3. Social Kognition - Attribuering Flashcards
(89 cards)
1
Q
Vad illustrerar Heider & Simmels (1944) experiment?
A
Experimentet visar hur människor tillskriver avsikter och orsaker till abstrakta former i rörelse, vilket demonstrerar vår tendens att tolka beteenden som målinriktade och meningsfulla.
2
Q
Hur förstår vi världen enligt attribueringsteorin?
A
Vi tolkar världen genom att “läsa in” orsaker i händelser och beteenden, ofta genom att anta att handlingar är styrda av avsikter.
3
Q
Hur påverkar avsikter vår förståelse av mänskliga handlingar?
A
Vi ser ofta avsikter som de avgörande orsakerna till en persons handlingar, vilket formar vår tolkning av deras beteende.
4
Q
Vad innebär attribuering?
A
Attribuering är processen att tillskriva en förklaring till egna eller andras handlingar, antingen genom interna (personliga egenskaper) eller externa (situationsberoende) faktorer.
5
Q
Vad är skillnaden mellan enkel/snabb och krävande attribuering?
A
Enkel attribuering sker snabbt och intuitivt, medan krävande attribuering innebär en mer analytisk och reflekterande process för att förstå orsaker till beteenden.
6
Q
Vilka fyra typer av orsaker identifierade Aristoteles?
A
Materiell orsak – Hur något sker på grund av sin natur.
Formell orsak – Hur något sker på grund av sin form.
Verkande orsak – Hur något sker på grund av agentskap.
Ändamålsorsak – Hur något sker på grund av sitt syfte.
Tänk på en bil:
Materiell orsak → Bilen är gjord av metall, plast och gummi.
Formell orsak → Bilens design, t.ex. fyra hjul, motor och ratt.
Verkande orsak → Fabriken och arbetarna som bygger bilen.
Ändamålsorsak → Bilen används för transport och resor.
7
Q
Hur relaterar Aristoteles’ idé om verkande orsak till psykologi?
A
Den har stora likheter med hur vi ser på orsaker både inom folkpsykologi och akademisk psykologi.
8
Q
Hur såg Hume på orsaker?
A
Hume menade att vi aldrig kan bevisa orsaker, utan att vi bara ser regelbundenhet och sedan tillskriver en orsak (attribuering).
9
Q
Hur reagerade Kant på Humes syn på orsaker?
A
Kant menade att vi inte kan veta om orsaker finns i världen, men att det inte skulle gå att ha en upplevelse utan orsaker.
10
Q
Skillnaden mellan Hume och Kant?
A
Hume: “Vi ser bara att saker händer i följd, vi kan aldrig vara helt säkra på att det ena orsakar det andra.”
Kant: “Vi kanske inte kan bevisa orsaker, men vi kan inte förstå världen utan dem.”
11
Q
Vad är attribuering inom socialpsykologi (modern psykologi)?
A
Attribuering inom socialpsykologi handlar om hur människor tillskriver orsaker till egna och andras beteenden, särskilt i sociala sammanhang.
12
Q
Varför räknas inte “marken är blöt på grund av regn” som attribuering inom socialpsykologi?
A
Därför att socialpsykologi reserverar attribuering för mänskliga och sociala skeenden, medan detta exempel handlar om en fysikalisk orsak.
13
Q
Hur skiljer sig psykologisk attribuering från filosofisk attribuering?
A
Psykologisk attribuering fokuserar på hur människor uppfattar och tolkar orsaker, oavsett om de är korrekta eller ej.
Filosofisk attribuering kan omfatta alla typer av orsakstillskrivningar, även fysiska fenomen som att regn gör marken blöt.
14
Q
Vad innebär begreppet “Minds Everywhere”?
A
Det betyder att vi människor har en tendens att tillskriva avsikter och medvetande till både levande och icke-levande objekt, även när det inte finns belägg för det.
15
Q
Vad är antropomorfisering?
A
Antropomorfisering är när vi tillskriver mänskliga egenskaper till djur, föremål eller fenomen, t.ex. att tro att en hund skäms eller att en bil är “arg” när lyktorna lyser skarpt.
16
Q
Ge exempel på hur vi tillskriver avsikter till icke-levande objekt.
A
Vi kan t.ex. tro att:
En dator “vill” sabotera när den kraschar.
En bil är “lojal” när den fungerar felfritt.
Naturen eller “ödet” påverkar våra liv på ett medvetet sätt.
17
Q
Vad är dual-processing inom attribution?
A
Det innebär att det finns en automatisk och en mer elaborativ (djupgående) form av attribuering.
17
Q
Hur fungerar den automatiska processen vid attribution?
A
Den är vanligare, enklare och snabbare. Den ger oss information i de flesta situationer.
18
Q
Vad kan vara en negativ effekt av den automatiska processen?
A
Den leder ofta till bias eftersom vi nöjer oss med den första bästa tillgängliga förklaringen (availability).
19
Q
När använder vi en mer elaborativ (djupgående) attribution?
A
När en situation avviker från våra förväntningar, särskilt vid negativa utfall.
20
Q
Vad innebär ‘abnormal conditions’ inom attribution?
A
Det är situationer där något oväntat eller negativt sker, vilket får oss att söka en mer detaljerad förklaring.
21
Q
Varför uppmärksammar vi inte alltid orsaker bakom positiva händelser?
A
Eftersom de stämmer överens med våra förväntningar och kräver ingen extra kognitiv ansträngning.
22
Q
Exempel på automatisk attribution och elaborativ attribution?
A
Exempel på automatisk attribution:
Du ser någon snubbla på gatan och tänker direkt: “Den personen är klumpig.”
Detta sker snabbt och utan djupare analys av situationen.
Exempel på elaborativ attribution:
Du ser någon snubbla på gatan, men sedan märker du att det fanns en ojämn trottoar.
Du reflekterar och tänker: “Det kanske inte var personens fel, det var trottoaren som var dåligt underhållen.”
Här krävs mer kognitiv ansträngning för att förstå situationen bättre.
23
Q
Vad innebär principen att “orsak kommer före verkan”?
A
En orsak måste ske innan effekten för att uppfattas som kausal.
Exempel: Om någon snubblar och ramlar efter att ha trampat på en sten, ser vi stenen som orsaken, eftersom den kom före fallet.
24
Varför uppfattas händelser som skett nyligen som mer sannolika orsaker?
En orsak som sker nära effekten i tid anses mer sannolik.
Exempel: Om du får ont i magen strax efter att du ätit en gammal smörgås, antar du att det var smörgåsen som orsakade smärtan.
25
Hur påverkar närhet i rummet vår bedömning av orsakssamband?
En händelse som sker nära en effekt uppfattas oftare som dess orsak.
Exempel: Om en lampa slocknar precis när någon trycker på en strömbrytare i närheten, antar vi att det var knappen som orsakade det.
26
Vad innebär att framträdande (salienta) stimuli uppfattas som orsakande?
Det vi tydligt ser eller uppmärksammar tolkas ofta som orsaken till en händelse.
Exempel: Om en fotboll träffar en ruta och den går sönder, tror vi att bollen orsakade skadan, även om det fanns en spricka i glaset redan innan.
27
Vad menas med att orsaker liknar effekter?
Stora effekter anses oftare bero på stora orsaker, medan små effekter tillskrivs mindre orsaker.
Exempel: Om ett stort träd faller omkull, tror vi att det var en kraftig storm snarare än en lätt bris som orsakade det.
28
Vad innebär att representativa orsaker attribueras till effekter?
Människor tillskriver ofta orsaker som liknar effekterna, t.ex. en skada kopplas till en bestraffning eftersom båda gör ont.
Exempel: Om ett barn får ont i handen och säger att det var "för att jag gjorde något dumt", attribuerar de smärtan till en moralisk bestraffning snarare än en fysisk orsak.
29
Vad innebär attribution inom psykologi?
Attribution handlar om hur vi förklarar orsaker till vårt eget och andras beteende. Vi tillskriver antingen interna orsaker (t.ex. personlighet) eller externa orsaker (t.ex. situationen).
Exempel: Om någon snubblar kan vi antingen tänka att personen är klumpig (intern attribution) eller att trottoaren var ojämn (extern attribution).
29
Vad är Heiders attributionsteori?
En teori om hur människor förklarar orsaker till beteenden genom att söka efter stabila mönster (invarianser) i situationer och personer.
30
Vad menas med "personal causation" i Heiders attributionsteori?
Att orsaken till en handling finns inom personen själv, exempelvis deras personlighet eller förmåga.
Exempel: Om någon får höga betyg, kan det förklaras med att personen är intelligent och flitig.
31
Vad menas med "impersonal causation" i Heiders attributionsteori?
Att orsaken till en handling finns i omgivningen eller situationen.
Exempel: Om någon misslyckas på ett prov, kan det förklaras med att provet var orättvist svårt.
32
Vilka faktorer påverkar enligt Heider hur vi tillskriver orsaker till handlingar?
Förmåga – Kan personen utföra handlingen?
Exempel: En student klarar ett matematikprov med högsta betyg. Vi kan tillskriva detta personens naturliga begåvning för matematik.
Omgivning – Vilka externa faktorer spelar roll?
Exempel: En person halkar på trottoaren en vinterdag. Vi kan tillskriva detta den hala isen snarare än personens klumpighet.
Avsikt – Var handlingen planerad eller inte?
Exempel: En person råkar knuffa någon i en folkmassa jämfört med att medvetet knuffa någon i ilska. Den första situationen ser vi som en olycka, den andra som en avsiktlig handling.
Ansträngning – Hur mycket arbete lade personen ner?
Exempel: En idrottare vinner ett lopp och tillskriver framgången hård träning och disciplin, snarare än enbart medfödd talang.
33
Vad innebär att människor letar efter "invarianser" i attribution?
Vi söker efter mönster i omgivningen för att förstå och förutsäga människors beteenden.
Exempel: Om en person ofta kommer för sent, kan vi anta att de är dåligt organiserade, snarare än att det alltid beror på trafik.
34
Hur vidareutvecklade Jones och Davis (1965) Heiders attributionsteori?
De utvecklade Correspondent Inference Theory, som fokuserar på hur vi drar slutsatser om en persons inre egenskaper (disposition) baserat på deras yttre handlingar. Teorin föreslår att vi antar en korrespondens mellan handling och personlighet, även när situationella faktorer spelar en stor roll.
35
Vad är Correspondent Inference Theory?
En teori som förklarar hur vi tillskriver orsaker till människors beteenden.
Vi tror ofta att en persons handlingar reflekterar deras inre egenskaper (t.ex. personlighet) snarare än situationen.
Vi gör detta särskilt när handlingen verkar avsiktlig och inte beror på yttre faktorer.
36
Hur kan situationer påverka vårt beteende enligt Correspondent Inference Theory?
I vissa fall kan en situation tvinga fram ett visst beteende, oavsett en persons egentliga avsikter.
Exempel: En person som är vänlig mot sin chef kan göra det av rädsla för konsekvenser, inte för att de är genuint vänliga.
37
Vad menas med att vi överskattar dispositioner som orsak till beteende?
Vi tenderar att tro att människors beteende speglar deras personlighet, även när det i själva verket är situationen som styr deras handlingar.
Exempel: Om en servitör är extra trevlig på jobbet, kan vi tro att de är en väldigt social person, trots att de kanske bara gör det för att få dricks.
38
Hur påverkar socialt önskvärda handlingar hur vi tillskriver orsaker till beteenden?
Om en handling är socialt accepterad och förväntad, tolkar vi den mer som ett resultat av situationen snarare än personens egenskaper.
Exempel: En läkare som hjälper en patient ses inte automatiskt som extra snäll, eftersom det är en del av deras yrkesroll.
39
Hur påverkar sociala roller vår attribution av beteenden?
När en handling är i linje med en persons sociala roll, attribuerar vi beteendet mer till rollen än till individen själv.
Exempel: En domare som ger en sträng dom ses inte nödvändigtvis som hård, utan bara som någon som följer lagens regler.
40
Hur påverkar oväntade eller oönskade handlingar vår perception av en person?
Om en person beter sig på ett sätt som är oväntat eller bryter mot normer, tillskriver vi det oftare till deras personlighet istället för situationen.
Exempel: Om en politiker plötsligt börjar skrika under en debatt, kan vi tro att de är en aggressiv person, även om situationen var stressande.
41
Vad undersökte Jones & Davis (1965) i sitt Castro-experiment?
De undersökte hur människor attribuerar åsikter och intentioner till andra, även när deras handlingar beror på yttre faktorer.
Åskådare trodde att studenter som höll ett pro-Castro-tal också personligen stödde Castro – även när de blivit tilldelade uppgiften.
42
Hur skiljde sig attributionen mellan de som valde vs. blev tilldelade talet?
Om en student valde att hålla talet → Åskådarna trodde starkt att studenten stödde Castro.
Om en student tvingades hålla talet → Åskådarna trodde fortfarande att studenten var mer pro-Castro, men i något mindre grad.
43
Vilken bias demonstrerar detta experiment? Hur kopplas detta till Correspondent Inference Theory?
Fundamental Attribution Error – vi har en tendens att förklara andras beteende med deras personlighet snarare än situationella faktorer.
Människor drar slutsatser om andras personlighet baserat på deras beteende, även när beteendet styrs av yttre faktorer.
44
Vad är principen bakom Analysis of Noncommon Effects? Hur fungerar noncommon effects i beslutssituationer?
När vi analyserar varför någon gjort ett val, fokuserar vi på de unika skillnaderna mellan alternativen. Dessa icke-gemensamma effekter hjälper oss att dra slutsatser om personens motiv. Om en person väljer ett alternativ som skiljer sig från andra i en specifik aspekt, antar vi att denna aspekt var avgörande för deras beslut.
45
Exempel: Vad kan vi dra för slutsats om Student A:s val?
Student A valde Universitet X, som har en unik egenskap – ett kliniskt program. Eftersom detta är den enda skillnaden mellan alternativen, antar vi att studentens motivation var att studera klinisk utbildning.
46
Varför är det svårt att dra en tydlig slutsats om Student B:s val?
Student B valde Universitet W, men det har två unika egenskaper jämfört med de andra alternativen:
Det har ett kliniskt program
Det saknar höga krav
Eftersom det finns flera möjliga motiv, kan vi inte med säkerhet säga varför studenten valde detta universitet.
47
Hur påverkar detta vår attribution av andras val?
Ju fler unika skillnader ett val har, desto lättare är det att dra slutsatser om en persons motivation. Om flera faktorer skiljer sig, blir vår tolkning mer osäker.
48
Vad är Kelleys (1967) Covariation Model?
En modell som förklarar hur människor avgör orsakerna bakom ett beteende genom att analysera tre typer av information:
Konsensus (consensus)
Särartsfall (distinctiveness)
Konsistens (consistency)
49
Vad innebär konsensus i Kelleys modell?
Konsensus handlar om hur andra personer beter sig i samma situation.
Hög konsensus: Om alla beter sig på samma sätt tolkar vi beteendet som situationsberoende.
Låg konsensus: Om bara en person beter sig på ett visst sätt tillskriver vi det till deras personlighet.
Exempel: Om alla på en arbetsplats klagar på chefen (hög konsensus), är det troligt att chefen är problemet. Om bara en person klagar (låg konsensus), tror vi att problemet ligger hos den personen.
50
Vad innebär särartsfall i Kelleys modell (distinctiveness)?
Särartsfall handlar om hur en person beter sig i olika situationer.
Hög särartsfall: Om personen bara beter sig så i en specifik situation, är det troligt att situationen orsakar beteendet.
Låg särartsfall: Om personen beter sig så i många olika situationer, tror vi att beteendet beror på deras personlighet.
Exempel: Om en person bara blir nervös vid en enda presentation (hög särartsfall), beror det troligtvis på den specifika presentationen. Men om personen alltid är nervös vid alla presentationer (låg särartsfall), är det nog en del av deras personlighet.
51
Vad innebär konsistens i Kelleys modell?
Konsistens handlar om hur en person beter sig över tid i samma situation.
Hög konsistens: Om personen beter sig likadant varje gång i samma situation, är det troligt att det finns en stabil orsak.
Låg konsistens: Om beteendet varierar från gång till gång, kan det vara en tillfällig faktor som påverkar.
Exempel: Om en student alltid presterar bra på prov (hög konsistens), beror det troligtvis på att de är duktiga. Men om deras prestation varierar mycket (låg konsistens), kan det bero på andra faktorer som dagsform eller stress.
52
Vad visar exemplet med Bert och Melodifestivalen?
Det illustrerar Kelleys Covariation Model, där vi avgör om Berts beteende beror på personen själv eller situationen genom att analysera tre faktorer:
Konsensus (Gör andra samma sak?)
Särartsfall (Gör personen detta endast i denna situation?)
Konsistens (Gör personen detta ofta i samma situation?)
Låg konsensus, hög särartsfall, hög konsistens → Berts beteende beror troligtvis på honom själv (han älskar Melodifestivalen).
Hög konsensus, hög särartsfall, hög konsistens → Berts beteende beror troligtvis på situationen (Melodifestivalen är något speciellt).
53
Vad säger Weiners teori om motiverat beteende?
Vi söker förklaringar till oväntade utfall.
När något inte går som förväntat, försöker vi hitta orsaker till det.
Om något går som förväntat, känner vi inget behov av att analysera varför.
54
Vad händer när vi möter ett oväntat resultat?
Vi letar efter orsaker!
Exempel:
En skola får plötsligt bättre resultat än tidigare → Folk börjar ifrågasätta varför.
Skolans elever får göra om provet för att kontrollera om resultaten var legitima.
55
Vad händer om resultatet hade varit som förväntat?
Ingen ifrågasätter något!
Om eleverna presterat ungefär som vanligt, hade ingen letat efter en förklaring.
Exempel i vardagen:
Om ett fotbollslag som alltid vinner vinner igen, reagerar ingen.
Om ett dåligt lag plötsligt vinner stort, ifrågasätter folk: "Hur gick det till?"
56
Vad kan konsekvensen bli av att vi söker förklaringar?
Det kan leda till misstro, extra kontroller eller förändrade beslut.
Om eleverna får för bra resultat → De får göra om provet.
Om en anställd plötsligt jobbar extremt hårt → Chefen kanske misstänker något.
Om en vän som alltid är tyst plötsligt blir väldigt pratglad → Vi undrar vad som har hänt.
57
Vad är False Consensus Effect?
Det är vår tendens att överskatta hur många som delar våra åsikter.
Vi tror att vår uppfattning är vanligare än vad den egentligen är.
58
Varför tror vi att vår åsikt är vanligare än den är?
Det kan bero på tillgänglighetsbias:
Vi umgås ofta med människor som delar våra åsikter.
Vi läser artiklar och böcker som bekräftar vår syn.
Vi utsätter oss mest för information som stöder vår egen uppfattning.
59
Hur påverkar False Consensus Effect vår syn på andra?
Vi ser vår egen åsikt som normal och befogad.
När någon avviker från vår uppfattning ser vi det som mer extremt än det egentligen är.
Vi tenderar att attribuera avvikande åsikter till personens karaktär snarare än till situationella faktorer.
Exempel:
Om du tror att de flesta tycker om att träna, kan du tro att någon som ogillar träning är lat istället för att tänka att de har andra prioriteringar.
60
Vilken typ av attribution leder False Consensus Effect till?
Dispositionell attribution
Vi tillskriver personens egenskaper som orsak till deras åsikt eller beteende.
Exempel:
Du gillar att gå ut på helgerna och tror att alla gör det.
Om någon föredrar att stanna hemma, kanske du ser dem som tråkiga istället för att tänka att de bara har en annan livsstil.
61
Vilka två typer av skeenden identifierade Kruglanski (1975)?
Händelser (oavsiktliga) och handlingar (avsiktliga).
Händelser kan bero på interna (personliga) eller externa (situationella) faktorer.
Handlingar sker alltid på grund av interna faktorer.
62
Vad är skillnaden mellan endogena och exogena handlingar?
Endogena handlingar – Målet är själva handlingen.
Exogena handlingar – Handlingen är ett medel för att uppnå något annat.
63
Exempel på endogena handlingar?
Handlingar vi gör för sin egen skull.
Exempel:
Träna för att det är roligt och givande.
Spela gitarr för att det är avkopplande.
Läsa en bok för att det är intressant.
64
Exempel på exogena handlingar?
Handlingar vi gör för att uppnå något annat.
Exempel:
Träna för att gå ner i vikt.
Studera för att få bra betyg.
Jobba för att tjäna pengar.
65
Vad innebär stabilitet i Weiners teori om motiverat beteende?
Stabilitet handlar om huruvida orsaken till en händelse förändras över tid eller förblir densamma.
Exempel:
En person som alltid tackar ja till att spela schack (stabil orsak).
En person som bara tackar ja om de tror att de kan vinna (föränderlig orsak).
66
Vad betyder "locus" i Weiners teori?
Locus syftar på om orsaken till en händelse ses som inre (personlig) eller yttre (situationell).
Exempel:
Inre orsak: Om jag vinner för att jag är smart → Jag känner mig stolt.
Inre orsak: Om jag förlorar för att jag är dålig → Jag känner skam.
Yttre orsak: Om jag vinner på grund av tur → Jag känner inte stolthet.
Yttre orsak: Om jag förlorar på grund av otur → Jag känner inte skam.
67
Vad innebär kontroll i Weiners teori?
Handlar om huruvida vi tror att vi kan påverka ett utfall.
Exempel:
Om jag tror att jag kan plugga hårdare och få bättre resultat → Jag ser det som kontrollerbart.
Om jag tror att resultatet beror på slump eller läraren → Jag ser det som okontrollerbart.
68
Vad avgör om vi hjälper någon enligt Weiner?
Vi är mer benägna att hjälpa om vi tror att personen inte har kontroll över sin situation.
Exempel:
Om någon råkar ut för en olycka (utanför deras kontroll) → Vi känner sympati.
Om någon har ett problem vi tror är självförvållat → Vi känner ilska eller skambelägger dem för vilka vi
anser att deras problem ligger inom deras kontroll.
Exempel i samhället: Debatten om missbruk – ska det ses som sjukdom (ej kontrollerbart) eller eget val (kontrollerbart)?
69
Hur påverkar kognitiv belastning vår attribution?
När vi är under hög kognitiv belastning (t.ex. stress, multitasking) har vi svårare att analysera situationella faktorer och gör oftare snabba, automatiska bedömningar. Detta leder till att vi oftare tillskriver beteenden till personens inre egenskaper (disposition) istället för yttre omständigheter.
Exempel: Om någon snubblar medan vi är upptagna med annat, antar vi att de är klumpiga istället för att överväga att trottoaren är ojämn.
70
Vad är dispositionell attribution?
Dispositionell attribution är när vi spontant förklarar en persons beteende utifrån deras personliga egenskaper snarare än omständigheterna runtomkring.
Exempel: Om en kollega kommer sent till ett möte, antar vi direkt att de är oansvariga, snarare än att de kanske fastnade i trafik.
71
Hur hänger kognitiv belastning och dispositionell attribution ihop?
När vi är mentalt överbelastade (stressade, distraherade) har vi mindre kapacitet att tänka på situationella faktorer. Därför gör vi oftare dispositionella attributioner – vi förklarar beteenden genom att tillskriva dem en individs egenskaper snarare än omständigheterna.
Exempel: En stressad lärare ser en elev som inte lämnar in en uppgift i tid och antar direkt att eleven är lat, utan att tänka på att eleven kanske var sjuk eller hade andra problem.
72
Vad är "Fundamental attribution error" (FAE)?
Vi har en tendens att överskatta dispositionella faktorer (personlighet, egenskaper) och underskatta situationella faktorer som orsaker till människors beteende.
Exempel: Om någon kör aggressivt tror vi att de är en dålig förare, istället för att tänka att de kanske har en nödsituation.
73
Varför gör vi denna fundamentala attributionsfel (FAE)?
En orsak är att personers handlingar är mer perceptuellt framträdande (de står i fokus), medan situationella faktorer är i bakgrunden och lätt förbises.
Exempel: Vi ser en student som presterar dåligt och antar att de är lata, utan att tänka på att de kan ha personliga problem eller sakna stöd.
74
Hur demonstrerade Ross (1977) det fundamentala attributionsfelet?
I ett experiment där deltagare singlade slant om vem som skulle vara frågeställare och vem som skulle svara på frågor, ansåg både deltagarna och observatörerna att frågeställaren var mer kunnig – trots att deras roll var slumpmässigt fördelad.
Slutsats: Människor ignorerar ofta att situationen (att få välja frågorna) ger en fördel och antar istället att frågeställaren är smartare än den svarande.
75
Vad visade resultaten av Ross (1977) experiment?
Observatörer och deltagare tillskrev kunskap till individen (frågeställaren) snarare än till situationen (att de fick formulera frågorna själva). Detta visar att vi ofta glömmer att externa faktorer påverkar prestation.
76
Varför begår vi det fundamentala attributionsfelet?
En teori är att personens handlingar är mer perceptuellt framträdande än situationella faktorer – vi fokuserar på vem som utför handlingen snarare än på omständigheterna runt omkring.
77
Vad innebär Actor-Observer Effect?
Vi tenderar att förklara andras beteenden utifrån deras personliga egenskaper (dispositionellt FAE) men våra egna beteenden som resultat av situationella faktorer.
Exempel: Om en kollega kommer för sent till ett möte tror vi att de är oansvariga (dispositionell attribution), men om vi är sena skyller vi på trafiken (situationell attribution).
78
Hur påverkar tidsperspektivet vår attribution enligt Actor-Observer Effect?
När vi ser tillbaka på våra egna handlingar i det förflutna, eller tänker på framtida beteenden, tenderar vi att attribuera dem dispositionellt snarare än situationellt.
Exempel: Om vi tidigare har fått dåliga betyg kan vi tänka att vi är "dåliga på att plugga", även om situationella faktorer (t.ex. dålig sömn) spelade in.
79
När är Actor-Observer Effekten starkast?
Effekten är extra stark vid negativa beteenden hos andra och positiva beteenden hos oss själva.
Exempel: Om någon annan tappar sitt kaffe tänker vi "de är klumpiga", men om vi själva tappar kaffet skyller vi på en ojämn trottoar.
80
Vad är Self-Serving Bias (SSB)?
Self-Serving Bias innebär att vi tillskriver våra framgångar till interna faktorer (som skicklighet och ansträngning) och våra misslyckanden till externa faktorer (som otur eller orättvisa).
Exempel: Om vi får höga betyg tror vi att det beror på att vi är smarta och har pluggat bra. Om vi får låga betyg skyller vi på svåra frågor eller en orättvis lärare.
81
Vad är Group-Serving Bias?
Det är en förlängning av Self-Serving Bias där vi tillskriver framgångar till grupper vi tillhör och misslyckanden till yttre faktorer.
Exempel: Om ens fotbollslag vinner beror det på att laget är skickligt. Om laget förlorar skyller man på domaren eller vädret.
82
Vad är Self-Centered Bias (SCB)?
Self-Centered Bias innebär att vi tenderar att överskatta våra egna insatser i jämförelse med andras och hur mycket andra lägger märke till oss.
Exempel: I en gruppuppgift tror vi ofta att vi bidragit mer än våra gruppkamrater, även om alla bidragit lika mycket.
83
Hur påverkar Self-Centered Bias vår självuppfattning?
Vi tror att vi syns och märks mer än vi faktiskt gör, vilket kan påverka hur vi tolkar andras reaktioner och vårt eget beteende.
Exempel: Vi tror att alla märkte att vi råkade spilla kaffe, men i verkligheten var det knappt någon som lade märke till det.
84
Vad är Social Facilitation (socialt underlättande)?
Social Facilitation är när en persons prestation förbättras i närvaro av andra, särskilt vid enkla eller välinövade uppgifter. Exempel: Idrottare presterar bättre med publik.
85
Vad är Social Loafing (social lättja)?
Social Loafing innebär att individer tenderar att anstränga sig mindre i grupp jämfört med när de arbetar ensamma. I sociala situationer gör vi sämre ifrån oss. Exempel: En person bidrar mindre i ett grupparbete eftersom ansvaret delas.
86
Varför verkar Social Facilitation och Social Loafing motsäga varandra?
Skillnaden beror på uppgiftens svårighetsgrad och individens självförtroende. Enkla uppgifter leder ofta till social facilitation, medan svåra uppgifter kan leda till social loafing på grund av stress eller delat ansvar.
87
Hur påverkar självförtroende Social Facilitation och Social Loafing?
Högt självförtroende ökar chansen för social facilitation eftersom individen trivs med att prestera inför andra. Lågt självförtroende kan leda till social loafing på grund av osäkerhet och nervositet.
