Kronisk inflammation - FÖ Flashcards
Vad initierar en kronisk inflammation?
- två huvudgrupper.
- En akut inflammation som inte läker ut –> kronisk
- Återkommande akuta inflammationer över en tid som till slut ger en kronisk inflammation, t.ex. pyleonefrit
Direkt initiering
- vissa intracellulära mikroorganismer
- främmande kropp (asbetos, silikos)
- autoimmuna reaktioner
Vad skiljer en kronisk från akut inflammation avseende
- homogen/heterogen
- aktivitet
- komplexitet
- specificitet
- Kronisk inflammation är mer heterogen. En kronisk inflammation kan se ut på olika sätt beroende på vävnaden, orsaken och hur länge den pågått.
- Kronisk inflammation går ofta i skov, dvs högre inflammationsaktivitet varvas med lägre
- Kronisk inflammation är komplex - läkning och inflammation kan pågå simultant.
- Under kroniskt förlopp hinner en specificitet utvecklas t.ex. AK riktade mot patogen eller kroppseget antigen hinner utvecklas och specifika T-celler etc
Vilka immunceller och en annan specifik cell är frekvent i en kronisk inflammations-härd?
- Monocyter (och monocytderiverade makrofager)
- T-lymfocyter och plasmaceller
- Fibroblaster
Makrofager finns i många vävnader och är vävnadsspecifika. Varför ökar antalet makrofager i vävnaden vid en kronisk inflammation?
Vilka funktioner kan makrofager ha?
Vid kronisk inflammation stimuleras monocytopoesen. Detta gör att monocyter migrerar ut i blodet och blir aktiverade till makrofager
Makrofager kan ha olika funktioner - de antar en specifik fenotyp
- Fagocyterande (PRO-inflammatorisk)
- Sårläkande (tissue repair)
- Immunreglerande - kan fungera som immunhämmare för att reglera aktiviteten i inflammationsområdet. (ANTI-inflammatorisk)
Vilka histologiska kännetecken finns för en kronisk inflammation?
- Monocyter och lymfocyter infiltrerar
- Fibroblaster prolifierar - ger upphov till ärrvävnad och ersätter funktionell vävnad
- Angiogenes för näring och immuninfiltration, samt borttransport av debris som i sin tur också ger
- Ödem
- Vävnadsdestruktion pga pro-inflammatorisk miljö som ersätts av…
- Fibrosbildning
Beskriv stegvis initiering av kronisk inflammation av en gram-negativ bakterie.
Begrepp
- LPS
- IL-12, IP10, GMCSF, IL1, TNF alfa, VEGF
- G-neg bakterier har LPS och LBP (akutfasprotein) binder CD14 på monocyt. Komplexet binder TLR4 på monocyten. Profinlammatoriska transkriptionsfaktorer som Nf-KB signalväg aktiveras.
- Monocyt aktiveras –> makrofag. Makrofag producerar prtoeaser, NO, lipas och ROS. + pro-inflammatoriskt cytokin IL-12 som aktiverar T-celler.
- enzymerna bidrar till kronisk inflammation (skada på egen vävnad) - Th1-cellen kan i sin tur producera IFN-gamma som aktiverar fler monocyter att bli makrofager. Makrofager i vävnaden producerar samtidigt gamma IP10 (kemotaxi) för de nya monocyterna.
- T-cellerna producerar också GM-CSF som stimulerar monocytopoesen –> rekryterar mer makrofager - Makrofagerna producerar IL-1, TNF alfa och andra endotelstmiulerande faktorer som VEGF –> angiogenes + adhesionsproteiner
Hur fungerar IL-10 och TGF-beta som negativ feedback vid inflammatorisk reaktion?
T-celler (T-reg) börjar producera IL-10 och TGF-beta för att reglera inflammationen –> hämmar makrofagernas aktivitet
Fibroblaster och ibland myofibroblaster börjar prolifirera i en kronisk inflammation som pågått en tid.
- faktorer som stimulerar detta?
- vilken cell producerar denna faktor?
- vad gör myofibroblaster?
Makrofager börjar producera FGF, PDGF och TGF-beta. Detta stimulerar fibroblasterna att migrera till skadad vävnad och dela sig och bilda proteoglykaner och kollagenfibriller.
Myofibroblasterna har kontraktil förmåga och är viktiga framförallt vid stora sår/nekrotiserad vävnad för att kontrahera så att sårkanter förs nära varandra.
Beskriv inflammationens tre faser
Vid initiering av kronisk inflammation
- vilka 4 orsaker kan bidra till att den akuta inflammationen inte går över till att återställar, och istället går in i kronisk inflammation
- Inflammationstrigger finns kvar i vävnaden (t.ex. pyleonerfrit pga njursten)
- Fortsatt produktion av pro-inflammatoriska mediatorer
- Adaptivt försvar kan inte etableras - ingen immunitet kan fås
- Läkningsprocesser är otillräckliga
Vid initiering av kronisk inflammation
- vilka 4 orsaker kan bidra till att den akuta inflammationen inte går över till att återställar, och istället går in i kronisk inflammation
- Inflammationstrigger finns kvar i vävnaden (t.ex. pyleonerfrit pga njursten)
- Fortsatt produktion av pro-inflammatoriska mediatorer
- Adaptivt försvar kan inte etableras - ingen immunitet kan fås
- Läkningsprocesser är otillräckliga
Sårläkningsrpocessen beror av vilken vävnad som inflammationen finns i. T.ex. hur?
- begrepp - tre olika cellkategorier baserat på proliferation
Vilka 3 lokala faktorer påverkar sårläkning?
- Labila celler är celler som ständigt prolifirerar t.ex. ytepitel
- Stabila celler - vilande men kan inducera proliferation vid behov. T.ex. lever, pankreas och njure
- Permantenta celler - CNS, skelettmuskel, myokardium - går aldrig in i cellcykeln igen.
- Olika läkningstyper sker beroende på dessa tre faktorer. T.ex. så ersätts permanenta skadade celler av fibros/ärrbildning i sårläkningsprocessen om inflammation äger rum där.
LOKALA FAKTORER
Vaskularisering är positivt för läkningsprocessen, infektioner och främmande kropp som inte kan avlägsnas negativt för läkning.
Nämn systemiska faktorer som påverkar sårläkning.
- högre ålder - sämre läkning
- näringsstatus (t.ex. vitamin C brist, proteinbrist)
- blodstatus och immunkompetens - t.ex. immunsupression
- leversvikt (koagulationsfaktorer)
- diabetes = dålig kärlförsörjning
Beskriv tidsförlopp och steg i primär sårläkning i ett sterilt sår i hud. 0-7 dagar
Sår i hud
0-24 h
- akut inflammation - koagulation, trombocyter, neutrofiler
- fibrinnätverk börjar bildas med inflammatoriska celler
1-3 dagar
- monocyter ersätter neutrofiler (spec sterilt sår)
- epitel prolifirerar
- fibroblaster börjar migrera in och producerar kollagenfibriller i sårkanter
3-7 dagar
- GRANULATIONSVÄVNAD (detalj annat flashcard) etablerad
- ödem pga angiogenes
- kollagen börjar bildas ovan såret
- myofibroblaster börjar kontrahera
Beskriv angiogenes vid en inflammation.
Basalmembran i kärl degraderas och migration + proliferation av endotelceller börjar ske (VEGF).
Endotelceller börjar organisera ett kapillärnätverk. Dessa går i apoptos när läkning är klar (oavsett akut eller kronisk inflammation)
Beskriv granulationsvävnad.
- vilken dag finns en sådan etablerad vid t.ex. ett sterilt sår som läker?
Efter 3-7 dagar börjar granulationsvävnad i ett sår ta form =
- väl vaskulariserad
- mycket makrofager
- fibroblastproliferation
- pågående angiogenes
Histologiskt
- fibroblaster och myofibroblaster
- tät ECM med kollagenfibriller
- kapillärer
- ödem
