6. Social Kognition - Self Flashcards
(106 cards)
1
Q
Vad är “self” i social kognition?
A
“Self” är vår uppfattning om oss själva, inkluderar våra roller, erfarenheter och personlighetsdrag.
Exempel: Att se sig själv som en vän, partner eller student.
2
Q
Vilka faktorer formar vårt “self”?
A
Roller (t.ex. lärare, vän), relationer (mamma, syster), personliga egenskaper (introvert, neurotisk) och erfarenheter (barndomsminnen).
3
Q
Vad menas med “agent of my own actions”?
A
Det betyder att vi ser oss själva som ansvariga för våra egna val och handlingar.
Exempel: Att ta beslut om sin karriär eller fritidsaktiviteter.
4
Q
Hur påverkar positiva och negativa erfarenheter vårt “self”?
A
De formar vår självbild och självförtroende.
Exempel: En framgångsrik prestation kan stärka självförtroendet, medan ett misslyckande kan påverka negativt.
5
Q
Vad står WEIRD för i social kognition?
A
Western, Educated, Industrialized, Rich, Democratic – beskriver ofta den demografiska grupp som dominerar psykologisk forskning.
6
Q
Vad är självkoncept (self-concept)?
A
Självkoncept syftar på de uppfattningar, känslor och attityder en person har om sig själv.
Exempel: “Jag ser mig själv som en omtänksam vän och en ambitiös student.”
7
Q
Vilken roll spelar kontext i självkonceptet?
A
Kontext påverkar hur vi presenterar oss själva beroende på sociala normer och vem vi interagerar med och visar vår “self”.
Relational self - allows you to relate to context.
Exempel: “Jag beter mig mer formellt i ett jobbmöte men avslappnat med mina vänner.”
8
Q
Vad är det relationella självet (relational self)?
A
Det är den del av självkonceptet som formas av våra relationer med andra människor.
9
Q
Vad är själv-scheman (self-schemas)?
A
Kognitivt-affektiva strukturer som representerar de egenskaper vi anser att vi har i olika livsområden, t.ex. att vara rolig i sociala sammanhang.
“Jag vet att jag är kreativ (konstnärligt schema) men osäker på min idrottsförmåga (fysiskt schema).”
10
Q
Hur påverkar självkänsla (self-esteem) vårt beteende?
A
Självkänsla speglar vår känsla av kompetens, vilket påverkar vårt självförtroende.
Exempel: “När jag känner mig säker på mina mattekunskaper vågar jag räcka upp handen i klassrummet.”
11
Q
Vad är självkänsla?
A
Självkänsla handlar om hur vi värderar oss själva och vår känsla av självvärde.
Exempel: “Jag känner mig stolt över att vara en pålitlig person.”
12
Q
Vad är explicit självkänsla?
A
Medveten värdering av sig själv som vi kan uttrycka i ord.
Exempel: “Jag tycker att jag är bra på att lösa problem.”
13
Q
Vad är implicit självkänsla?
A
Implicit självkänsla är den omedvetna, automatiska värderingen av oss själva som vi inte alltid kan uttrycka i ord.
Exempel: “Jag kanske säger att jag är självsäker (explicit), men blir ändå nervös i nya sociala situationer utan att förstå varför (implicit).”
14
Q
Vad är Rosenbergs Självkänslaskala?
A
Ett mätinstrument för att utvärdera en persons självkänsla genom påståenden som personen svarar “sant” eller “falskt” på.
Exempel: “Jag är nöjd med mig själv” (är sant = hög självkänsla).
15
Q
Hur tolkar man resultaten från självkänslaskalan?
A
Fler “sanna” svar på positiva påståenden tyder på hög självkänsla, medan fler “sanna” svar på negativa påståenden tyder på låg självkänsla.
Exempel: “Jag känner mig ofta misslyckad” (är sant = tecken på låg självkänsla).
16
Q
Vad är explicit självkänsla?
A
En medveten utvärdering av sig själv, ofta mätt med en enkät eller direkta frågor.
Exempel: “Jag tycker att jag är kompetent på mitt jobb” (ett tydligt, medvetet påstående).
17
Q
Vad är implicit självkänsla?
A
Omedvetna, automatiska attityder till sig själv, mäts ofta genom reaktionstidsuppgifter.
Exempel: I ett test kopplar en person snabbt ordet “bra” till sitt namn – tyder på hög implicit självkänsla.
18
Q
Hur mäter man implicit självkänsla?
A
Genom tester som Implicit Association Test (IAT), där man mäter hur snabbt en person kopplar positiva/negativa ord till sig själv.
Exempel: Om du snabbt kopplar “glad” till “jag” visar det på positiv implicit självkänsla.
19
Q
Kan man ha hög explicit men låg implicit självkänsla?
A
Ja, en person kan medvetet tro att de har hög självkänsla men omedvetet känna sig osäker.
Exempel: En person som säger “Jag är säker på mig själv” men ändå reagerar långsamt på positiva ord om sig själv i tester.
20
Q
Varför är självkänsla viktig?
A
Den påverkar hur vi hanterar utmaningar, relationer och vårt psykiska välmående.
Exempel: Hög självkänsla hjälper en person att hantera kritik utan att tappa självförtroendet.
21
Q
Hur kan självkänsla (self-esteem) variera beroende på olika domäner?
A
Självkänsla kan ha olika värde för varje individ beroende på vilket område (domän) det gäller. En persons självkänsla kan vara beroende (contingent) av att prestera bra inom ett specifikt område, som akademiska prestationer, men inte påverkas av prestationer i ett annat område, som idrott.
Exempel:
Anna har hög självkänsla eftersom hon är en duktig student (akademisk domän), men hon bryr sig inte så mycket om hur bra hon är på sport (idrottsdomän). Om hon får dåliga betyg kan det påverka hennes självkänsla negativt, men att förlora en tennismatch påverkar henne inte på samma sätt.
22
Q
Vad handlar Oyserman, Bybee och Terry (2006) studien om?
A
Studien undersöker hur “possible selves” (möjliga jag) och själv-scheman kan påverka akademiska resultat hos åttondeklassare med låg inkomst i Detroit.
23
Q
Vad var syftet med School-to-Jobs (STJ)-interventionen?
A
Att koppla akademiska möjliga jag (APSs) med strategier för att göra dessa möjliga jag känna sig som “sanna” jag, samt förstärka social identitet genom gruppaktiviteter under 7 veckor.
24
Q
Vad fokuserade de olika sessionerna på i STJ-programmet?
A
Session 1: Introduktion till möjliga jag och social identitet.
Session 2: Fokus på vuxna möjliga jag och framtidsvisioner.
Session 3: Rollmodeller och utmaningar.
Session 4: Tidslinjer för framtiden.
Session 5: Målsättning och strategier.
Session 6-7: Strategier för att nå målen.
Session 8-10: Problemlösning i vardagen och skolan.
Session 11: Reflektion och granskning av lärdomar.
25
Vilka var resultaten av interventionen?
Förbättrade akademiska initiativ, högre standardiserade testresultat och bättre betyg, minskad depression, färre skolk och mindre problematiskt beteende i skolan. Effekterna höll i sig i upp till 2 år.
26
Hur påverkar själv-scheman akademisk prestation?
Genom att rekrytera och utveckla möjliga jag, organisera handlingar och skapa effektivt beteende. Själv-scheman hjälper individer att förstå sina färdigheter och hur de kan användas för att nå mål.
27
Vad är självmedvetenhet (self-awareness) och när börjar barn vanligtvis visa detta?
Självmedvetenhet innebär medvetenhet om sitt eget utseende och beteende. De flesta barn börjar visa explicit självmedvetenhet runt 18 månaders ålder, vilket testas med Rouge-testet där ett rött märke placeras i barnets ansikte för att se om de känner igen märket i spegeln.
28
Vad är Rouge-testet och vad mäter det?
Rouge-testet går ut på att placera ett rött märke på barnets ansikte. Om barnet rör vid sitt eget ansikte när de ser sin spegelbild tyder det på att de känner igen sig själva, vilket visar explicit självmedvetenhet.
29
Vad visade Butterworths (1992) forskning om tidiga tecken på självigenkänning?
Butterworths forskning visade att självigenkänning kommer från kroppsliga, sensoriska-motoriska erfarenheter. Det handlar om proprioceptiv feedback (att veta att handen rör sig) och visuell proprioception (att uppfatta sina rörelser i rummet).
30
Vad menade Butterworth (1992) med att självigenkänning inte är helt kognitiv?
Han menade att självigenkänning delvis är baserat på medfödda kroppsliga upplevelser, som proprioceptiv feedback (att känna att ens hand rör sig) och visuell proprioception (att se sig själv röra sig i spegeln).
31
Vad är proprioceptiv feedback?
Det är kroppens förmåga att känna av rörelser och positioner, till exempel att veta var din hand är även om du inte tittar på den.
32
Vad visar spegelforskning om barns sociala beteende? Vid vilken ålder utvecklas förmågan att skilja mellan sig själv och andra i spegeln?
Barn börjar le, röra vid spegeln och visa socialt beteende mot sin spegelbild mellan 3 och 8 månaders ålder, även om de ännu inte förstår att det är de själva de ser.
Mellan 12 och 15 månaders ålder börjar barn använda spegeln för att identifiera skillnader mellan sig själva och andra.
33
Vad menas med självigenkänning och när utvecklas den?
Självigenkänning innebär att barnet förstår att spegelbilden är en reflektion av dem själva. Det utvecklas oftast mellan 18–24 månaders ålder.
34
Vad är självmedvetna känslor och när uppstår de?
Självmedvetna känslor som skam, skuld och stolthet uppstår runt 2–3 års ålder när barnet börjar förstå sociala normer och förväntningar.
35
Vad är skillnaden mellan privat och offentligt jag och när börjar barn förstå detta?
Mellan 3–6 års ålder börjar barn förstå att de har ett privat jag (inre tankar och känslor) och ett offentligt jag (hur de visar sig för andra).
36
Vad innebär mer komplexa självbeskrivningar och när utvecklas detta?
Mellan 6–12 års ålder kan barn beskriva sig själva med fler nyanser, t.ex. "Jag är snäll, men ibland blir jag arg när jag är trött."
37
Vad händer med självuppfattningen under tonåren (adolescensen)?
Under tonåren utvecklas en mer sammanhängande självuppfattning där individen reflekterar över sin identitet, värderingar och mål i livet.
38
Ge ett exempel på hur ett barns självmedvetenhet kan förändras över tid.
Ett barn på 3 år kanske bara säger "Jag är snabb", medan ett barn på 10 år kan säga "Jag är snabb när jag springer, men inte lika bra på att klättra."
39
Vad innebär självuppfattning (self-perception)?
Självuppfattning handlar om hur vi förstår, utvärderar och tolkar våra förmågor, egenskaper, känslor och beteenden.
40
Vilken roll spelar social neurovetenskap i förståelsen av självuppfattning?
Social neurovetenskap har identifierat ett nätverk av hjärnregioner som är aktiva vid självuppfattning och när vi bearbetar självrelaterad information.
41
Ge ett exempel på självuppfattning i vardagen.
När du reflekterar över varför du känner dig nervös inför en presentation och utvärderar om det beror på brist på förberedelse eller självsäkerhet.
42
Varför är självuppfattning viktig för vårt beteende?
Den påverkar hur vi tolkar våra prestationer och känslor, vilket i sin tur påverkar vårt självförtroende och våra beslut.
43
Vilka hjärnområden är involverade i självuppfattning enligt Ochsner et al. (2005)?
mPFC (medial prefrontal cortex), laterala prefrontala cortex, precuneus/posterior cingulate, och temporala cortex.
44
Vad är skillnaden mellan person-appraisal tasks och control tasks i studien?
Person-appraisal tasks involverar självbeskrivande adjektiv, att beskriva en vän eller en främling. Control tasks fokuserar på enklare uppgifter, t.ex. att avgöra om ett adjektiv har en eller två stavelser.
45
Vad är själv-schematisk information?
Information som är direkt kopplad till individens självbild och identitet, t.ex. hur vi ser oss själva i olika roller eller situationer.
46
Vad innebär icke-själv-schematisk information?
Information som inte är direkt relaterad till individens egen självbild, ofta neutral eller relaterad till andra personer.
47
Vilka hjärnområden aktiveras vid bearbetning av själv-schematisk information?
Ventromediala PFC, nucleus accumbens och amygdala.
48
Vilka hjärnområden är involverade i icke-själv-schematisk information?
Hippocampus, posteriora parietala cortex och laterala PFC.
49
Hur skiljer sig hjärnans aktivering mellan själv-schematisk och icke-själv-schematisk information?
Själv-schematisk information aktiverar emotionellt laddade områden som amygdala och nucleus accumbens, medan icke-själv-schematisk information aktiverar områden kopplade till minne och kognitiv bearbetning som hippocampus.
50
Vilken åldersgrupp deltog i Leiden Self-Concept-studien? Vad fick deltagarna göra i uppgiften? Vilka domäner utvärderades i studien?
Ungdomar mellan 11 och 21 år.
De skulle ange i vilken utsträckning olika egenskaper stämde in på dem (t.ex. "Jag är smart" eller "Jag är oattraktiv"). De kollade rating + response time (behavioral) and brain activation (fMRI). Akademisk, fysisk och prosocial domän.
51
I vilken ordning rankades domänerna från högst till lägst i studien?
Prosocial – fysisk – akademisk.
52
Vad visade resultaten om reaktionstid i olika domäner?
Långsammast i prosociala domänen, snabbast i fysiska domänen.
53
Hur påverkar åldern reaktionstiden enligt studien? Hur påverkar valens (positiv/negativ) reaktionstiden?
Reaktionstiden blir långsammare med stigande ålder.
Reaktionstiden är snabbare för positiva meningar jämfört med negativa.
54
Vilken hjärnregion aktiveras mest under självutvärdering? Hur påverkar ålder hjärnaktiviteten i mPFC?
mPFC (mediala prefrontala cortex).
Aktiveringen ökar med åldern, särskilt vid utvärdering av fysiska egenskaper.
55
Vad är skillnaden mellan västerländskt och österländskt själv?
Västerländskt (Europeisk-Amerikanskt): Oberoende, fokuserar på individens unika och distinkta egenskaper.
Österländskt (Östasiatiska länder): Ömsesidigt beroende, ser självet som del av ett större socialt sammanhang.
56
Vad innebär oberoende själv (independent self)?
Självet ses som separerat, avgränsat och unikt, i kontrast till andra och den sociala/naturliga miljön. Vanligt i västerländska kulturer.
57
Vad innebär ömsesidigt beroende själv (interdependent self)?
Självet anpassas efter social kontext, med motivation som ofta grundas i plikter gentemot större sociala grupper. Vanligt i österländska kulturer.
58
Vilket självregleringssystem är vanligt i västerländska kulturer?
BAS (Behavioral Activation System): Fokuserar på att uppnå mål och ideal (ideal self), vilket driver motivation framåt.
59
Vilket självregleringssystem är vanligt i österländska kulturer?
BIS (Behavioral Inhibition System): Fokuserar på att undvika misstag och misslyckanden (ought self), vilket skapar en mer försiktig strategi.
60
Vad är skillnaden mellan “ideal self” och “ought self”?
Ideal self: Handlar om den person man vill bli (fokus på drömmar och mål, västerländskt fokus).
Ought self: Handlar om den person man bör vara för att leva upp till sociala förväntningar (österländskt fokus).
61
Ge ett exempel på oberoende själv (västerländsk kontext).
En person som säger: "Jag är kreativ och självständig, jag tar mina egna beslut oberoende av vad andra tycker."
62
Ge ett exempel på ömsesidigt beroende själv (österländsk kontext).
En person som säger: "Jag värdesätter harmoni i min familj och anpassar mina handlingar för att stötta gruppen."
63
Hur påverkar kultur synen på framgång och misslyckande?
Västerländskt fokus: Framgång ses som ett personligt resultat av egna prestationer.
Österländskt fokus: Framgång kopplas ofta till att uppfylla gruppens förväntningar och bidra till harmoni.
64
Hur kan självreglering påverka motivation?
BAS (väst): Motivation att nå belöningar och personliga mål.
BIS (öst): Motivation att undvika negativa utfall och misslyckanden.
65
Vilka uppgifter är viktiga för ett oberoende själv? Vilka uppgifter är viktiga för ett ömsesidigt beroende själv?
Att vara unik, uttrycka sig själv, uppnå interna mål och vara direkt i kommunikation.
Att passa in, främja andras mål, anpassa sig till sociala sammanhang och vara indirekt i kommunikation.
66
Hur kan man mäta graden av oberoende eller ömsesidigt beroende själv?
Genom att skatta i vilken grad man håller med om påståenden som speglar respekt för auktoriteter, självständighet eller beroende av andras lycka.
Exempel:
"Min personliga identitet oberoende av andra är mycket viktig för mig."
"Min lycka beror på lyckan hos de runt omkring mig."
Höga poäng på oberoende indikerar självständighet, medan höga poäng på ömsesidigt beroende indikerar starkt socialt sammanhang.
67
Vad är skillnaden mellan promotion focus och prevention focus?
Promotion focus handlar om att sträva efter att uppnå sina ideal och mål.
Prevention focus fokuserar på att undvika misstag och uppfylla sociala förväntningar.
68
Vad innebär ett oberoende själv (independent self) i västerländska kulturer? Vad innebär ett interberoende själv (interdependent self) i östasiatiska kulturer?
Självet ses som separat, avgränsat och unikt i kontrast till andra och den sociala/naturliga bakgrunden. Motivation uppstår när det finns skillnader mellan hur man är och hur man vill vara (promotion focus).
Självet anpassar sig efter den sociala kontexten, med motivation som ofta baseras på skyldigheter gentemot större sociala grupper (prevention focus).
69
Vad är en viktig begränsning i forskningen om kulturella variationer?
Mycket av forskningen fokuserar på att jämföra västerländska och östasiatiska kulturer, vilket gör att kunskapen om andra kulturer är begränsad.
70
Vad är självreglering?
Självreglering är förmågan att övervaka, kontrollera och justera sina handlingar, beteenden, känslor och tankar för att uppnå mål, följa sociala normer, bibehålla fokus och anpassa sig till miljökrav.
70
Vad visar kartan i den 27e sliden?
Kartan visar vilka länder som är överrepresenterade i psykologiska studier, där WEIRD-länder dominerar medan många andra regioner är underrepresenterade. Det är viktigt att vi får en mer representativ och global förståelse av mänskligt beteende och psykologiska processer.
71
Vilka faktorer påverkar självreglering?
Faktorer som påverkar självreglering inkluderar motivationssystem, självförmåga (self-efficacy), personligt kontroll, uppmärksamhetsinriktning, självmedvetenhet och självfokus.
72
Vad är Behavioral Activation System (BAS)? Vad är Behavioral Inhibition System (BIS)?
BAS är ett motivationssystem som driver beteenden mot belöningar och positiva mål.
BIS är ett motivationssystem som reglerar beteenden för att undvika straff och negativa konsekvenser.
73
Vad betyder självförmåga (self-efficacy)?
Självförmåga är tron på den egna förmågan att klara av specifika uppgifter och utmaningar.
74
Vad menas med personlig kontroll?
Personlig kontroll avser individens uppfattning om sin förmåga att påverka sina egna handlingar och resultat.
75
Hur påverkar uppmärksamhetsinriktning självreglering?
Uppmärksamhetsinriktning styr vad vi fokuserar på, vilket påverkar vår förmåga att reglera tankar, känslor och beteenden effektivt.
76
Vilka faktorer påverkar självreglering?
Motivationssystem (BAS och BIS)
Självförmåga (self-efficacy)
Personlig kontroll
Uppmärksamhet, självmedvetenhet och självfokus
Erfarenheter och individuella skillnader
Självguider (ideal self, ought self)
77
Vad är självfokus (self-focus) och dess roll i självreglering?
Självfokus innebär att rikta uppmärksamheten inåt för att övervaka och justera sitt beteende i linje med personliga mål och normer.
78
Beskriv modellen för cybernetisk självreglering (Carver, 1979).
Modellen beskriver en cykel där individer försöker minska skillnaden mellan aktuellt tillstånd och mål. Om svårigheter uppstår, bedöms resultatförväntningar för att avgöra om man ska fortsätta, avbryta eller dra sig tillbaka.
79
Vilka är hoten mot självreglering?
Social exkludering: Minskar motivation och självkontroll.
Självkontrolldilemman: Svårigheter att välja långsiktiga mål framför kortsiktiga frestelser.
Kognitiv belastning: Minskad kapacitet för självövervakning och kontroll under hög mental ansträngning.
80
Exempel på en självkontrolldilemma?
Att välja att plugga inför en viktig tenta istället för att gå på en fest, där det långsiktiga målet (godkänt resultat) krockar med en kortsiktig frestelse (nöje).
81
Hur påverkar kognitiv belastning självreglering?
Hög kognitiv belastning kan leda till försämrad självkontroll eftersom hjärnans resurser används för att hantera andra mentala uppgifter.
82
Varför självreglerar vi?
För att noggrant kunna bedöma och känna till våra förmågor genom objektiva metoder eller via sociala jämförelser med andra.
83
Vad behöver vi tro om vårt självkoncept?
Vi behöver tro att vårt självkoncept är konsekvent (consistent).
84
Hur förbättrar vi oss genom sociala jämförelser?
Genom att göra uppåtgående sociala jämförelser (jämföra oss med bättre personer) för att förbättra oss själva och nedåtgående sociala jämförelser för att stärka vår självbild.
85
Vad är självutvärdering? Vad är positiva illusioner?
Det handlar om hur vi bedömer oss själva och våra förmågor.
Tendensen hos människor att ha en överdrivet positiv självuppfattning.
86
Hur påverkar ansvarstagande (accountability) och objektivitet vår självuppfattning?
När ansvar, objektivitet och verklighetsförankring ökar, justerar vi vår självuppfattning neråt för att bättre spegla verkligheten.
87
Varför är sociala jämförelser viktiga för självvärdering?
Sociala jämförelser hjälper till att bibehålla positiv självrespekt och ger insikt om hur korrekt vår självuppfattning är.
88
Spelar det någon roll vem den ”andra” personen är i en jämförelse?
Ja, det kan påverka resultatet av jämförelsen beroende på hur relevant den personen är för vårt eget självkoncept.
89
Vad är SEM-modellen (Self-Evaluation Maintenance)?
En social mekanism som hjälper människor att bibehålla positiv självrespekt genom att jämföra sig med personer de står nära.
90
Vilka är förutsättningarna (preconditions) i SEM-modellen?
Vilka är de två huvudsakliga processerna i SEM-modellen?
Vad är det förväntade utfallet enligt SEM-modellen?
Hur viktigt området är där en nära person lyckas påverkar hur vi reagerar på deras framgång. Reflektion och jämförelse.
Justeringar av förutsättningarna baserat på jämförelsen.
91
Vad innebär ”antecedent conditions” i SEM-modellen?
Faktorer som relevans, prestation och närhet till den person vi jämför oss med.
92
Hur kan känslor påverka självvärdering enligt SEM-modellen?
Känslomässig aktivering (arousal) och affekter påverkar hur vi tolkar jämförelser och reflektioner.
93
Vad menas med beteendejustering i SEM-modellen?
Anpassning av vårt beteende för att skydda vår positiva självbild, baserat på jämförelser.
94
Hur kan SEM-modellen appliceras på familjerelationer?
Hur påverkar närheten till en person vår reaktion på deras framgång?
Modellen förklarar hur familjemedlemmar hanterar jämförelser, t.ex. syskon som jämför sina prestationer och hur detta påverkar deras självbild.
Ju närmare vi är en person, desto starkare kan deras framgång påverka vår egen självvärdering.
95
Kan tidigare erfarenheter påverka självvärderingsprocesser?
Ja, tidigare erfarenheter kan forma hur vi reagerar på nya jämförelsesituationer och påverka våra känslomässiga och beteendemässiga svar.
96
Kan du ge ett exempel som illustrerar hela SEM-modellen (Self-Evaluation Maintenance)?
Exempel: Två systrar, Anna och Lisa, båda gillar att spela tennis. Anna är van att vara den bättre spelaren, men Lisa vinner plötsligt en stor turnering.
Förutsättningar (Antecedent Conditions):
Relevans: Tennis är viktigt för Anna eftersom det är en del av hennes självkoncept.
Prestation: Lisa presterar bättre genom att vinna turneringen.
Närhet: De är systrar, vilket innebär hög emotionell närhet.
Processer (SEM Processes):
Reflektion: Anna kan känna stolthet över Lisas framgång eftersom de är nära, vilket stärker deras relation.
Jämförelse: Samtidigt jämför Anna sin egen prestation med Lisas, vilket kan hota hennes självkänsla.
Resultat (Outcome):
Om Annas självvärde hotas kan hon justera sin självbild genom att:
Minska relevansen: Tänka att tennis inte definierar hennes värde, eller satsa mer på ett annat intresse.
Förändra närheten: Känna sig mindre nära Lisa för att skydda sitt ego (t.ex. bli avundsjuk).
Förbättra sin prestation: Träna hårdare för att nå Lisas nivå.
Sammanfattning:
SEM-modellen förklarar hur Anna hanterar hotet mot sin självkänsla genom att anpassa sitt beteende, sina känslor och sitt tankesätt beroende på hur relevant situationen är för henne.
97
Vad är Terror Management Theory (TMT) och hur hanterar vi hotet om dödlighet?
Terror Management Theory (TMT) förklarar hur människor hanterar ångest relaterad till dödlighet:
Strategier: Kulturella världsuppfattningar, självkänsla och nära relationer fungerar som ångestbuffrande system.
Syfte: Bekräftelse av ens världsbild och självkänsla bibehåller psykologiskt välbefinnande.
Exempel: Pandemier kan öka dödsmedvetenhet, vilket leder till ett ökat behov av symbolisk odödlighet. Under en pandemi kan människor söka trygghet i religiösa övertygelser eller starkare gemenskap med familj och vänner för att minska dödsrelaterad ångest.
98
Hur använder vi självkoncept för att förstå oss själva och andra?
Två centrala teorier:
Simulationsteori: Vi tolkar andras mentala tillstånd baserat på våra egna känslor och erfarenheter. ("Vad skulle jag göra?")
Social Projektion: Våra egna preferenser, egenskaper och attityder projiceras på andra, vilket påverkar hur vi bedömer deras beteenden.
99
Hur använder vi självkoncept för att förstå oss själva och andra? Ge exempel.
Självkoncept i förståelsen av andra:
Simulationsteori: Vi tolkar andras känslor och beteenden baserat på våra egna erfarenheter.
Exempel: Om du ser någon nervös inför en presentation, antar du att de känner samma stress som du skulle göra i samma situation.
Social Projektion: Vi antar att andra delar våra preferenser och värderingar.
Exempel: Om du älskar att läsa böcker, kanske du tror att dina vänner också gör det, även om det inte alltid stämmer.
100
Vad är självtranscendenta upplevelser (STE) och hur påverkar de självet?
STE är tillfälliga mentala tillstånd som kännetecknas av minskad självmedvetenhet och en ökad känsla av samhörighet med andra och omgivningen. De minskar självfokus, lindrar ångest och främjar positiva känslor. Hjärnregioner som parietalloben (kopplad till självgränsperception) är mindre aktiva under STE, och frisättning av oxytocin samt ökad vagustonus bidrar till känslor av samhörighet.
101
Hur kan depersonalisationsstörningar och traumatiska hjärnskador bidra till förlusten av självet?
Depersonalisationsstörningar leder till känslor av frånkoppling från sina egna tankar, känslor och sin identitet, vilket ofta beskrivs som att känna sig "overklig." Traumatiska hjärnskador kan påverka hjärnans funktioner som reglerar självidentitet, vilket kan resultera i en förlorad känsla av självuppfattning och självkontinuitet.
102
Exempel på Självtranscendent Upplevelse (STE)?
Tänk dig att du står på toppen av ett berg efter en lång vandring. Solen håller på att gå ner, himlen är färgad i orange och rosa toner, och du ser ut över ett vidsträckt landskap av berg, skogar och sjöar. I det ögonblicket känner du en intensiv känsla av frid och samhörighet med naturen och universum. Ditt fokus på dig själv försvinner – du känner dig som en del av något mycket större än dig själv. Dina bekymmer och självrefererande tankar bleknar bort, och du upplever en djup känsla av mening och förundran.
Detta är ett exempel på en självtranscendent upplevelse (STE), där självmedvetenheten minskar och en känsla av samhörighet och förbindelse med omvärlden ökar. Sådana upplevelser kan också uppstå genom meditation, musik, religiösa ritualer eller starka emotionella händelser.
103
Vad är de viktigaste stegen i teorin om objektiv självmedvetenhet enligt Duval & Wicklund (1972)?
Utlösning av självmedvetenhet – Något triggar en att reflektera över sig själv.
Självfokus – Uppmärksamheten riktas mot den egna personen.
Jämförelse med interna standarder – Man utvärderar sig själv utifrån egna normer eller mål.
Om diskrepans hittas (negativa känslor):
Minska diskrepansen genom att ändra beteende.
Undvika/avbryta självreflektion för att minska obehag.
Om ingen diskrepans hittas:
Överensstämmelse med standarder vilket ger positiva känslor.
104
Teorin om objektiv självmedvetenhet (OSA) och den cybernetiska teorin?
Både Teorin om objektiv självmedvetenhet (OSA) och den cybernetiska teorin om självreglering handlar om självreglering, dvs. hur vi övervakar och justerar vårt beteende för att nå våra mål. De är placerade på samma slide för att visa att de kompletterar varandra – de förklarar olika delar av samma process.
Skillnaden i korthet:
OSA = Startpunkten: Vad händer när vi blir medvetna om oss själva och känner en diskrepans?
Cybernetisk teori = Processen: Hur hanterar vi den diskrepansen över tid för att nå ett mål?
105
Exempel för att illustrera båda teorierna
Scenario: Förbereda sig inför en viktig presentation i skolan
OSA-teorin i spel:
Du ser dig själv i spegeln innan presentationen (triggad självmedvetenhet).
Du börjar jämföra dig själv med din inre standard: "Jag vill vara självsäker och tala flytande."
Du inser att du känner dig nervös och osäker (diskrepans).
Två möjliga reaktioner:
Minska diskrepansen: Du övar mer för att känna dig mer förberedd.
Undvika/avbryta: Du försöker tänka på något annat för att slippa obehaget.
Cybernetisk teori i spel:
Under själva presentationen övervakar du hela tiden hur det går.
Du märker att du pratar för snabbt (diskrepans mellan nuvarande beteende och målet att vara lugn).
Handling: Du saktar ner ditt tal för att justera beteendet mot ditt mål.
Om det går bra (ingen diskrepans längre) → du fortsätter som planerat.
Om det känns hopplöst (ingen förbättring trots ansträngning) → du kanske ger upp mentalt och bara vill få det överstökat.
Slutsats:
OSA hjälper oss att förstå vad som händer i ögonblicket vi blir självmedvetna.
Den cybernetiska modellen visar hur vi kontinuerligt reglerar vårt beteende för att minska diskrepansen.
De är alltså två delar av samma kedja:
Bli medveten → OSA
Justera beteendet → Cybernetisk teori
