Bakterie-cell påverkan Flashcards Preview

Molekylär Cellbiologi - Block 3 & 4 > Bakterie-cell påverkan > Flashcards

Flashcards in Bakterie-cell påverkan Deck (22):
1

Vad är adhesiner?

Proteiner på bakteriens yta som binder till receptorer på målcellen. Dessa bindningar är svaga, men många.

Vid adherering kommer en stimulering av intracellulära signaleringssystem i värdcellen att ske, eftersom de binder till cellens receptorer.

2

Vad är pili?

Samma sak som fimbrier, fungerar som kontaktorgan till andra celler. Finns bara i gramnegativa bakterier.

3

Vad finns det för typer av adhesiner? (2 st)

- Adhesiner som sitter på pilus (plural: pili)
- Afimbriala adhesiner

4

Var sitter adhesinet på pilus? Hur fungerar det?

Vanligtvis sitter de ute på spetsen. Binder sedan till glykolipid/glykoprotein.
Fördelen: både bakterien och cellen har negativa laddningar. Adhesinet kommer i kontakt med cellen innan de hinner repellera varandra.

5

Var sitter afimbriala adhesiner?

Dessa sitter direkt på bakteriens yta och interaktionen sker direkt med värdcellens cellmembran. Binder sedan till glykoproteiner/proteiner/kolhydrater.

Kan bildas bakterieklumpar: ansamling av bakterier då flera bakterier med pili binder till varandra.

6

Beskriv två-stegs-inbindningen.

Vid inbindningar kan båda typerna av adhesiner användas. Först kommer pili-adhesinet och sedan kommer afimbriala adhesinet dra det närmre för att få nära kontakt.

7

Vad finns det för olika sorters pili? Vad gör de?

1. Afimbrial adhesion: adhesinerna sitter direkt på bakterieytan
2. Pap fimbrier: Ett skaft och adhesion sitter längst ut
3. Typ 4 bundle forming: Tunna hydrofoba trådar som klibbar samman i toppen
4. Curli: Pilierna är krulliga

8

Beskriv olika sätt som bakterier kan påverka en eukaryot cell.

1. Binda till cellens receptorer --> intracellulär signal
2. Injicera effektormolekyler som påverkar intracellulära processen.
3. Utsöndrar toxiner som påverkar intracellulära processen.

9

Vilka typer av injektionssystem finns det?

- Typ III-sekretionssystem. Liknar flagellmaskineriet. Hos hos gramnegativa bakterier: salmonella.
- Typ IV-sekretionssystem. Liknas konjugationspili. Finns hos grampos. & gramneg: bakterier vid kikhosta.
Typ VI-sekretionssystem: Viss likhet med bakteriofagproteiner. Finns hos gramnegativa.

10

Beskriv typ III-sekretionssystemet.

Vid given signal kommer en kanal bildas. Längst ut kommer det finnas ett igenkänningsprotein som kommer ifrån målcellen, som skapar interaktionen mellan dessa två. Sedan kommer en porliknande protein sätta sig på toppen och då kan effektormolekyler induceras i cellen.

11

Vad är EPEC och hur fungerar den?

Viruset minskar absorptionen av vatten, tarmens genomsläpplighet samt förändra Cl- o HCO3- jonsekretionen. Ger ett inflammatoriskt svar.

Använder sig av Typ 4 bundle-forming pili --> binder till epitel --> Typ III sekretionssystem används --> egen receptor injiceras (Tir) --> mikrovilli bryts ner (absorption minskar) --> intimin binder till aktin --> piedestal bildas av aktinfilament som bakterien vilar på.

12

Hur gör invasiva bakterier för att överleva extracellulärt?

De måste motstå fagocytos av vita blodkroppar genom att:
Maskerar sig själva genom att ha kapsel, kan ha vävnadspåverkande enzymer.

13

Hur gör invasiva bakterier för att överleva intracellulärt?

De måste gömma sig för vita blodkroppar genom att:
Växa i celler, ex. i makrofager.

14

Vad har bakterien för två principer som gör att de kan överleva immunförsvaret?

(Gramnegativa, tarmpatogena)

- Zipperbakterier: adhesin på ytan. När många adhesiner har bundit in kommer en aktinomlagring i cellen ske --> en vakuol bildas som tar in bakterien i cytostolen.
- Triggerbakterier: effektormolekyler injiceras som påverkar GTP som gör att aktinpolymerisering sker --> vakuol bildas.

15

Vad är yersinia?

Toxin som har en typ III-injektion som påverkar makrofager --> inflammation.
Bakterien har ett protein på ytan: invasin som binder till B-integrin på makrofager. Effektorproteiner injiceras i makrofagen som blockerar signaleringen om att makrofagen ska äta upp bakterien, samt proteiner som gör att cellen går in i apoptos.
Sedan växer de i lymfsystemet längst med tarmen --> inflmmation.

16

Vad är exotoxiner?

Proteiner som utsöndras av bakterier. Produceras främst i grampositiva.
Kan delas in efter vävnadsspecifitet: neurotoxin ex.)

17

Vad är endotoxiner?

Delar av bakteriens yttermembran som kan bli giftiga när de frigörs (lipopolysackarid (Lipid A)). Finns bara i gramnegativa. Då LPS frigörs kommer det binda till LPS-receptorer som aktiverar cytokiner som leder till blödningar, inflammation och MOSF --> sepsis.

18

Vilka faktorer påverkar toxinernas effekt på kroppen?

- Var bakterien växer i kroppen
- Om toxinet kan passera slemhinnor
- Vilken receptor toxinet binder till
- Vilken funktion som påverkas i cellen.

19

Vad är AB-toxiner?

(A) = Aktiv del (B)= bindande del.
Finns undergrupp till dessa: ADP-ribosylerande AB-toxin
Toxinet är ett enzym som klyver NAD+ och ADP-ribos-delen från NAD+ sätts på ett målprotein --> förstörs.

20

Vad är difteritoxin?

AB-toxin. Hela toxinet tas in genom endocytos (i cellmembran i hjärtat, njurar ex.). Målproteinet för toxinet är EF2. ADP-ribos sätts på och leder till att proteinsyntes stängs av och cellen dör --> cytotoxiskt.

21

Vad är koleratoxin?

AB-toxin. Binder till glykolipider i epitelceller --> endocytos. ADP-ribos sätts på G-protein. G-proteinet är bundet till ett enzym som syntetiserar cAMP --> massvis med cAMP --> jonkanaler för kloridjoner öppnas upp --> vattniga diarréer och massa vätska förloras.

22

Vad är neurotoxin?

2 st AB-toxin med olika B-subenheter.
A-subenheterna är samma: klyver membranproteiner som är inblandade i frisättning av neurotransmittorer.
Botox: Transporteras längst nervändarna --> muskel --> frisättning av Avh (acetylcholin) --> inga nervsignaler når muskeln --> förlamning
Tetanus (stelkrampstoxin): transporteras till CNS och de inhibitoriska synapserna påverkas --> kramper