Handbok i kvalitativa metoder kap 2

Question 1

Vilka frågor besvarar forskningsdesign?

Answer 1

• Vilka metoder är lämpligast för att samla in eller producera data (och empiriskt material) som kan användas för att besvara forskningsfrågan/forskningsfrågorna?
• Vilket urval av empiriska objekt (respondenter, fall, texter, bilder etc) ska göras?
• Hur ska det empiriska materialet bearbetas och analyseras?
• Hur kan projektet göras trovärdigt?
• Kan resultaten generaliseras till andra situationer och miljöer?
• Vilka etiska frågor kan uppstå och hur ska dessa hanteras?

Question 2

Genom vad får vi kunskap om samhället vid empiriska forskningsprojekt?

Answer 2

Genom sinnesdata av något slag. Sinnesdata innefattar allt det vi kan uppfatta med våra sinnen, dvs det vi kan se, höra, känna, lukta och smaka.

Question 3

Vilka typ av sinnesdata är de vanligaste för forskning?

Answer 3

Se och höra

Question 4

Vad är en vanlig metafor för empirisk forskning? (ett sätt att se på empirisk forskning, ett annat sätt synsätt på det är produktion av data)

Answer 4

Insamling av data

Question 5

Vad är en bra forskare?

Answer 5

En bra forskare är en forskare som strävar efter neutralitet och distans och efter att minimera sin egen medverkan i forskningsprocessen

Question 6

Vad kan potentiellt snedvrida resultat av forskning?

Answer 6

Forskarens olika val, t.ex. av teoretiskt perspektiv, intervjufrågor och urval. T.ex. intervjuareffekter, dvs de sätt på vilka intervjuaren påverkar utfallet av intervjun genom formuleringen av frågor, följdfrågor och responser

Question 7

Vid urval av empiriska objekt, vad kan vara en positiv sak att göra vid val av miljö?

Answer 7

Om man som forskare koncentrerar sig på en enda miljö kan det finnas möjligheter att få en bättre inblick och också en viss kontinuitet i studien. Dessutom kan det många gånger finnas praktiska och ekonomiska skäl för att begränsa sin studie till en enda miljö. Det kan ta tid att lära känna miljön, få de rätta kontakterna och kunna smälta in i miljön.

Question 8

Är det alltid bra att enbart undersöka en typ av miljö vid urval av empiriska objekt?

Answer 8

Ibland kan det vara bättre att undersöka flera miljöer för att på så vis kunna jämföra dem med varandra

Question 9

När man ska välja ut flera fall finns det huvudsakligen 2 strategier, vilka är dessa?

Answer 9

1. Välja ut miljöer som är så lika varandra som möjligt - ökad säkerhet i sina resultat, t.ex. om det är p.g.a dåligt arbetsklimat på ett visst kontor så har man tagit fler miljöer från andra kontor på samma företag.
2. Välja fall/miljöer som i något avseende skiljer sig åt. Undersöka skillnader mellan miljöerna som kan ge upphov till olika resultat.

Question 10

Vad är skillnad på data och empiriskt material? Kan du ge ett mer konkret exempel på skillnaden?

Answer 10

Data kan ses som det som produceras i själva fältarbetet i exempelvis intervjuer och observationer, dvs det vi kan förnimma med våra 5 sinnen. Medan det empiriska materialet kan ses som det avgränsade material som sedan kommer att analyseras. Det empiriska materialet bygger på men är inte nödvändigtvis detsamma som projektets data. T.EX. i en inspelad intervjustudie är studiens data det inspelade ljudet från intervjun, medan transkriberingen av detta ljud, dvs den utskrivna intervjun som utgör det empiriska materialet

Question 11

Vad innebär att “bearbeta” empiriskt material?

Answer 11

Att “bearbeta” empiriskt material innebär som ordet antyder att arbeta med ett material. Detta arbetet innebär att man aktivt sorterar, ordnar och kategoriserar sitt material för att finna svar på de frågor man har formulerat.

Question 12

Inom den kvalitativa forskningen - är forskaren nära situationen och miljön som studeras?

Answer 12

Ja. Den distans mellan forskaren och de människor som studeras, som ex finns i en stor, kvantitativ postenkät, finns inte på samma sätt inom den kvalitativa forskningen. Samtidigt så inom kvantitativ forskning är forskarens roll mycket mer aktiv än vad man medger, t.ex. konstruktionen av enkätfrågorna är beroende av forskaren och t.ex. vilket språk som används

Question 13

Vad måste forskningen vara för att få genomslag både i forskarvärlden och i det omgivande samhället?

Answer 13

Trovärdigt

Question 14

Vad för 3 begrepp gällande trovärdighet är viktiga?

Answer 14

1. Transparens
2. Triangulering
3. Återkoppling till fältet

Question 15

Vad menar man med transparens vid trovärdighet?

Answer 15

En forskningstexts transparens, dvs genomskinlighet, inverkar på en studies trovärdighet. Dvs man tydligt redogör för forskningsprocessen för läsaren så att hen kan ta del av hur författaren har tänkt och resonerat kring sitt metodval. Även sina tvivel bör man presentera för läsaren. Att vara medveten om eventuella svagheter i sin forskningsdesign är alltid bättre än att vara omedveten om eller försöka dölja dem.

Question 16

Vad menar man med triangulering vid trovärdighet?

Answer 16

En vanlig grundtanke med triangulering inom en del kvalitativ forskning är att man genom att kombinera olika (dock inte nödvändigtvis tre) metoder, typer av data, teoretiska perspektiv eller forskare för att studera ett och samma fenomen kan fånga in detta fenomen och på så sätt komma fram till en mer “korrekt”, objektiv eller sann beskrivning än om endast en metod används. Tanken är med andra ord att genom att komma fram till samma eller liknande resultat med olika metoder, data, teorier och forskare så ökar studiens trovärdighet.

Question 17

Vad menar man med att återkoppla till fältet vid trovärdighet?

Answer 17

Återkoppling till fältet innebär att forskaren återkommer till de människor som har studerats och låter dem ge sina synpunkter på resultaten av studien. Huvudsyftet är inte nödvändigtvis att finna konsensus utan att få en indikation på om de människor som har studerats kan relatera till och kanske känna igen det forskaren har sett. Dessutom kan sådan återkoppling även bidra med nya data som kan berika och nyansera studiens resultat.

Question 18

Förutom trovärdighet och de tre begreppen gällande trovärdighet (dvs transparens, triangulering och återkoppling till fältet), vad mer ökar studiens trovärdighet?

Answer 18

Generaliserbarheten. Forskningens trovärdighet kan även hänga samman med möjligheterna att generalisera, dvs att säga något om en större population eller en annan miljö än den som har studerats.

Question 19

Vad är en svaghet gällande kvalitativ forskning?

Answer 19

Just den bristande generaliserbarheten brukar lyftas fram av kritiker som en av den kvalitativa forskningens svagheter. Inom kvalitativ forskning finns inga på förhand uppställda tekniker för att genom statistisk inferens generalisera från stickprovet till populationen och därigenom bedöma sannolikheten för att generaliseringen i fråga riktig.

Question 20

Vad för typ av generaliseringsanspråk kan man göra med kvalitativa studier?

Answer 20

En typ av generaliseringsanspråk handlar om huruvida resultaten av studien går att överföra på andra personer eller sociala miljöer som i något avseende liknar dem man har studerat i sitt projekt.

Question 21

Hur kan man inom kvalitativ forskning försiktigt börja tala om generaliserbarhet?

Answer 21

Genom att studera mer än en miljö och sedan jämföra resultaten mellan de olika fallen kan man försiktigt börja tala om generaliserbarhet inom kvalitativ forskning

Question 22

Gällande etiska aspekter av studier - vad är skillnaden mellan teleologisk och deontologisk etik?

Answer 22

Teleologi - en moralisk handling är en handling som har goda konsekvenser. Teleologi kan även kallas konsekvensetik, eftersom den bedömer konsekvenserna av människans handlande snarare än ändamålen. Utilitarismen är ett exempel på konsekvensetik, dvs en god handling är den handling som jämfört med andra handlingar skapar mest positiva värden i världen, t.ex. mest lycka, rikedom, skönhet eller kunskap

Deontologi - en etisk handling är en handling som följer en regel eller en plikt. Det goda i en handling består varken i intentionerna bakom eller konsekvenserna av handlingen utan i att en viss regel har följts.

Question 23

Vilka forskningsetiska principer finns det?

Answer 23

• Informerat samtycke - de personer som studeras ska bli informerade om vad studien innebär och att de utifrån denna information har rätt att själva bestämma huruvida de vill medverka i studien
• Konfidentialitet - uppgifter som i forskningssyfte anskaffats om enskilda individer måste besvaras och redovisas på ett sådant sätt att enskilda människor inte kan identifieras av utomstående
• Nyttjandekravet - personuppgifter insamlade för forskningsändamål inte får användas för åtgärder som direkt kan påverka den enskilde. De får inte heller användas för kommersiella ändamål (t.ex. reklam).

Question 24

Vad kan vi säga angående maktförhållandet i studier?

Answer 24

En omvänd maktrelation kan uppstå när de personer som ska studeras på något sätt är att betrakta som utsatta och känsliga, t.ex. i studier av sjuka människor, barn, missbrukare eller illegala invandrare. I dessa situationer befinner sig forskaren i en slags maktposition, vilket gör det viktigt att vara varsam i relationen med dem som studeras. Det är i dessa fall även viktigt att vara försiktig med hanteringen av den information som framkommer i studien.