Social Kognition - Instuderingsfrågor (2) Flashcards
(38 cards)
Rationalitet och Heuristiker – Vad är rationalitet och på vilka olika synsätt kan vi anlägga på detta begrepp?
Rationalitet innebär att fatta beslut baserat på logik, evidens och optimalt resursutnyttjande. Det finns dock olika synsätt på rationalitet:
Normativ rationalitet (logisk rationalitet)
Beslut bör fattas genom logiska regler och sannolikhetsberäkningar.
Exempel: Expected Utility Theory (se nästa flashcard).
Beskrivande rationalitet (psykologisk rationalitet)
Människor fattar beslut baserat på kognitiva begränsningar, känslor och heuristiker.
Exempel: Prospect Theory visar att vi inte alltid är rationella utan påverkas av förluster mer än vinster.
Ekologisk rationalitet
Rationalitet beror på situationen och hur informationen presenteras.
Exempel: Snabba heuristiker kan vara effektiva i vissa sammanhang men felaktiga i andra.
Rationalitet och Heuristiker – Vad är en heuristik och hur ser deras relation till rationalitet respektive bias ut?
En heuristik är en mental genväg som används för att fatta snabba beslut med begränsad information.
Relation till rationalitet:
Heuristiker är ofta effektiva och praktiska i vardagen.
De är ekologiskt rationella, dvs. fungerar bra i vissa situationer men inte alltid.
Relation till bias:
Heuristiker kan leda till systematiska fel (bias), t.ex. överdriven självsäkerhet eller stereotyper.
Exempel: Representativitetsheuristiken kan få oss att ignorera sannolikheter och gå på ytliga likheter.
Rationalitet och Heuristiker – Vad innebär ’expected utility theory’ och vilka är problemen med denna teori?
Expected Utility Theory (von Neumann & Morgenstern, 1944) säger att människor fattar beslut genom att:
Beräkna sannolikheten för varje utfall.
Multiplicera sannolikheten med värdet på varje utfall.
Välja alternativet med högst förväntad nytta.
Problem:
Människor är inte alltid rationella och påverkas av känslor.
Förlustaversion: Vi ogillar förluster mer än vi uppskattar vinster (se Prospect Theory).
Vi har ofta begränsad information och använder istället heuristiker.
Rationalitet och Heuristiker – Vad innebär ’representativeness heuristic’?
Människor bedömer sannolikhet baserat på hur mycket något liknar en stereotyp istället för att använda statistik.
Exempel:
En person beskrivs som introvert och bokälskande. Är det mer sannolikt att hen är bibliotekarie eller försäljare?
Många väljer bibliotekarie, trots att det finns fler försäljare än bibliotekarier (base-rate neglect).
Problem:
Leder till base-rate neglect, där vi ignorerar den statistiska sannolikheten.
Rationalitet och Heuristiker – Vad innebär ’bekräftelsebias’/’confirmation bias’?
Bekräftelsebias innebär att vi söker, tolkar och minns information som bekräftar våra existerande övertygelser.
Exempel:
En person som tror på konspirationsteorier läser bara nyheter som stödjer deras syn.
Forskare kan omedvetet fokusera på data som stödjer deras hypotes.
Effekt:
Hindrar oss från att lära oss av ny information och kan förstärka felaktiga föreställningar.
Rationalitet och Heuristiker – Vad är ’anchoring’ för något?
Anchoring innebär att människor förlitar sig för mycket på första informationen de får, även om den är irrelevant.
Exempel:
När en vara är “nedsatt” från 1000 kr till 500 kr känns det billigare, även om 500 kr kan vara det verkliga marknadsvärdet.
Vid löneförhandling påverkar första föreslagna summan slutresultatet.
Rationalitet och Heuristiker – Vad innebär ’availability heuristic’?
Människor bedömer sannolikhet baserat på hur lätt vi kan minnas exempel.
Exempel:
Flygolyckor känns vanligare än bilolyckor eftersom de får mer nyhetsrapportering.
Vi tror att brott ökar om vi nyligen hört om många brott i media.
Problem:
Leder till feltolkningar av risk, eftersom vissa händelser är mer medialt uppmärksammade än andra.
Rationalitet och Heuristiker – Vad säger ’prospect theory’ om människors beslutsfattande?
Prospect Theory (Kahneman & Tversky, 1979) visar att:
Förluster känns starkare än vinster – Vi är mer rädda för att förlora 1000 kr än vi är glada att vinna 1000 kr.
Människor undviker risk när det gäller vinster men tar risker för att undvika förluster.
Exempel:
Vi föredrar att få 100 kr säkert framför en 50 % chans att vinna 200 kr.
Men vi föredrar att ta en 50 % chans att slippa betala 200 kr framför att betala 100 kr säkert.
Rationalitet och Heuristiker – Vad är ’Wisdom of Crowds’ och vad krävs för att detta skall fungera?
Wisdom of Crowds innebär att en grupps kollektiva bedömning ofta är mer exakt än en individs.
Krav för att det ska fungera:
Oberoende bedömningar – Ingen påverkar andras svar.
Diverse perspektiv – Gruppen har olika bakgrunder och kunskaper.
Många deltagare – Ju fler individer, desto bättre genomsnitt.
Exempel:
En grupps medelvärde på gissningar om en kos vikt kan vara mer exakt än experter.
Rationalitet och Heuristiker – Vad innebär ’base-rate neglect’?
Base-rate neglect innebär att människor ignorerar statistisk sannolikhet och fokuserar på beskrivande information.
Exempel:
En tyst och organiserad man tros vara ingenjör, trots att det finns fler försäljare än ingenjörer.
Rationalitet och Heuristiker – Ge ett exempel som illustrerar ’the conjunction fallacy’.
The conjunction fallacy inträffar när människor tror att en specifik kombination av egenskaper är mer sannolik än en enskild egenskap, trots att sannolikheten för två händelser tillsammans alltid är lägre än för en enskild händelse.
Exempel:
Linda är 31 år, ogift, mycket intelligent och har en examen i filosofi. Under studietiden var hon engagerad i frågor om diskriminering och social rättvisa. Vilket är mest sannolikt?
Linda är banktjänsteman.
Linda är banktjänsteman och feminist.
Felaktigt svar:
Många väljer alternativ 2, eftersom det känns mer rimligt utifrån beskrivningen. Men statistiskt är det alltid mer sannolikt att Linda enbart är banktjänsteman än att hon både är banktjänsteman och feminist.
Orsak till felet:
Vi förlitar oss på representativitetsheuristiken och ignorerar den matematiska sannolikheten.
Rationalitet och Heuristiker – Förklara varför ’hindsight bias’ kan vara ett hinder för att vi skall lära oss av våra erfarenheter.
Hindsight bias (”efterklokhetseffekten”) innebär att vi, efter att ett utfall är känt, överskattar hur förutsägbart det var. Vi tror att vi ”alltid visste” att det skulle hända, trots att vi inte gjorde det.
Varför hindrar detta lärande?
Vi underskattar osäkerhet: Tror att framtida händelser också kommer vara lätta att förutsäga.
Vi lär oss inte av misstag: Eftersom vi omtolkar våra tidigare beslut som ”självklara” istället för att analysera vad vi faktiskt visste vid tidpunkten.
Förhindrar kritisk analys: Vi antar att vi alltid fattat rationella beslut, vilket gör att vi missar möjligheten att förbättra framtida beslut.
Exempel:
Efter en börskrasch säger många ”Det var uppenbart att det skulle hända!”, trots att samma personer inte förutspådde det innan kraschen.
Rationalitet och Heuristiker – Förklara vad ’illusory correlation’ är och ge ett exempel på en situation där detta kan vara ett problem.
Illusory correlation innebär att vi ser ett samband mellan två variabler trots att inget verkligt samband finns.
Varför händer det?
Vi minns och uppmärksammar sällsynta och emotionella händelser mer.
Vi förväntar oss vissa samband och tolkar information så att den bekräftar våra förväntningar (bekräftelsebias).
Exempel på problem:
Stereotyper:
Om man tror att en viss grupp är mer benägen att begå brott, kommer man märka och minnas de gånger detta sker, men ignorera motsägande bevis.
Vaccin och autism-myt:
Många trodde att vaccin orsakade autism eftersom vissa föräldrar noterade att deras barn fick en autismdiagnos efter vaccination. Men vetenskapliga studier visar att ingen verklig koppling finns.
Effekt:
Felaktiga beslut baserade på falska samband.
Förstärkning av fördomar genom att vi aktivt letar efter bevis som stödjer våra felaktiga uppfattningar.
Stereotyper och Fördomar – Vad är den psykologiska definitionen av en stereotyp?
En stereotyp är en kognitiv förenkling – en generaliserad uppfattning om en grupp människor där vissa egenskaper tillskrivs alla medlemmar i gruppen, oavsett individuella skillnader.
Exempel:
“Alla tyskar är effektiva och disciplinerade.”
“Kvinnor är mer omhändertagande än män.”
Funktion:
Stereotyper hjälper oss att snabbt kategorisera information, men leder ofta till överförenklingar och feltolkningar.
Stereotyper och Fördomar – Vad är den psykologiska definitionen av en fördom?
En fördom är en negativ eller positiv emotionell reaktion gentemot en grupp eller dess medlemmar, ofta baserad på stereotyper.
Exempel:
Att känna misstro eller ogillande gentemot en viss etnisk grupp utan att ha personlig erfarenhet.
Att anta att en viss grupp är mer kompetent än en annan och behandla dem bättre.
Skillnad från stereotyper:
En stereotyp är en tanke eller föreställning.
En fördom är en känslomässig respons.
Stereotyper och Fördomar – Vad är skillnaden mellan stereotyper och fördomar?
S Kognitiva – handlar om tankar och föreställningar
F Affektiva – handlar om känslor och attityder
S Kan vara neutrala, positiva eller negativa
F Är ofta negativa eller partiska
S “Fransmän älskar vin och ost” (en generalisering)
F “Jag ogillar fransmän eftersom de är arroganta” (en känslomässig respons)
Sammanfattning:
Stereotyper är hur vi tänker om grupper.
Fördomar är hur vi känner gentemot grupper.
Stereotyper och Fördomar – Hur relaterar stereotyper och fördomar till varandra?
Stereotyper och fördomar är nära sammanlänkade, eftersom stereotyper kan leda till fördomar:
Stereotyper skapar förväntningar → Om vi tror att en grupp är oärlig, tenderar vi att leta efter bevis som bekräftar det.
Fördomar förstärker stereotyper → Om vi ogillar en grupp, tolkar vi deras beteende i linje med negativa stereotyper.
Exempel:
En person tror att kvinnor är mindre kompetenta inom teknik (stereotyp) och väljer därför att inte anställa en kvinna som ingenjör (fördom som leder till diskriminering).
Stereotyper och Fördomar – Vad är skillnaden mellan en ’blatant stereotype’ och en ’subtle stereotype’?
Blatant stereotype (öppen stereotyp)
Öppna, medvetna och ofta negativa generaliseringar.
Exempel: “Invandrare är lata.”
Subtle stereotype (subtil stereotyp)
Omedvetna eller mer indirekta förväntningar på grupper.
Exempel: Att anta att en kvinna på ett kontor är sekreterare snarare än chef.
Effekt:
Subtila stereotyper är svårare att upptäcka, men de kan ha lika stor påverkan på beteenden och beslut.
Stereotyper och Fördomar – Vilken är kopplingen mellan självförtroende och hur mycket stereotyper påverkar beteende? Varför? (Vad innebär Social Identity Theory?)
Social Identity Theory (Tajfel & Turner, 1979) förklarar hur människor identifierar sig med grupper och hur detta påverkar självkänsla och stereotypt beteende.
Lågt självförtroende → Mer beroende av stereotyper
När vi känner oss osäkra, är vi mer benägna att använda stereotyper för att förstå världen.
Vi stärker vår självkänsla genom att förhöja vår egen grupp och nedvärdera andra.
Högt självförtroende → Mindre påverkan av stereotyper
Självsäkra individer litar mer på egen erfarenhet och är mer öppna för individvariation.
Exempel:
En person med lågt självförtroende kan förlita sig mer på könsstereotyper vid rekrytering, medan en person med högt självförtroende är mer benägen att utvärdera kandidater individuellt.
Stereotyper och Fördomar – Vad innebär ’ingroup favouritism’?
Ingroup favouritism innebär att vi tenderar att favorisera vår egen grupp över andra grupper.
Orsaker:
Social identitet: Vi bygger en del av vår självkänsla på gruppmedlemskap.
Evolutionärt skydd: Att samarbeta inom gruppen var en överlevnadsfördel.
Exempel:
Att ge fördelar till personer från sin egen etniska grupp, även om det är omedvetet.
Att stötta sitt favoritlag oavsett prestation, men vara mer kritisk mot motståndarlaget.
Effekter:
Kan bidra till diskriminering och konflikter mellan grupper.
Förstärker stereotypa uppfattningar om både ingruppen och utgruppen.
Stereotyper och Fördomar – Förklara vad ’stereotype threat’ innebär (gärna med ett exempel).
Stereotype threat innebär att människor presterar sämre när de påminns om en negativ stereotyp som associeras med deras grupp.
Varför händer det?
Rädsla för att bekräfta en negativ stereotyp leder till ökad stress, distraktion och sämre prestation.
Påverkar ofta minoritetsgrupper i akademiska och professionella miljöer.
Exempel:
I ett experiment fick afroamerikanska studenter sämre resultat på ett test när de fick höra att det mätte intelligens, eftersom detta aktiverade en negativ stereotyp om akademisk förmåga.
Kvinnor presterar sämre på ett matematiktest om de innan testet påminns om stereotypen att “män är bättre på matematik”.
Stereotyper och Fördomar – Hur skiljer sig fördomar från attityder?
Fördomar är en negativ eller positiv attityd gentemot en grupp, ofta baserad på stereotyper.
Attityder är bredare och kan vara positiva, negativa eller neutrala mot vad som helst (människor, objekt, idéer).
Alla fördomar är attityder, men alla attityder är inte fördomar.
Stereotyper och Fördomar – Är stereotyper nödvändigtvis ett negativt fenomen? Förklara.
Nej, stereotyper är en naturlig del av kognitiv bearbetning och kan vara både funktionella och problematiska.
Positiva funktioner:
Effektiv informationshantering – Hjälper oss att snabbt förstå omvärlden genom kategorisering.
Vägledning i sociala interaktioner – Ger oss förväntningar som kan vara användbara.
Negativa konsekvenser:
Överförenkling – Missar individuella skillnader.
Förstärker fördomar och diskriminering – Kan leda till att vi dömer människor orättvist.
Exempel:
Att anta att en läkare är kompetent (positiv stereotyp) kan vara funktionellt.
Att anta att en äldre person är dålig med teknik kan vara begränsande och felaktigt.
Sammanfattning:
Stereotyper är inte alltid negativa, men de kan bli problematiska om de leder till fördomar och diskriminering.
Stereotyper och Fördomar – Vilka faktorer kan påverka oss att starkare påverkas i vårt tänkande och beteende av våra fördomar?
Våra fördomar påverkar oss mer när:
Kognitiv belastning är hög
Om vi är stressade eller trötta, använder vi heuristiker (mentala genvägar) och stereotyper mer.
Vi har låg motivation att vara objektiva
Om vi inte bryr oss om att vara rättvisa, styr våra fördomar oss mer.
Social påverkan och normer
Om våra vänner eller kollegor uttrycker fördomar, är vi mer benägna att anpassa oss.
Emotionell påverkan
Rädsla och ilska förstärker negativa stereotyper.
Exponering för ensidig information
Media kan förstärka stereotyper genom att visa partiska bilder av grupper.
Exempel:
När vi är stressade på en flygplats kan vi omedvetet vara mer misstänksamma mot personer från vissa etniska bakgrunder.
