CNS: cirkulation Flashcards

1
Q

hur delar man upp cirkulationen?

A

främre och bakre cirkulationen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

vad blir den främre cirkulationen?

A

blir dels carotis interna, dels alla dess grenar.

a carotis interna kommer gå in genom skallbenet, ta sig upp, ta sig förbi sinus cavernosus, och skjuta iväg ett flertal grenar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

vad blir den bakre cirkulationen?

A

grenarna från vertebralartärerna och basilarartärerna.

från basilaris avgår massa grenar!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

hur löper a vertebralis t skallen?

A

Den bakre cirkulationen börjar med a vertebralis, en på vardera sida.
Går upp genom transversalutskotten i halskotorna.
Närmar sig skallen
Tar sig in ventralt genom foramen magnum. Där kommer den då ligga framför hjärnstammen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

hur bildas basilarisartären?

A

2 vertebralartärerna möter varandra –> a basilaris

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

främre och bakre cirkulationen kommer mötas, var?

A

i circulus willisi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

vilka kärl avgår från a carotis interna?

A

a ophtalmica är stora kärl som avgår framåt och blodförsörjer ögat

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

vilket kärl avgår efter att ophtalmica avgått

A

a cerebri anterior

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

vilket kärl avgår efter att a cerebri anterior avgått

A

a cerebri media

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

vad kommer sen hända m a cerebri anterior et media?

A

de kommer att ansluta sig till circulus willisi.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

beskriv vad som kan få en pat att tappa synen på ett öga

A

carotisstenos, TIA

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

vad kallas akut synnedsättning

A

amaurosis fugax

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

vilket kärl är predisponerat för åderförkalkning/plack

A

a carotis!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

vad blir första stoppet för en propp som löper i stora carotiskärlet

A

a ophtalmica. pat skulle tappa synen där. amaurosis fugax.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

vad brukar ske när proppen fastnar i ophtalmica

A

löser upp sig på en kvart typ! men ta det som varningssignal!!!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

vad utgör sig den bakre cirkulationen av?

A

av a vertebralis på vardera sida och a basilaris i mittlinjen + deras stora avgångar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

vad är a vertebralis första avgång?

A

a spinalis anterior

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

hur ser a spinalis ut ?

A

Bara ett kärl, i mittlinjen, men får grenar från vardera sidas vertebral.

kommer gå ner och försörja ryggmärgen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

vad avgår efter a spinalis?

A

a cerebelli inferior posterior

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

hur löper a cerebelli inferior posterior

A

Den ska t lillhjärnan, alltså går den bakåt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

vad kallas a cerebelli inferior posterior kort?

A

PICA

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

vad kommer PICA blodförsörja?

A

hjärnstam + cerebellum

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

vilket kärl kmr att avgå efter a vertebralis mötts och blivit a basilaris?

A

snabbt kommer då a cerebelli anterior inferior att avgå

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

förkortning på a cerebelli anterior inferior?

A

AICA

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

vart går AICA?

A

t lillhjärnan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

vad kmr AICA försörja?

A

delar av lillhjärnan + hjärnstammen på vägen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

vilka andra kärl kommer avgå fr basilaris?

A

småkärl, skiljer sig mkt åt mellan olika individer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

vilken gren kmr a basilaris avge efter AICA

A

a cerebelli superior, SCA

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

vad kommer SCA försörja?

A

går t lillhjärnan, + på väg dit försörjer den även delar av hjärnstammen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

vad sker vid basilarisartärens slut

A

den kommer dela upp sig på höger och vänster sida till a cerebri posterior

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

hur löper a cerebri posterior

A

rundar hjärnstammen, men sen går de t bakre delen av storhjärnan m occipitalloben

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

vad kommer PCA (a cerebri posterior) att ansluta sig till?

A

circulus willisi!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

vad är circulus willisi

A

Circulus arteriosus cerebri heter det.

Sammanbindande kärlcirkel som binder ihop främre och bakre cirkulationen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

vilka är circulus willisis tre huvudgrenar?

A

a cerebri anterior
a cerebri media
a cerebri posterior

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

vad är circulus willisis syfte?

A

För att skydda hjärnan och hjärnstammens stora kärl så har den byggt ett reservsystem, så ifall det blivit stopp i någon av tillflöderna, t.ex. vertebralen på andra sidan eller carotis interna på ngn sida.

Circulus Willisi utgör en anastomos som möjliggör omledande av flöde. Ett snabbt stopp kan inte kompenseras fullt och ger därför symtom. Sker det under längre tid kan det dock kompenseras.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

vad är kommunikanter

A

binder ihop kärl –> kommunicerande kärl

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

vad heter bakre kommunikanten

A

a communicantis posterior

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

var finns a communicantis posterior

A

TVÅ bakre kommunikanter binder ihop a cerebri posterior med a carotis interna.

på detta viset binds posteriora kärlet med a carotis interna och media.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

vad heter främre kommunikanterna

A

a communicantis anterior

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

var finns a communicantis anterior

A

främre kommunikanter binder ihop de två anteriort löpande a cerebri anterior

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

var finns circulus willisi?

A

Circulus Willisi omger hypofys, chiasma opticum och mammillarkropparna. Den ligger alltså anteriort om mesencephalon. A. cerebri posterior avgår sedan bakåt runt mesencephalon för att försörja hjärnans bakre delar. A. cerebri anterior avgår istället uppåt och går in mellan hemisfärerna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

hur många % har komplett circulus willisi?

A

Kärlavvikelser mellan individer är mycket vanliga och hos många saknas vissa kärl helt. Exempelvis har bara 50% en komplett circulus Willisi.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

beskriv hur ACA löper topografiskt

A

Kärlet avgår framåt från kärlcirkeln och kommer sedan att löpa mellan storhjärnshalvorna, medialt, i fissura longitudinalis cerebri. En på vardera sida.
Det kommer börja med att runda corpus callosum. Riktning framåt, sen riktning bakåt!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

vad kommer ACA försörja

A

mediala delarna av frontal-och parietallob

främre delar av djupa strukturer (basala kärnor/capsula interna)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

hur löper MCA?

A

Går ut medialt i kärlcirkeln.

Löper ut mot hjärnytan via sulcus lateralis.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
46
Q

hur kommer MCA förgrena sig sen?

A

i en övre/främre och en bakre/nedre gren

flera grenar!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
47
Q

vad kommer MCA försörja?

A

stora delar av laterala hemisfärytan

djupa strukturer (basala kärnor/capsula interna)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
48
Q

vad är aa lenticulostriatae?

A

små små grenar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
49
Q

var kommer aa lenticulostriatae ifrån?

A

Från mediakärlet kommer det små små grenar på vägen ut vid sidofåran

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
50
Q

vad kommer aa lenticulostriatae försörja?

A

Dessa små grenar försörjer stora delar av basala kärnor, svanskärna och linskärna. Samt stora delar av capsula interna. Största delen av capsula internas försörjning kommer alltså härifrån.

51
Q

hur reagerar aa lenticulostriatae reagerar på högt blodtryck?

A

Högt tryck i artärerna, + i dessa små

extra känsliga för hypertoni
hypertoniblödning

cirkulationssvikt (likt hjärtstopp)

52
Q

hur löper PCA?

A

Det bakre kärlet i storhjärnan som kommer från den bakre cirkulationen. Löper bakåt, runt mesencephalon och vidare mot occipitalloben.

53
Q

vad kommer PCA försörja

A

mediala temporalloben (där vi har uncus m amygdala och hoppocampus)

occipitalloben - area striata

på djupet även thalamus

Försörjer även mesencephalon på sin väg bakåt

54
Q

vilken artär försörjer broccas och wernickes area? + pto-området

A

MCA

55
Q

vilken artär försörjer de delar av cortex som är viktiga för motorik i fot och ben?

A

ACA

56
Q

vilken artär försörjer de delar av cortex som är viktiga för motorik i ansikte och hand?

A

MCA

57
Q

vilket kärl försörjer den vita substansen på djupet

A

MCA!

58
Q

komplett media-infarkt?

A

får man en komplett mediainfarkt, hela det här området slutar få blod, eller djup mediainfarkt (lenticulostriatala), då blir det ett stopp → drabbar motoriken för ansiktet, motoriken för hand och motoriken för ben,m.

59
Q

vilka kärl försörjer mesencefalon?

A

PCA och SCA

Dessa skickar in små små grenar in i mesencephalon.

Det finns en del som kärl även från basilaristaket här

60
Q

hur försörjs pons?

A

a basilaris små grenar.

ACIA –> blodförsörjer nedre delen av pons. Där har vi kranialnervskärna 8, som kan skadas om man får stopp i det kärlet.

61
Q

hur försörjs MO?

A

PICA (laterala delar av MO)

a vertebralis (främre medellinje)

a spinalis anterior (nedtill, framtill)

62
Q

vilken del av mesencefalon kommer SCA att försörja

A

dorsala sidan, typ tectum av mesencephalon.

oculomotoriuskärnen finns där

63
Q

vilken del av mesencephalon kommer PCA försörja

A

asså laterala delen, ventralt typish, kolla bild. typ pyramidbanan

64
Q

hur kan PCA eller SCA orsaka oculomotoriuspares?

A

pga oculomotoriuskärnan går ut där, på vardera sida.

nerven går ut genom och bredvid alla kärlen i bakre cirkulationen, nära basilaris, SCA, PCA, bakre kommunikanten.

vid aneurysm av kärlen –> trycker på nerv –> oculomotoriuspares. inte helt ovanligt

65
Q

vilken del av pons försörjs av basilarisartären?

A

den mer mediala delen. större del på övre pons (där trigeminus kommer ut), pontina kärnor, pyramidbanan, tegmentum (bansystem m spinala lemnisk och mediala lemnisk.

66
Q

vad försörjs den nedre delen av pons av?

A

fortfarande basilaris, sk paramediana. men lateralt kommer även AICA försörja pons.

genu facialis, pontina kärnor, pyramidbana, kortikopontina och pontocerebullära fibrer.

AICAs område –> vestibukariskärnan ligger där

67
Q

vad kan en infarkt i AICA leda till (pons)

A

yrsel, kräkning, obehagskänsla pga vestibulariskärnan.

68
Q

vad sker vid basilaristrombos

A

pons får inget blod.

baktryck i vertebraliserna –> svårt för blod att komma dit.

ej så mkt blod kmr upp t mesencephalon och bakre delar av storhjärnan och de djupa delarna av hjärnan (diencephalon och occipitalloben faller bort).

69
Q

varför farligt m stopp i basilariskärlet

A

bara 1 kärl, ingen kollateral.

70
Q

hur anländer pat m basilaristrombos t sjukhuset?

A

Dessa pat kmr in medvetslösa iom att hjärnstammen släcks ut (retikulära aktiveringen + diencephalon).

71
Q

riskgrupp för basilaristrombos?

A

ex kärlsjukdom

72
Q

hur upptäcka basilaristrombos?

A

Pat m risk + kärlsjukdom → ct angiografi. Hittas ett stopp får man ta ut den proppen. Trombektomi → dra ut proppen.

73
Q

vad ligger i mediala medulla oblongata

A

olivkärnan, pyramiden framtill, bakom finns mediala lemnisken, bakom det finns hypoglossuskärnan (hypoglossus går ut här).

74
Q

vilket område försörjer övre medialla medulla?

A

Det området blodförsörjs av arteria vertebralis, i övre MO. Och av a spinalis anterior i nedre medulla oblongata.

75
Q

vad har hänt vid medialt medullärt syndrom?

A

försörjningen till de mediala delarna av MO är påverkad.

76
Q

symptom vid medialt medullärt syndrom?

A

pyramidbana skadas –> pat blir svag i kontralateral arm och ben. ansiktet klarar sig

mediala lemnisk –> bortfall av baksträngsbanefunktioner i kontralateral arm och ben

smärta och temperatur som vanligt

hypoglossuskärnan kan skadas ipsilateralt eftersom den går ut ventralt.

77
Q

varför påverkas inte ansiktet vid medialt medullärt syndrom?

A

ansiktet klarar sig eftersom facialisnerven finns mer lateralt!

78
Q

varför påverkas inte smärtkänsligheten vid medialt medullärt syndrom?

A

pga lemniskus spinalis sitter mer lateralt!!

79
Q

vad försörjs den laterala delen av MO av?

A

a vertebralis men allt som oftast av PICA

80
Q

vad är lateralt medullärt syndrom

A

stopp i blodförsörjningen t laterala MO

81
Q

symptom vid lateralt medullärt syndrom?

A

nedre delen av vestibulariskärnan –> yrsel och nystagmus

ncl tractus soliatrius –> ej så mkt symptom

spinaliskärnan i trigeminus –> domning i ansiktet på samma sida

kärnorna som förösrjer både vagus och glossofaryngeus –> ipsilateral pares där.

sympatiska fibrer –> ipsilateral homers syndrom

spinothalamicus –> redan korsat –> kontralateral nedsättning av smärta och temp

Man får även en lillhjärnspåverkan på samma sida, dvs. ipsilateral ataxi. Det beror på att lillhjärnsarmarna ligger lateralt och påverkas.

82
Q

vilket kärl försörjer övre delen av lillhjärnan?

A

SCA

83
Q

vilket kärl försörjer nedre främre delen av lillhjärnan?

A

AICA

84
Q

vilket kärl försörjer bakre nedre delen av cerebellum?

A

PICA

85
Q

vilka kärl försörjer medulla spinalis på semgentnivå?

A

2 stycken bakre och ett främre

a spinalis posterior sin/dx
a spinalis anterior

86
Q

hur löper medulla spinalis kärl (segment)

A

Dessa tre kärl försörjer i princip hela segmentet.

Dessa kommer löpa längs m ryggmrägen hela vägen från foramen magnum, förbi conus medullaris, sen följer de med en bra bit till där faktiskt.

87
Q

hur bildas a spinalis anterior

A

genom vertebralerna på vardera sida

88
Q

hur bildas a spinalis posterior

A

i trakten m grenar för bakre cirkulationen

89
Q

blodförsörjningen från spinalis anterior och spinalis posterior duger inte. hur löser kroppen detta?

A

df kommer stora tillflödesgrenar hela vägen från halsens stora kärl, aortabågen, aorta i thorax, aorta i buken, aorta iliacakärlen i stora och lilla bäackenet. Dessa stora kärl kmr hela tiden peta in grenar t ryggmärgssegmentet för att fylla på m blod t spinalis anterior och spinalis posterior.

90
Q

vad är adamkiewicz artär för kärl?

A

ett av de kärl som går till ryggmärgen, ligger lågt thorakalt.
tendens att skadas vid aortasjukdomar.

olika hos varje individ. Det kan ligga på T4 det kan ligga på L1.

91
Q

hur kan aortadissektion leda till ryggmärgsskada?

A

Aortadissektion kan ge ryggmärgsskada. Eftersom blodtillflödet till stor del kommer från aortan; kan en dissektion (ffa i den bakre delen av aorta) stänga till tillflödesgrenarna till ryggmärgen. Patienten får förutom ont i magen av själva dissektionen (plus ev blodtryckspåverkan) även en ryggmärgsskada.

92
Q

vilka delar försörjer a spinalis anterior

A

Kärlet ligger i mitten, och försörjer med sina grenar bägge halvorna av ryggmärgen → kommer försörja de främre 2/3 av ryggmärgen.

93
Q

vilka banor i medulla spinalis kommer försörjas av a spinalis anterior

A

–> tractus kortikospinalis lateralis

–> spinotalamicus lateralis

–> framhornet

94
Q

vad händer om ett stopp uppstår i a spinalis anterior?

A

inget blod t de främre två tredjedelarna av ryggmärgen –> främre ryggmärgssyndrom/a spinalis anterior syndrom

95
Q

vad sker om de nedre motorneuronen drabbas?

A

nedsatta reflexer i de svaga musklerna?

96
Q

vad sker om de övre motorneuronen drabbas?

A

stegrade reflexer

97
Q

vad försörjer a spinalis posterior

A

Det är två kärl, ett på vardera sida.

Försörjer bakstängen på sin sida. ⅓

98
Q

vilka typer av vener har hjärnan?

A

Ytliga vener - utsidan av hjärnan

Djupa vener - djupt, ner mot mittlinjen till

99
Q

var kommer de ytliga venerna dräneras?

A

De ytliga venerna kommer sedan att dräneras i sinus durae matris.

100
Q

var finns det djupa vennätet?

A

Det djupa vennätet, snitt genom corpus callosum. Där ligger också ett vennät som kommer dra in venöst blod från vävnaden. Det är de djupa venerna.

101
Q

vad skiljer hjärnan från andra organ när det kommer till djupa och ytliga venernas dränage?

A

Det som skiljer hjärnan från andra organ det är att de djupa och ytliga venerna kommer inte dräneras primärt till större vener och bak till vena cava, utan de kommer passera meningerna, och det som heter sinus durae matris.

102
Q

vad är meningerna?

A

Meningerna är hjärnhinnorna: dura mater ytterst, som består av två blad; ett ostealt och ett meningealt. Det osteala bladet ligger hela tiden längst med kraniet, medan det meningeala bladet kommer gå in mellan hjärnhalvorna (som falx cerebri) och mellan hjärnhalvorna (som i tentorium cerebelli).

103
Q

var finns sinus durae matris?

A

I den delningen, där det meningeala bladet har gått ned och det osteala är kvar längst med skallen; där uppstår det ett hålrum som leder venöst blod. Det heter på svenska blodledare, och på latin sinus durae matris.

104
Q

vad är sinus durae matris samlingsnamn t

A

Sinus durae matris är namnet på alla de här blå i bild, det är samlingsnamnet. Sen har varje enskild fått namn efter var den ligger. Då har den ofta fått namn efter var den ligger i planet, alt efter ngn närliggande vävnad.

105
Q

vad är den största venen i hjärnan?

A

sinus sagittalis superior?

106
Q

var finns sinus sagittalis superior

A

Den ligger i sagitalplan. Den ligger upptill, ovan falx cerebri.

107
Q

funktion hos sinus sagittalis sup

A

Det är den som tar emot väldigt många av de ytliga venerna. Viktig att komma ihåg!

108
Q

var finns andra blodledare?

A

När sinus sagitalis superior kommer dit där tentoriet bildas, då möter den ett par andra blodledare.

109
Q

var finns sinus rectus?

A

mellan infästningen falx-tentorium cerebelli

den raka blodledaren

110
Q

funktion hos sinus rectus?

A

Bra att komma ihåg för den komma ta emot allt blod som sen kommit från de djupa venerna in i hjärnan. För sedan blodet bakåt och möter sinus sagitalis superior. Jätteviktigt kärl att det är öppet!!

111
Q

vad sker när sinus rectus och sinus dura matris möts?

A

så kommer blodet gå ut lateralt på bägge sidor, och då går de ut transversiellt längst med tentoriets infästning mot occipitalbenet. Det blir vid sinus transversus.

112
Q

var kommer sinus transversus gå sen?

A

Sinus transversus kommer sen även gå i sinus sigmoideus, mer S-formade sinus durae matris.

113
Q

var kmr sinus signmoideus sen ta sig?

A

tömma sig i vena jugularis interna, halsens stora inre kärl.

114
Q

hur löper v jugularis ut genom kraniet?

A

genom foramen jugulare

tsms m glossfaryngeus, vagus och accessorius

115
Q

vad är sinus cavernosus?

A

kavernöst komplex i mellersta skallgropen.

116
Q

vilka strukturer löper i sinus cavernosus?

A

Därinne går många strukturer, 3:an, 4:an, 2 grenar t 5:an, 6:an (kranialnerver). De kan skadas om det blir ngt fel därinne. Även carotis går igenom där, ovanför chiasma opticum.

117
Q

vad är bryggvener?

A

namnet på de vener från hjärnans ytliga venösa system, som tömmer sig in i sinus durae matris.

118
Q

funktion hos bryggvener?

A

jo det är den del av hjärnans ytliga vener som lämnar det subarachnoidala rummet och går ut under durae matris ist, subduralt för att sen penetrera duran och tömma sig i sinus sagittalis superior.

119
Q

skada vid bryggvener, vad sker?

A

Om den skadas där → den kommer blöda ut under duran, ovan arachnoidean. Då kan man få ett subduralt hematom. Inte helt ovanligt. Känsligt område.

120
Q

hur kommunicerar hjärnans vener och vad innebär detta för infektionsspridning?

A

Hjärnans ytliga vener kommunicerar dels m durans vener, men dels utmed skallen och skalpens vener.
Dvs har man skalpabscess utanför så kan bakterierna vandra in via vennätet och ge upphov t meningit.

121
Q

hur är venerna uppbyggda i det spinala vensystemet?

A

Själva venerna är uppbyggda i plexa, dvs olika kärlnystan och kärlnät.

122
Q

hur går plexorna i spinala vensystemet?

A

Man har ett inre plexa längs m ryggmärgen.
Yttre plexa längs m kotorna

ligger epiduralt.

Dessa kommunicerar med varann m mellanliggande kärl och där dräneras också ryggmärgen venöst.

123
Q

vad tyder ryggmärgstumör på? förklara varför!

A

Venerna tömmer sig till kotorna och spinalnerverna. Dessa venplexa har i sin tur en kommunikation med kotpelarens venplexa och andra närliggande venplexa. Det innebär att tumörer i nedre bäckenet kan vandra in till kotorna och sedan vandra vidare och ta sig in i ryggmärgen. En ryggmärgstumör tyder därför på att det kan finnas en annan primärtumör, t.ex. i prostata. Även infektioner kan vandra på detta sättet och ta sig in till hjärnhinnorna och ryggmärgen, men detta är idag väldigt ovanligt i västvärlden.