Arbetsförmåga Flashcards
(33 cards)
1
Q
Vilka fyra system kan sägas utgå från individen sett tillsocialförsäkringssystemen?
A
2
Q
Arbetsskador/år
- Arbetsolyckor med sjukfrånvaro 35 000
- Arbetsolyckor utan frånvaro 63 000
- Dödsolyckor 50
- Arbetssjukdomar 9 000
Vilken typ av olycka inkluderas också här?
A
- Olycka till/från jobbet 11 000
3
Q
Orsaker arbetssjukdomar
Vilka är de två vanligaste orsakerna?
A
- Ergonomiska belastningsorsaker 35 % (fler män)
- Organisatoriska eller sociala orsaker 40 % (mest kvinnor)
- Psykosociala faktorer har samband med flera typer av sjukdom och besvär (bilden)
4
Q
Riskfaktorer i arbetslivet sett till psykisk ohälsa och sjukfrånvaro
Nämn iaf tre stycken
A
- Psykiskt ansträngande arbete
- Höga krav
- Låg kontroll
- Obalans mellan ansträngning och belöning
- Rollkonflikter
5
Q
- Böjda och/eller vridna arbetsställningar och arbetsrörelser
- Arbete ovanför axelhöjd och nedanför knähöjd
- Statiskt muskelarbete
- Manuell hantering (lyft, skjuta och dra)
- Repetitivt arbete
Vad utgör ovan?
A
Riskfaktorer för belastningsskador
6
Q
Arbetsförmågehuset (viktigt)
Beskriv hur detta ser ut?
A
- Från botten och upp
- Hälsa och funktionell kapacitet
- Kompetens (grundkompetens osv)
- Värden, attityd och motivation (lagom utmanande och meningsfullt), kan försvaga arbetsförmåga om man har sämre attityd
- Arbetets våning – arbetsgemenskap, organisation, arbete, ledarskap
- Alla våningar stöder varandra och tryggar balans
- Företagshälsovård kan stödja ex
- Familj osv också
7
Q
Vem bedömer arbetsförmågan i praktiken?
A
- I vilket sammanhang, vem och vilket syfte?
- Socialförsäkringssystemet bedömer arbetsförmågan och rätt till ersättning (handläggare) – baseras på medicinsk bedömning (förstå individens funktion genom läkare (funktionsbedömning) tillsammans med andra professioner)
- Individen själv (vilka möjligheter har jag att arbeta?)
- Arbetsplatsen (måste vara frisk, men finns arbetsanpassningar och ta hjälp av kollegor för att undvika sjukskrivning)
8
Q
Vad är en socialförsäkring?
A
- En grundläggande princip är att en försäkring sprider risker över ett kollektiv
- Socialförsäkringar är ofta obligatoriska, finansieras gemensamt via skatter och differentierar inte premier efter individuell risk
- Socialförsäkringen handlar om att ge ekonomisk trygghet vid sjukdom, ålderdom och när barnen är små. Området omfattar sjukförsäkringen, pensionerna samt föräldraförsäkring och bidrag till föräldrar
9
Q
Vilka omfattas av socialförsäkringen?
A
- Socialförsäkringen omfattar i stort sett alla som bor eller arbetar i Sverige
10
Q
Var regleras sjukförsäkringssystemet?
A
Socialförsäkringsbalken
11
Q
Sjukförsäkringssystemet
- Regleras i Socialförsäkringsbalken (tidigare Lagen om allmän försäkring)
- Systemet gör inte skillnad på orsaken till sjukdomen/skadan, behöver inte vara arbetsrelaterat
- USA och Kanada viktigt att påvisa att arbetet orsakat det ex
Krav för ersättning?
A
- Medicinskt orsakad nedsättning av arbetsförmågan, läkarintyg krävs (viktigt att de fylls i rätt så det blir rättssäkert)
12
Q
Hur ser ersättningen ut vid sjukfrånvaro och vem står för vad?
A
-
Ersättning
- 80 % av lön (tak på 300 000 kr/år
- Första två veckor står arbetsgivaren för (sjuklön)
- Sedan sjukpenning från Försäkringskassan
- 80 % av lön (tak på 300 000 kr/år
13
Q
Skillnad på sjukpenning och sjukersättning?
A
- Sjukpenning från Försäkringskassan efter 2 veckors sjukdom
- Sjukersättning (förtidspension) kräver stadigvarande nedsättning av arbetsförmågan, ersättning ca 64 % av lön
- Sjukpenning och sjukersättning kan ges på 25, 50, 75 eller 100 %
14
Q
På vilka nivåer kan sjukpenning och sjukersättning ges?
A
- Sjukpenning och sjukersättning kan ges på 25, 50, 75 eller 100 %
15
Q
Rehabiliteringskedjan – rätt till sjukpenning
Hur ser kedjan ut?
A
- 90 dagar om man inte kan utföra sitt vanliga arbete på arbetsplatsen
- Efter 90 dagar om man inte kan utföra arbete alls hos arbetsgivare
- Efter 180 dagar om man inte kan utföra arbete alls på arbetsmarknaden
- Arbetsgivare, försäkringskassa, arbetsförmedling
16
Q
Överenskommelse
- En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess – överenskommelse mellan?
- Stimulera kvalitetshöjande insatser inom hälso- och sjukvården för att sjukskrivning ska bli en del av vård och behandling
- Hälso- och sjukvården ska bidra till en kvalitetssäker och jämställd sjukskrivningsprocess
- Yngre och högutbildad fick mer tillgång till rehabiliteringsinsatser på arbetsplatser, va uppmärksam på detta
- Ska utveckla samverkan med andra berörda aktörer för att förebygga eller förkorta sjukskrivning
Vilka har denna överenskommelse?
A
Staten och Sveriges kommuner och regioner
17
Q
Ny Lag om koordineringsinsatser för sjukskrivna patienter
Vad kan det innefatta?
A
- Införandet av rehabiliteringskoordinator sker succesivt inom relevanta verksamheter under 2020 och den pågående försöksverksamheten med rehabiliteringskoordinator fortsätter tills ett ordinarie uppdrag är på plats
-
Koordinering vid sjukskrivning och rehabilitering
-
Uppdrag i olika sammanhang
- Inom hälso- och sjukvård
- Via företagshälsovården
- Via arbetsplatsen (HR)
- Andra aktörer
- Länk ut till arbetsgivare (tidiga och adekvata insatser) och andra aktörer (primärvård, företagshälsovård)
- Finns ex rehabiliteringskoordinatorer på vårdcentraler i Östergötland
-
Uppdrag i olika sammanhang
18
Q
Sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen att bedöma förmåga
Hur kan denna process se ut?
A
- Anamnes
- Individens resurser och förmågor
- Riskfaktorer
- För att återgå i arbetet ex
- Friskfaktorer
- Individens resurser i relation till arbetsplatsens förutsättningar à arbetsförmåga
- Viktigt med chefens möjligheter att göra arbetsanpassningar
- Ex hjälpmedel
- Anpassning av schema
- Viktigt med chefens möjligheter att göra arbetsanpassningar
- Privatlivet påverkar också
19
Q
Fokus på arbete – att ställa frågor om arbetet?
Vilka frågor kan det handla om?
A
- Arbetsplatsen, fysisk, social och organisatorisk arbetsmiljö
- Arbetsuppgifterna, ensidigt, repetitivt, tyngsta momentet
- Anpassningsmöjligheter, ex schema, arbetsuppgifter, arbetsställningar
- Arbetsanpassningar: vilka arbetsuppgifter kan anpassas?
- Psykisk ohälsa ex (depression) kan ha svårt att se möjligheter
- Rehabkoordinator – kan ta kontakt med arbetsgivare för dialog
- Vilka förutsättningar finns på din arbetsplats? Påverkansmöjligheter?
- Arbetsutrustning?
- Kan förväntningarna på arbetet ändras?
- Finns stöd från chef, arbetskamrater?
- Hur ser du själv på dina möjligheter att återgå i arbetet?
20
Q
Utredning – arbetsförmåga
Hur kan denna utredning se ut?
A
- Anamnes/intervjuer, observationer
- Tester på mottagning, funktionsförmåga
- Fysiskt, psykiskt
- Exempel på bedömningsinstrument, enkäter (PROM):
- Work ability index (WAI)
- Worker role functioning questionnaire (WRFWQ)
- Inte för de som varit borta länge
- Teambaserat, ”delkomponenter” av arbetsförmåga (psykisk, fysisk och social)
- Olika professioner kan kopplas in: fysioterapeut, kurator, psykolog etc
- Bedömning på arbetsplatsen relatera moment till beskrivning av arbetsuppgifter, exempelvis metoden ”krav och funktionsschema”
- Hur ser mina arbetsmoment ut idag och hur ser min förmåga ut i förhållande till detta
21
Q
DFA-kedjan viktigt!
Vad innebär detta?
A
22
Q
Vad är detta exempel på?
A
DFA-kedja
23
Q
Säker sjukskrivning – sjukintygets kvalitet viktigt!
Vad är viktigt för kvaliteten?
A
- Det ska finnas en medveten plan för rehabilitering, nedtrappning av sjukskrivning och återgång till arbete eller annan lösning
- Kontakt ska tas med patientens arbetsgivare, efter patientens medgivande – rehabiliteringskoordinator
- Beakta livsstilsfaktorer och levnadsvanor
- Tidig samverkan med andra myndigheter
- God dokumentation är en rättssäkerhetsfråga
- Ingen onödig väntan till besök eller behandling
24
Q
- Stor funktionsnedsättning
- Utbredd/svår smärta
- Nedsatt arbetsförmåga
- På arbetsplatsen kunde obekväma arbetsställningar, manuellt arbete samt anställningsförhållanden påverka möjligheten att arbete
Vad är detta faktorer för?
A
Faktorer som ger sämre prognos/återgång i arbete vid besvär i rörelseorganen
25
* Längre sjukdomsduration
* Samsjuklighet
* Mer svårartade symptom
* Fler tidigare episoder
* Mindre klinisk förbättring var också kopplat till ökad arbetsoförmåga och längre tid till återgång i arbete liksom hög psykosocial belastning, arbetsrelaterad stress och lågt beslutsutrymme
Vad är detta faktorer för?
**Faktorer som ger sämre prognos/återgång i arbete vid psykisk ohälsa**
26
**Hur sjukskrivningsprocessen uppfattas är viktigt från patientens sida, vad är extra viktigt avseende detta?**
* Kommunikation och bemötande
27
* Arbetsplatsnära utredning och insatser är avgörande för att förebygga och åtgärda arbetsoförmåga
* Samtal om förmåga i relation till nuvarande arbete ska påbörjas tidigt i processen
* Dialog chef, medarbetare, vårdpersonal, exempelvis Arbetsplatsdialog för arbetsåtergång (ADA)
* Viktigt att inkludera den anställdes egen uppfattning om sina besvär och sina möjligheter att klara av arbetet
* Upplevelse av relation till arbetskamrater och av arbetsmiljön har betydelse
Vad kan ovan utgöra?
Åtgärder med målet att skapa hållbar arbetsförmåga, hållbar återgång i arbete
28
Vad utgör detta?
**Centrala komponenter i interventioner för att främja återgång i arbete, muskuloskeletala besvär**
29
Vad utgör dessa?
**Principer i ”best practice” i interventioner för psykiska besvär**
* Viktigt med arbetsplatsfokus!
30
**Effekten av interventioner, rehabilitering och åtgärder på arbetsplatsen**
Stark evidens för att KBT-interventioner som **inte** kombineras med, ja vad? Leder alltså inte effektivt till återgång i arbete
* Stark evidens för att KBT-interventioner som **inte** kombineras med arbetsplatsåtgärder (anpassning, koordinering) **inte** är effektivt för återgång i arbete
* Medelstark evidens för att multidimensionella interventioner som involverar **arbetsplats**, **sjukvård** och **koordinering** är effektiva för återgång i arbete
31
**Sju principer för framgångsrik rehabiliteringsprocess med fokus på arbete, vilka är detta?**
* Arbetsplatsen har ett starkt engagemang i frågor om hälsa och säkerhet
* Arbetsgivaren erbjuder sjukskrivna anpassning av arbetet
* I rehabiliteringsprocessen säkras att planen stödjer den sjukskrivne utan att innebära nackdelar för arbetskamrater
* För mkt anpassning för en ger ibland högre belastning för kollegor
* Arbetsledaren har utbildats i sjukskrivnings- och rehabiliteringsfrågor och deltar i planeringen för återgång
* Arbetsgivaren tar tidig och respektfull kontakt med den sjukskrivne
* Många känner sig ensamma
* Det finns en ansvarig rehabiliteringskoordinator
* Arbetsgivare och sjukvård kommunicerar med varandra om lämpliga anpassningsåtgärder
32
**Sammanfattningsvis**
* Sjukskrivning påverkas av många faktorer men villkoren i arbetet är mkt betydelsefulla
* Förebyggande av sjukskrivning bör även ha fokus på organisatoriska och sociala aspekter
Återgång i arbete stöds oftast bäst via en kombination av åtgärder, ja vilka?
* Medicinska + rehabiliterande + arbetsplatsåtgärder. **Utredning ger underlag för val av åtgärd!**
33
**Sammanfattningsvis**
* Sjukskrivning påverkas av många faktorer men villkoren i arbetet är mkt betydelsefulla
* Förebyggande av sjukskrivning bör även ha fokus på organisatoriska och sociala aspekter
* Återgång i arbete stöds oftast bäst via en kombination av åtgärder, medicinska + rehabiliterande + arbetsplatsåtgärder. **Utredning ger underlag för val av åtgärd!**
* Fördelningen av insatser är inte alltid rättvis
Samverkan mellan dessa behöver förbättras, vilka är dessa?
Hälso- och sjukvård, försäkring och arbetsliv
