situationer, även när det inte finns några direkta skäl till det.
24
Q
Vad är “positivity bias”?
A
Positivity bias är tendensen att minnas positiva händelser och information bättre än negativa.
25
Varför uppmärksammar vi negativa emotioner mer än positiva?
Negativa emotioner är ofta mer komplexa och oväntade, vilket gör att vi instinktivt lägger mer uppmärksamhet på dem. Exempel: Vi reagerar starkare på en hotfull situation än på en neutral eller positiv händelse.
25
Vad innebär Pollyanna-effekten?
Pollyanna-effekten beskriver människors tendens att fokusera på, minnas och tolka information på ett mer positivt sätt än negativt. Exempel: När vi tänker tillbaka på en semester minns vi ofta de trevliga stunderna mer än de jobbiga.
26
Hur påverkar positivity offset och positivity bias vår perception av vardagen?
De gör att vi generellt sett ser världen i en mer positiv dager och förväntar oss milda positiva resultat, vilket kan bidra till optimistiskt beteende och sociala interaktioner.
27
Hur påverkar "human agency" och "situational control" hur vi upplever negativa emotioner?
Self-agency (när vi själva är ansvariga) → Skam och skuld.
Other-agency (när någon annan är ansvarig) → Ilska, förakt och avsky.
Situations utanför mänsklig kontroll → Sorg och hjälplöshet.
Exempel: Om du misslyckas på ett prov kan du känna skam (self-agency), men om du tror att läraren bedömde orättvist kan du känna ilska (other-agency).
28
Hur kan negativa emotioner kopplas till världshändelser?
Ilska och avsky vid orättvisor eller aggression (exempel: reaktioner på en invasion).
Sorg och hjälplöshet vid katastrofer utanför mänsklig kontroll (exempel: reaktioner på en naturkatastrof).
Dessa emotioner kan påverka hur människor engagerar sig i samhällsfrågor och politik.
29
Hur skiljer sig negativa emotioner från positiva i deras komplexitet?
Negativa emotioner är ofta mer nyanserade och har fler variationer (t.ex. ilska, avsky, skuld, sorg), medan positiva emotioner tenderar att vara enklare (t.ex. glädje, kärlek, stolthet).
30
Hur påverkar osäkerhet, uppmärksamhet och förväntad ansträngning negativa emotioner?
Hög osäkerhet → Rädsla. Exempel: Att inte veta om du får jobbet kan skapa oro och ångest.
Hög uppmärksamhet → Frustration. Exempel: Att fastna i en långsam kö när du har bråttom.
Låg uppmärksamhet → Uttråkning. Exempel: Att lyssna på en monotont föredrag utan intresse.
Hög förväntad ansträngning → Ilska. Exempel: Att inse att du måste arbeta extra hårt för att lösa en orättvis situation.
Låg förväntad ansträngning → Förtvivlan eller uppgivenhet. Exempel: Att känna sig maktlös inför en stor katastrof.
31
Hur definierar Paul Ekman emotioner?
En emotion är en process, en särskild typ av automatisk bedömning, påverkad av vår evolutionära och personliga historia. Den uppstår när vi uppfattar något som viktigt för vårt välmående och leder till psykologiska förändringar och emotionella beteenden för att hantera situationen.
32
Hur påverkar evolutionen våra emotioner?
Våra emotioner har utvecklats för att hjälpa oss överleva och hantera utmaningar. Exempel: Rädsla hjälper oss att reagera snabbt på hot, medan ilska kan motivera oss att försvara oss eller hävda våra rättigheter.
33
Vad innebär att emotioner är en "automatisk bedömning"?
Emotioner uppstår ofta spontant och utan medveten reflektion. Exempel: Vi hoppar till av rädsla när vi hör ett plötsligt högt ljud, innan vi ens hunnit analysera situationen.
34
Vilka komponenter ingår i emotionella reaktioner enligt Ekman?
Emotionella reaktioner består av:
Uppfattning av en situation (t.ex. en fara)
Psykologiska förändringar (t.ex. ökad puls)
Beteendemässiga responser (t.ex. att fly, slåss eller frysa)
35
Vad innebär prototypiska emotioner?
Prototypiska emotioner är exempel på känslor som har en hög grad av anpassning till en viss emotionell kategori. Dessa emotioner har utvecklats för specifika evolutionära syften, t.ex. rädsla som en överlevnadsmekanism för att undvika fara.
36
Vad är ett emotionellt schema?
Ett emotionellt schema är en uppsättning fysiologiska och neurologiska förändringar som kopplas till en specifik kärnemotion. Exempel: Vid rädsla ökar hjärtfrekvensen, musklerna spänns och vi kan reagera genom att fly eller frysa.
37
Hur identifierar vi kärnemotioner?
Kärnemotioner identifieras genom scripts, vilket innebär att vi använder mönster av fysiologiska reaktioner, beteenden och subjektiva upplevelser för att kategorisera en emotion.
38
Hur relaterar ansiktsuttryck till emotionella kategorier?
Ansiktsuttryck hjälper oss att kategorisera emotioner genom att bedöma hur väl de passar in i en prototypisk modell. Exempel: Vi associerar ett leende med glädje och en rynkad panna med ilska.
39
Hur går processen från händelse till emotionell respons till uttryck?
Bedömning av händelse → 2. Emotionell upplevelse → 3. Uttryck genom handlingar, fysiologi och känslor
Exempel: Att vinna 1000 SEK → Prototypisk glädje → Uttryck genom leende, entusiasm och positiv energi.
40
Vilka komponenter ingår i en emotion enligt den beskrivna modellen?
En emotion består av:
Bedömning av en händelse (appraising events)
Själva emotionen
Uttryck genom handlingar, fysiologi och känslor
Exempel: Om du vinner 1000 SEK i Triss kan du uppleva prototypisk glädje och uttrycka det genom ett leende och entusiasm.
41
Hur kan emotioner observeras?
Emotioner kan observeras genom uttryck, handlingar, subjektiva känslor och fysiologiska tillstånd.
Exempel: Glädje kan uttryckas genom leende, en positiv känsla, ökad energi och en avslappnad kroppshållning.
42
Är ansiktsuttryck universella?
Enligt Paul Ekman är grundläggande emotionella ansiktsuttryck universella. Detta innebär att människor från olika kulturer uttrycker känslor som glädje, ilska och rädsla på liknande sätt.
43
Vilka ansiktsdrag kännetecknar ilska och glädje enligt Paul Ekman?
Ögonbrynen dras ner och ihop.
Ögonen öppnas brett och stirrar intensivt.
Läpparna pressas hårt samman.
Dessa signaler är biologiskt förankrade och används för att kommunicera hot eller frustration.
Ögon smalnas av med rynkor runt dem.
Kinder höjs.
Läppar dras tillbaka och tänder exponeras i ett leende.
Detta ansiktsuttryck är universellt och signalerar positiva emotioner.
44
Hur påverkar hög emotionell intensitet ansiktsuttryck?
När emotioner är mycket intensiva förloras subtila ledtrådar som vanligtvis hjälper oss att tolka känslor, vilket gör det svårare att enbart förlita sig på ansiktsuttryck.
45
Vilken roll spelar kontext vid tolkning av starka emotioner?
Kontexten, särskilt kroppsspråk och omgivningen, blir avgörande för att korrekt tolka om en emotion är positiv eller negativ.
46
Vad visade Aviezer et al. (2012) om emotionell tolkning?
Studien visade att kroppssignaler snarare än ansiktsuttryck var bättre för att skilja mellan starka positiva och negativa emotioner.
47
Kan ansiktsuttryck vara missvisande vid hög emotionell intensitet?
Ja, eftersom både extas och skräck kan ge liknande ansiktsuttryck (t.ex. vidöppna ögon och spänd mimik), vilket gör det svårt att avgöra känslan utan att titta på kroppsspråk och situation.
48
Hur påverkar sociala regler och kulturella skript emotionella kategorier?
Emotioner kan kategoriseras enligt sociala och kulturella normer, vilket innebär att vad som betraktas som exempelvis glädje eller sorg kan variera mellan olika kulturer beroende på sociala regler.
49
Är emotioner biologiskt universella eller kulturellt inlärda?
Det finns en debatt om huruvida emotioner är universella och biologiskt förankrade (som Paul Ekman föreslår) eller om de formas av kulturella och sociala faktorer.
50
Hur kan kulturella skript påverka emotionella uttryck?
Vissa kulturer kan uppmuntra uttryck av specifika emotioner medan andra kan dämpa dem. Exempel: I vissa asiatiska kulturer kan ilska vara mindre accepterat att uttrycka offentligt jämfört med västerländska kulturer.
51
Vad menar det socialkonstruktivistiska perspektivet om emotioner?
Socialkonstruktivismen ifrågasätter idén om att emotioner är universella och biologiska. Istället menar den att emotioner är lärda och formas av kulturella och sociala sammanhang.
52
Hur påverkar kulturella skript våra emotionella reaktioner?
Våra emotionella reaktioner styrs av kulturellt inlärda skript som påverkar hur vi uttrycker, känner och reagerar på emotioner. Exempel: Att gråta offentligt kan vara acceptabelt i vissa kulturer men tabu i andra.
53
Kan samma händelse skapa olika emotionella reaktioner hos olika personer?
Ja, beroende på kulturella och sociala faktorer kan samma händelse skapa helt olika emotionella reaktioner hos olika individer. Exempel: En befordran kan väcka glädje hos en person men ångest hos en annan på grund av olika sociala förväntningar.
54
Kan emotioner reduceras till sociala konstruktioner?
Det är en debatt. Vissa forskare menar att hjärnan bearbetar positiva och negativa stimuli på olika sätt, vilket antyder en biologisk grund. Andra menar att vissa emotionella uttryck är universella men kan modifieras av kultur och sociala normer.
55
Hur skiljer sig emotioner från moraliska bedömningar enligt kognitiv neurovetenskap?
Moraliska bedömningar involverar både emotionella reaktioner och andra neurala strukturer kopplade till rationella beslut och sociala normer, snarare än enbart instinktiva emotionella svar.
56
Vad är arousal?
Arousal är en fysiologisk och psykologisk aktivering som påverkar vår beredskap att reagera på omvärlden. Det kan variera från låg (exempelvis sömn) till hög (exempelvis panik eller stark upphetsning).
57
Vilka är de tre huvudsakliga komponenterna av arousal?
Fysiologiska komponenter: Förändringar i hjärtfrekvens, blodtryck, andning, svettning, pupilldilation och frisättning av adrenalin och kortisol.
Beteendemässiga komponenter: Påverkar reaktionstider, prestation på uppgifter och utforskande beteenden.
Kognitiva komponenter: Förändringar i vakenhet, intensitet och kognitiva bedömningar.
58
Hur påverkar fysiologisk arousal våra emotioner enligt forskningen?
En hög grad av arousal, till exempel orsakad av rädsla eller spänning, kan förstärka emotionella reaktioner.
Detta kan leda till att en känsla (t.ex. attraktion, ilska eller rädsla) blir mer intensiv.
Ett exempel är Dutton & Arons (1974) studie, där män som korsade en farlig hängbro rapporterade starkare sexuell attraktion jämfört med de på en stabil bro.
59
Vad visade experimentet med den farliga bron?
Studien undersökte hur arousal kan påverka emotionella tolkningar.
Män som korsade en farlig bro upplevde hög arousal, vilket ökade deras emotionella reaktioner, exempelvis starkare sexuell attraktion till en kvinnlig intervjuare.
Detta visar att känslor kan påverkas av fysiologisk upphetsning i olika situationer, även om upphetsningen ursprungligen kommer från en helt annan källa (t.ex. rädsla istället för attraktion).
60
Vad innebär excitation transfer?
Excitation transfer är fenomenet där fysiologisk arousal från en händelse påverkar en senare interaktion, även om personen inte är medveten om sin arousal. Detta kan leda till förstärkta känslomässiga reaktioner i en ny situation.
61
Varför sker excitation transfer?
a) Arousal är ospecifik och långsam att försvinna, vilket innebär att den kan påverka senare situationer.
b) Människor har svårt att separera källor till arousal, vilket gör att de kan tillskriva känslor till fel situation.
c) När vi är medvetna om vår arousal tolkar vi den i en ny kontext, vilket kan förstärka våra känslor.
62
Hur kan excitation transfer påverka vårt beteende?
En person som är upphetsad eller stressad av en tidigare händelse kan misstolka sin arousal och tillskriva den en ny situation, t.ex. attraktion, ilska eller rädsla.
Exempel: En person som just sett en skräckfilm kan känna en starkare attraktion till en dejt efteråt, eftersom arousal från filmen överförs till interaktionen.
63
Hur relaterar excitation transfer till aggression?
Om någon blir upprörd i en situation (t.ex. i en stressig bilkö) kan den kvarvarande arousalen påverka deras reaktion i en senare situation (t.ex. en argumentation hemma), vilket gör att de reagerar starkare än de annars skulle ha gjort.
64
Vad innebär James-Lange teorin om emotioner?
James-Lange teorin föreslår att våra fysiologiska reaktioner kommer först och att vi därefter tolkar dem som emotioner. Till exempel: "Jag skakar, därför är jag rädd."
65
Hur relaterar fysiologisk arousal till emotioner enligt James-Lange?
Arousal är specifik för varje emotion och skapar en unik fysiologisk signatur. Denna respons ger oss ledtrådar om vad vi känner.
66
Vilka fysiologiska förändringar kan vara kopplade till rädsla enligt James-Lange? Hur kan samma fysiologiska respons leda till olika emotioner?
Förhöjd hjärtfrekvens (HR), höjt blodtryck (BP), vidgade ögon, adrenalinpåslag och skakande händer.
En ökad hjärtfrekvens och adrenalin kan upplevas som rädsla i en farlig situation men som upphetsning vid en spännande händelse.
67
Vilka kroppsliga förändringar kan indikera glädje enligt James-Lange teorin?
Minskad hjärtfrekvens, ökad dopaminfrisättning, leende och långsammare andning.
68
Vad är huvudidén bakom Facial Feedback Theory?
Teorin föreslår att aktivering av ansiktsmuskler påverkar och kontrollerar den medvetna upplevelsen av emotioner.
69
Hur relaterar ansiktsuttryck till känslor enligt Facial Feedback Theory?
När vi gör specifika ansiktsuttryck skickar dessa feedback till hjärnan som kan förstärka eller skapa känslor.
70
Vilka fysiologiska förändringar kan kopplas till Facial Feedback Theory?
Förändringar i hjärtfrekvens, hudkonduktans och andra autonoma reaktioner kan korrelera med emotionell upplevelse.
71
Hur testades Facial Feedback Theory i Strack, Martin & Stepper (1988) experiment?
Deltagare höll en penna antingen mellan tänderna (som aktiverade leendemuskler) eller mellan läpparna (som förhindrade leende). De som höll pennan mellan tänderna rapporterade att de kände sig gladare.
72
Vad är electromyografi och hur används det i emotionell forskning?
Electromyografi (EMG) mäter elektrisk aktivitet i ansiktsmuskler och används för att analysera subtila ansiktsuttryck kopplade till emotioner.
73
Vad hävdar James-Lange-teorin om emotioner?
Teorin föreslår att fysiologiska förändringar sker först och att vi sedan tolkar dessa förändringar som en emotion. Exempel: "Vi är rädda eftersom vi skakar."
74
Vilka är de huvudsakliga kritikerna mot James-Lange-teorin?
Fysiologiska reaktioner är för lika för att kunna särskilja olika emotioner.
Fysiologiska reaktioner är ofta för långsamma för att förklara omedelbara emotionella upplevelser.
Det finns ingen tydlig kausal relation mellan fysiologiska förändringar och subjektiva emotioner.
Teorin tar inte hänsyn till hur vi kognitivt tolkar en situation.
75
Hur påverkar "Bridge Suspension Study" kritiken av James-Lange-teorin?
Studien visade att deltagare på en farlig bro (hög arousal) feltolkade sin fysiologiska reaktion och attribuerade den till attraktion snarare än rädsla. Detta stöder idén att kognition spelar en roll i emotionell upplevelse.
76
Vilken roll spelar "sensory feedback" enligt James-Lange-teorin?
Sensorisk feedback från kroppen hjälper oss att förstå vilken emotion vi upplever, t.ex. att skakningar och ökad puls signalerar rädsla.
77
Hur skiljer sig James-Lange-teorin från Cannon-Bard-teorin?
Cannon-Bard-teorin menar att emotion och fysiologisk reaktion sker samtidigt, medan James-Lange-teorin hävdar att fysiologisk respons kommer först och emotionen uppstår som en tolkning av denna respons.
78
Vad är huvudpoängen i Cannon-Bard teorin?
Emotioner och fysiologiska responser sker samtidigt, inte i en sekvens.
Exempel: Om du ser en orm reagerar kroppen genom att öka hjärtfrekvensen samtidigt som du upplever rädsla, istället för att den ena orsakar den andra.
79
Hur beskriver Cannon-Bard teorin den fysiologiska aktiveringen?
Arousal är diffus och ospecifik, vilket innebär att samma fysiologiska reaktion kan kopplas till flera olika emotioner.
Exempel: Om du har hög puls och svettas kan du tolka det som rädsla, ilska eller upphetsning beroende på situationen.
80
Vilken kritik finns mot Cannon-Bard teorin?
Fysiologiska reaktioner är ofta för lika mellan olika emotioner.
Emotioner kan påverkas av kognitiv tolkning, något som teorin inte tar hänsyn till.
Fysiologiska reaktioner är ibland för långsamma för att kunna förklara snabba emotionella responser.
Exempel: Om du är i en skrämmande situation kan din hjärna snabbt tolka den som farlig, innan din kropp fullt ut reagerat fysiologiskt.
81
Vad säger Schachter och Singers tvåfaktorteori om emotion?
Tvåfaktorteorin menar att emotioner är resultatet av en individs kognitiva tolkning av fysiologisk arousal. Arousal är generell och måste tolkas utifrån situationella faktorer för att uppleva en specifik emotion.
Exempel: Om din hjärtfrekvens ökar och du känner dig spänd, kan du tolka detta som rädsla om du ser en orm, eller som upphetsning om du är på en dejt.
82
Hur testade Schachter och Singer sin tvåfaktorteori om emotion?
De injicerade manliga deltagare med ett ämne som de kallade "Suproxin" (egentligen epinefrin, vilket orsakar fysiologisk upphetsning).
Hälften av deltagarna fick veta de verkliga effekterna, medan den andra hälften var ovetande.
Deltagarna exponerades sedan för en person (en konfederat) som antingen var euforisk eller arg.
Resultat:
De som inte visste om de fysiologiska effekterna var mer benägna att tolka sin arousal utifrån den andras emotionella tillstånd (dvs. de blev också glada eller arga).
De som visste varför de kände arousal påverkades inte av konfederatens känslor.
Slutsats:
När människor saknar en tydlig förklaring till sin arousal, tolkar de den utifrån kontext och sociala signaler.
83
Resultat och slutsats?
Oinformerade och misinformerade deltagare (de som inte visste varför de kände arousal) påverkades mest av konfederatens känslor.
Om de var med en glad person blev de själva glada.
Om de var med en arg person blev de själva arga.
De informerade deltagarna påverkades inte. De förstod att deras arousal berodde på injektionen och kopplade den därför inte till emotioner.
Placebo-gruppen visade ingen stark reaktion – eftersom de inte upplevde arousal.
Vad betyder detta?
Arousal i sig skapar inte en emotion – vi måste också tolka den utifrån situationen.
Om vi saknar en tydlig förklaring till vår arousal (t.ex. "Jag fick en adrenalininjektion"), kommer vi att söka efter en förklaring i vår omgivning.
Emotion är en kombination av fysiologisk reaktion och kognitiv tolkning – om vi känner oss upprymda men inte vet varför, tolkar vi det utifrån sociala och situationella faktorer.
84
Vad innebär "general/diffuse arousal" enligt tvåfaktorteorin?
Det innebär att fysiologisk upphetsning (arousal) är ospecifik och kan uppstå av olika anledningar, men det är vår kognitiva tolkning som avgör vilken känsla vi upplever.
85
Enligt teorin, varför kan två personer känna olika känslor trots samma fysiologiska arousal?
Eftersom känslan beror på kognitiv märkning av arousal, som påverkas av kontext, socialisering och tidigare erfarenheter.
86
Vilken roll spelar "cognitive labelling of arousal" i emotionella upplevelser?
Det är processen där vi tolkar vår fysiologiska arousal utifrån situationen och tillskriver den en emotion, t.ex. "Jag känner mig upphetsad, så jag måste vara glad!"
87
Vad är ett exempel på hur kognitiv märkning påverkar känslor?
Om en person får ökad puls och svettningar efter att ha druckit kaffe, kan de tolka det som spänning om de är på en dejt eller oro om de väntar på viktiga nyheter.
88
Hur förklarar denna teori varför vi kan ha så många olika känslor från samma kroppsliga reaktion?
Eftersom fysiologisk upphetsning bara är en del av ekvationen – vår tolkning och kontext avgör vilken specifik känsla vi upplever.
89
När uppstår arousal enligt kognitiva teorier?
När något oväntat avbryter det vi håller på med, t.ex. en plan eller ett mål.
90
Hur påverkas våra emotioner av våra förväntningar?
Om det vi förväntar oss händer, känns det oftast bra. Om det inte blir som vi tänkt oss, kan vi känna oss besvikna eller arga.
91
Vad betyder "förklaringar i efterhand" för våra emotioner?
Vi tolkar våra emotioner efter att något har hänt och försöker förstå varför vi känner så.
92
Hur hjälper emotioner oss att prioritera?
Emotioner fungerar som en varning som hjälper oss att fokusera på det som är viktigast just nu.
93
Hur påverkar makt våra emotioner?
De som har mer makt känner oftast mer positiva emotioner, medan de med mindre makt kan känna sig osäkra eller negativa.
94
Vad händer när vårt nuvarande tillstånd inte stämmer med våra mål?
Vi kan antingen försöka jobba hårdare för att nå målet eller ge upp.
95
Vad betyder begreppet "appraisal" inom emotionsteori?
Appraisal betyder att vi tolkar och bedömer en situation, vår omgivning och vår egen förmåga att hantera den. Denna bedömning avgör vilken känsla vi upplever.
Exempel:
Om du ser en hund som springer mot dig, bedömer du snabbt om den är vänlig eller hotfull. Om du tolkar den som hotfull, känner du rädsla.
96
Vad är skillnaden mellan specifik arousal och diffus arousal?
Specifik arousal (James-Lange) innebär att kroppen reagerar på ett specifikt sätt för varje känsla, t.ex. hjärtklappning och svettning → Rädsla.
Diffus arousal (Cannon-Bard) betyder att kroppen reagerar allmänt och att känslan uppstår samtidigt som kroppens respons.
Exempel:
Specifik arousal: Du ser en orm → hjärtat börjar slå snabbare → du känner rädsla.
Diffus arousal: Du får både hjärtklappning och känner rädsla samtidigt.
97
Hur hänger affekt (känslor) och kognition (tankar) ihop?
Affekt och kognition påverkar varandra ömsesidigt. Våra känslor kan styra hur vi tänker och fattar beslut, samtidigt som våra tankar kan påverka våra känslor.
98
Hur påverkar vårt humör vår hjälpsamhet?
Ett positivt humör ökar sannolikheten att vi hjälper andra, medan ett negativt humör minskar viljan att hjälpa.
99
Hur påverkar uppmärksamhet (attention) vår benägenhet att hjälpa?
Om vi är på gott humör på grund av vår egen tur, ökar chansen att vi hjälper. Men om vårt goda humör kommer från någon annans framgång, minskar chansen att vi hjälper.
100
Hur påverkar fokus på en begäran (separate process) om hjälp vårt beteende?
Om vi ser att vi kan få en belöning genom att hjälpa, är vi mer benägna att hjälpa. Om vi istället känner skuld, minskar chansen att vi hjälper.
101
Vad innebär ett socialt perspektiv (social outlook) i samband med hjälpsamhet?
Om vi ser världen som en plats där människor är goda och hjälpsamma, är vi mer benägna att hjälpa. Men om vi tror att händelser beror på icke-mänskliga faktorer (ödet, slumpen), minskar chansen att vi hjälper.
102
Hur påverkar viljan att behålla ett positivt humör (maintain mood) vår benägenhet att hjälpa?
Om vi tror att hjälpsamhet gör att vi fortsätter att känna oss bra, hjälper vi. Men om vi tror att det kan förstöra vårt goda humör, hjälper vi inte.
103
Hur påverkar vårt humör vårt minne?
Vårt humör påverkar vad vi minns. Vi tenderar att bättre komma ihåg saker som matchar vårt nuvarande humör.
104
Vad betyder "mood congruent memory"?
Det är tendensen att bättre minnas information som stämmer överens med det humör vi befinner oss i vid inlärningstillfället.
105
Vad säger forskningen om humörkongruent minne?
Det finns stöd i forskningen, särskilt för att positivt humör förbättrar minnet. Sambandet är svagare för negativt humör, förutom vid depression där negativa minnen tenderar att förstärkas.
106
Vad är Mood State-Dependent Memory?
Det är teorin om att vi minns saker bättre om vi befinner oss i samma sinnesstämning vid inlärning som när vi försöker minnas informationen.
107
Hur skiljer sig Mood State-Dependent Memory från Mood Congruent Memory?
Mood State-Dependent Memory handlar om att vi minns bäst när vi är i samma sinnesstämning som vid inlärning.
Mood Congruent Memory innebär att vi lättare minns information som matchar vårt nuvarande humör.
108
Vad visar forskning om Mood State-Dependent Memory?
Studier har visat att det finns viss koppling mellan sinnesstämning och minne, men forskningen är inte entydig och stödet är ifrågasatt.
109
Hur påverkar droger och alkohol Mood State-Dependent Memory?
Om en person lär sig något i ett drogpåverkat tillstånd, kan de ha lättare att minnas informationen när de är i samma tillstånd igen, även om det inte nödvändigtvis är bra för inlärning.
110
Exempel på Mood State-Dependent Memory?
Exempel 1: Lycklig vid inlärning, lycklig vid återkallning
Situation: Du pluggar inför ett prov medan du är på bra humör.
Effekt: På provdagen, om du också är glad, har du lättare att minnas informationen du lärde dig.
Exempel 2: Deprimerad vid inlärning, deprimerad vid återkallning
Situation: En person lär sig något viktigt under en period av nedstämdhet.
Effekt: Om personen är deprimerad igen vid senare tillfälle, kommer de lättare att minnas informationen från den tidigare nedstämda perioden.
Exempel 3: Alkohol och minne
Situation: En person lär sig en historia medan de druckit alkohol.
Effekt: De har svårt att komma ihåg historien nyktra, men kan lättare återkalla den efter att ha druckit igen.
111
Varför är Mood State-Dependent Memory ifrågasatt inom forskningen?
För att resultaten inte alltid är konsekventa och effekten verkar vara svagare än för andra minnesfenomen, som kontextberoende minne.
112
Hur påverkar positiv sinnesstämning människors bedömningar?
En positiv sinnesstämning gör att människor tenderar att se saker i ett mer positivt ljus.
113
Hur påverkar positiv affekt beslutsfattande? Vilken nackdel finns med beslutsfattande i positiv sinnesstämning?
Glada personer är mer flexibla, avslappnade och snabba i sitt beslutsfattande.
Positiva personer är mer benägna att göra fundamentala attributionsfel, dvs. de kan överskatta personliga faktorer och underskatta situationens påverkan.
114
Exempel på positiv affekt och beslutsfattande?
Exempel 1: Rekrytering
En rekryterare som är på gott humör kan uppleva en kandidat som mer kompetent än de egentligen är, eftersom de ser allt i en mer positiv dager.
Exempel 2: Shoppingbeslut
En kund som är glad kan fatta snabbare köpbeslut och vara mer benägen att köpa produkter, eftersom de är mer avslappnade och ser fler möjligheter.
Exempel 3: Sociala situationer
En glad person kan tolka en väns försenade ankomst som ett resultat av trafik (situationsfaktor), medan en person på dåligt humör kanske istället tänker att vännen är respektlös (personlig faktor).
115
Hur kan en ledares humör påverka deras beslutsfattande?
Att vara glad kan öka chanserna att lyckas som ledare, men det innebär också en risk att överbetona personlighetsfaktorer vid bedömningar och ignorera sammanhanget. Detta kan leda till felaktig situationsbedömning och bekräftelsebias.
Exempel: En optimistisk VD kan snabbt besluta att expandera en verksamhet utan att noggrant analysera marknadsförhållanden, vilket kan leda till ekonomiska problem.
116
Hur påverkar negativa känslor vårt beslutsfattande?
Ilska → Ökar stereotyper och partiskhet, kan skapa konflikter.
Rädsla → Leder till ökad uppfattning av hot, vilket gör att man undviker risker.
Sorg → Minskar partiskhet och kan minska konflikter mellan grupper.
Exempel: En domare som är arg kan vara mer benägen att döma en åtalad hårdare på grund av stereotypa uppfattningar, medan en domare som är ledsen kan vara mer objektiv och förstående.
117
Hur påverkar vårt humör vår benägenhet att hjälpa andra?
Vi är mer benägna att hjälpa andra när vi är på gott humör. Men detta beror på olika mekanismer såsom uppmärksamhet, betoning på belöningar, sociala perspektiv och om hjälpbeteendet kommer att upprätthålla vårt eget goda humör.
Exempel: Om du är glad efter att ha fått bra nyheter är du mer benägen att hjälpa en kollega som behöver assistans.
118
Hur påverkar vårt humör vad vi minns?
Vi tenderar att bättre komma ihåg saker som matchar vårt nuvarande humör. Positiva minnen är lättare att komma ihåg när vi är glada, medan negativa minnen är mer framträdande när vi är ledsna.
Exempel: Om du är på gott humör kanske du minns en lyckad födelsedagsfest tydligare än en dag då du var stressad.
119
Hur påverkar känslor våra bedömningar?
Olika känslor kan leda till olika tolkningar av samma information. En person som är arg kan uppfatta en neutral kommentar som en förolämpning, medan en glad person ser den som vänlig.
Exempel: Om du är irriterad på grund av en dålig dag kan du tolka en väns skämt som en förolämpning, medan du annars skulle skratta åt det.
120
Är affekt och kognition helt separata processer enligt forskningen?
Nej, men det finns olika teorier om hur de hänger ihop. Vissa menar att känslor (affekt) kan komma före kognition, medan andra menar att kognition alltid är en del av känsloprocessen.
121
Vad hävdade Robert Zajonc i sin teori om separata processer för affekt och kognition?
Zajonc menade att affektiva processer ofta är oberoende av kognition. Känslor kan uppstå utan att vi medvetet bearbetar dem kognitivt, och vi kan reagera emotionellt utan att veta varför.
Exempel:
En person kan omedelbart känna sig obekväm i närheten av någon utan att kunna förklara varför.
"Mere exposure effect" – vi tenderar att gilla saker vi sett tidigare, även om vi inte medvetet minns dem.
122
Vad var Richard Lazarus’ kritik mot teorin om separata processer?
Lazarus hävdade att känslor kräver kognitiv utvärdering (appraisal). En situation bedöms först som bra eller dålig för oss, och den bedömningen utlöser känslan.
Exempel:
Om du ser en orm och blir rädd, sker en snabb bedömning ("Det här är farligt!") innan känslan av rädsla uppstår.
En elev som får ett oväntat lågt betyg kan först tolka det som orättvist, vilket leder till ilska.
123
Hur skiljer sig Robert Zajonc och Richard Lazarus i sina synsätt på affekt och kognition?
Zajonc (1980): Menar att affekt (känslor) och kognition är separata processer. Känslor kan uppstå utan kognitiv bearbetning, ibland helt omedvetet.
Exempel: Du kan tycka om en låt utan att veta varför.
Lazarus (1982, 1984): Kritiserar Zajonc och menar att kognition alltid föregår affekt. En emotionell reaktion kräver appraisal (bedömning av situationen).
Exempel: Om du ser en hund och blir rädd, sker först en snabb bedömning ("Är den farlig?") innan känslan av rädsla uppstår.
