Vilka fyra system kan sägas utgå från individen sett tillsocialförsäkringssystemen?
Arbetsskador/år
- Arbetsolyckor med sjukfrånvaro 35 000
- Arbetsolyckor utan frånvaro 63 000
- Dödsolyckor 50
- Arbetssjukdomar 9 000
Vilken typ av olycka inkluderas också här?
- Olycka till/från jobbet 11 000
Orsaker arbetssjukdomar
Vilka är de två vanligaste orsakerna?
- Ergonomiska belastningsorsaker 35 % (fler män)
- Organisatoriska eller sociala orsaker 40 % (mest kvinnor)
- Psykosociala faktorer har samband med flera typer av sjukdom och besvär (bilden)
Riskfaktorer i arbetslivet sett till psykisk ohälsa och sjukfrånvaro
Nämn iaf tre stycken
- Psykiskt ansträngande arbete
- Höga krav
- Låg kontroll
- Obalans mellan ansträngning och belöning
- Rollkonflikter
- Böjda och/eller vridna arbetsställningar och arbetsrörelser
- Arbete ovanför axelhöjd och nedanför knähöjd
- Statiskt muskelarbete
- Manuell hantering (lyft, skjuta och dra)
- Repetitivt arbete
Vad utgör ovan?
Riskfaktorer för belastningsskador
Arbetsförmågehuset (viktigt)
Beskriv hur detta ser ut?
- Från botten och upp
- Hälsa och funktionell kapacitet
- Kompetens (grundkompetens osv)
- Värden, attityd och motivation (lagom utmanande och meningsfullt), kan försvaga arbetsförmåga om man har sämre attityd
- Arbetets våning – arbetsgemenskap, organisation, arbete, ledarskap
- Alla våningar stöder varandra och tryggar balans
- Företagshälsovård kan stödja ex
- Familj osv också
Vem bedömer arbetsförmågan i praktiken?
- I vilket sammanhang, vem och vilket syfte?
- Socialförsäkringssystemet bedömer arbetsförmågan och rätt till ersättning (handläggare) – baseras på medicinsk bedömning (förstå individens funktion genom läkare (funktionsbedömning) tillsammans med andra professioner)
- Individen själv (vilka möjligheter har jag att arbeta?)
- Arbetsplatsen (måste vara frisk, men finns arbetsanpassningar och ta hjälp av kollegor för att undvika sjukskrivning)
Vad är en socialförsäkring?
- En grundläggande princip är att en försäkring sprider risker över ett kollektiv
- Socialförsäkringar är ofta obligatoriska, finansieras gemensamt via skatter och differentierar inte premier efter individuell risk
- Socialförsäkringen handlar om att ge ekonomisk trygghet vid sjukdom, ålderdom och när barnen är små. Området omfattar sjukförsäkringen, pensionerna samt föräldraförsäkring och bidrag till föräldrar
Vilka omfattas av socialförsäkringen?
- Socialförsäkringen omfattar i stort sett alla som bor eller arbetar i Sverige
Var regleras sjukförsäkringssystemet?
Socialförsäkringsbalken
Sjukförsäkringssystemet
- Regleras i Socialförsäkringsbalken (tidigare Lagen om allmän försäkring)
- Systemet gör inte skillnad på orsaken till sjukdomen/skadan, behöver inte vara arbetsrelaterat
- USA och Kanada viktigt att påvisa att arbetet orsakat det ex
Krav för ersättning?
- Medicinskt orsakad nedsättning av arbetsförmågan, läkarintyg krävs (viktigt att de fylls i rätt så det blir rättssäkert)
Hur ser ersättningen ut vid sjukfrånvaro och vem står för vad?
- Ersättning
- 80 % av lön (tak på 300 000 kr/år
- Första två veckor står arbetsgivaren för (sjuklön)
- Sedan sjukpenning från Försäkringskassan
- 80 % av lön (tak på 300 000 kr/år
Skillnad på sjukpenning och sjukersättning?
- Sjukpenning från Försäkringskassan efter 2 veckors sjukdom
- Sjukersättning (förtidspension) kräver stadigvarande nedsättning av arbetsförmågan, ersättning ca 64 % av lön
- Sjukpenning och sjukersättning kan ges på 25, 50, 75 eller 100 %
På vilka nivåer kan sjukpenning och sjukersättning ges?
- Sjukpenning och sjukersättning kan ges på 25, 50, 75 eller 100 %
Rehabiliteringskedjan – rätt till sjukpenning
Hur ser kedjan ut?
- 90 dagar om man inte kan utföra sitt vanliga arbete på arbetsplatsen
- Efter 90 dagar om man inte kan utföra arbete alls hos arbetsgivare
- Efter 180 dagar om man inte kan utföra arbete alls på arbetsmarknaden
- Arbetsgivare, försäkringskassa, arbetsförmedling
Överenskommelse
- En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess – överenskommelse mellan?
- Stimulera kvalitetshöjande insatser inom hälso- och sjukvården för att sjukskrivning ska bli en del av vård och behandling
- Hälso- och sjukvården ska bidra till en kvalitetssäker och jämställd sjukskrivningsprocess
- Yngre och högutbildad fick mer tillgång till rehabiliteringsinsatser på arbetsplatser, va uppmärksam på detta
- Ska utveckla samverkan med andra berörda aktörer för att förebygga eller förkorta sjukskrivning
Vilka har denna överenskommelse?
Staten och Sveriges kommuner och regioner
Ny Lag om koordineringsinsatser för sjukskrivna patienter
Vad kan det innefatta?
- Införandet av rehabiliteringskoordinator sker succesivt inom relevanta verksamheter under 2020 och den pågående försöksverksamheten med rehabiliteringskoordinator fortsätter tills ett ordinarie uppdrag är på plats
- Koordinering vid sjukskrivning och rehabilitering
- Uppdrag i olika sammanhang
- Inom hälso- och sjukvård
- Via företagshälsovården
- Via arbetsplatsen (HR)
- Andra aktörer
- Länk ut till arbetsgivare (tidiga och adekvata insatser) och andra aktörer (primärvård, företagshälsovård)
- Finns ex rehabiliteringskoordinatorer på vårdcentraler i Östergötland
- Uppdrag i olika sammanhang
Sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen att bedöma förmåga
Hur kan denna process se ut?
- Anamnes
- Individens resurser och förmågor
- Riskfaktorer
- För att återgå i arbetet ex
- Friskfaktorer
- Individens resurser i relation till arbetsplatsens förutsättningar à arbetsförmåga
- Viktigt med chefens möjligheter att göra arbetsanpassningar
- Ex hjälpmedel
- Anpassning av schema
- Viktigt med chefens möjligheter att göra arbetsanpassningar
- Privatlivet påverkar också
Fokus på arbete – att ställa frågor om arbetet?
Vilka frågor kan det handla om?
- Arbetsplatsen, fysisk, social och organisatorisk arbetsmiljö
- Arbetsuppgifterna, ensidigt, repetitivt, tyngsta momentet
- Anpassningsmöjligheter, ex schema, arbetsuppgifter, arbetsställningar
- Arbetsanpassningar: vilka arbetsuppgifter kan anpassas?
- Psykisk ohälsa ex (depression) kan ha svårt att se möjligheter
- Rehabkoordinator – kan ta kontakt med arbetsgivare för dialog
- Vilka förutsättningar finns på din arbetsplats? Påverkansmöjligheter?
- Arbetsutrustning?
- Kan förväntningarna på arbetet ändras?
- Finns stöd från chef, arbetskamrater?
- Hur ser du själv på dina möjligheter att återgå i arbetet?
Utredning – arbetsförmåga
Hur kan denna utredning se ut?
- Anamnes/intervjuer, observationer
- Tester på mottagning, funktionsförmåga
- Fysiskt, psykiskt
- Exempel på bedömningsinstrument, enkäter (PROM):
- Work ability index (WAI)
- Worker role functioning questionnaire (WRFWQ)
- Inte för de som varit borta länge
- Teambaserat, ”delkomponenter” av arbetsförmåga (psykisk, fysisk och social)
- Olika professioner kan kopplas in: fysioterapeut, kurator, psykolog etc
- Bedömning på arbetsplatsen relatera moment till beskrivning av arbetsuppgifter, exempelvis metoden ”krav och funktionsschema”
- Hur ser mina arbetsmoment ut idag och hur ser min förmåga ut i förhållande till detta
DFA-kedjan viktigt!
Vad innebär detta?
Vad är detta exempel på?
DFA-kedja
Säker sjukskrivning – sjukintygets kvalitet viktigt!
Vad är viktigt för kvaliteten?
- Det ska finnas en medveten plan för rehabilitering, nedtrappning av sjukskrivning och återgång till arbete eller annan lösning
- Kontakt ska tas med patientens arbetsgivare, efter patientens medgivande – rehabiliteringskoordinator
- Beakta livsstilsfaktorer och levnadsvanor
- Tidig samverkan med andra myndigheter
- God dokumentation är en rättssäkerhetsfråga
- Ingen onödig väntan till besök eller behandling
- Stor funktionsnedsättning
- Utbredd/svår smärta
- Nedsatt arbetsförmåga
- På arbetsplatsen kunde obekväma arbetsställningar, manuellt arbete samt anställningsförhållanden påverka möjligheten att arbete
Vad är detta faktorer för?
Faktorer som ger sämre prognos/återgång i arbete vid besvär i rörelseorganen
- Längre sjukdomsduration
- Samsjuklighet
- Mer svårartade symptom
- Fler tidigare episoder
- Mindre klinisk förbättring var också kopplat till ökad arbetsoförmåga och längre tid till återgång i arbete liksom hög psykosocial belastning, arbetsrelaterad stress och lågt beslutsutrymme
Vad är detta faktorer för?
Faktorer som ger sämre prognos/återgång i arbete vid psykisk ohälsa
Hur sjukskrivningsprocessen uppfattas är viktigt från patientens sida, vad är extra viktigt avseende detta?
- Kommunikation och bemötande
- Arbetsplatsnära utredning och insatser är avgörande för att förebygga och åtgärda arbetsoförmåga
- Samtal om förmåga i relation till nuvarande arbete ska påbörjas tidigt i processen
- Dialog chef, medarbetare, vårdpersonal, exempelvis Arbetsplatsdialog för arbetsåtergång (ADA)
- Viktigt att inkludera den anställdes egen uppfattning om sina besvär och sina möjligheter att klara av arbetet
- Upplevelse av relation till arbetskamrater och av arbetsmiljön har betydelse
Vad kan ovan utgöra?
Åtgärder med målet att skapa hållbar arbetsförmåga, hållbar återgång i arbete
Vad utgör detta?
Centrala komponenter i interventioner för att främja återgång i arbete, muskuloskeletala besvär
Vad utgör dessa?
Principer i ”best practice” i interventioner för psykiska besvär
- Viktigt med arbetsplatsfokus!
Effekten av interventioner, rehabilitering och åtgärder på arbetsplatsen
Stark evidens för att KBT-interventioner som inte kombineras med, ja vad? Leder alltså inte effektivt till återgång i arbete
- Stark evidens för att KBT-interventioner som inte kombineras med arbetsplatsåtgärder (anpassning, koordinering) inte är effektivt för återgång i arbete
- Medelstark evidens för att multidimensionella interventioner som involverar arbetsplats, sjukvård och koordinering är effektiva för återgång i arbete
Sju principer för framgångsrik rehabiliteringsprocess med fokus på arbete, vilka är detta?
- Arbetsplatsen har ett starkt engagemang i frågor om hälsa och säkerhet
- Arbetsgivaren erbjuder sjukskrivna anpassning av arbetet
- I rehabiliteringsprocessen säkras att planen stödjer den sjukskrivne utan att innebära nackdelar för arbetskamrater
- För mkt anpassning för en ger ibland högre belastning för kollegor
- Arbetsledaren har utbildats i sjukskrivnings- och rehabiliteringsfrågor och deltar i planeringen för återgång
- Arbetsgivaren tar tidig och respektfull kontakt med den sjukskrivne
- Många känner sig ensamma
- Det finns en ansvarig rehabiliteringskoordinator
- Arbetsgivare och sjukvård kommunicerar med varandra om lämpliga anpassningsåtgärder
Sammanfattningsvis
- Sjukskrivning påverkas av många faktorer men villkoren i arbetet är mkt betydelsefulla
- Förebyggande av sjukskrivning bör även ha fokus på organisatoriska och sociala aspekter
Återgång i arbete stöds oftast bäst via en kombination av åtgärder, ja vilka?
- Medicinska + rehabiliterande + arbetsplatsåtgärder. Utredning ger underlag för val av åtgärd!
Sammanfattningsvis
- Sjukskrivning påverkas av många faktorer men villkoren i arbetet är mkt betydelsefulla
- Förebyggande av sjukskrivning bör även ha fokus på organisatoriska och sociala aspekter
- Återgång i arbete stöds oftast bäst via en kombination av åtgärder, medicinska + rehabiliterande + arbetsplatsåtgärder. Utredning ger underlag för val av åtgärd!
- Fördelningen av insatser är inte alltid rättvis
Samverkan mellan dessa behöver förbättras, vilka är dessa?
Hälso- och sjukvård, försäkring och arbetsliv
