Föreläsning kvalitativ metod

Question 1

Vad är ontologi?

Answer 1

“Läran om det varande”
Hur är världen beskaffad? Vad finns egentligen?

Finns det en fysisk värld oberoende av oss? (materialism)
Är världen ett verk av vårt “medvetande”? (idealism)
Är den allmänna ordningen i naturen mekanistisk (naturen följer lagar: t.ex. tyngdkraft) eller teologisk (tillvaron är styrd av ett ändamål/syfte: t.ex. världen är styrd av Gud eller liknande)?

Question 2

Vad är epistemologi?

Answer 2

Läran om kunskap, kunskapsteori
Vad är kunskap? Hur får vi kunskap?
Exempel empirism (erfarenheten grund för kunskap), rationalism (förnuft som grund för kunskap: vi kan tänka fram kunskapen i princip), realism (det finns en oberoende yttervärld som det åtminstone till en del går att få säker kunskap om: t.ex. mäter ljusvågor kommer få kunskap om hur ljus är beskaffat) och konstruktivism (vissa objekt/begrepp existerar endast i och med att vi konstruerar dem: t.ex. socialkonstruktionism)

Question 3

Behöver vi dela upp yttervärlden i beroende av oss eller inte?

Answer 3

Det behöver inte vara endera eller - yttervärlden både beroende och oberoende av oss.

Question 4

Vad finns det för strömningar i samhället och vad innebär dem?

Answer 4

Modernism - förnuft, experimentell metod, objektivitet, kumulativ kunskapstillväxt
Postmodernism – vetenskap sker i social och historiskt kontext – kunskap är socialt konstruerad.
P.M reaktion på positivism (hård syn på kunskap) –> man missar väldigt mycket. Den P.M strömningen mer riktad åt ett annat håll. Man tänker sig att kunskap sker i en social och historisk kontext. Man tänker sig inte kan skilja kunskap från sin kontext. Inte möjligt på samma sätt här att förhålla sig till forskning. Om man ligger i det med P.M läget och gör intervjuer – man skulle inte anse att det går att göra objektiva metoder p.g.a man själv som intervjuare är med i intervjun. Man tillsammans med den andra i intervju skapar kunskap. Medan en modernist inte anser att det är så det går till. Viktigt ha med synsätten - hur kvalitativ metod tillämpas. Inte är meningen att få en objektiv kunskap som går att generalisera till en population.

Modernism – mer allmän samhällsströmning. Positivism mer gren med kunskapssyn skulle man kunna säga. Positivismen faller in under modernism men modernismen är bredare än så.

Positivism – bara studera det vi kan få information via våra sinnen: experiment bäst kan visa orsak – verkan – samband

Question 5

Vad har forskningens för ideal inom psykologi och även andra discipliner?

Answer 5

Inom psykologi (och andra discipliner) har forskningen ofta ett slags “naturvetenskapligt ideal” - kommer mkt från positivismen bl.a. Hypotesprövning genomslag.

Question 6

Vad växte fram i mitten av 1900-talet som en kritik mot positivismen?

Answer 6

Behaviorismen – bara studera beteende, det observerbara.
Växte sig mitten 1900-talet kritik mot positivismen – vi missar någonting. Det växte fram andra sätt - P.M med kunskap i kontextberoende. Kan vi verkligen vara objektiva? Mer utrymme för studier som inte syftar till att generalisera för populationen utan fokuserar på enskilda personers upplevelser, kan också vara vetenskapligt om vi följer vetenskapliga metoder. Man kan vara vetenskaplig även om det bygger på kvalitativ data, så länge man utför det på ett bra sätt och följer vetenskaplig metod.
Fenomologisk inriktning – mer på T9 – mitten 1900-talet växte det fram. Yttre oberoende omvärlden oväsentlig - fokuserar enbart enskilda individer, struntar i resten av populationen.

Question 7

Vad är synsättet idag på vad perspektiven kan bidra med för kunskap? t.ex. modernism, postmodernism etc

Answer 7

Olika perspektiv bidrar med olika typ av kunskap, detta är mer synsättet idag.

Question 8

Vad är metodologi?

Answer 8

“Läran om metoden” (nivån över metod. Metod är mer hur samlar jag in data? Metodologi mer läran om metoden.)
Metodologi är teoretisk och filosofisk bakgrund till forskning och vilka följder det får
Metodologier har vissa antaganden som vi måste “köpa” för att använda den
Metodologi hör ihop med kunskapssyn

T.ex. experiment - måste “köpa” vissa antaganden för att använda experimentet. Det finns vissa följder när vi använder experiment. Detta är sådana tankar man håller på med inom metodologi.

Om jag har en viss kunskapssyn –> genomslag för metod tillslut.

Kvalitativ forskning inom psykologi. Varför valde jag att göra intervjuer här? Svårare redovisa mer varför.

Mainstream kvantitativa grenen.

Question 9

Vad är metod?

Answer 9

Tillvägagångssätt, de olika sätten att t.ex. samla in data på
Inte i sig bundna till en viss världsbild eller kunskapssyn
Kvantitativ metod – samla in kvantifierbara data (siffror… “kvantitativa data”, numeriska data)
Kvalitativ metod – samla in data som inte kan kvantifieras (resultat brukar beskrivas med ord, “kvalitativa data”, icke-numeriska data)

Kvantitativ data men använder sig av intervjuer –> kanske räknar hur många som sagt en viss sak (mer modernistisk syn) där P.M inte förstår varför man gör så.

Question 10

Vad är skillnaden på kvantitativ metod och kvalitativ metod?

Answer 10

Kvantitativ metod – samla in kvantifierbara data (siffror… “kvantitativa data”, numeriska data)
Kvalitativ metod – samla in data som inte kan kvantifieras (resultat brukar beskrivas med ord, “kvalitativa data”, icke-numeriska data)

Question 11

Vad är effekterna av kvalitativ metod?

Answer 11

Forskarrollen är ofta annorlunda, där forskaren inte ses som helt objektiv och att forskaren kan vara med och samskapa kunskapen
Det finns ofta en större flexibilitet i kvalitativa datainsamlingsmetoder (exempelvis får inte alla respondenter samma intervjufrågor) - t.ex. positivistiska synsättet alla intervjurespondenter får samma instruktioner, etc – bara läkemedlet som skiljer grupperna åt, annars kan det vara ngt annat som skiljer grupperna åt.
Kvalitet värderas annorlunda, med en annan syn på vad validitet är - Ahrne & Svensson tar exempelvis upp trovärdighet och generaliserbarhet. Validitet=vad vi kan dra slutsatser om, hur trovärdigt är våra data. Valid på engelska. Är forskningen “valid”?. Detta ett problem kvalitativa metoder. Kvalitativa metoderna på värderade på kvantitativa grunder. Här behöver man titta på ANDRA SÄTT att se på trovärdighet och generaliserbarhet. Detta tar Ahrne & Svensson upp i kap 2.

Question 12

Vilken är den vanligare slags vetenskapliga synen vid syn på kunskap vid kvalitativa datainsamlingsmetoder?

Answer 12

Konstruktivistisk/postmodernistisk syn

Question 13

Är metod bunden till en viss kunskapssyn?

Answer 13

Nej, egentligen är metod inte bunden till en viss kunskapssyn, men det är vanligare med mer konstruktivistisk/postmodernistisk syn på kunskap vid kvalitativa datainsamlingsmetoder

Question 14

Vad är man nyfiken på vid intervjuer?

Answer 14

Intervjuer – nyfikna på det unika – vad är det som just denna personen har för spännande saker att berätta? Inte samma intervjufrågor. Ställer följdfrågor etc.

Question 15

Vad är ett kännetecken för intervjuer?

Answer 15

Det blir väldigt flexibelt. Två intervjuer med olika personer kommer få olika karaktär och resultat. Om vi skulle intervjua samma person med två olika intervjuare skulle intervjuerna se olika ut.

P.M ingång - inte ett problem att intervjuerna ser olika ut. Man är inte objektiv. Vad jag ställer för frågor beror på mina egna erfarenheter etc.

Question 16

Vad kan vi säga gällande trovärdighet vid kvalitativ metod?

Answer 16

Kommer från valid på engelska
Vi vill att läsaren ska lita på våra resultat och våra slutsatser
För att göra detta: transparens (genomskinlighet), triangulering och återkoppling till fältet

För att vi ska kunna övertyga läsaren att lita på våra resultat. Argumentera för transparens, triangulering och återkoppling till fältet. Inte alltid man gör alla dessa saker, men man kan öka trovärdigheten för studien om man tillämpar det.

Question 17

Vad innebär ett av trovärdighetens viktigaste begrepp (transparens)?

Answer 17

Beskriva saker och ting så noggrant som möjligt så att läsaren kan bedöma trovärdigheten/att den är bra gjord. Man ska beskriva så tydligt man kan vad man har gjort. Det finns ingen enhetlig kvalitativ analys/metod. Det finns många sätt att analysera data (t.ex. Tematisk analys är ett sätt). Jätteviktigt beskriva exakt!!

Till exempel tar analys som exempel. Visar konkret vad man har gjort. Vanligt skickar med ett utdrag ur en intervju. Kanske ger exempel på hur man har tolkat. Det blir längre när man har med den typen av text –> öka trovärdigheten.

Question 18

Vad innebär ett av trovärdighetens viktigaste begrepp (triangulering)?

Answer 18

Kombinerar flera saker för att vara säker på att det man kommit fram till stämmer. Man kan använda sig av flera metoder –> når man samma resultat? Det kan också vara så att man är flera forskare inblandade i studien. Intervju - två forskare analyserar intervjun. –> bidra till förståelsen.

Question 19

Vad innebär ett av trovärdighetens viktigaste begrepp (generaliserbarhet)?

Answer 19

Vi kan inte använda statistik för att generalisera till populationen p.g.a vi har inga siffror att jobba med, och också p.g.a små urval om vi bara har intervjuat en person och det kan vi inte generalisera till en hel population.
Vi kan ändå diskutera om forskningsresultaten kan överföras till andra områden/miljöer (exempelvis genom att jämföra med andra studier)
Teoretisk generalisering – koppla studiens resultat till begrepp och teorier

T.ex. kända fallet Phineas Gage – spett åkte upp i hjärnan på honom. Han fick stora hjärnskador i frontalloben. Det fick stora konsekvenser för hans beteende och han fick beteendeförändringar. Det fallet är bara en person. Men det fallet har gett mycket kunskap om hur hjärnan fungerar och vad frontalloben hjälper till med. Vi kan inte räkna statistik på Phineas, men vi kan använda oss av studien –> andra personer har frontallob som fungerar såklart som Phineas.

Teoretisk generalisering – hur vi tar studiens resultat och lyfter upp den på teoretisk nivå och kopplar samman andra begrepp. Avancerat att kunna göra det. Vi har inte begreppen från början p.g.a inte pratat med sin intervjuperson än. Vad är den teoretiska grunden i det personen säger? Kräver djup kunskap om teorier och begrepp.

Question 20

Vad finns det för metoder för insamling av kvalitativa data?

Answer 20

Intervjuer och fokusgrupper (“att fråga folk”)
Observationer (“att vara med och titta på”)
Dokumentanalys (“att läsa texter och se på bilder”)

Question 21

Vilken metod är vanligast vid kvalitativ metod inom psykologi?

Answer 21

Intervju – vanlig metod vi oftast använder oss av vid kvalitativ metod inom psykologi.

Question 22

Vad kännetecknar intervjuer?

Answer 22

Strukturerat samtal
Handlar om ett visst ämne - dvs frågeställningen som man är intresserad av. Den (frågeställningen) ska styra intervjun.
Intervjuaren ställer frågor, respondenten/informanten svarar

Annat än en vanlig diskussion/samtal vid en intervju. I Ahrne och Svensson pratar dem om maktbalansen i intervjun. Intervjuaren som har makten. Det kan bli problem om respondenten har egen maktposition, t.ex. är en chef. Svårt att hålla sig till strukturen isåfall.

Question 23

Vad finns det för olika grad av struktur vid intervju? Och vad innebär grad av struktur egentligen?

Answer 23

Grad av struktur = hur hög grad jag har bestämt på förhand hur styrande jag ska vara i intervjun

• Strukturerad – alla frågor formulerade på förhand, alla får samma
• Halvstrukturerad - några frågeområden formulerade på förhand - stor frihet att följa respondenten –> kan vara bra om man inte är van vid intervjuer
• Ostrukturerad – i princip inga frågor formulerade på förhand. Sällan man är helt ostrukturerad. Ställer höga krav på intervjuaren och hur personen hanterar intervjun. Kan passa om man inte vet om lämpliga frågor/frågeområden. Går in med inledningsfråga och sedan följer respondenten och det är det jag ställer följdfrågor om.

Question 24

Kan du ge ett exempel på en intervjuguide för en halvstrukturerad intervju, dvs hur man går tillväga då?

Answer 24

Formulera några områden du vill täcka av under intervjun – inte för många! Om det är för många områden kanske det är bättre med en enkät!
Börja gärna med “lättare” områden, och ta mer djupa områden senare – detta handlar delvis om en psykologisk effekt – inte träffat varandra tidigare – viktigt med tillit för varandra. Kanske inte ska dänga på det djupaste direkt. Brukar börja med bakgrundsfrågor bara för att “värma upp”
Du kan ha med några “säkerhetsfrågor” (“pocket questions”) ifall intervjun skulle gå trögt - vissa personer är som en kran, de pratar på. Sen finns det vissa personer som man får dra ut grejer, det behöver inte vara en dålig intervju för det. Men kan vara jobbigt för intervjuaren.

Question 25

Kan du ge ett mer specifikt exempel på en halvstrukturerad intervjuguide?

Answer 25

Tema 1 - berätta om hur det gick till när du skaffade hund
Tema 2 - berätta om hur det var under valp-perioden
Tema 3 - berätta om hur det var när din hund var vuxen
Tema 4 - berätta om när din hund var gammal (och dog)

Har här även möjlighet att ställa följdfrågor. Alla kommer inte ha samma relation med sin hund när den är vuxen, t.ex. vissa kommer hållit på med agility eller annat. Så inte samma typ av följdfrågor då i och med att det är olika.

Question 26

Vad är en styrka med intervjuer?

Answer 26

Styrkor med intervju är att få kunskap om få personer. Fördel: få –> vi kan gå djupt. Om man ska intervjua 40 personer kommer man inte kunna följa upp hur långt som helst och förstå varje enskild person. Men om t.ex. bara 3 personer –> fokus på att förstå just dessa personer. Möjlighet för flexibilitet finns.

Question 27

Hur bör frågorna vara utformade vid en intervju?

Answer 27

Frågorna bör alltså locka respondenten till att prata om sina egna erfarenheter

Question 28

Vad är vi intresserade av att veta när vi genomför en intervju?

Answer 28

Vi är intresserade av tankar, känslor och beteende –> också det frågorna ska vara inriktade mot

Question 29

Vad är viktigt att tänka på som intervjuare under en intervju?

Answer 29

Viktigt att uppmuntra respondenten under intervjun, aktivt lyssnande (=visar att jag hör och förstår respondenten. Det kan handla om kroppsspråk: nickar. Eller ljud som inte är frågor men “mmm” och “jaha” som indikerar att du är här och lyssnar in på personen) Men tystnad kan också vara viktigt under intervjun p.g.a respondenten kan behöva tid för att reflektera och fundera över sitt svar eller vad hen vill svara

Question 30

Vad gör vi i slutet av varje tema t.ex. vid en intervju?

Answer 30

Vanligt att sammanfatta det respondenten har sagt (exempelvis kan vi avsluta ett frågetema genom att göra en sammanfattning och fråga om det stämmer). Detta kan man göra efter varje tema 1, 2 osv bara för att vara säker på och få tillit för den andra att man har lyssnat in och framförallt förstått det respondenten har förmedlat.

Question 31

Vid intervjuer - vad kännetecknar bra frågor?

Answer 31

Bra frågor är öppna - respondenten kan svara fritt
Exempel på bra ord att börja frågan med: vad, hur, vem, när

Bra frågor frågar efter respondentens personliga erfarenheter
Exempelvis att respondenten får berätta om en konkret situation den har varit med om.
Många vill - undersöka ledarskap i arbetslivet vid sina kandidatuppsatser – “hur är en bra chef?” Inte bra fråga, p.g.a frågar inte efter respondentens personliga erfarenheter. “En bra chef borde vara snäll, kommunicera bra…” Men säger inget om respondentens liv och erfarenheter. “Berätta om hur det går till när du pratar med din chef” då får vi fram om personen gillar chefen eller inte och personliga erfarenheter.

Question 32

Vad är viktigt att se upp med gällande intervjufrågor?

Answer 32

Se upp med slutna frågor
Exempelvis frågor som kan besvaras med ja eller nej, frågor med olika svarsalternativ (“Är du man eller kvinna?”)

Tur - “jag vill inte identifiera mig som varken man eller kvinna”

Otur – anpassar personen sig utefter svarsalternativen fastän det inte stämmer. T.ex. man/kvinna och svarar utefter det. Problem med trovärdigheten.

RFSL – ger bra exempel könsfrågor. Är det ens relevant för studien veta om personen är en man/kvinna?

Utnyttja frågor som kan besvaras med ja/nej. Då ska det vara medvetet och vilja göra något med det. Intressant när man t.ex. anser sig vara vuxen. Kaffedrickandet väldigt viktigt. Där t.ex. ha med en ja/nej fråga. Där kan det vara intressant – anser du dig vara vuxen? Ja t.ex. Spännande följa upp “Vad är det som får dig att känna dig vuxen?” Alt svarar nej “Vad får dig att säga nej på den frågan?” Men inte använda slutna frågor enskilt!! Man ska vara medveten om vad effekten är!

Se upp med ledande frågor
I mitt exempel är det lockande att ha frågan “vad är positivt med att ha hund?”, vilket kan göra att respondenten “hittar på” positiva saker den annars inte skulle ha tagit upp.

De som deltar i forskningsstudien – de vill ställa sig in i kraven som uppfattas med intervjun p.g.a de vill vara till hjälp. Det finns risk - fråga om positiva saker om att ha hund - då välvilligt inställd kan hitta på positiva saker med att ha hund.

Starkare fynd i materialet – om respondenten tagit upp det själv. Än om intervjuaren petat i det och sagt “men vad är det positiva med det då?”

I analysen – analyserar vad respondenten sagt - “dessa saker verkar respondenten gilla med att ha hund… detta inte…” –> starkare fynd och dessutom med ökad trovärdighet

Question 33

Berätta hur en intervju går till

Answer 33

Välkomna respondenten - säger hej, småpratar litegrann. Hur ser relationen mellan intervjuaren och respondenten? Man ska inte vara vänner, men man ska ändå ha ett bra samarbete. Respondenten ska känna sig trygg med intervjuaren. Viktigt att man tar sig tid med detta.
Information och samtycke, eventuell inspelning. - Man måste informera om studien och respondenten måste säga ja för att vara med i studien. Vipeholmsexperimentet – samtycke av oerhörd vikt. Även om fått information vid rekrytering, men man brukar (skriftligt samtycke skrivs också) också dra muntligt instruktionerna och information en gång till. Ibland muntligt samtycke om det är via zoom t.ex. GDPR – att vi har kontroll på de sakerna med personuppgifter. Eventuell inspelning – vanligt och önskvärt att vi spelar in för att inte missa något. Inspelning ljudfil brukar vara okej, kanske inte lika okej med videoinspelad p.g.a identifierbar. Men kan vara okej utan inspelning, kanske inte får ha intervjun annars –> väga det mot hur många respondenter man annars kan få tag på… etc…
Ta eventuella bakgrundsfrågor - vilka är det som är med? Ibland har man satt upp kriterier – vilka kan vara aktuella att ha med i studien? Kriterium haft en hund som har dött - inte intervjua personer som bara har valp och inte vuxen hund. Ställa frågor: hur gammal är hunden du har nu? Etc. Deltagare/urval i uppsatsen, för att läsaren ska kunna bedöma vilka som varit med i studien och hur studien kan generaliseras. Bakgrundsfrågor är bra att ha för att värma upp. Börja med enkla frågor om bakgrund och sedan efter ett tag närma sig den känsliga delen.
Börja intervjun med första frågan (från intervjuguiden t.ex. tema 1) Oftast med mer än 1 fråga. Men första frågan är viktig för att etablera tonen för intervjun. Om första frågan är bra brukar det smitta av sig på resten av intervjun. Men om första frågan är svår för respondenten att förstå brukar intervjun bli trög. Det skapas en slags osäkerhet i intervjun. Viktigt första frågan respondenten lockas att svara. Jättebra att göra en pilotintervju först –> att första frågan fungerar som tänkt. Och att första frågan tolkas som man har tänkt.
Tänk på att ställa följdfrågor under intervjun - “kan du berätta mer?”, “du nämnde X, vad är det?”, “när hände det?”, “vad kände du då?”, “hur tänker du kring det?” –> få ut mer av intervjun, djupare svar. Vi inte nöjer oss med vad respondenten säger utan att vi vill ha mer. Balansgång - vi ska inte vara tjatiga, men ändå ställer en del följdfrågor. Tystnad kan också få den funktionen. Var inte rädda för tystnad, då kan det bli att respondenten utvecklar sitt svar.
Sammanfatta vad respondenten har sagt innan ni går vidare till nästa frågetema. - Kontrollerat att respondenten har sagt det hen ville säga, om det var något de ville lägga till eller ändra
Ibland kan ha svarat på nästa frågetema inom frågetema 1. Det kan bli tårta på tårta. Kanske går vidare på nästa frågetema. Här får man känna efter – vad har vi täckt av och inte? Behöver inte följa intervjuguiden slaviskt.
“Nu har inte jag fler frågor att ställa. Är det någonting du vill tillägga?” “Någonting som du tycker jag har missat?” –> viktigt ta respondenten på allvar, att personen är en viktig person. Det kan komma fler bra grejer om mina frågor inte varit tillräckligt täckande. Oftast säger nej jag har inget mer att tillägga.
Tacka för deltagandet, stäng av eventuell inspelning. Nu är intervjun officiellt slut.
Låt respondenten “landa” innan ni säger hejdå. Studentuppsatser brukar inte vara så - beror på hur känslig intervjun varit. “Har du frågor du vill besvara? Hur kändes detta?” Etc. Detta kan kallas för “debriefing”. Respondenten ges möjlighet att ställa frågor. Viktigt att ta sig tid här i sin planering att planera för att detta kommer ta 10 min kanske. De kan ställa frågor kring studien – det har de rätt till i ett forskningsetiskt perspektiv. Här är vi öppna med vad vi är ute efter och sådär.
Exempel: hur folk tänkte/kände efter misslyckats med uppgift. Uppgift: viss summa pengar. Öppna och stänga kedjelåset. För lite pengar går inte göra halsband. I det här stadiet på intervjun (slutet) - alla frågade “har de andra lyckats lösa uppgiften?” Det var väldigt viktigt för dem att landa i uppgiften innan dem skildes åt. Diskuterade att de andra inte hade löst uppgiften. Ta hand om respondenten är viktigt ur forskningsetiskt perspektiv. Det kan komma nya saker - berättar mer. Där vaknar man till som intervjuare – det är ju detta jag vill ha – men intervjun avslutad vad gör jag nu? Strikt får jag inte använda det. Det man kan göra då - “detta låter ju intressant, får jag ta upp inspelningen igen?” –> om respondenten säger ja kan man fortsätta intervjun.

Question 34

Vad innebär grad av psykologisk närhet egentligen? Varför är detta viktigt?

Answer 34

Grad av psykologisk närhet (=behöver inte vara på plats för detta, där respondenten känner att hen kan lita på mig för att respondenten ska öppna upp)
Vi vill ha respondentens personliga berättelse. Obalanserad maktbalans kan förhindra detta. Så att vi kommer till djupet där vi vill vara.

Viktigt för att respondenten ska öppna upp

Question 35

Vilka frågor är viktiga att som intervjuare ställa till oss själva gällande grad av psykologisk närhet?

Answer 35

Vilken relation har vi till varandra? - Vi är inte vänner. Om man intervjuar om känsliga ämnen kan detta bli ett sätt för respondenten “äntligen lyssnar någon på mig om mina otäcka upplevelser”. Enkelt för respondenten att se den här intervjuaren – R ser det som en terapeutisk förhållande. Inte det vi är ute efter p.g.a forskningsintervju. När intervjun är slut ses vi inte igen. Viktigt med bra balans. Ska inte intervjua personen existerande relation med. Kan få reda på saker som påverkar min relation – detta blir etiskt problematiskt. Därför vi ska söka respondenter vi inte känner till intervjuer.
Vilken status har vi gentemot varandra? Intervjuaren har makten. Men detta handlar också om olika nivåer och typer av makt och hur respondenten reagerar på det. I forskningsintervjuer är intervjuerna frivilliga. De kan säga när som helst “stryk mig” eller bara lämnar och går. Ser på intervjuer på allmänt sätt - där maktbalansen är mer ojämlik, t.ex. vid en anställningsintervju. Där är det en ganska osymmetrisk relation, även vid polisförhöret. Vid polisförhöret kan en fientlighet skapas. Få en fientlig respondent. Ingen bra grund för att respondenten ska öppna upp. Som tur är - sällan får fientliga respondenter i forskningssituationer p.g.a frivilligheten. Ofta är de väldigt måna om att hjälpa till och vill bidra med någonting. “Svarade det här på frågan?” –> ibland viktigt för respondenten få bekräftelse.

Hur lika varandra är vi? - Kanske enklare för mig att öppna upp då. T.ex. 65-årig man intervjuar tjejer i högstadiet. Kan bli sämre utgångsläge. Vara medveten om att det kan vara förknippat med vissa svårigheter och vad kan man göra för att övervinna dessa svårigheter? Om man har hund själv –> intervjuar om hundar kan skapa psykologisk närhet p.g.a förståelsen.

Kan du förstå mig? - om respondenten känner att hen inte blir förstådd –> uppförsbacke för intervjuaren. Då ska man jobba på det.

Question 36

Vad kan vara en potentiell felkälla vid en intervju hos den som blir intervjuad?

Answer 36

Potentiell felkälla - en person som väldigt gärna vill vara till lags och anpassa sig till kraven personen upplever att vi undersöker. De säger det de tror vi är ute efter. Då blir det problem vid de ledande frågorna. Det hotar kvalitén vid forskningen.

Question 37

Vid forskning - representerar vi alla typer av personer?

Answer 37

Nej det gör vi inte. Problem i all forskning. All forskning ska vara frivillig. Vi vill gärna representera olika perspektiv. Ex. Uppsats. Student som intervjuade personer i Sydamerika Ayuwa washa (stavning?) intervjuat använt drogen och kommit hem igen. Jättemånga ville vara med i studien och berätta om sina erfarenheter. Viktigt fundera på - vilka väljer att ställa upp på en sådan studie? Målet är inte att vi ska representera en population. Vi vill ha ett homogent urval som håller ihop vissa variabler. Problematiskt – vilka var det som ställde upp? Väldigt många var nöjda som var med. De som hade negativa upplevelser – de kanske inte ville ställa upp på studien. Potentiell felkälla att vi har svårt att få tag på dem som t.ex. har negativa upplevelser av drogen och får en snedvridning och får bara tag på dem som verkligen vill berätta om sin upplevelse.

Att vara vetenskaplig – ta hänsyn till effekterna! Vara kritisk till sin egen studie.

Question 38

Spelas intervjuer vanligen in?

Answer 38

Ja, via ljudfil. Då är det viktigt att tänka på att inte ljudfilen lagras i en molntjänst p.g.a kan bryta mot GDPR.

Question 39

Varför spelar vi ofta in intervjuer?

Answer 39

Inte missa något (därav ljudfilen)

Fokusera på intervjun helt och hållet och vara närvarande och kunna aktivt lyssna och bekräfta personen framför oss

Question 40

Vad kan vi säga om transkribering? Vad är det och vad är viktigt att tänka på gällande detta?

Answer 40

Transkribering (översätta intervjun från ljudfil till text) – tar tid! Viktigt att ha med i tidsplaneringen!! Viktigt gällande transkribering – kontrollera att transkriberingen motsvarar det respondenten säger vid ljudinspelningen. Vi vill gärna fylla i luckor själva med vad vi tror. Kontrollerar igen (!!) – se om transkriberingen stämmer. Därför det tar lång tid. Detta hör samman med kvalitén att vi fångar precis vad respondenten sagt.

Question 41

Gällande etik vid intervjuer - vad finns det för etiska aspekter att ta hänsyn till?

Answer 41

Vi ska göra en riskbedömning innan. Konfidentialitetskrav. Nyttjandekravet (inte får använda data/empiriska material till ngt annat än vad de har samtyckt till) etc. Informera om syftet med undersökningen. Tre speciellt viktiga:
Respondenterna är inte anonyma – speciellt vid ansikte mot ansikte. Vi vet vem personen är. Då kan den aldrig vara anonym. Det innebär vikten med konfidentialitetskravet och hur vi lagrar och hanterar data. Alla typer av personuppgifter som går att knyta till en fysisk person. Om vi spelat in intervjun – hela intervjun en slags personuppgift. Via rösten identifiera respondenten – finns en risk för detta. Extra viktigt hur vi hanterar och lagrar inspelningar. Pappersenkät - inget namn – om någon bryter sig in och läser en enkät. Svårt för tjuven förstår vem som har svarat. Men inspelade intervjuer – datatjuv – större risk kan identifiera.
Intervjun kan väcka känslor - en slags risk med intervjun. Ju känsligare intervjun desto större är risken. Här får man göra avvägningen nytta – risk. Hur stor risk är man villig att ta? Ni har lite undantag när ni gör kandidatuppsats på T10. Risken kan ses som större än nyttan i många fall annars.
Viktigt att som intervjuare vara inkännande och empatisk

Question 42

Vad är fokusgrupper? Vad kännetecknas den av?

Answer 42

• Grupper med ca 4-12 personer diskuterar ett ämne tillsammans. Inte färre än 4, men inte fler än 12 p.g.a alla kommer inte till tals.
• Diskussionen leds av en moderator (motsvaras av intervjuaren under enskilda intervjuer)
• Metoden har använts mycket t.ex. för att utvärdera TV-program och marknadsföring, men har på senare tid även börjat användas mer inom forskning

Question 43

Vad finns det för fördelar med fokusgrupper?

Answer 43

• Flexibel metod - få ut saker vi inte visste från början. Enkät t.ex. samma för alla. Men för en fokusgrupp vet man inte vad som kommer dyka upp, utan beror på deltagarna. Här kan man få ganska mycket data.
• Väcker åsikter och uppfattningar - få ut mer. Personer bygger på vad de tidigare sagt. Följdfrågor dyker upp bland gruppen, det behöver inte moderatorn göra. Viktigt att det är någon typ av fråga man ställer som väcker åsikter/uppfattningar annars går det trögt i gruppen. Om alla har samma åsikt går inte diskussionen framåt och då blir det ingen data.
• Kan studera socialt samspel – dvs hur vi diskuterar med varandra. Då kan fokusgrupp vara en bra metod för att studera hur vi diskuterar med varandra: avbryter varandra, etc.
• Mycket data snabbt och relativt billigt - väldigt mycket att transkribera sen. Beror på hur livliga diskussionerna blir.
• Gruppen kan underlätta datainsamling om känsliga områden - ur forskningsmässigt perspektiv är känsliga områden intressanta. Personer fått diagnosen cancer – kan gå längre in på det känsliga området om alla deltagare har fått cancer än som intervjuare inte haft cancer.

Question 44

Vad finns det för nackdelar med fokusgrupper?

Answer 44

• Mycket data gör analysprocessen mödosam
• Deltagarnas utsagor kan överlappa, vilket gör det svårt att transkribera och analysera
• Kan vara svårt att hitta deltagare (som kan ett visst datum, alla t.ex. 6 deltagare ska kunna samtidigt)
• Deltagare dyker inte upp – kanske rekryterar 8 st istället för ifall några inte dyker upp blir det ändå 6 personer.
• Kvaliteten på studien beror på hur skicklig moderatorn är - koll på grupprocesser etc. Om det inte funkar så bra –> få igång gruppen igen. Klarar jag detta som moderator?

Question 45

Vad finns det för etiska aspekter gällande fokusgrupper?

Answer 45

• Problem med konfidentialitet (obehöriga ska inte få ta del av datan) – deltagarna vet vilka fler som är med och vad de har sagt. Som forskare håller man på konfidentialiteten, men de andra deltagarna? Inte så mycket kontroll över när deltagarna lämnar intervjun/fokusgruppen.
• Viktigt att deltagare lovar att inte avslöja saker som hotar konfidentialiteten – skriva på samtyckesblankett “lova att inte prata om det som sades under fokusgruppen” –> svårt att hålla i praktiken/ha kontroll över i praktiken.
• Känsliga ämnen kan leda till stress och oro – kan behöva avbryta sessionen. Fysisk och psykisk skada vägs mot nyttan. Studenter ska inte hantera känsliga ämnen på grundnivå i alla fall t.ex. Försöka styra över om det blir för känsligt.
• Deltagarna kan “ryckas med” i diskussionen, vilket kan göra att de avslöjar “för mycket” - kan glömma att det är en forskningsstudie, känns som man bara sitter och snackar med folk. Kan säga saker man ångrar sen. Strikt ska man kunna stryka sin medverkan. Gruppen påverkas också, p.g.a det kan ha påverkat gruppens riktning.

Question 46

Vad är viktigt att tänka på innan studien om metoden är fokusgrupper?

Answer 46

Gruppdiskussionen ska vara en lämplig metod för att svara på forskningsfrågan (frågeställningen)
Hur ska gruppens sammansättning se ut?
Naturliga grupper? (obs – etik!) t.ex. inom arbetet/arbetslag kan det komma fram saker i fokusgruppen som ändrar gruppens dynamik –> kan påverka deras relationer framåt.
Representanter för olika grupper? Representanter för olika arbetslag där de inte känner varandra. Inom en organisation – har med olika nivåer inom den. T.ex. tränare, representant för spelare/domare etc. Olika perspektiv på samma sak p.g.a man har sin roll och sin erfarenhet.
Deltagare som uppfyller vissa kriterier? Specifika kriterier för en diagnos t.ex.

Question 47

Varför är det viktigt att ha i åtanke gruppsykologi vid fokusgrupper?

Answer 47

Det som händer i gruppen påverkar hur det går med diskussionen
Vilka normer finns i gruppen? Folk kommer anpassa sig till det. Enda personen som har en viss politisk åsikt - kan vara svårt att hävda sin åsikt om alla andra tycker något annat.
Öppet gruppklimat – eller finns det saker som inte är ok att säga?
Social önskvärdhet? - alla vill prestera från sin bästa sida. T.ex. hur många timmar sitter du framför datorn? Kanske drar ner det p.g.a att inte så fint att sitta framför datorn mkt.
Finns det motsättningar eller konflikt i gruppen?
Har deltagarna förtroende för forskaren/moderatorn? Annars kommer de inte vilja öppna upp sig

Question 48

Vad har moderatorn för roll och ska göra i fokusgruppen?

Answer 48

Moderatorn håller i diskussionen - ställer frågor, fördelar ordet. Vissa personer kanske pratar mkt och andra inte kommer till tals. Se till att alla kommer till tals.
Moderatorn ska inte delta i diskussionen – ska inte bidra trots intressant, valt ut personerna av en anledning får man tänka. Vill ha deras diskussion
Moderatorn uppmuntrar gruppens deltagare att diskutera med varandra (uppmuntra tysta, hålla tillbaka de som tar stor plats) - Inte tar laget runt med frågor utan försöker få det till en diskussion ändå

Question 49

Vad kännetecknar en skicklig moderator?

Answer 49

Goda färdigheter i att intervjua
Kunskaper om grupprocesser - förstår vad som händer inom gruppen
Erfarenhet av att hålla i gruppdiskussioner – ju mer erfarenhet man har desto bättre. Men någonstans måste man ju också börja såklart

Question 50

När vi utför observationer, vad observerar vi då?

Answer 50

Beteende

Question 51

Hur går en strukturerad observation till?

Answer 51

Strukturerad observation - använda observationschema och räkna förekomst av vissa beteenden. - t.ex. intresserade hur många bilar stannar och släpper förbi folk vid övergångsställen. 100 bilar åkt förbi 48 inte och 52 gör det (observationschema för 1. de som stannar och 2. de som inte stannar). Strukturerad och räknat. Kvantitativ data.

Question 52

Vad kännetecknas en ostrukturerad observation av?

Answer 52

Ostrukturerad observation – vi för löpande anteckningar (eller filmar om vi har tillstånd (etik) ), vi vet inte på förhand vad vi kommer att finna intressant. Kan se saker man inte tänkte på då när man kollar på filmen igen t.ex.

Question 53

Vad är dold observation?

Answer 53

Deltagarna vet inte om att de blir observerade

Question 54

Vad är öppen observation?

Answer 54

Deltagarna vet om att de blir observerade och har gett sitt samtycke – vanligast

Question 55

Vad är deltagande observation?

Answer 55

Forskaren deltar i situationen. Förstå vad som händer när man själv är med som forskare. T.ex. journalist ville veta hur det var att vara högstadieelev och då var med en klass. Vara en deltagare i t.ex. ett omklädningsrum för att förstå vad som faktiskt händer där.

Question 56

Vad är passiv/icke-deltagande observation?

Answer 56

Forskaren står utanför situationen – skild står utanför situationen helt enkelt. Är inte med i skeendena. Mer objektiv form av observation.

Question 57

Vad innebär tillträde till fältet gällande observationer?

Answer 57

Acceptans att vistas i miljöer och vardagsliv
Finns det en “hemlig dimension”?
Signaler forskaren sänder ut – vad man har på sig för kläder, hur man beter sig och kroppsspråk etc. t.ex. är 22 år lättare att smälta in än att man är 50 år
Tillgång till dörröppnare/fältkontakter - Speciellt slutna miljöerna, kan då vara bra att ha kontakter inom fältet för lättare tillträde

Question 58

Vart sker observationer idag (inte bara på plats dvs)?

Answer 58

Idag sker även observationer via internet, t.ex. vad som händer på sociala medier (se kapitlet om netnografi) - politiska diskussioner via sociala medier t.ex. Finns möjlighet att se det som observationsstudier: hur folk beter sig på sociala medier etc.

Question 59

Vad innebär dokumentanalys?

Answer 59

Data är redan i skriftlig form.

Färdiga texter, exempelvis analysera reklam (i boken är det med ett exempel om en Arla-reklam, och vad den reklamen signalerar. Kan analysera bilden som en text eller t.ex. artikel i tidningen hur har pandemin beskrivits i tidningsartiklar?)

Samla in för studien, t.ex. dagböcker

Question 60

Är dokumentanalys vanligt inom psykologi?

Answer 60

Inte så vanlig inom psykologi, men kan vara vanlig inom andra samhällsvetenskapliga discipliner