Läkemedel och äldre Flashcards

1
Q

hur stor del av alla läkemedelsdoser intar pensionärerna?

A

60%

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

nyttan med läkemedel hos gamla?

A

nya läkemedel som kommer - nya behandlingsmöjligheter

fler sjukdomar - behov av fler läkemedel

större vinst med prevention med stigande ålder

vi blir äldre och friskare!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

risker med läkemedel hos gamla?

A

fler läkemedel innebär mer biverkningar och fler interaktioner

ofta försämrad njurfunktion

ökad känslighet vid dehydrering

ökad känslighet för effekter på CNS, tarm, blodtryck

livskvalitet kontra livslängd?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

hur kan behandlingsriktlinjer bidra till multifarmaci?

A

utformade för enstaka sjukdomar med fokus på sjukdomsspecifika effektmått, och bastade på kliniska prövningar som inte inkluderar multisjuka..

riktlinjerna är heller inte integrerad sinsemellan

kan leda till behandlingskonkurrens hos den multisjuka –> ex betablockad bra vid hjärtsvikt men inte vid obstruktivitet..

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Hur kan man tänka när man ska reda i läkemedelsinteraktioner/biverkningar?

A

sätt upp en tidsplan - när uppstod problemen när sattes lm in. Uppenbara lm? interaktioner? njurfunktion? levern?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Hur brukar de flesta interaktioner se ut? hos äldre vs yngre?

A

Ofta påverkar varandras koncentration = de flesta lm har brett terapeutiskt intervall = gör inte så mycket hos gemene man, men hos äldre sköra patienter kan det vara det som får bägaren att rinna över

men också lika vanligt att vanliga interaktioner gör att man tar bort effekten som att man får biverkningar

Kan hanteras genom dosändring och farmakodynamiska interaktioner genom kloka läkemedelsval

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Hur klassificeras interaktioner i janusinfo?

A

A = interaktionen saknar klinisk betydelse

B = interaktionens kliniska betydelse är okänd och/eller varierar

C = kliniskt betydelsefull som kan hanteras med dosjustering

D = kliniskt betydelsefull som bör undvikas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Nämn några av de vanligaste D-interaktionerna i Sverige?

A

krinoliner/tetracykliner och järn/kalcium

Kaliumsparande diuretika/kalium

warfarin/NOAK - ASA/NSAID

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

riskfaktorer för falltrauma?

A

ålder
läkemedelsanvändning
nedsatt kognitiv förmåga
depression
synnedsättning
svaga muskler, ffa benen
behov av gånghjälpmedel
yrsel
inkontinens

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

vilka läkemedel ger ökad fallrisk?

A

psykofarmaka som antidepressiva, sömnläkemedel, bensodiazepiner och antipsykotika

blodtryckssänkande lm

antiepileptika

antal läkemedel totalt?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Beskriv farmakokinetikens delar

A
  1. Absorption och första passagen –> styr biotillgängligheten
  2. Distribution –> distributionsvolymen
  3. proteinbindning –> fri fraktion
  4. metabolism och utsöndring –> elimination/clearance –> halveringstiden
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

vad menas med biotillgänglighet?

A

speglar den andel av en dos som når systemkretsloppet i aktiv form = bioaktiva formen

beror av absorptionen och första-passage metabolismen

räknas ut genom att mäta koncentration i blodet och räkna ut AUC för oral dos samt AUC för iv dos –> där F är oral dos/iv dos och uttrycks i procent

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad menas med distributionsvolym?

A

ett mått på hur en substans fördelar sig mellan blod och andra kompartments

högre för substanser som ansamlas eller binds utanför blodbanan, ex fettlösliga ämnen.

räknas ut genom att man ger en dos, tar blodprov och ser hur mycket som är kvar i blodet. Ju mer som försvinner ut i andra delar av kroppen ju större distributionsvolym och ju mindre finns tillgängligt för clearance –> påverkar halveringstiden

Absolut = Mängden läkemedel i kroppen/koncentrationen i plasman

Relativ = Mängd i kroppen/koncentrationen i plasma*kroppsvikt. Dvs relativ till kroppsvikten

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad menas med clearance?

A

eliminationsförmågan - mängd blod som renas helt från ämnet över en viss tid- ex ml/min

vi njurarna eller levern

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Halveringstid?

A

hur fort ett läkemedel elimineras –> hur lång tid tar det för koncentration att sjunka till hälften?

beror av clearance och distributionsvolym = Vd/Cl

Så låg distributionsvolym och hög clearrance = KORT halveringstid

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Steady state?

A

När eliminationen motsvarar dosintaget - beror av halveringstiden och brukar ta ca 4-5 halveringstider

17
Q

Koncentrationen vid steady state?

A

beror av dosen som ges samt clearance - obs njursvikt

18
Q

Hur påverkar distributionsvolymen steady state?

A

påverkar halveringstiden –> ju högre Vd desto längre halveringstid och desto längre tid tills man når steady state

19
Q

Hur påverkas absorption via GI med åldern?

A

högre pH i magsäcken vilket påverkar joniseringsgraden och därmed lösligheten så att svaga syror blir mer lösliga och svaga baser tvärtom

har också en långsammare ventrikeltömning vilket gör att lm får fördröjd effekt ex paracetamol

har också minskad absorptionsyta

20
Q

Hur påverkas distributionen med åldern?

A

äldre har högre andel fett och lägg andel vatten vilket gör att Vd ökar för fettlösliga lm –> risk för ackumulering över tid och effekt av många psykofarmaka förlängs

omvänt ger det minskad Vd för vattenlösliga lm som innebär högre toppkonc av ex paracetamol, atenolol, digoxin och därmed risk för toxicitet

21
Q

Hur påverkad metabolismen av åldrandet?

A

leverns volym och blodflöde minskar = långsammare metabolism och ökad biotillgänglighet

dock väldigt bevarad funktion trots ålder - om leversjukdom dock så kan nedsatt proteinsyntes ge nedsatt metabolism av lm

detta gäller dock ffa för CYP-systemet och mindre för lm som konjugeras

22
Q

Clearance hos äldre?

A

njurfunktionen minskar hos alla med olika ålder –> ffa ökar spridningen i funktion

ger ökad serumkonc av läkemedel och förlängd halveringstid

bra att ta två olika mått och utgå från lägsta funktionen - titrera upp ifrån den dosrekommendationen

23
Q

Farmakodynamik och åldrande?

A

Hjärnan:
- stelhet pga neuroleptika
- fall pga bensodiazepiner, psykofarmaka, blodtrycksmediciner
- förvirring pga tricykliska, antidepp, inkontinens, sedativa, neuroleptika

Magen:
- förstoppning pga opioider, järn, antikolinrgika
- diarre pga laxantia
- magsår pga NSAID, ASA, kortison
- esofagus-sår pga bisfosfonter vid dysfagi

Njurarna:
- NSAID, ACEi
- elektrolytrubbningar pga diuretika, SSRI, laxermedel, ACEi
- urinretention pga antikolivergika, opioider
- inkontinens pga diuretika

Hjärtat:
- hjärtsvikt pga NSAID
- atymier pga betablockad, antiarytmika, läkemedelsinteraktioner

24
Q

Vad är äldrekortet?

A

hjälpmedel som sammanstället vanliga problemläkmedel ex antikolivergika, bensodiazepiner, blodtryckssänkande, NSAID, antipsykotika, opioider

25
Q

Vad ska man tänka på vid en läkemedelsgenomgång?

A

hur patienten mår
uppdaterad och korrekt lista?
compliance? naturläkemedel?
aktuell indikation?
tydliga mål?
olämpliga lm till äldre?
interaktioner, biverkningar?
rätt dos i relation till njurfunktion?

OCH vad vill patienten? vad är viktigt för denne?

26
Q

När ska man överväga att avsluta en behandling?

A

alltid, ffa om man tänker sätta in ett nytt.

våga också avsluta behandlingar även om någon annan satt in det

27
Q

Utsättningsreaktion?

A

även kallad rebound

betablockad - hjärtklappning

PPI - ökad gastrinproduktion

SSRI - yrsel, illamående, huvudvärk

Neuroleptika (kräkningar, yrsel, huvudvärk, takykardi, sömnsvårigheter)

analgetika mot huvudvärk (huvudvärk)

28
Q
A