CNS: truncus encephali Flashcards

1
Q

vilka 3 delar består hjärnstammen av?

A

mesencephalon, pons och medulla oblongata

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

vilka kärnor finns i truncus encephali?

A

kranialnervskärnor, formatio reticularis (autonoma centra)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

vilka bansystem löper i trunc encephali?

A

pyramidbanan, baksträngsbanan (mediala lemnisken), spinothalama banan (spinala lemnisken) och fasciculus longitudinalis medialis (FLM).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

vad kommer FLM göra?

A

köppa ihop ögonmuskelkärnor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

vilka lillhjärnsarmar finns?

A

peduculus cerebellaris sup/med/inf

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

vad är nucleus cunaetus och nucleus gracilis

A

de kärnorna där baksträngsbanan kopplar om i mediala lemnisken.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

var i trunc enc finns retikulära formationen

A

i alla 3 delar!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

vilka autonoma centra har vi i retikulära formationen

A

andning, blodtryck, hjärtfrekvensreglering

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

vad finns ovanför trunc encephali

A

Överst ovanför finns thalamus, sen n och tractus opticus.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

vad finns nedanför trunc encefali

A

Sen foramen magnum, sen ryggmärgen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

vad ser man (i ventral vy) i mesencephalon?

A

pedunculus cerebri och fossa interpeduncularis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

beskriv pedunculus cerebri

A

Struktur m uppåt-nedåtgående fibrer.
Fortsättning av capsula interna.
Där går bl.a. pyramidbanan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

beskriv fossa interpeduncularis

A

Mellan pedunculus cerebri uppstår denna grop.

Oculomotoriusnerven kommer ut på framsidan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

vad ser man (i ventral vy) i pons?

A

Fiberriktningen är horisontell. Det är alla fibrer som ska bak till lillhjärnan.
Man ser på ventrala sidan av pons: en urspaning, en fåra: SULCUS BASILARIS

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

vad löper i sulcus basilaris

A

a basilaris

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

vilka nerver går ventralt på pons?

A

Trigeminus
Abducens
Facialis
Och vestibulococlearis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

vad ser man (i ventral vy) i MO?

A

börjar se ut lite som ryggmärgen och har egna formationer bl.a. pyramiden på varje sida, och oliven lateralt om den (en på varje sida).
Man ser även pyramidkorsningen: decussatio pyramidum

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

vad kallas pyramidkorsningen

A

decussatio pyramidum

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

vad ser man (i latero-dorsal vy) i mesencephalon?

A

Strukturer som sitter baktill dyker nu upp.

Colliculus superior på varsin sida

Colliculus inferior på varsin sida

Pedunculus cerebellaris superior

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

funktion på colliculus superior?

A

Omkopplingsstation för motorik m bla en del ögonreflexer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

funktion på colliculus inferior?

A

Omkopplingsstation i hörselbanorna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

funktion hos pedunculus cerebellaris sup?

A

binder ihop mesencephalon m lillhjärnan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

vilken nerv finns bakåt p mesencephalon?

A

trochlearis!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

vad ser man (i latero-dorsal vy) i pons?

A

fossa romboidea och pedunculus cerebellaris medius

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

vad är fossa romboidea?

A

rombformad grop

här finns 4:e ventrikeln

26
Q

vad är pedunculus cerebellaris medius?

A

Största lillhjärnsarmen

Bär information bak fr pons t lillhjärnan

27
Q

vad ser man (i latero-dorsal vy) i MO?

A

Nedre del av fossa rhomboidea

Pedunculus cerebellaris inferior

tuberculum cunatus

tuberculum gracilis

28
Q

hur löper pedunculus cerebellaris inferior

A

ser ut att va i pons men fibrerna kmr sticka ner resp komma fr MO och gå bak t lillhjärnan

29
Q

vad är tuberculum?

A

knölar där baksträngsbanans 2 delar kopplar om innan de lägger sig lite mera ventralt mot mitten. De går upp t thalamus.

30
Q

kranialnerver i medulla oblongata, latero-dorsalt?

A

glossopharyngeus
vagus
hypoglossus ffa oliven
accessorius

31
Q

vilka tre delar delas hjärnstammen in i (ventral, bakre och allra bakersta del)

A

basis (ventral), tegmentum (bakre ) och tectum (allra bakersta)

32
Q

var finns tegmentum

A

Bakre del av hjärnstammen som ändå samtidigt ligger ventralt om ventrikelsystemet

33
Q

vad finns tectum?

A

Bakre del av hjärnstam som ligger dorsalt om ventrikelsystemet

Närhet t ventrikelsystemet!

34
Q

tectum/tegment/basis-förhållande i mesencephalon?

A

tectum dorsalt m kolliklarna

tegmentum m kranialnervskärnor och många bansystem

basen längst fram m många bansystem

35
Q

tectum/tegment/basis-förhållande i pons?

A

ingen utv tektum, det är mer ett täcke av 4:e ventrikeln här

i tegmentum: har vi flertalet av kranialnervskärnorna och ett par bansystem

I basen: ffa bansystem + pontina kärnor

36
Q

tectum/tegment/basis-förhållande i MO?

A

tegmentum baktill

basen framtill

pyramidbanan i basen

många av de andra bansystemen i tegmentum.

37
Q

hur känner man igen mesencephalon?

A

ncl ruber

substantia nigra

aqvedukten

grå substans runt aqvudukten

baktill har vi kolliklar + vit substans

38
Q

vad är ncl ruber

A

motoriska neuron

39
Q

vad gör den gråa substansen runt aqvudukten

A

smärthämning

40
Q

hur känner man igen pons?

A

horisontell fiberriktning

pontina kärnor (insprängda mellan den vita substansen)

nedåtgående stora axonbuntar där pyramidbanan passerar

fjärde ventrikeln

41
Q

hur känns MO igen?

A

pga nedre olivkärna

framtill där har pyramidbanan verkligen gått ihop t pyramiden med tätpackade axon

42
Q

vilka bansystem består pyramidbanan av?

A

tr. corticonuclearis
tr. corticospinalis lateralis
tr. corticospinalis anterior

43
Q

vart går tr. corticonuclearis

A

t kranialnervskärnorna

44
Q

vart går tr. corticospinalis lateralis

A

t ryggmärg

45
Q

vart går tr. corticospinalis anterior

A

t ryggmärg

46
Q

vad kallas baksträngsbanan i trunc enc

A

lemniscus medialis

47
Q

vad består spinothalamiska banan av

A

lemniscus spinalis

anterolateral tract

48
Q

hur kommer pyramidbanan ligga i trunc enc?

A

Pyramidbanan kmr alltid ligga ventralt: i mesencephalon, i pons och i MO.

49
Q

hur löper den sensoriska baksträngabanan?

A

Sensorisk baksträngsbana som kmr upp i baksträngen i ryggmärgen. Sen kopplar den om i ncl cuneatus et gracilis. Döper sen om sig t lemniscus medialis.

50
Q

hur löper mediala lemnisken?

A

Mediala lemnisken. Går upp medialt i hjärnstammen i tegmentet.

51
Q

hur löper spinothalamiska banan?

A

Spinothalamiska banan: också sensorisk som kmr nerifrån ryggmärgen. lemniscus spinalis.
kommer upp lateralt och kmr fortsätta upp i tegmentum och närma sig på sin väg upp mot thalamus mediala lemnisken. Där det sen lägger sig bredvid. Bägge dessa kopplar om i anteroposteriora laterala kärnan i thalamus.

52
Q

var i hjärnstammen finns retikulära formationen

A

dorsalt i tegmentum.

53
Q

hur ser retikulära formationen ut i hjärnstammen

A

Ser ut som massa olika prickar av grå substans i snitten.
Sitter olika funktioner i de olika hjärnstamsdelarna.

autonoma centra (blickriktning, vasomotorcentrum, andningscentrum, sväljscentrum, retikulära aktiveringssystemet)

54
Q

var finns blickriktningscentra

A

Pontina blickriktningscentrum sitter i pons.

55
Q

vad gör blickriktningscentra

A

blickriktning åt sidan styrs.

pontina blickriktningscentra i höger pons → förflyttar blickriktning åt höger och tvärtom.

signalerna från frontala blickriktningscentrum kmr gå ned t pontina blickriktningscentrum för att styra ögonmusklerna.

56
Q

var finns vasomotorcentrum

A

i MO

57
Q

vad finns andningscentrum

A

i MO

58
Q

var finns sväljcentrum

A

i MO m sin närhet t vagusnerven

59
Q

var finns retikulära aktiveringsystemet

A

i hela hjärnstammen

60
Q

vad gör retikulära aktiveringsystemet

A

aktiverar hela centrala nervsystemet.

projicerar både upptill thalamus och nedåt t ryggmärgen.

61
Q

vad kommer skada i retikulära aktiveringssystemet leda till

A

Skada här påverkar vår vakenhetsgrad.