Ögat Flashcards

1
Q

vad kallas ögonspringan?

A

fissura palpebralis. oxå rima palpebraium. glipa mellan ögonlocken som ögat kikar fram igenom.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

var finns hornhinnan?

A

framför iris och pupillen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

hur ser hornhinnan ut

A

heter cornea på latin. den är helt transparent, inga blodkärl i hornhinnan. den ska släppa igeom ljuset som ska ta sig genom pupillen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

var ser man ljusreflexen

A

i hornhinnan. kollas vid undersökning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

vad kallas det område där cornean slutar

A

limbus cornea.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

kan man se limbus cornea?

A

bara vid patologiska tillstånd.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

vad är det som ligger utanför cornean?

A

ögonvitan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

vad betingar den vita färgen i ögonvitan

A

skleran.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

var kommer conjunktivan ligga?

A

Konjunktivan kommer ligga framför skleran och vid sidan av cornean.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

vad kallas ögonlocken?

A

palpebrae superior et inferior

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

vad kallas ögonvrån (den laterala och den mediala)

A

cantus medialis/lateralis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

ser palpebrae superior likadan ut hos alla?

A

Palpebrae superior ser lite olika ut beroende på folkgrupp/etnisk ursprung man har. Asiater har mer framträdande medial del utav det övre ögonlocket som kallas epicantus, ligger ovanför ögonvrån. En del av palpebrae superior. Ser olika ut beroende på varifrån man kommer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

vad kan man palpera igenom huden?

A

margo superior orbita och margo inferior

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

hur ser palpebrae ut i genomskärning.

A

ytterst finns huden som har en fri kant mot ögonspringan.

ögonlocket fortsätter på insida har en yta som vetter inåt mot själva ögonbulben.

Vetter mot kavitet egentligen.

muskulatur
tarsalplatta
septum orbitale
fettvävnad
m tarsalis
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

vad har palpebrae för funktion?

A

sluta ögonspringan och täcka ögat. Detta för att skydda ögat från yttre påverkan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

vad kallas muskeln som stänger och sluter ögat?

A

m orbicularis oculi.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

var finns m orbicularis oculi?

A

ligger relativt ytligt. alldeles under huden. går ner i ögonlocket.

har en palpebral och en orbital del.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

vad kommer finnas under m orbicularis oculi i palpebrae?

A

Tarsus, tarsalplattan: en i palpebrae superior och en i inferior.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

vad kommer löpa från tarsalplattans yttre ände?

A

där finns bindvävshinna som kallas septum orbitale.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

vad är septum orbitale och hur löper den?

A

fortsätter upp och förankrar tarsalplattan i benhinnan som tillhör kraniet. På det sättet skapas ett heltäckande bindvävsstruktur som bildar en vägg i det främre som avgränsar orbita innanför

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

vad kommer septum orbitale bilda?

A

Här skapas den främre väggen i form utav ögonlocket och dess tarsalplatta med vidhängande septum orbitale. Allting sitter fast runtomkring orbitakanten hela vägen. Blir som en bra avdelare.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

vad har vi innanför septum orbitale?

A

ytterligare muskler som kmr inifrån orbita och sen dockar in i tarsalplattan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

ge ex på muskler som finns innanför septum orbitale

A

m levator palpebrae

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

varifrån kmr m levator palpebrae

A

den kommer bakifrån och fäster in i tarsalplattan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

vad kommer m levator palpebrae utföra för funktion?

A

vid kontraktion, man eleverar ögonlocket, lyfter ögonlocket dvs öppnar ögonen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

vilken nerv innerveras m levator palpebrae av?

A

Innerveras av oculomotoriusnerven!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

vad är m tarsalis för typ av muskel

A

består av glatt muskulatur.

muskelfibrer som löper paralelllt med levator palpebrae (tvärstrimmig), innerveras av autonoma nervsystemet, nämligen sympatiska nervsystemet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

vad är m tarsalis funktion

A

lyfta ögonlocket.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

vad kan det bero på att ögonlocket kan falla ner.

A

dysfunktion i någon eller båda av musklerna –> halvslutande ögonlock/hängande ögonlock.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

vilket ligament kommer förankra i palpebraen?

A

ligamentum palpebrae laterale

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

vilken muskelgrupp kommer m levator palpebrae att tillhöra

A

de extrabulbära musklerna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

vad kallas körtlarna som finns i tarsalplattan?

A

glandula tarsales eller Meibows körtlar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Hur löper Meibows körtlar?

A

I tarsalplattan finns ett antal körtlar som är parallellt löpande i vertikal riktning i båda ögonlocken.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

vad kommer körtlarna i tarsalplattan bilda?

A

r. Körtlar som bildar ett segt sekret som kommer utsöndras precis vid ögonlockskanten.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

vad har tarsalkörtlarnas sekret för funktion?

A

utgöra en repellerande effekt på vätskan, förhindra att tårvätskan innanför skulle rinna över kanten. Mkt vätska vid känsloyttring.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

vad för patologi kan ske i Meibows körtlar

A

Körtlarna kan bli inflammerade, infektion. Ge upphov t mer lokaliserad svullnad i ögonlocket vid platsen för körtlar.

syns ffa på insidan av ögonlocket, då blir huden normalfärgad.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

hur ser inflammation ut när det är körtlarna i självaste huden som blir påverkade?

A

Finns körtlar även i huden som finns då ytterst i ögonlocket. Inflammation i den yttre delen av ögonlocket som syns väl på utsidan, som buktar utåt. Blir som en böld.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

vad är conjunctivan

A

Slemhinna som bekläder ögonlockets insida. Kallas för palpebrala conjunktivan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

hur löper conjunctivan

A

Fortsätter ner perifert under orbitakanten, ffa i övre går lite djupare.

Sen vänder hinnan och slår över på ögonbulbens främre del. Bulbus oculis främre del täcks delvist av konjunktivan. Kallas för den bulbära konjunktiva, conjunktiva bulbaris.

Den slutar där.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

vad kommer sen när conjunktivan slutat?

A

Det som kommer sen är cornean som utgör ögats främre del. Den är inte täckt av konjunktivan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

vad är konjunktivit?

A

inflammation i konjunktivan!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

vilka besvär får man av en konjunktivit?

A

det blir en blodspräning: hyperemi (dilaterade blodkärl) som indikerar inflammation i konjunktivan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

beskriv konjunktivitens utbredning?

A

Det breder ut sig i hela konjunktivan. Både på den bulbära och mer perifert. Men den går inte längre fram än till limbus cornea (den yttre gränsen för cornea), där slutar ju konjunktivan!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

när kan man få blödning under konjunktiva?

A
  • lättare våld

- spontant hos pat som står på blodförtunn. med.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

vad kallas blödning under konjunktivan?

A

subkonjunktival hematom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
46
Q

vad kommer en subkonjunktival hematom orsaka för besvär?

A

kan färga hela “konjunktivan”. det är ju ej konjunktivan utan skleran som syns igenom. sträcker sig hela vägen fram till limbus corneum, men även vidare.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
47
Q

vad är fornix?

A

fickan av konjunktivan, där den slår om från att vara palpebral till att täcka ögonbulben. Konjunktivalsäcken övre och nedre: fornix superior/inferior av konjunktivan. Där avslutas konjunktiva.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
48
Q

hur är fornix klinisk relevant?

A

Denna vill man titta in i och undersöka främmande föremål som landat där.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
49
Q

hur kan man undersöka fornix och palpebrala konjunktivan

A

Kika på den palpebrala konjunktivan och fornix på två sätt:

  1. den nedre konjunktivan: inte lika stort som övre, lätt att ba dra ner.
  2. den övre: större, tarsalplattan större. vräng ögonlocket ut och in mha bomullspinne, ta tag i ögonfransar, flippa upside down. Vara inside out. Kika runt, ej för lång tid.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
50
Q

vad har tårapparaten för funktion?

A

bilda tårvätska som ska anfukta ögats främre delar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
51
Q

vad sker om ögats främre del ej anfuktas tillräckligt?

A

Det finns risk annars att cornean ffa torkar ut! Skulle medföra risk för skador på cornean.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
52
Q

vad kan orsaka ett torrt öga?

A
  1. körtel slutar fungera

2. lkm minskar sekretion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
53
Q

vad kallas tårkörteln?

A

glandula lacrimalis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
54
Q

vad sker i glandula lacrimalis?

A

tårvätska bildas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
55
Q

var kmr tårvätskan utsöndras efter den bildats?

A

i konjunktivalsäcken för att sen spridas i både bublära konjunktivan och cornean,

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
56
Q

hur kommer tårvätskan dräneras efter den har spritts i konjunktivan?

A

och sen dräneras medialt via en uppsamlingsanordning som sen mynnar i näshålan (under konka nasalis inferior)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
57
Q

vad kallas den mynningen som dränerar tårvätskan från ögat

A

ductus nasolacrimalis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
58
Q

vilken funktion har ductus nasolacrimalis

A

dränera tårvätska –> skapa balans.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
59
Q

vad kallas de två öppningar som fullständiggör dränagevägen (tårvätska)

A

punctum lacrimale

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
60
Q

var finns punctum lacrimale

A

i ögonlockets kant medialt, går att se om man tittar noggrant. då ser man öppningen t små gångar (canaliculi lacrimales) som mynnar i en uppdrivning av den stora gången som kallas för saccus lacrimalis.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
61
Q

vad är saccus lacrimalis?

A

behållare för tårvätskan när den dräneras in, ligger an mot os lacrimale i mediala orbitaväggen. sen kmr tårvätskan fortsätta ned i ductus nasolacrimalis.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
62
Q

vad kan ske om man får problem i tårdränaget?

A

Det innebär att får man problem i tårdränaget kan man få: mer tårvätska i ögat än vad det borde vara. Ögat svämmar över. Man påverkar syn: mer dimsyn.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
63
Q

varför blinkar man?

A

Blinkningein som sker repetitivt utan att vi tänker på det => för att transportera tårvätskan över ögat och tillförsäkra att hela ögats främre yta är anfuktad.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
64
Q

vad kan vara orsaken till varför man har problem m att blinka ögat?

A
  • perifer facialispares –> funktion i m orbicularis oculi upphör
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
65
Q

vad sker om man ej kan blinka ögat?

A

då står ögat öppet hela tiden. Vätskan avdunstar = mindre vätska = risk för uttrokning = skada cornean = pat måste ha en fuktkammare som man klistrar på ögat. Ligger framför ögat, som ett skydd.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
66
Q

var är tårkörteln placerad?

Hur ser den ut, anatomiskt?

A

Glandula lacrimalis ligger lateralt.
Glandula lacrimalis: lobus orbitalis (djupare) och lobus palpebralis (ytlig), består alltså av 2 portioner, delas av septum.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
67
Q

kan man palpera tårkörteln?

A

nej. endast vid svullnad + tumör

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
68
Q

varför kan man ha trång ductus nasolacrimalis

A

medfött kan det va

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
69
Q

vad sker när man har trång ductus nasolacrimalis

A

barn som gråter hela tiden? defekt dränageväg. Kan släppa m tiden. Annars göra ingrepp och kanalisera gången.

Man kan förvärva ett stopp senare i livet: ökad tårvätska.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
70
Q

hur ser bulbus oculi ut?

A

består av 3 skikt.

  • ytterst skikt
  • mellanskikt
  • inre skikt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
71
Q

beskriv bulbus oculis yttersta skikt

A

består av sclaera + kornea

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
72
Q

vad är sclera?

A

bindvävsskikt som är kraftfullt och hållfast och skapar bulbens form. Yttre gräns på bulben som är oeftergivlig.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
73
Q

beskriv synnerven i bulbus

A

den kommer bakifrån in i ögat. dess yttersta skikt, dvs epineurin, som i sig är en fortsättning på duran, den kommer nu att fortsätta i form av scleran. det är alltså samma skikt som följer med hela vägen ut.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
74
Q

vad är limbus cornea?

A

en yttre gräns mellan cornean och scleran. Konjunktivan slutar där också, men det ligger utanför.

Limbus cornea är gränsen för cornea. Där cornean slutar och övergår i scleran.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
75
Q

beskriv bulbus oculis mellanskikt?

A

uvea = iris + corpus ciliare + choroidea.

Längst fram finns iris. Som följs av corpus ciliare. Sen fortsätter i ett skikt som finns mittemellan scleran och retina utanför, sk coroidea.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
76
Q

vad har mellanskiktet i bulbus oculi för funktion?

A

Rikt vaskulariserad och försörjer ögats skikt m blod bl.a.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
77
Q

vad är det inre skiktet i bulbus oculi?

A

retinan! finns hela vägen fram, bekläder insidan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
78
Q

vad är främre och bakre kammaren?

A

rum mellan cornean och iris (anterior).

fritt passage t bakre kammare som utgör rummet i bulben posteriort om iris. I vilket linsen finns placerad.

Bakom har vi corpus vitreum.

???

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
79
Q

hur ser cornean ut?

A

Cornean är helt transparent, bryter ljuset.
brytningsfunktionen är konstant.

man kan bara se ljusreflexen däri. Men blir man sjuk kan man se ngt däri.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
80
Q

vad kallas glaskroppen?

A

corpus vitae

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
81
Q

var finns corpus vitae?

A

innanför retina, fyller ut ögonbulben.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
82
Q

vad består corpus vitae av?

A

Glaskroppen är en geleaktig massa

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
83
Q

vad är det vanligaste probelmet i corpus vitae?

A

Det vanligaste problemet i glaskroppen är grumlingar som kommer framträda som små stråk i synfältet då man blundar, särskilt om en stark ljuskälla finns.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
84
Q

vad är canalis hyaloideus?

A

Canalis hyaloideus är en gång som är remnant av kärlförsörjningen i det utvecklande ögat.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
85
Q

hur får cornean sin försörjning?

A

Det typiska för cornea är att den är avaskulär och får sin försörjning från den utanpåliggande tårvätskan som förutom att fukta också ger en viss nutrition till de ytliga epitelcellerna. Det finns även kammarvätska som ger nutrition från insidan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
86
Q

vad för typ av vävnad består cornean av?

A

Cornea består av ett stroma (bindväv) som är transparent.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
87
Q

vad är den vanligaste skadan för cornea?

A

Det vanligaste som skadar cornea är att något sätter sig fast på cornea som måste avlägsnas. En vanlig insats för ögonläkaren är att ta bort ämnen från hornhinnan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
88
Q

vad innerveras cornean av

A

Cornea är väldigt känslig och kommer innerveras av n. nasociliaris som är en gren från n. ophtalmicus som i sin tur kommer från n. trigeminus (V). Om ögat skulle torka ut skulle man därför känna det som en obehaglig känsla i ögat.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
89
Q

vad sker om ett öga står öppet för länge?

A

Om ögat står öppet för länge kommer ögat torka ut och en patient med perifer facialispares måste därför ha en fuktkammare som skyddar ögat.

90
Q

vad kan en inflammation i cornea leda till?

A

En inflammation i cornea, keratit, kan innebära att cornea blir grumlig och det kan innebära en funktionell blindhet.

91
Q

beskriv vad som sker när läkare skrapar cornean

A

När man behöver skrapa bort något från cornea kan det orsaka en iatrogen skada på cornea som förvisso läker men som orsakar smärta. Det finns stamceller i kanten som växer inåt och ger en helning.

92
Q

när skrapa cornea?

A

Står det kvar: missfärgning av cornean, rostig. Då får man skrapa bort, m ett vasst instrument, skrapa lite i epitelium för man får inte lämna rostet.

Färgning m flouroskin → rikta spec ljus → man ser en defekt i hornhinnan. Tecken på hornhinneskada!
undersöka vid besvär om det finns corneal lesion,dvs hornhinneskada. Kan va att ngn petat en i ögat.

93
Q

vad är kornealreflexen? beskriv den!

A

sk blinkreflexen.
när man får ngt i ögat om irriterar –> blinka bort.

kan sitta i cornean eller konjunktivan, det är nerven n nasociliaris (oftalmicus) som innerverar dessa strukturer.

en signal in t hjärnstammen –> omkoppling in CNS –> utåtledande aktivitet i m orbicularis oculi, n facialis. Kan gå igång i vaket tillstånd vid främmande kropp i ögat.

94
Q

när använder man sig av blinkreflexen kliniskt?

A

vid hjärnstamslesioner. Patienten (medvetslös) som har fått allvarlig hjärnskada på hjärnstamsnivå: är denna person hjärndöd eller inte? Testa kornealreflexen på pat.
Har man den reflexen: fungerande hjärnstamsfunktion! Inte hjärndöd! Om denna reflex inte går att utlösa ⇒ kan vara hjärndöd. Ta reda på det även m andra tekniker, ex. radiologiska.

95
Q

var finns linsen?

A

linsen ligger bakom iris i den bakre kammaren.

96
Q

vad finns den främre kammaren?

A

bakom cornean, framför linsen. den slutar vid limbus cornea.

97
Q

var börjar kammarvätskan produceras?

A

vid corpus ciliare.

98
Q

var sig sig kammarvätskan efter corpus ciliare?

A

cirkulerar framför linsen, genom pupillen, och sen ut i främre kammaren.

99
Q

hur dräneras kammarvätskan?

A

genom en ansamling av blodkärl som ligger cirkulärt runt hela systemet, perifert om kamrarna och det som ligger centralt.

100
Q

var finns kammarvinkeln?

A

i den mest perifera delen av främre kammaren; ganska trång vinkel mellan de två skikten (uvea och sclera (i form av iris och corpus ciliare)).

101
Q

vad kallas kammarvinkeln?

A

angulus irio-ciliare

102
Q

vad för struktur finns i kammarvinkeln?

A

Finns där en cirkulär struktur, en kanal som står i förbindelse med venerna runt omkring som kallas sinus venosus sclerae. Ligger alltså i anslutning t scleran.

Där ska vätskan dräneras. Schlemm’s kanal heter det.

Dränagevägen ligger nära limbus corneum, men inte i cornae utan i sclera !

103
Q

vad sker om kammarvätskans dränageväg påverkats negativt på något sätt?

A

då får man anslamling av vätska i systemet = det är ursprunget till sjukdomen glaukom/grön starr.

104
Q

vad sker vid glaukom?

A

I det fallet får man högre intraockulärt tryck till följt av försvårat avflöde av kammarvätska i det här området. Detta trycket som genereras => fortplantas bakåt t hela ögonbulben pga dess oeftergiveliga sklera som inte kan tänjas ut! Då får vi konsekvenser i hela ögat. Drabbar retinas synreceptorer => man får blinda fläckas som dyker upp här och var i retina t följd av det här trycket, denna tryckskada. Medför tillslut blindhet.

105
Q

vad kan glaukom ge för symptom tidigt i förloppet?

A

Till en början får man försämrat synfält, i form utav fläckar, då är det inget som man märker. Visus kan va helt normalt. Men synfältet påverkas t en början gnaska vagt. En sjukdom som kan gå ganska långt innan den upptäcks. Därför bör man då och då gå t optikern och testa detta.

106
Q

vad är akut glaukom?

A

byggs upp ökat tryck på kort tid. Gör väldigt ont. Till skillnad fr vanligt glaukom.

107
Q

vad är trångvinkelglaukom för typ av glaukom?

A

Trångvinkelglaukom: akut + ont.

108
Q

vad är linsen

A

transparent struktur som sitter innanför pupillen.

109
Q

vad sker med linsens form?

A

Ackummodation: mer konvex. linsens form ändrar sig för att bryta ljuset. Ändrar sin form t följd av motorisk aktivitet i corpus ciliare

110
Q

vilken muskel finns i corpus ciliare?

A

m ciliaris. Sentrådar t muskeln som fäster in på linskanten.

111
Q

vad heter sentrådarna som fäster t linskanten?

A

fibrae zonularis. när muskeln är relaxerad –> fibreae zonularis spänns.

112
Q

vilken nerv innerverar m ciliaris?

A

n oculomotorius

113
Q

vad är grå starr? hur byter man lins?

A

Grå starr: katarrakt: linsgrumling (åldersbetingad).
Byta lind: man skär in i ögat till linsen. Snittet i limbus cornea. Utanför cornean! Går in och suger ut den gamla linsen. Lägger in den nya.

114
Q

var finns pigmentcelelr?

A

i uvea. melanocyter finns ej bara i iris utan hela uvea.

115
Q

vad kallas den tumör som kan bildas i pigmentceller i ögat?

A

ockulära eller uveala melanom som utvecklas i ögat, i mellanskiktet.

116
Q

vilka 2 muskler finns i iris?

A

m sphinkter pupillae och m dilator pupillae

117
Q

vad har iris 2 muskler för funktion?

A

gör att pupill ändrar storlek

118
Q

vad innerveras iris 2 muskler av

A

m sphincter –> n oculomotorius.

m dilator pupillae –> sympaticus

119
Q

hur ser iris 2 muskler ut?

A

sphinkter –> cirkulär

dilator –> radiell.

120
Q

vad för funktion utför m sphinkter pupillae?

A

försnävar pupillens storlek => pupillsammandragning. också kallas mios. Går att se vid narkotikamissbruk m opiater.

121
Q

vad för funktion utför m dilator pupillae?

A

pupill vidgas, dilatation. mydriasis. Dilaterad pupill. Ibland ger man lkm i ögat som vidgar pupillen ⇒ för att se in i ögat.

122
Q

beskriv m sphincters innervation, hur den för signalen

A

Oculomotoriusnerven kopplar om i ganglion ciliare för att sen ge information som går vidare postganglionärt som går vidare t m sphincter pupillae. Samma nervbana som går till corpus ciliare och m ciliaris.

123
Q

beskriv m dilators innervation, hur signalen förs framåt

A

Sympatikus t dilator pupillae. nerven går in. Sympatikus kommer från symp-strängen, går m blodkärlen t sina organ. går med a. ophalmica.

124
Q

hur förhåller sig m sphinkter pupilae och m dilator pupillae t varann?

A

dessa 2 muskler samarbetar, så att en balans mellan dessa två aktiviteterna uppstår.

125
Q

vad sker med pupillen vid sympatikuspådrag?

A

dilatation av pupill på båda sidor

126
Q

vad sker m pupillen vid parasympatikuspådrag

A

de omvända, pupillen dras samman!

127
Q

vad är afferensen t pupillreflexen?

A

n opticus

128
Q

hur testar man pupillreflexen?

A

Testas genom att belysa ögat m en ficklampa.

129
Q

vad testar man vid test av pupillreflexen?

A

direkt och konsensuell ljusreaktion

130
Q

beskriv pupillreflexen!

A

Belysa ena ögat m lampan, signal via n opticus gå in och korsa i chiasma opticum. Redan där får man dubbelsidig/bilateral signal t hjärnstammen. Där kopplas det om i colliculus superior, för att sen nå edinge nest-kärnan. Kärnan som är parasympatisk och tillhör oculomotoriusnerven. Där får vi en dubbelsidig aktivering av båda nervernas och därmed båda ögonens parasympatikus aktivering av m sphincter pupillae. Både i afferensen och i efferensen; dubbelsidighet i reflexen!

131
Q

vad sker med pupillen vid intrakraniell tryckstegring?

A

pupillreflexen blir påverkade, kan tom upphöra att existera. då får man en dilaterad pupill på det ögat, på den sidan som skadan sitter

132
Q

vad beror den upphörda pupillreflexen på vid intrakraniell tryckstegring?

A

ex epidural hematom.

–> kompression av n oculomotorius på ena sidan.

133
Q

om pat är medvetslös + upphörd pupillreflex, alt orsak?

A

ex epidural hematom.

134
Q

vaken pat + upphörd pupillreflex, alt orsak?

A

kan bero på aneurysm i den mellersta skallgropen kring de stora kärlen som finns runtomkring i området. trycker då på den förbipasserande oculomotoriusnerven.

135
Q

var finns de parasympatiska fibrerna i oculomoroius?

A

ytligt loakliserade i nerven. nervbundtar ligger ytligt, då kan ett aneurysm trycka på nerven, ge upphov t en dilaterad pupill och en pupill som svarar sämre på ljusreaktion.

136
Q

vilka andra skäl kan varierad storlek mellan höger och vänster pupill ha?

A

lokala skäl.

137
Q

vad kallas ögonbotten på latin?

A

fundus oculi

138
Q

hur definierar man fundus oculi?

A

bakre omfånget av ögonbulben sett från insidan genom pupillen.

139
Q

vad för instrument använder man för att kika in i ögat?

A

oftalmoskop

140
Q

hur utförs en fundusinspektion?

A

mha oftalmoskop.

kika in genom pupillen.

141
Q

hur ser fundus ut?

A

rödorangegulvarierande hinna. blodkärl syns.

142
Q

var börjar synnerven?

A

Synnerven börjar medialt i orbita, mot näsan till.

143
Q

vad finns tsms m synnerven?

A

det som är typiskt för platsen för synnerven är att där kommer blodkärlen fram också, de dyker in i ögat längs med synnerven.

144
Q

vad kallas de blodkärl som dyker upp tsms m synnerven?

A

a centralis retinae + finns motsvarande vener.

145
Q

var kommer a centralis retinae ifrån?

A

a ophtalmica (intrakraniella kärl!!)

146
Q

var finns blinda fläcken?

A

vid synnerven. inga synreceptorer där.

discus nervi optici.

147
Q

vad heter gula fläcken på latin?

A

macula lutea

148
Q

vad är macula lutea?

A

där finns mest konc av tapparna, färg och skärpa-seende.

149
Q

var finns macula lutea?

A

lateralt, samma nivå som synnervspapillen. centralt i ögonbotten.

150
Q

hur undersöker man macula lutea?

A

Kika in, rät axel genom pupillen, man landar på macula.

151
Q

vad heter gropen i macula lutea?

A

fovea centralis

152
Q

varför finns inga blodkärl i macula lutea?

A

för att inget ska skymma sikten där!

Hela macula är relativt fri fr blodkärl som skulle kunna störa perceptionen av ljuset på cellulär nivå.

153
Q

vad kallas området där kärlen löper och nerven går ut ?

A

blinda fläcken.

men benämns anatomiskt oftast som synnervspapillen, eller discus nervi optici.

154
Q

hur ser papillen ut?

A

omvänd papill, blir som en grop, buktar utåt.

Blodkärlen kommer fram mitt i synnervspapillen. De letar sig in i synnerven här, och tar sig in i ögonbulben längs med nerven. Disken är cirkulär.

155
Q

vad är papillödem?

A

papill buktar framåt mot betraktaren –> tecken på svullnad av synnervspapillen.

156
Q

vad är papillödem tecken på?

A

högt intrakraniellt tryck, alt att nerven är komprimerad längst sitt förlopp i orbita. då får man stas i nerven och dess blodkärl –> området svullnar upp. patologiskt tillstånd som kan indikera olika typer av sjukdomar.

157
Q

vad sker m papillen vid glaukom

A

förstärkning av gropen. tryckstegring i ögat, högt intraockulärt tryck. då kmr man få skador på retina, men också på synnerven.

synnerven blir fattigare på axon, atrofieras vid långt gången glaukom.

158
Q

hur upptäcker man glaukom

A

svårt att upptäcka förrän det är långt gånget.

Inspektera blodkärlen i ögonbotten, frågeställningar ex. cirkulation diabetes (fotografera ögonbotten repetitivt) (retinopati i samband med diabetessjukdomen).

159
Q

beskriv näthinnans utseende

A

Näthinnan har två skikt - ett retinalt pigmentepitel och ett skikt med nervceller.

Ögat utvecklas som en optic cup, som har 2 skikt. Innersta blir retinas neuronala del, det yttersta blir näthinnans pigmenterade epitel. Den är itudelad retina. De sitter dikt an mot varann, inget mellanrum.

potentiellt spatium

160
Q

vad innebär näthinneavlossning?

A

yttre skiktet av retina (mot utsidan) lossnar från det inre skiktet.

161
Q

när kan man få näthinneavlossning?

A

Vid våld mot huvudet

162
Q

vilka besvär ger näthinneavlössning?

A

retina tappar sin funktion, och synfältet i området –> ser blurrigt, synfält avskärmas på typiskt sätt. som att ngn dragit ned gardinerna.

163
Q

hur upptäcks denna näthinneavlossning?

A

Ser man in i ögat med ophtalmoskopi kan man till och med se att det finns något mörkt som ligger där, vilket är det retinala pigmentepitelet.

164
Q

vad ska man göra med pat som har näthinneavlossning?

A

akut –> ögonläkare

165
Q

vad menas med orbita och det retrobulbära rummet

A

Syftar på det som finns utanför bulbus ockuli, i orbita. Ligger bakom orbita, men typ också vid sidan om runtomkring bulben. t septum orbitale (främre vägg).

166
Q

vad bildar orbita?

A

Tak: os frontale
Medialvägg: etmoidalben + lacrimalbn + liiten yta av os palatinum
Golvet: maxilla + lite os zygomaticum
Lateralväggen: os zygomaticum.

167
Q

vilka öppningar finns längst in i orbita?

A

Längst in: fissura orbitalis superior + fissura orbitalis inferior. Medialt om dessa har vi canalis opticus. Tre öppningar som riktar sig bakåt mot mellersta skallgropen.

168
Q

var löper de extrabulbära ögonmusklerna?

A

I orbita finns mkt fettväv som omger bulben. Här löper de extrabulbära ögonmusklerna.

169
Q

vad är corpus adiposum orbitae

A

utrymmet som fyller ut orbita och även det retrobulbära rummet

170
Q

var är periorbita?

A

orbitas benhinna som ligger mest perifert. det första man ser av orbita sett ovanifrån fr främre skallgropen.

periorbitan står i kontinutitet framåt m septum orbitale.

längre ned sinns ögonmusklerna, nerverna och fettvävnaden

171
Q

hur många kranialnerver går till de extrabulbära ögonmusklerna?

A

3 st!

172
Q

hur många ögonmuskler har vi?

A

7 st

173
Q

benämn alla ögonmuskler vi har

A
  1. m. levator palpebrae
  2. m rectus superior
  3. m. rectus inferior
  4. m. rectus medialis
  5. m. rectus lateralis
  6. m. obliquus inferior
  7. m obliquus superior
174
Q

vilken nerv innerveras m levator palpebrae av?

A

nervus oculomotorius

175
Q

hur löper m levator palpebrae

A

högt kraniellt i orbita och går ut i ögonlocket.

176
Q

vad har alla ögonmusklerna att ha sitt ursprung

A

långt bakifrån kmr de att ha ett gemensamt ursprung. Finns djupt inne i orbita, där orbita smalnar av och orbitas spets ligger i det innersta, liksom där har vi en gemensam sen-ring.

Gemensamma ursprunget för flertalet av dessa muskler är runt platsen för synnerven. Inte bara synnerven utan även andra nerver som löper där. + kärlet som ska t ögonbulben!

177
Q

vad har m levator palpebrae för funktion?

A

ögonlockshöjare

178
Q

vad är m rectus superiors innervation?

A

n oculomotorius

179
Q

var finns rectus superior?

A

rak och ligger i övre delen av orbita

180
Q

vad gör funktion har rectus superior?

A

elevation, adduktion och inåtrotation

181
Q

vad är innervationen för rectus inferior?

A

oculomotorius

182
Q

vad har m rectus inferior för funktion?

A

depression, adduktion och utåtrotation

183
Q

var finns m rectus inferior?

A

längre ner på andra sidan ijfm rectus superior.

184
Q

var finns m rectus medialis

A

på medialsidan

185
Q

vad är m rectus medialis innervation

A

nervus oculomotorius

186
Q

funktion hos m rectus media?

A

adduktion (ögonen rör sig inåt)

187
Q

m rectus lateralis innervation?

A

n abducens (VI)

188
Q

m rectus lateralis funktion?

A

abduktion (ögonen rör sig utåt)

189
Q

m rectus lateralis läge

A

på lateralsidan

190
Q

innervation av m obliquus inferior?

A

n oculomotorius

191
Q

var finns m obliquus inferior?

A

sned muskel! Den har ett snett förlopp jämfört med de andra musklerna där. Ytterligare muskler som är mindre. Den har inget ursprung från den gemensamma senan längst bak. Den kommer från främre orbita på medialsidan som vi inte ser, sen går den runt bulben och fäster på lateralsidan. Annat förlopp än de övriga musklerna, df heter den obliquus inferior.

192
Q

funktion hos m obliquus inferior

A

elevation, abduktion och utåtrotation

193
Q

innervation av m obliquus superior

A

n trochlearis

194
Q

funktion hos m obliquus superior ?

A

depression, abduktion och inåtrotation.

195
Q

var finns m obliquus superior?

A

kommer också långt bakifrån från samma område som alla andra muskler, den går fram, och ändrar riktning. Går nästan tillbaka sen, åt ett annat håll. Den går från att först löpa medialt tilla tt vika runt i en struktur och vika av lateralt och lite dorsalt och fäster sen på ögonbulben.

196
Q

var fäster ögonmusklerna

A

på olika ställen på ögonbulben

197
Q

vilka rörelser kan ögat göra?

A

För varje öga så kan ett öga antingen abducera eller adducera ett öga. Sker kring en vertikal rörelseaxel.
Sen kan man höja och sänka ögat, titta uppåt och nedåt. Rörelse kring horisontell axel.
Rotera ögat, antingen inåt eller utåt. Sker kring en axel som löper centralt genom pupillen och rakt bakåt längst ögats egen ljusaxel, i anterioposterior riktning.

198
Q

vad heter utåtrotation?

A

extrocyclotorsion

199
Q

vad heter inåtrotation?

A

introcyclotorsion

200
Q

vilken ögonmuskel abducerar?

A

rectus lateralis

201
Q

vilken ögonmuskel adducerar?

A

rectus medialis

202
Q

vilken ögonmuskel höjer blicken?

A

rectus superior!

obliquus inferior kommer med göra det pga fäster på sånt sätt att den liksom kmr förskjuta pupillen i kraniell riktning när muskeln aktiveras.

203
Q

vilken ögonmuskel kmr sänka ögat?

A

rectus inferior + obliquus superior samverkar. n oculomotoroius och n trochlearis kommer sköta denna rörelse.

204
Q

vilken muskel roterar ögat

A

obliquus inferior - utåt

rectus sup - inåt

och rectus inferior med - utåt

205
Q

vad har orbita för form volymmässigt?

A

pyramidform, med spetsen bakåt.

206
Q

hur öppnar sig orbita?

A

Den öppnar sig ej symmetriskt framåt, utan den löper lite utåt.

207
Q

vad medför denna osymmetriska öppning för blickriktningen?

A

Ögonbulben i orbita med blickriktningen framåt har en position som inte följer axeln för själva orbita. spelar roll för dragriktningen.

Om man blickriktar åt ett visst håll, då vet man att en muskel kan ändra sin funktion om utgångspunkten är med blickriktning framåt eller om man tittar medialt eller lateralt så kan vissa muskler tack vare andra musklers aktivitet delvist ändra sin funktion.

208
Q

vad kan pares medföra för ögat?

A

att ngn av musklernas innervation gått förlorad.

209
Q

vad innebär den vanligaste blickriktningsstörningen?

A

ögat skelar

210
Q

barn som föds m skelning, orsak?

A

fel på ögonmusklernas infästning eller fel på regleringen.

211
Q

skelning senare i livet, orsak?

A

En typisk nervpåverkan som drabbar en senare i livet till följd av skada på antingen abducensnerven, eller trochlearis eller oculomotorius. Då får man en typisk avvikelse som innebär att ögat skelar på ngt sätt.

212
Q

vad upplever patienten som skelar?

A

om det sker intermittent/plötsligt på: dubbelseende!

213
Q

vad är oftalmoplegi?

A

generell dysfunktion i ögonmotoriken?

214
Q

tecken på oculomotoriuspares?

A

Om ena ögat tittar rätt framåt och andra snett utåt och nedåt och om ett ögonlock hänger (ptos) och pupillen är dilaterad (mydriasis) så tyder det på en oculomotoriuspares.

pga m phincter pupillae är innerverad av n oculomotorius. medan m dilator pupillae fungerar som vanligt.

Samtidigt är m. rectus lateralis (n. abducens) och m. obliquus superior (n. trochlearis) fungerande vilket förklarar att ögat tittar utåt och nedåt. Sammantaget innebär det att musklerna som motverkar oculomotoriusnervens motorik fortfarande fungerar och det resulterar i denna skelning.

215
Q

vad kan ske vid en tumör i orbita?

A

Vid en tumör i orbita kan bulben påverkas. Grenen av oculomotorius delar sig i flera grenar varav en går till m. levator palpebrae och den kan påverkas. Den övriga innervation från n. oculomotorius kommer vara intakt. Det är en allvarlig sjukdom som ger upphov till ptos som singulärt fenomen.

216
Q

varifrån kmr ögonbulben få sin blodförsörjning?

A

fr direkta grenar fr a carotis interna som går upp och in i kraniet via sin kanal.

är avgår en gren vid mellersta skallgropen nära sinus cavernosus –> a ophtalmica.

Det kärlet som löper med synnerven i canalis opticus. Slingrar upp sig i orbita. Avger grenar t bulben.

försörjer bulbens yttre skikt på olika sätt.

217
Q

hur grenar sig a ophtalmica

A

delar upp sig i flera subgrenar, ex a supraorbitalis som går ovanför orbita.

218
Q

hur löper a ophtalmica

A

Det kärlet som löper med synnerven i canalis opticus. Slingrar upp sig i orbita. Avger grenar t bulben.

219
Q

vad försörjer a ophtalmica

A

försörjer bulbens yttre skikt på olika sätt.

220
Q

vad kallas kärlet som löper tsms m synnerven?

A

a centralis retinae, går in t ögonbotten

221
Q

vilka andra kärl i ögat?

A

andra kärl som löper mer perifert i orbita t andra delar av innehållet. muskulatur, + väggarna osv.