Epidemiologi Flashcards Preview

Statistik > Epidemiologi > Flashcards

Flashcards in Epidemiologi Deck (54)
Loading flashcards...
1

Vad innebär demografi?

Sjukdomens fördelning i befolkningen och dess sammansättning. 

- Finns det skillnader mellan könen, olika yrken och utbildningar?

2

Skillnad på deskriptiv och analytisk epidemiologi?

Deskriptiv: fördelning i ålder och lokalisation

Analytisk: Risk- eller skyddsfaktorer. 

3

Vad är confounding?

T.ex. om man tror att det finns ett kausalt samband där alkohol ökar risken för lungcancer, när det kanske egentligen bara är så att de som dricker alkohol röker i större utsträckningenvilket egentligen är det som ökar risken. 

- Kan alltså ge upphov till en korrelation, utan att det egentligen föreliger något direkt kausalt samband

4

4 exempel på olika studiedesigner 

Ekologiska studier, kohortstudier, tvärsnittsstudier, fall-kontrollstudier. 

5

Hur görs en ekologisk studie?

Olika populationer jämförs vid samma tillfällen, eller jämförs samma population vid olika tillfällen.

6

Hur görs en kohortstudie?

Vilka riskmått beräknas (både absoluta och relativa)?

(1) Ett stickprov väljs ut från en population. (2) Man tittar vilka som exponerats för en viss riskfaktor, samt vilka som är oexponerade.

(3) Därefter undersöker man vilka av dessa som har insjuknat eller är friska. 

OBS, man följer den exponerade eller oexponerade gruppen över tid och ser vilka som insjuknar eller håller sig friska. 

Absoluta riskmått: Prevalens, incidens och kumulativ incidens

Relativa: Relativ risk. Beräknar risk i exponerad grupp och delar med risken i oxeponerad grupp. 

7

Vad är prevalens och hur mäts den?

Vad påverkar prevalensen?

Prevalens: Hur många som har sjukdomen/utfallet just nu. 

- Mäts i absoluta ta eller procent (vanligast).

- Påverkas av hur många som insjuknar, tillfrisknar och dör.

8

Vad är periodprevalens?

Andelen som drabbats av något, under t.ex. ett år. 

9

Vad är incidens och hur beräknas det?

Hur många som insjuknar per tidsenhet --> ett mått på insjuknandehastighet

Incidens = antal fall/total tid under risk.

- Kan vara 0 < I < oändligheten

Mäter ofta i personår, persontimmar eller personminuter

- Om en grupp på 10 personer följs under ett år och en person blir sjuk efter 3 månader är detta bara 0,25 personår för den personen. 

10

Vad innebär att man är under risk?

Att man har möjlighet att få en viss sjukdom

- T.ex. är alla levande under risk att dö

- Endast kvinnor är under risk att bli gravida 

11

Vad är ett personår??

T.ex. 365 personer som observeras i en dag eller 2 personer som blir observerade i ett halvår. 

12

Vad är kumulativ incidens?

Hur kan den kumulativa incidensen användas vid uppskattningar av relativa risker? 

Andelen (procent) som insjuknat under en viss tidsperiod --> 0 < KI < 1

- KI = antal insjuknade/antal friska vid start

Ex. Hur många sover vid föreläsninggens slut/hur många var vakna när vi satte igång. 

Om man studerar en grupp över lång tid kan den kumulativa incidensen bli 100 %. 

 

Relativa risker: Ex. om missfallsrisken i grupp A = 0,12 = KI

- Risk i grupp B = 0,06 = KI.

- DETTA ÄR ABSOLUTA RISKER!

- Relativa risk i grupp A i förhållande till grupp B --> 0,12/0,06 = 2.0 (incidens rate ratio, IRR). Om denna hade varit 1 är incidensen opvåverkad av exponeringen

13

Vad skiljer en prospektiv studie från en retrospektiv?

Prospektiv: Exponering mäts och utfallet inväntas

Retrospektiv: Utfallet har hänt, deltagarna får minnas tillbaka kring exponeringen. 

14

Vad är en tvärsnittsstudie och hur görs den?

Vad säger den?

Ett specialfall av en kohortstudie, där man inte har någon uppföljningstid. 

Exponering eller oexponering mäts på en gång och kopplas samtidigt till utfall (t.ex. sjuk eller frisk).

Säger något om associationer, men inte kausalitet --> svårt att avgöra vilket som är orsak och vilket som är utfall

15

Hur görs en fall-kontrollstudie?

- Hur ser det ut med risk- och incidensberäkningar samt varför?

Fall (sjuka) och kontroller (friska) väljs ut från en kohort. Därefter undersöker man vilka exponeringar de utsatts för, för att kunna koppla dessa till sjukdomen. Detta är alltså en retrospektiv studie, där det kan vara svårt att säkerställa att exponeringen förelåg före sjukdomen bröt ut

Eftersom att forskaren bestämmer relationen mellan fall och kontroller kan man INTE beräkna risk eller incidens från siffrorna. Det blir stora skillnader beroende på hur många friska som väljs ut. 

Dock kan man beräkna oddset att vara exponerad mellan fallen och kontrollerna. 

16

Hur beräknas odds samt odds ratio vid fallkontrollstudier? 

- Vad är skillnaden mellan dessa?

Odds är ett absolut riskmått, till skillnad från odds ratio (oddskvot) som är ett relativt riskmått. 

Odds: Antalet händelser/antalet icke-händelser i en grupp. 

- T.ex. om man har en exponerad grupp --> antalet sjuka/antalet friska = odds att vara sjuk. 

Odds ratio: T.ex. odds att vara sjuk i en exponerad grupp dividerat med oddset att vara sjuk i en oexponerad grupp.

- Relativt riskmått. 

17

Hur beräknas odds och oddsratio utifrån följande data?

- D+ = sjuk

- D- = frisk

- E+ = exponerad

- E- = oexponerad

Hur beräknar man den relativa risken?

Odds: 

Exponerad grupp: 100/50 (antalet händelser/antalet icke-händelser) --> 2. I den exponerade gruppen är oddset att vara sjuk = 2.

- Oexponerad grupp: 10/100 = 0,1. I den oexponerade gruppen är oddset att vara sjuk = 0,1.

Oddsratio: Beräknar kvoten mellan oddsen att vara sjuk för de olika grupperna --> Odds för sjuk i exponerad/odds för sjuk i oexponerad

- 2/0,1 = 20 --> Odds ratio = 20 --> 20 gånger så stor risk att en exponerad är sjuk som en oexponerad 

Relativ risk: 

100/150 i den exponerade gruppen är sjuka --> risk i denna = 100/150

- 10/110 i den oexponerade gruppen är sjuka --> risk i denna = 10/110.

- (100/150)/(10/110) = 7,3 är den relativa risken 

18

Vad är viktigt att tänka på vid generaliserbarhet?

Att sambandet i den gruppen man har studerat troligtvis ser likadant ut i gruppen man vill generalisera till. 

19

Var kan man erhålla data när man vill påbörja en ny studie?

Register och biobanker. 

- Även enkäter, journaler eller prover. 

20

Vad är statistiska centralbyrån (SCB)?

Vad är uppgfiten? 

Statlig förvaltningsmyndighet som ansvarar för officiell statistik och annan statlig statistik. 

Ska på uppdrag av riksdagen förse kunder med statistik av god kvalitet. 

21

Vad är ett kvalitetsregister?

En automatiserad och struktrerad samlign av personuppgifter. Finns för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra vårdens kvalitet.

22

Hur många biobanker finns det i Sverige och vad innehåller dem?

Cirka 600 st. Innehåller prov som tas och sparas. 

23

Vad är syftet med en experimentell studie (RCT)?

Hur utförs syftet?

Evidens?

Syftet är att påvisa kausalitet, dvs undersök orsak och verkan/utfall.

- Randomiserar individer in i olika grupper.

- Kontrollerar omkrinliggande omstädnigheter (vad de utsätts för osv)

- Manipulation: Forskaren bestämmer exponeringar, samt dos och tid av dessa.

Evidens: Handlar om förmåga att uttala sig om kausalitet. RCT hamnar högt upp i evidenspyramiden. 

- (Metaanalyser, som baseras på FLERA RCT, dvs en systematisk litteraturstudie hamnar dock ovanför). 

24

Vilka begränsningar finns med en experimentell studie?

- Mindre grupper i jämförelse med observationsstudier

- Kan inte styra folk för länge --> kortare uppföljningstid 

- I vissa fall svårt med generaliserbarhet. Kan t.ex. vara svårt att undersöka sömnkvlitet i labb. Personerna kanske sover bätre hemma.

 

Etiska begränsningar --> kan inte utsätta människor för skadliga grejer

25

Observationsstudier - Epidemiologi

Var studeras grupperna?

Randomisering?

Fördelar?

Nackdelar 

Grupperna studeras i sin naturliga miljö --> ingen manipulation eller intervention

Ingen randomisering, dock urval

Fördelar: Stora grupper, stor extern validitet, studier av fatala utfall möjliga, långtidseffekter är enklare att studera

Nackdelar: Större risk för counfounding. 

 

26

Hur görs icke-experimentella (observationsstudier) studier?

Hur samlas data in?

Förlopp och samband observeras utan manipulation eller intervention. 

Datainsamling:

Fysiologiska/biologiska mått och undersökningar

- Enkäter

- Registerdata

27

Vad är deskriptiva respektive analytiska ansatser?

Deskriptiva ansatser: Strävar efter att beskriva t.ex. hur övervikt ser ut i en population. Undersöker inte kausalitet.

Analytiska ansatser: Undersöker kausala samband mellan exponering och utfall. Generaliseras ofta till en större population 

28

Hur görs en ekologisk studie?

- Nackdel med denna?

Undersöker sambandmönster på gruppnivå.

- T.ex. sockerkonsumtion per invånare i olika länder, samt förekomst av karies i dessa länderna.

- Ger dock lätt upphov till skensamband --> vet inte om det är samma personer som konsumerar socker som får hål i tänderna. 

29

Vad skiljer en kohortstudie från en tvärsnittsstudie?

Den huvudsakliga skillnaden är att en tvärsnittsstudie endast undersöker hur det ser ut vid en viss tidpunkt. 

- En kohortstudie följer istället de exponerade och oexponerade över tid

30

Vad är en oberoende respektive beroende variabel?

En oberoende variabel är t.ex. en exponering, som påverkar den beroende variabeln som idetta fallet blir utfallet

- Beroende på hur exponeringen ser ut kommer utfallet att påverkas.

- Exponeringen kommer dock inte att påverkas av utfallet.