Fonetik - Slutprov HT14 2

Question 1

chez

Answer 1

[ʃe]

Question 2

pourquoi

Answer 2

[puʀkwa]

Question 3

idylle

Answer 3

[idil]

Question 4

immense

Answer 4

[imɑ̃s]

Question 5

examiner

Answer 5

[εgzamine]

Question 6

un voisin

Answer 6

[œ̃vwazε̃] eller [ε̃vwazε̃]

Question 7

cinquante-six

Answer 7

[sε̃kɑ̃tsis]

Question 8

position

Answer 8

[pozisjɔ̃]

Question 9

jaloux

Answer 9

[ʒalu]

Question 10

bonne année

Answer 10

[bɔnane]

Question 11

coup

Answer 11

[ku]

Question 12

maintenant

Answer 12

[mε̃tnɑ̃]

Question 13

on y pense

Answer 13

[ɔ̃nipɑ̃s]

Question 14

Alsace

Answer 14

[alzas]

Question 15

Quand pars-tu?

Answer 15

[kɑ̃↗paʀty↘]

Question 16

Förklara hur en nasal vokal produceras (jämfört med en oral vokal)

Answer 16

När en nasal vokal produceras sänks gomseglet. Luften passerar genom både näs- och munhålan. (Luftströmmen passerar bara genom munnen vid orala vokaler.)

Question 17

Dela upp meningen i rytmgrupper. Markera med snedstreck vid rytmgruppernas slut:

La nuit, souvent, je rêve.

Answer 17

La nuit, / souvent, / je rêve. /

Question 18

Dela upp meningen i rytmgrupper. Markera med snedstreck vid rytmgruppernas slut:

Son nouveau roman sera publié l’année prochaine.

Answer 18

Son nouveau roman / sera publié / l’année prochaine. /

Question 19

Dela upp meningen i rytmgrupper. Markera med snedstreck vid rytmgruppernas slut:

Il a dit qu’il viendrait quand on l’inviterait.

Answer 19

Il a dit / qu’il viendrait / quand on l’inviterait. /

Question 20

Dela upp meningen i rytmgrupper. Markera med snedstreck vid rytmgruppernas slut:

À quel âge as-tu quitté la maison de tes parents?

Answer 20

À quel âge / as-tu quitté / la maison de tes parents? /

Question 21

Dela upp meningen i rytmgrupper. Markera med snedstreck vid rytmgruppernas slut:

Si tu n’es pas content, prends tes affaires et va-t’en!

Answer 21

Si tu n’es pas content, / prends tes affaires / et va-t’en! /

Question 22

Dela upp meningen i rytmgrupper. Markera med snedstreck vid rytmgruppernas slut:

Nous partirons de toute façon demain matin à sept heures précises.

Answer 22

Nous partirons / de toute façon / demain matin / à sept heures précises. /

Question 23

Markera obligatoriska bindningar (”liaisons obligatoires”) i meningen med en båge:

Nous sommes partis avant-hier vers six heures du soir.

Answer 23

Nous sommes partis avant-˽hier vers six˽heures du soir.

Question 24

Markera obligatoriska bindningar (”liaisons obligatoires”) i meningen med en båge:

Jules et Annie vont acheter un immense appartement en centre-ville.

Answer 24

Jules et Annie vont acheter un˽immense appartement en centre-ville.

Question 25

Markera obligatoriska bindningar (”liaisons obligatoires”) i meningen med en båge: Parlez-en autour de vous dès aujourd’hui.

Answer 25

Parlez-˽en autour de vous dès aujourd’hui.

Question 26

Markera obligatoriska bindningar (”liaisons obligatoires”) i meningen med en båge: L’été dernier, nos voisins sont partis en vacances avec des amis irlandais.

Answer 26

L’été dernier, nos voisins sont partis en vacances avec des˽amis irlandais.

Question 27

Markera obligatoriska bindningar (”liaisons obligatoires”) i meningen med en båge: Ils en ont parlé à la dernière réunion.

Answer 27

Ils˽en˽ont parlé à la dernière réunion.

Question 28

Brukar man i ”vanligt” tal uttala det [ə] instable som är inom parentes? Stryk det som inte ska uttalas enligt regeln: Il y a beaucoup (de) monde.

Answer 28

Il y a beaucoup dɇ monde.

Question 29

Brukar man i ”vanligt” tal uttala det [ə] instable som är inom parentes? Stryk det som inte ska uttalas enligt regeln: (Que) faire ?

Answer 29

Que faire ?

Question 30

Brukar man i ”vanligt” tal uttala det [ə] instable som är inom parentes? Stryk det som inte ska uttalas enligt regeln: Il a mis sa (chemise) blanche.

Answer 30

Il a mis sa chɇmise blanche.

Question 31

Brukar man i ”vanligt” tal uttala det [ə] instable som är inom parentes? Stryk det som inte ska uttalas enligt regeln: Elle s’est abonnée à une nouvelle (revue).

Answer 31

Elle s’est abonnée à une nouvelle revue.

Question 32

Ange om ordet innehåller nasalvokal ([ɑ̃], [õ], [ɛ̃]) eller inte: sain

Answer 32

[ɛ̃]

Question 33

Ange om ordet innehåller nasalvokal ([ɑ̃], [õ], [ɛ̃]) eller inte: inefficace

Answer 33

Ingen nasalvokal

Question 34

Ange om ordet innehåller nasalvokal ([ɑ̃], [õ], [ɛ̃]) eller inte: tunnel

Answer 34

Ingen nasalvokal

Question 35

Ange om ordet innehåller nasalvokal ([ɑ̃], [õ], [ɛ̃]) eller inte: constamment

Answer 35

[õ]

Question 36

Ange om ordet innehåller nasalvokal ([ɑ̃], [õ], [ɛ̃]) eller inte: coin

Answer 36

[ɛ̃]

Question 37

Ange om ordet innehåller nasalvokal ([ɑ̃], [õ], [ɛ̃]) eller inte: paysan

Answer 37

[ɑ̃]

Question 38

Ange om ordet innehåller nasalvokal ([ɑ̃], [õ], [ɛ̃]) eller inte: ennui

Answer 38

[ɑ̃]

Question 39

Skriv meningen i vanlig skrift: [εskəvupaʀtepɑ̃dɑ̃levakɑ̃sdənɔεl]

Answer 39

Est-ce que vous partez pendant les vacances de Noël ?

Question 40

Skriv meningen i vanlig skrift: [ʒəvudʀεbjε̃alevwaʀœ̃filmosinemasəswaʀ]

Answer 40

Je voudrais bien aller voir un film au cinéma ce soir.

Question 41

Skriv meningarna i vanlig skrift: – [vuzemepʀɑ̃dʀəlavjɔ̃ ↗] – [nɔ̃nupʀefeʀɔ̃pʀɑ̃dʀələtrε̃]

Answer 41

– Vous aimez prendre l’avion ? | – Non, nous préférons prendre le train.

Question 42

Uttalas följande ordpar eller ordgrupper på samma sätt?: au / haut

Answer 42

nej

Question 43

Uttalas följande ordpar eller ordgrupper på samma sätt?: teint / thym

Answer 43

nej

Question 44

Uttalas följande ordpar eller ordgrupper på samma sätt?: mer / maire

Answer 44

nej

Question 45

Uttalas följande ordpar eller ordgrupper på samma sätt?: rince / Reims

Answer 45

nej

Question 46

Uttalas följande ordpar eller ordgrupper på samma sätt?: mite / mythe

Answer 46

nej

Question 47

Förklara skillnaden mellan fonem och allofon. Ge exempel.

Answer 47

Fonem är de ljudenheter som ett visst språk använder sig av för att bygga upp morfem. Fonemen är språkets minsta betydelseskiljande enheter. Fonemen kan emellertid realiseras olika beroende på i vilken omgivning de står. Allofoner är varianter av fonem, som inte används i betydelseskiljande syfte. De kan till exempel uttalas olika av olika talare och vara regionalt eller socialt betingade. Fonem kan även ha olika allofoner beroende på i vilken omgivning de står. Fonemet /k/ uttalas i svenska aspirerat [kʰ] ordinitialt medan det uttalas oaspirerat [k] efter [s]. [k] och [kʰ] är således /k/-fonemets allofoner men inte egna fonem som de exempelvis är på thailändska: de används inte betydelseskiljande.