9. Social Kognition - Stereotyper & Fördomar Flashcards
(59 cards)
Vad är en stereotyp inom social kognition?
En stereotyp är en förenklad och generaliserad uppfattning om en grupp av människor, där individer i gruppen tillskrivs vissa egenskaper baserat på deras grupptillhörighet.
Hur skiljer sig en fördom från en stereotyp?
En fördom är en negativ (eller ibland positiv) affektiv aspekt eller reaktion gentemot en grupp eller individ baserad på stereotyper. Den innebär ofta en känslomässig komponent och kan leda till diskriminering. Det är alltså mer en tillämpning av stereotyper.
Vad menas med att “Stereotyp = Prototyp”?
En stereotyp fungerar ofta som en prototyp, det vill säga en representativ bild av en grupp som människor använder för att snabbt kategorisera och förstå sin omgivning.
Vilken funktion fyller stereotyper i social kognition?
Stereotyper hjälper oss att snabbt tolka och organisera information genom att minska den kognitiva belastningen, men kan också leda till felaktiga antaganden och snedvridna uppfattningar.
Vilka negativa effekter kan stereotyper och fördomar ha?
De kan leda till diskriminering, självrefererande profetior (t.ex. stereotype threat), bristande objektivitet i bedömningar samt sociala och ekonomiska orättvisor.
Kan du ge ett exempel på hur en stereotyp kan leda till diskriminering?
Stereotyp: “Äldre personer är långsamma och tekniskt oskickliga.”
Fördom: En negativ känsla av irritation när en äldre person använder teknik.
Diskriminering: En arbetsgivare nekar en äldre kandidat en IT-tjänst baserat på ålder, trots att personen är kvalificerad.
Hur hänger stereotyper, fördomar och diskriminering ihop?
Stereotyper (kognition) är mentala generaliseringar om en grupp.
Fördomar (affekt/emotion) är känslomässiga reaktioner som bygger på stereotyper.
Diskriminering (beteende) innebär handlingar baserade på fördomar, t.ex. orättvis behandling av en grupp.
Vad skiljer kognitiva stereotyper från affektiva fördomar?
Stereotyp (kognition): En idé om hur en grupp är, baserad på inlärda mönster.
Fördom (affekt/emotion): En känsla gentemot en grupp baserad på stereotypen.
Exempel:
Stereotyp: “Kvinnor är omhändertagande.”
Fördom: “Män passar inte som förskolelärare eftersom de är mindre omhändertagande.”
Vilka former av diskriminering kan uppstå från fördomar?
Direkt diskriminering: En person behandlas sämre på grund av grupptillhörighet.
Exempel: En arbetsgivare anställer en man framför en kvinna med samma meriter.
Indirekt diskriminering: Regler eller normer som verkar neutrala men missgynnar en viss grupp.
Exempel: Ett företag kräver att alla anställda jobbar sena kvällar, vilket kan missgynna ensamstående föräldrar.
Strukturell diskriminering: Systematiska hinder i samhället som gör det svårare för vissa grupper att lyckas.
Exempel: Begränsad tillgång till högre utbildning för minoritetsgrupper.
Vad är skillnaden mellan en stereotyp och en datadriven association?
Stereotyp: En generalisering om en grupp som påverkar hur vi tänker, ofta baserad på kulturella normer och inte bara fakta.
Datadriven association: En slutsats baserad på faktisk statistik, utan värderingar eller antaganden.
Exempel: Att anta att en pilot är en man kan bero på både stereotypa föreställningar och den faktiska könsfördelningen i yrket.
Kan du ge ett konkret exempel där en stereotyp och en datadriven association kan blandas ihop?
Datadriven association: “De flesta sjuksköterskor är kvinnor” – detta är en korrekt observation baserad på statistik.
Stereotyp: “Män passar inte som sjuksköterskor” – detta är en värderande föreställning som bygger på sociala normer snarare än fakta.
Hur skiljer sig stereotyper om människor från andra kognitiva kategorier, som prototyper för objekt?
Stereotyper om människor är starkt kopplade till social kognition och påverkar hur vi interagerar med andra.
Prototyper för objekt (t.ex. fåglar, frukt, möbler) baseras främst på perceptuella och funktionella egenskaper.
Social kognition har troligen utvecklats specifikt för att hantera mellanmänskliga relationer och gruppindelningar.
Varför har vi utvecklat en särskild kognition för sociala fenomen?
Människor är sociala varelser, och vår överlevnad har historiskt berott på samarbete och gruppsamverkan.
Förmågan att snabbt kategorisera och förstå sociala relationer har gett evolutionära fördelar.
Exempel: Snabbt identifiera vän vs. fiende i en okänd situation.
På vilket sätt kan stereotyper fungera som andra kognitiva kategorier?
Precis som vi kategoriserar objekt baserat på gemensamma egenskaper, kategoriserar vi människor utifrån yttre och beteendemässiga drag.
Hjärnan skapar förenklade representationer för att hantera stora mängder information effektivt.
Exempel: Vi associerar “stol” med en prototypisk bild av en stol, liksom vi kan associera “doktor” med en viss stereotyp.
Är det möjligt att vi har helt separata system för sociala och icke-sociala kategorier?
Det är osannolikt att hjärnan har helt åtskilda system för att kategorisera människor och objekt.
Forskning tyder på att liknande mekanismer används för att organisera information i båda fallen.
Dock har vi specifika hjärnområden, som den mediala prefrontala cortexen, som är särskilt viktiga för social kognition.
Vad innebär begreppet illusorisk korrelation?
Illusorisk korrelation är en kognitiv bias där vi överskattar sambandet mellan två saker som vi förväntar oss hänger ihop (kongruenta par) och underskattar sambandet mellan oväntade kombinationer (inkongruenta par).
Kan du ge ett exempel på hur illusorisk korrelation kan påverka vår uppfattning i vardagen?
Om vi ofta hör om brott i samband med en viss grupp, kan vi felaktigt tro att gruppen är mer kriminell, även om statistiken inte visar det.
Om vi ser fler män än kvinnor i tekniska yrken, kan vi felaktigt anta att män är mer lämpade för teknik.
Vad betyder kongruenta och inkongruenta par i illusorisk korrelation?
Kongruenta par: Två saker som vi förväntar oss hänger ihop (t.ex. bacon och ägg, lejon och tigrar).
Inkongruenta par: Två saker vi inte förväntar oss hänger ihop (t.ex. bacon och lejon, ägg och tiger).
Människor tenderar att minnas och överskatta de kongruenta sambanden mer än de inkongruenta.
Ge ett exempel på ett kongruent och ett inkongruent samband i vardagen.
Kongruent samband: Vi associerar brandmän med män, eftersom vi oftast ser män i yrket.
Inkongruent samband: En kvinnlig brandman – eftersom det bryter mot vår förväntade association och därmed upplevs som mer ovanligt, även om det inte nödvändigtvis är det i verkligheten.
Andra exempel:
Kongruent: Vi förväntar oss att se en läkare i en vit rock.
Inkongruent: En läkare i jeans och t-shirt – vi märker det mer eftersom det avviker från vår normala bild.
Vad innebär stereotype threat?
Stereotype threat är fenomenet där en individ presterar sämre på en uppgift på grund av oro för att bekräfta en negativ stereotyp om sin grupp.
Hur har stereotype threat studerats i forskning?
Deltagare från olika grupper får samma test, men instruktionerna manipuleras.
När testet beskrivs som ett “intelligenstest” presterar grupper negativt stereotypiserade inom intelligens sämre.
När testet beskrivs som “ej relaterat till intelligens” försvinner prestationsskillnaden.
Vad visar resultaten i grafen?
När testet kallas “Test of Intelligence” presterar svarta deltagare sämre än vita deltagare.
När testet kallas “Task Unrelated to Intelligence” presterar båda grupperna likvärdigt.
Detta visar att stereotype threat påverkar prestation genom psykologisk stress.
Ge ett exempel på stereotype threat i vardagen.
Kvinnor och matematik: Om kvinnor får höra att “män är bättre på matematik” kan deras prestation på ett mattetest försämras på grund av stereotype threat.
Äldre och teknologi: Äldre personer som får höra att “de är dåliga på teknik” kan prestera sämre på ett teknologiskt test än om de inte påmindes om stereotypen.
Hur kan vi motverka stereotype threat?
Omformulera testinstruktioner – Beskriv uppgifter neutralt utan att koppla dem till stereotypiserade förmågor.
Främja positiva förebilder – Visa exempel på personer från stereotypiserade grupper som lyckas inom området.
Odla en “growth mindset” – Betona att förmågor är föränderliga och kan utvecklas med träning.
Skapa inkluderande miljöer – Minskad känsla av utanförskap minskar stereotype threat-effekter.
