1. Evolution Intro Flashcards
(117 cards)
1
Q
Hur skiljer sig evolutionär psykologi från andra områden inom psykologi?
A
Evolutionär psykologi fokuserar på varför alla våra tankar och beteenden har utvecklats över tid genom evolution. Andra områden inom psykologi, som t.ex. socialpsykologi eller kognitionspsykologi, undersöker hur vi tänker eller beter oss i olika situationer, men evolutionär psykologi tittar på de stora frågorna om varför dessa egenskaper finns från början.
2
Q
Vad är det ultimata fokuset inom evolutionär psykologi?
A
Evolutionär psykologi fokuserar på att besvara varför psykologiska fenomen har utvecklats genom evolution, snarare än hur de fungerar i nuet.
3
Q
Vad innebär att evolutionär psykologi har fokus på arten och inte individer?
A
Evolutionär psykologi tittar på människan som art och försöker förstå varför vi som människor utvecklat vissa beteenden och tankar över tid. Den fokuserar inte lika mycket på enskilda individer eller deras unika upplevelser.
4
Q
Vad betyder det att evolutionär psykologi fokuserar på det generella och inte det specifika?
A
Istället för att fokusera på specifika händelser eller personer (t.ex. varför just du gillar choklad), är evolutionär psykologi intresserad av generella mönster hos alla människor (t.ex. varför människor i allmänhet gillar söta smaker).
5
Q
Vad är skillnaden mellan det ultimata och det proximala i evolutionär psykologi?
A
Proximalt handlar om vad som händer just nu (t.ex. du springer för att du är rädd för ett lejon), medan ultimat handlar om den djupare, långsiktiga evolutionära orsaken (t.ex. varför människor har utvecklat rädslan för farliga djur för att överleva).
6
Q
Vad är skillnaden mellan proximala och ultimata förklaringar?
A
Proximala förklaringar beskriver omedelbara orsaker till beteenden (t.ex. Sven flyr från lejonet för att han är rädd), medan ultimata förklaringar fokuserar på de evolutionära orsakerna till att ett beteende har utvecklats (t.ex. amygdalans utveckling för att signalera fara och öka överlevnad).
7
Q
Varför flyr Sven från lejonet? (Proximalt)
A
Sven flyr från lejonet eftersom han är rädd för lejonet. (Individuell psykologi)
8
Q
Varför är människor rädda för lejon? (Ultimat)
A
Människor är rädda för lejon eftersom vi har en medfödd kunskap som gör att vi kan utveckla rädsla för farliga djur. (Medfödd kunskap)
9
Q
Varför har människor lätt att utveckla rädsla för farliga djur som lejon? (Ultimat)
A
Människor har lätt att utveckla rädsla för farliga djur på grund av prepared learning, vilket innebär att vi är genetiskt förberedda att snabbt lära oss vad som är farligt. (Prepared learning)
10
Q
Varför kan människor överhuvudtaget utveckla rädsla för saker? (Ultimat)
A
Människor kan utveckla rädsla eftersom det är en del av vår ultimata psykologi, utvecklad genom naturligt urval för att skydda oss från farliga situationer. (Ultimat psykologi)
11
Q
Varför existerar rädsla som ett psykologiskt fenomen? (Ultimat)
A
Rädsla existerar som ett psykologiskt fenomen eftersom det har utvecklats som en ultimat ontologisk fråga för att öka våra överlevnadschanser genom evolution. (Ultimat ontologisk fråga)
12
Q
Vad är det övergripande målet med evolutionär psykologi (E.P.)?
A
Evolutionär psykologi försöker förstå varför psykologiska fenomen existerar och vilken funktion de har eller har haft genom evolution.
13
Q
Vilken typ av frågor ställer evolutionär psykologi?
A
Evolutionär psykologi ställer frågor som:
Varför finns psykologiska fenomen?
Vilken funktion har de fyllt under vår evolution?
Hur fungerar de på en grundläggande nivå?
Hur har dessa fenomen tagit sin nuvarande form genom evolutionen?
14
Q
Vilken typ av förklaringar ger evolutionär psykologi om psykologiska fenomen?
A
Evolutionär psykologi ger förklaringar om varför psykologiska fenomen existerar, hur de har utvecklats genom evolutionen, och vilken funktion de har haft för överlevnad och reproduktion.
15
Q
Vilka är de tre grundläggande mekanismerna i evolutionen enligt evolutionär psykologi?
A
De tre grundläggande mekanismerna är:
Ärftlighet (överföring av gener från föräldrar till avkomma)
Variation (genetiska skillnader mellan individer)
Selektion (naturligt urval och sexuellt urval)
16
Q
Vad menas med ärftlighet?
A
Ärftlighet innebär att genetiska egenskaper överförs från föräldrar till deras avkomma genom gener.
17
Q
Vad innebär variation i evolutionen?
A
Variation refererar till de genetiska skillnader som finns mellan individer inom en art.
18
Q
Vad är en mutation?
A
En mutation är en förändring i DNA-sekvensen som kan leda till nya egenskaper hos en organism.
19
Q
Vad är rekombination?
A
Rekombination sker under meios, när könsceller (spermier och ägg) bildas. Det innebär att delar av DNA från föräldrarna blandas och kombineras på nya sätt, vilket leder till genetisk variation hos avkomman.
20
Q
Vad är selektion?
A
Selektion är den process där vissa egenskaper gynnar överlevnad och fortplantning, och därför förs vidare till nästa generation. Det finns två typer av selektion: naturligt urval och sexuellt urval.
21
Q
Vad är naturligt urval?
A
Naturligt urval är processen där individer med egenskaper som ökar deras chans att överleva och få avkomma har större sannolikhet att föra sina gener vidare.
22
Q
Exempel på naturligt urval?
A
Ett djur med bättre kamouflage har större chans att undvika rovdjur och överleva. Eftersom det djuret har högre chans att överleva och få ungar, kommer fler av dess gener (inklusive de för kamouflage) att spridas i populationen.
23
Q
Vad är sexuellt urval?
A
Sexuellt urval är processen där individer utvecklar egenskaper som ökar deras chans att para sig och föra sina gener vidare. Detta kan vara genom konkurrens med andra individer (intrasexuell selektion) eller genom att bli vald av det motsatta könet (intersexuell selektion).
24
Q
Intrasexuell selektion?
A
Konkurrens mellan individer av samma kön (ofta hanar) för att få tillgång till parning, till exempel när två hjortar slåss för att vinna en hona.
25
Intersexuell selektion?
När individer av ett kön (ofta honor) väljer sina partners baserat på vissa attraktiva egenskaper, som påfågelhanens färggranna fjädrar.
26
Exempel på sexuellt urval?
Påfågelhanar har stora, färgglada stjärtfjädrar som inte direkt hjälper dem att överleva, men honor föredrar att para sig med hanar som har imponerande fjädrar. Detta driver fram den egenskapen genom generationer trots att den kanske minskar överlevnad.
27
Vilken art tillhör människor i det evolutionära stamträdet?
Människor tillhör arten Homo sapiens.
28
Vad är det evolutionära släktträdet (stamträdet) för Homo sapiens?
Det evolutionära stamträdet visar hur moderna människor (Homo sapiens) utvecklats från tidigare arter i släktet Homo samt närbesläktade arter som Australopithecus och Paranthropus. Det beskriver den sekvens av arter som har föregått oss, inklusive när de levde och deras anpassningar till olika miljöer.
29
Under vilka geologiska perioder utvecklades människans förfäder enligt stamträdet?
Människans förfäder utvecklades främst under perioderna Pliocen (cirka 5-2,5 miljoner år sedan) och Pleistocen (cirka 2,5 miljoner år till 12 000 år sedan).
30
Förklara Australopithecus (A) och Paranthropus (P) – som är förfäder till Homo
Australopithecus är en viktig grupp förmänniskor som levde för 4-2 miljoner år sedan. De gick upprätt, men deras hjärnor var betydligt mindre än Homo-arters. De tros vara våra tidiga förfäder.
Paranthropus är en parallell utvecklingsgren som också levde för miljontals år sedan, men de hade specialiserade tänder och käkar för att tugga hårdare föda.
31
Vilken roll spelade Australopithecus i människans evolution?
Australopithecus är en av de tidigaste grupperna av tvåbenta förmänniskor. De tros vara de direkta förfäderna till släktet Homo och levde för cirka 4-2 miljoner år sedan. Deras upprätta gång och förmåga att använda enkla verktyg bidrog till utvecklingen mot modern människa.
32
Vad kännetecknar Paranthropus i människans släktträd?
Paranthropus var en gren i människans släktträd som utvecklade kraftiga käkar och stora kindtänder för att tugga hårdare föda. De var anpassade till en specifik diet, vilket skiljer dem från släktet Homo, som utvecklades mer allsidiga egenskaper.
33
Homo habilis?
Levde för cirka 2,3-1,6 miljoner år sedan.
Kallas ofta "den händiga människan" eftersom de var de första som visade tecken på att använda stenverktyg. Markerar ett steg mot större hjärnor och mer sofistikerade kognitiva förmågor.
34
Homo erectus?
Levde för cirka 1,9 miljoner till 110 000 år sedan.
Första människan som lämnade Afrika och spred sig till Asien och Europa.
De hade större hjärnor än sina föregångare och mer avancerade verktyg. De markerade en viktig evolutionär milstolpe i människans spridning och tekniska utveckling.
35
Homo neanderthalensis (Neandertalare)?
Levde i Europa och Asien för cirka 400 000 till 40 000 år sedan.
De var kraftigt byggda och anpassade till kallare klimat.
Neandertalare samexisterade med Homo sapiens och det finns bevis för att de korsade sig med våra förfäder.
36
Homo sapiens?
Vår egen art, som först utvecklades i Afrika för cirka 300 000 år sedan och senare spred sig över hela världen. De är den enda kvarvarande arten inom släktet Homo och har utvecklat komplexa samhällen och kultur.
37
Hur hänger Homo habilis, Homo erectus, och Homo sapiens ihop i stamträdet?
Homo habilis är en av de tidigaste arterna inom släktet Homo och utvecklades till Homo erectus, som var den första arten att sprida sig utanför Afrika. Slutligen utvecklades Homo sapiens från denna evolutionära linje och blev den enda överlevande arten inom släktet.
38
Vad visar tidsbudgetmodellen inom evolutionär psykologi?
Tidsbudgetmodellen visar hur individer fördelar sin tid på olika aktiviteter som sömn, förflyttning, födointag, vila och social tid. (Sömn och föda störst. Vila och förflyttning sen. Social tid sist.)
39
Vilka faktorer påverkar hur mycket tid en art spenderar på olika aktiviteter?
Faktorer som påverkar tidsfördelningen inkluderar:
Gruppstorlek
Terräng
Klimat
Tillgång till föda
Etc.
40
Vad står EEA för och vad innebär det?
EEA står för Environment of Evolutionary Adaptation och syftar på den miljö som en art har anpassat sig till under sin evolution, inklusive habitat, ekologiska utmaningar och social kontext.
41
Vad är syftet med EEA-begreppet?
EEA beskriver den miljö som formade de egenskaper och beteenden en art har idag. Det handlar om de utmaningar och förhållanden som våra förfäder ständigt ställdes inför.
42
Är EEA en specifik tidpunkt eller plats?
Nej, EEA är inte en specifik tid eller plats. Det refererar till den typ av miljö och utmaningar som en art anpassades till under sin evolution, och detta kan ha förändrats över tid.
43
Hur påverkar EEA människans beteenden idag?
Många av våra psykologiska och biologiska egenskaper är fortfarande anpassade till förhållandena i vårt EEA, även om den moderna världen har förändrats snabbt. Det betyder att vissa beteenden som var hjälpsamma då, kan vara mindre relevanta nu.
44
Varför är EEA viktigt för evolutionär psykologi?
EEA är viktigt eftersom det hjälper oss att förstå varför våra förfäder utvecklade specifika egenskaper och beteenden, och hur dessa egenskaper kan påverka oss idag.
45
När levde Homo sapiens i sin EEA?
Homo sapiens levde i sin EEA under Pleistocen, cirka 2,5 miljoner år till 12 000 år sedan.
46
Vilken typ av geografi präglade Homo sapiens EEA?
Under EEA levde Homo sapiens i nästan alla beboeliga platser på jorden, vilket inkluderade olika typer av terräng som skogar, savanner, bergsområden och kustregioner. De anpassade sig till både varma och kalla klimat.
47
Vad kännetecknade Homo sapiens livsstil under EEA?
Homo sapiens levde som:
Jägare-samlare, där de fick sin föda genom att jaga djur och samla växter, frukter och rötter.
Nomader, vilket innebar att de flyttade runt efter tillgången på mat och vatten.
De levde i små grupper på cirka 20–50 individer, vanligtvis baserade på släktskap.
48
Hur var klimatet och miljön under Homo sapiens EEA?
Klimatet under Pleistocen var mycket varierande och kännetecknades av periodiska istider och klimatförändringar. Detta krävde att Homo sapiens utvecklade egenskaper för att klara av fluktuerande miljöbetingelser, såsom tillgången till mat och vatten.
49
Hur såg Homo sapiens diet ut under EEA?
Homo sapiens hade en mycket varierande diet som inkluderade:
Kött från jakt
Fisk
Vilda växter, frukter och bär
Rotfrukter och nötter Denna diet varierade beroende på geografi och klimat.
50
Varför är det viktigt att förstå Homo sapiens EEA i evolutionär psykologi?
Det är viktigt att förstå Homo sapiens EEA eftersom våra psykologiska och biologiska anpassningar utvecklades under denna tid. Många av våra moderna beteenden och psykologiska egenskaper har sina rötter i de utmaningar och förhållanden vi mötte i vårt EEA.
51
Vad är en adaption inom evolutionär psykologi?
En adaption är en egenskap som har utvecklats genom naturligt urval för att öka en individs överlevnad eller reproduktionsframgång. Egenskapen är anpassad till de miljövillkor som arten mötte under sin evolution.
52
Hur utvecklas adaptioner?
Adaptioner utvecklas genom naturligt urval och förs vidare till framtida generationer om de förbättrar en individs chans att överleva och föröka sig i en viss miljö.
53
Vad menas med att en adaption kan vara en "anpassning till miljövillkor"?
En adaption är anpassad till de specifika miljöförhållanden som en art lever i, inklusive faktorer som:
Fysisk miljö (t.ex. klimat, terräng)
Rovdjur och faror
Sociala faktorer, som gruppstorlek och samarbetsbehov
54
Hur kan sociala faktorer påverka adaptioner?
Sociala faktorer som samarbete, konkurrens inom gruppen och sociala hierarkier kan påverka vilka egenskaper som utvecklas som adaptioner. Till exempel kan förmågan att kommunicera och samarbeta bli viktiga egenskaper i en social grupp för att maximera överlevnad och reproduktion.
55
Hur påverkar anpassningar individens chans till överlevnad och fortplantning?
Adaptioner hjälper individer att överleva längre och få fler avkommor genom att förbättra deras förmåga att hantera miljön de lever i, som att undvika rovdjur, hitta mat och samarbeta i sociala grupper. De individer som har bättre anpassningar har större chans att sprida sina gener till nästa generation.
56
Är adaptioner ärftliga?
Ja, adaptioner är ärftliga egenskaper, vilket betyder att de kan överföras från föräldrar till deras avkomma genom gener. Om en adaption ökar överlevnad eller fortplantning, sprids den vidare genom generationer.
57
Hur kan en anpassning bli mindre relevant eller föråldrad?
En adaption kan bli mindre relevant eller suboptimal om miljön förändras snabbt. Egenskaper som var viktiga för överlevnad i den gamla miljön kanske inte är lika användbara i en ny miljö. Ett exempel är rädslan för rovdjur, som var livsviktig i vårt ursprungliga EEA men är mindre relevant i dagens moderna samhällen.
58
Adaptioner och moduler?
Behandlar idén att människan har utvecklat flera olika moduler eller specialiserade system i hjärnan som är anpassade till specifika uppgifter. Evolutionär psykologi ser hjärnan som en samling av dessa moduler, snarare än som en enda "generalistisk" problemlösare.
59
Vad menas med en "modul" i hjärnan enligt evolutionär psykologi?
En modul i hjärnan är ett specialiserat system som har utvecklats för att hantera specifika uppgifter, som social intelligens, språk eller teknisk problemlösning. Dessa moduler fungerar som verktyg för att lösa olika typer av problem.
60
Hur relaterar adaptioner till moduler i hjärnan?
Adaptioner i hjärnan har utvecklats för att skapa specialiserade moduler som kan hantera specifika evolutionära utmaningar. Varje modul är en anpassning till en viss typ av problem, till exempel socialt samspel eller jakt.
61
Vilka exempel på moduler nämns i sliden?
Exempel på moduler inkluderar:
Social intelligens: Förmågan att förstå och hantera sociala relationer och samspel.
Teknisk intelligens: Förmågan att använda och skapa verktyg.
Språklig intelligens: Förmågan att förstå och producera språk.
Naturlig intelligens: Förmågan att förstå den naturliga världen, t.ex. djur och växter.
61
Hur fungerar den mänskliga hjärnan enligt evolutionär psykologi?
Enligt evolutionär psykologi är hjärnan en samling av specialiserade moduler som har utvecklats för att lösa specifika evolutionära problem, snarare än att vara en enda generalistisk problemlösare.
62
Hur samspelar moduler och generell intelligens i hjärnan?
Moduler är specialiserade system som hanterar specifika problem, medan generell intelligens är mer flexibel och kan användas i nya situationer eller för problem som inte är kopplade till någon specifik modul. Hjärnan använder både specialiserade och generella mekanismer för att hantera olika utmaningar.
63
Vad är en spandrill inom evolutionär psykologi?
En spandrill är en egenskap eller struktur som inte har utvecklats genom naturligt urval för en specifik funktion, utan är en biprodukt av en annan anpassning. Den fyller ingen direkt adaptiv funktion men finns ändå som en följd av andra anpassningar.
64
Vad är ett exempel på en spandrill?
Färgen på flamingons ben är en biprodukt av deras kost och deras färgade fjädrar, och den fyller ingen specifik funktion. Detta är en spandrill eftersom det inte är en anpassning i sig utan en bieffekt.
65
Vad är en exaptation inom evolutionär psykologi?
En exaptation är en egenskap som från början utvecklades för ett visst syfte genom naturligt urval, men som senare kom att användas för en annan funktion än den ursprungliga.
66
Vad är ett exempel på en exaptation?
Ett klassiskt exempel på en exaptation är fjädrar hos fåglar. Fjädrar utvecklades ursprungligen för att reglera kroppstemperaturen, men används idag främst för flygning.
67
Hur skiljer sig en spandrill från en exaptation?
En spandrill är en biprodukt av en annan anpassning och har ingen ursprunglig funktion, medan en exaptation är en egenskap som utvecklats för en viss funktion, men senare tagit över en annan funktion.
68
Hur används begreppen spandriller och exaptationer i evolutionär psykologi?
Inom evolutionär psykologi används begreppen för att förstå hur vissa egenskaper kan finnas utan att vara resultatet av direkt selektion, eller hur egenskaper kan förändra sin funktion över tid, vilket hjälper oss att förstå komplexiteten i mänsklig evolution.
69
Vad är gradualism inom evolutionsteori?
Gradualism är idén att evolution sker genom små, långsamma och kontinuerliga förändringar över långa tidsperioder. Egenskaper utvecklas gradvis genom små mutationer som ackumuleras över tid och leder till långsam anpassning till miljön.
70
Vad är ett exempel på gradualism i evolutionen?
Ett exempel på gradualism är utvecklingen av hästens hov. Små förändringar i fotstruktur över miljontals år ledde från flertåiga förfäder till dagens en-tåiga hästar, anpassade för att springa snabbt på hård mark.
71
Vad är punctuated equilibrium inom evolutionsteori?
Punctuated equilibrium är teorin att evolution inte alltid sker gradvis, utan i korta, snabba språng under perioder av miljöförändringar, följt av långa perioder av stabilitet där ingen större förändring sker.
72
Vad är ett exempel på punctuated equilibrium?
Ett exempel på punctuated equilibrium är utseendet av nya arter efter stora miljökatastrofer, som när dinosaurierna dog ut och däggdjur snabbt utvecklades och fyllde de lediga nischerna, vilket ledde till snabb evolution under kort tid.
73
Hur skiljer sig gradualism från punctuated equilibrium?
Gradualism innebär att evolutionen sker kontinuerligt och långsamt genom små förändringar, medan punctuated equilibrium innebär att evolution sker i korta, snabba språng när miljön förändras, följt av långa perioder av stabilitet utan större förändringar.
74
Vilken teori föreslog Darwin för att beskriva evolutionens hastighet?
Charles Darwin föreslog gradualism, där han menade att evolution sker genom långsamma och kontinuerliga förändringar som ackumuleras över tid.
75
Vilken teori kom senare att komplettera Darwins gradualism?
Teorin om punctuated equilibrium, som introducerades av paleontologerna Stephen Jay Gould och Niles Eldredge, kompletterade Darwins gradualism genom att förklara att arter kan utvecklas snabbt under vissa perioder av miljöförändringar.
76
Vad handlar debatten om "arv och miljö" om inom evolutionär psykologi?
Debatten om arv och miljö handlar om att förstå hur mycket av en individs beteende, personlighet och psykologiska egenskaper som styrs av genetiska faktorer (arv) jämfört med miljömässiga faktorer (uppväxt, erfarenheter, kultur).
77
Hur påverkar arv en individs beteende och psykologi?
Arv refererar till de gener vi ärver från våra föräldrar, som påverkar våra biologiska och psykologiska egenskaper. Dessa gener kan påverka saker som temperament, intelligens och benägenheten att utveckla vissa beteenden.
78
Hur påverkar miljön en individs beteende och psykologi?
Miljön inkluderar alla yttre faktorer som kan påverka en individ, som uppväxt, kultur, social interaktion och utbildning. Miljömässiga faktorer formar hur genetiska egenskaper uttrycks och kan påverka hur vi utvecklas över tid.
79
Hur kan arv och miljö samverka för att forma en individs beteende?
Arv och miljö samspelar genom att generna sätter en grund för vissa egenskaper (som t.ex. intelligens eller temperament), men miljön kan påverka hur dessa egenskaper utvecklas. Till exempel kan en genetisk benägenhet för hög intelligens formas och förstärkas av en stimulerande miljö.
80
Vad representerar limpan i exemplet på sliden?
Limpan på sliden representerar hur både arv (ingredienserna i receptet) och miljö (hur brödet bakas) påverkar slutresultatet. Ingredienserna (gener) är grunden, men hur de blandas och bakas (miljön) avgör hur brödet blir, precis som arv och miljö formar en individs utveckling.
81
Vad är ett exempel på hur arv och miljö samverkar i människans utveckling?
Ett exempel är språkförmågan. Vi föds med en genetisk predisposition för att lära oss språk (arv), men vilken typ av språk vi lär oss och hur väl vi utvecklar vår språkliga förmåga beror på den miljö och kultur vi växer upp i (miljö).
82
Vad menas med att beteende kan vara resultatet av både arv och miljö?
Det betyder att även om våra gener (arv) kan predisponera oss för vissa beteenden, så påverkar den miljö vi lever i hur dessa gener uttrycks och hur vi beter oss. Till exempel kan en person vara genetiskt predisponerad för att vara social, men om de växer upp i en isolerad miljö kanske de inte utvecklar starka sociala färdigheter.
83
Vad är det naturalistiska felslutet? The naturalistic fallacy?
Det naturalistiska felslutet är ett logiskt misstag som innebär att man antar att något är bra eller moraliskt rätt bara för att det är naturligt. Det innebär också att man antar att det som är "onaturligt" är dåligt eller fel.
84
Varför är det naturalistiska felslutet ett problem?
Det naturalistiska felslutet är problematiskt eftersom det blandar ihop vad som är (det som existerar naturligt) med vad som bör vara (vad som är moraliskt rätt). Bara för att något sker i naturen betyder inte att det är moraliskt rätt eller önskvärt för människor.
85
Vad är ett exempel på det naturalistiska felslutet?
Ett exempel är att säga att eftersom djur ibland använder våld i naturen, så är våld moraliskt rättfärdigat för människor. Bara för att något förekommer i naturen betyder det inte att det är moraliskt acceptabelt i ett mänskligt samhälle.
86
Vad innebär "man kan inte få ett 'bör' från ett 'är'"?
Detta uttryck betyder att bara för att något existerar naturligt (är), betyder det inte att det bör vara moraliskt rätt. Vi kan inte använda naturens fakta för att avgöra vad som är moraliskt eller etiskt korrekt i mänskliga samhällen.
87
Vilka två varianter av det naturalistiska felslutet nämns på sliden?
De två varianterna av det naturalistiska felslutet är:
De som försöker rättfärdiga ett "bör" från ett "är" – alltså de som hävdar att något är moraliskt rätt eftersom det förekommer i naturen. (Våld, äta kött, dominans)
De som felaktigt beskyller andra för att begå det naturalistiska felslutet när det inte är fallet – till exempel när någon beskriver ett naturligt fenomen utan att göra en moralisk bedömning.
88
Vad innebär andra varianten med ett exempel?
1. En forskare eller någon annan person beskriver ett naturligt fenomen, till exempel att mänskliga samhällen har haft vissa könsroller eller att människor har utvecklat tendenser till aggression. Denna beskrivning är bara en neutral observation om hur saker fungerar i naturen eller historiskt.
2. Någon annan tolkar det som om personen försöker säga att detta naturliga fenomen är moraliskt rätt. De anklagar forskaren eller personen för att försöka rättfärdiga fenomenet med argumentet "det är naturligt, därför är det rätt."
3. Personen som beskriver fenomenet försöker inte säga att fenomenet är moraliskt rätt, utan beskriver bara vad som händer eller har hänt i naturen eller i historien. Den felaktiga anklagelsen kommer från en missuppfattning att beskrivningen innebär en moralisk bedömning, vilket inte är fallet.
89
Vad är det moralistiska felslutet?
Det moralistiska felslutet är ett logiskt misstag som innebär att man antar att något är naturligt eller sant bara för att man anser att det bör vara så av moraliska skäl. Det innebär att man försöker dra slutsatser om verkligheten baserat på sina egna moraliska eller estetiska preferenser.
90
Vad är ett exempel på det moralistiska felslutet?
Ett exempel är att säga att "människor är naturligt goda" eftersom vi vill tro att godhet är den naturliga normen. Men att något bör vara moraliskt rätt betyder inte att det är den naturliga verkligheten.
91
Hur skiljer sig det moralistiska felslutet från det naturalistiska felslutet?
I det naturalistiska felslutet säger man att något är moraliskt rätt bara för att det är naturligt. I det moralistiska felslutet säger man att något är naturligt eller sant bara för att man tycker att det bör vara så. Det är motsatsen till att dra ett "bör" från ett "är" – istället försöker man dra ett "är" från ett "bör."
92
Vad innebär det att "konstruera ett är från ett bör"?
Att "konstruera ett är från ett bör" innebär att man tror att något måste vara sant i verkligheten eftersom det är moraliskt önskvärt. Med andra ord försöker man basera vetenskapliga eller faktamässiga slutsatser på moraliska föreställningar. Att missta sina egna moraliska, estetiska eller andra normativa
preferenser för ”naturliga”, absoluta eller deskriptiva
93
Vad är ett exempel på det moralistiska felslutet i ett modernt sammanhang?
Ett exempel är att säga att "män och kvinnor måste vara identiska i alla sina förmågor och preferenser" eftersom vi vill att de ska ha samma möjligheter. Men biologiska skillnader betyder inte att en viss fördelning av egenskaper är fel eller oönskad.
94
Hur kan det moralistiska felslutet påverka vetenskapliga tolkningar?
Det moralistiska felslutet kan leda till att vi ignorerar biologiska eller vetenskapliga fakta eftersom vi önskar att verkligheten var annorlunda. Detta kan påverka hur vi tolkar data eller forskningsresultat, eftersom vi låter våra moraliska värderingar påverka hur vi ser på fakta.
95
Vad menas med att romantisera kring människans ursprung eller natur?
Att romantisera kring människans ursprung innebär att idealisera eller överdriva de positiva aspekterna av hur människor levde i det förflutna, ofta genom att bortse från negativa delar av den mänskliga naturen, som våld eller brist på resurser. Det handlar om att se det naturliga livet som bättre och renare än det moderna.
96
Vad är Standard Social Science Model (SSSM)?
Standard Social Science Model (SSSM) är en modell inom samhällsvetenskaperna som hävdar att människan inte har någon fast biologisk natur och att alla mänskliga egenskaper och beteenden är resultatet av social och kulturell inlärning.
97
Vad säger SSSM om biologins roll i mänskligt beteende?
Enligt SSSM spelar biologin ingen större roll i att forma människans beteende. Modellen antar att mänskliga beteenden, känslor och tankar är nästan helt formbara av miljö, kultur och uppfostran.
98
Hur ser SSSM på individens kapacitet att formas av miljön?
SSSM ser människan som en tom tavla (tabula rasa) som kan formas fritt av miljön. Denna syn innebär att alla människor föds utan inre biologiska förutsättningar och att miljön och uppfostran har fullständig makt att skapa olika beteenden och egenskaper.
99
Vad menar SSSM om biologiska begränsningar?
Enligt SSSM finns det inga biologiska begränsningar för människans kapacitet att utvecklas. Det innebär att alla människor har samma potential att utveckla samma egenskaper, oavsett deras genetiska bakgrund, så länge de har rätt miljömässiga förutsättningar.
100
Vad innebär SSSM för förståelsen av individuella skillnader?
Enligt SSSM är individuella skillnader uteslutande resultatet av uppväxtmiljö och socioekonomiska faktorer, snarare än genetiska eller biologiska skillnader. Detta innebär att alla kan formas likadant om de växer upp i samma miljö.
101
Hur ser SSSM på psykologiska egenskaper jämfört med biologiska egenskaper?
Enligt SSSM formas psykologiska egenskaper nästan uteslutande av sociala och kulturella faktorer, medan det är möjligt att biologiska faktorer spelar en viss roll för egenskaper som anatomi och immunförsvar.
102
Vad är biophobia?
Biophobia är ett begrepp som syftar på en rädsla eller aversion mot biologiska förklaringar för mänskligt beteende. Det innebär en ovilja att acceptera att biologin kan spela en roll i hur vi beter oss eller att våra handlingar kan vara rotade i evolutionära processer.
103
Varför uppstår biophobia hos vissa människor?
Biophobia kan uppstå eftersom vissa människor ser biologiska förklaringar som hotande eller reducerande, eftersom de fruktar att dessa förklaringar kan minska vår frihet eller ansvar. Det kan också komma från en rädsla att biologiska förklaringar kan rättfärdiga negativa beteenden, som aggression eller ojämlikhet. (Deterministisk och reduktionistisk)
104
Hur kan evolutionsteori användas för att upprätthålla privilegier och förtryck?
Evolutionsteori kan ibland användas för att rättfärdiga sociala ojämlikheter som privilegier, patriarkat och förtryck genom att hävda att dessa maktförhållanden är "naturliga" eller biologiskt förutbestämda. Det kan ge intrycket att sociala hierarkier inte kan förändras eftersom de påstås vara rotade i människans biologi. Skrämmer folk med Biophobia.
105
Hur relaterar tanken att kultur och teknologi har "befriat" oss från vår biologi till biophobia?
Personer med biophobia kan starkt stödja idén att kultur och teknologi har "befriat" oss från biologiska begränsningar. De kan tro att vi inte längre behöver förlita oss på biologiska förklaringar för mänskligt beteende, eftersom de menar att människan har utvecklat verktyg och sociala system som gör oss fria från evolutionens påverkan.
106
Hur kan kritiken att evolutionsteori förstärker idén om konkurrens och konflikter kopplas till biophobia?
Personer med biophobia kan vara kritiska till att evolutionsteori ofta fokuserar på konkurrens, dominans och konflikter som drivkrafter i mänsklig utveckling. De kan avvisa dessa biologiska förklaringar eftersom de ser dem som reducerande och anser att människor är mer än bara produkter av konkurrens och överlevnadskamp.
107
Varför skulle personer med biophobia säga att evolutionsteori inte tar hänsyn till individers upplevelser?
Personer med biophobia kan hävda att evolutionsteorin inte tar hänsyn till individers unika erfarenheter och att den bara ser på mänskligt beteende genom en biologisk lins. De kan uppleva att teorin ignorerar personliga och kulturella faktorer, vilket gör den otillräcklig för att förstå människans komplexitet.
108
Vad är skillnaden mellan kön och genus enligt evolutionsteori?
Kön (sex) refererar till det biologiska könet som definieras av kromosomer (XX eller XY), könskörtlar (äggstockar eller testiklar) och fysiska egenskaper (könsdimorfism). Genus (gender) är ett socialt och kulturellt konstruerat begrepp, som inkluderar självuppfattning och socialt definierade könsroller.
109
Hur definieras biologiskt kön inom evolutionsteorin?
Biologiskt kön definieras genom tre huvudkategorier:
Kromosomalt kön: XX eller XY
Gonadiskt kön: Om individen har äggstockar eller testiklar
Fenotypiskt kön: De fysiska skillnaderna mellan könen, såsom kroppslängd och andra könsdimorfiska drag.
110
Vad menas med könsdimorfism inom evolutionsteori?
Könsdimorfism innebär fysiska skillnader mellan män och kvinnor som har utvecklats genom evolution. Ett exempel är skillnader i kroppslängd, där män i genomsnitt är längre än kvinnor. Dessa skillnader kan vara kopplade till sexuellt urval och reproduktionsstrategier.
111
Vad säger evolutionsteorin om intersexuella individer?
Evolutionsteorin erkänner att det finns intersexuella individer, som har biologiska egenskaper som inte helt passar in i de traditionella kategorierna manligt eller kvinnligt kön. Det kan vara variationer i kromosomer, könskörtlar eller fysiska egenskaper.
112
Hur kan könsroller förstås inom evolutionsteorin?
Könsroller kan dels vara biologiskt betingade, där vissa roller har utvecklats som en del av människans reproduktionsstrategi, och dels vara socialt konstruerade, där samhällen skapar egna regler och förväntningar kring hur könen ska bete sig.
113
Vad är könsdimorfism inom evolutionsteorin?
Könsdimorfism avser de fysiska skillnaderna mellan män och kvinnor som utvecklats genom evolutionen. Ett exempel på könsdimorfism är skillnaden i kroppslängd mellan män och kvinnor. I Sverige år 2008 var den genomsnittliga kroppslängden för kvinnor 166,8 cm och för män 181,5 cm, vilket ger en längdratio på 1,09.
114
Hur ser evolutionsteori på könsroller?
Enligt evolutionsteorin kan könsroller både vara biologiska imperativ (dvs. roller som är biologiskt betingade och utvecklade genom naturligt urval) och socialt konstruerade eller godtyckliga sociala konventioner. Evolutionsteorin erkänner att både biologi och kultur spelar roll i hur könsroller formas.
115
Hur påverkas könsdimorfism av sexuellt urval?
Könsdimorfism är ofta resultatet av sexuellt urval, där individer av ett kön utvecklar specifika fysiska egenskaper som gör dem mer attraktiva för det motsatta könet eller bättre rustade för att konkurrera om partners. Detta leder till att fysiska skillnader mellan könen kan förstärkas över generationer.
116
Vilka exempel på biologiska imperativ och sociala könsroller kan man hitta inom evolutionsteorin?
Ett exempel på en biologisk könsroll är att kvinnor investerar mer tid och energi i reproduktion och vård av avkomman på grund av biologiska faktorer som graviditet och amning. Ett exempel på en socialt konstruerad könsroll är att män traditionellt har haft en roll som försörjare, vilket inte alltid är biologiskt förankrat utan påverkas av kulturella och samhälleliga normer.
