Vårdplan Flashcards
varför skrivs vårdplan?
Att planera för framtida vårdbehov i förväg tillsammans med patienten, så denna får tillfälle att uttrycka sina värderingar och önskemål och påverka sin framtida vård, kan ha positiva konsekvenser för både patient, närstående och vården.
Det är dessutom ofta möjligt att förutse (åtminstone sannolikhet) för försämrat allmäntillstånd, ökade symtom eller vårdbehov, och i förväg försöka väga vilken insats som gagnar patienten vid försämring, var den kan ges och av vem.
hur kan man identifiera vem som skulle vara i behov av vårdplanering/palliativ vård?
- surprise question - förvånad om pat avled inom närmsta dagarna/veckorna/månaderna/åren
- Allmän avtackling
- sjukdomsspecifika symtom/avtackling/förvärring
Ex njursvikt stadium 4/5, hjärt/leversvikt/KOL stadium 3/4, Cancer stadium 3-4 osv
SPICT?
Supportive and palliative care indicators tool - validerat!
allmänna indikatorer och kliniska indikatorer för en/flera livshotande icke-botbara sjukdomar
Allmänna indikatorer?
ex oplanerade sjukhusinläggningar
nedsatt/successivt nedsatt funktionsförmåga med begränsad återhämtning–> bunden till säng eller stol under mer än hälften av alla dygnets vakna timmar
beroende av andras omsorg
progredierande viktnedgång, kvarstående undervikt eller låg muskelmassa
kvarstående symtom trots optimal beh av grundsjukdom
patient/anhöriga efterfrågar palliativ vård - de väljer att begränsa vården och fokusera på livskvalitet
Lagar kring vårdplan?
Skyldighet att planera vård för patient med livshotande sjukdom enligt SOSFS 2011:7:
4 § Den fasta vårdkontakten ska ansvara för planeringen av patientens vård. Vid planeringen ska den fasta vårdkontakten:
- fastställa målen för vården,
- fastställa delmålen för de olika behandlingar och åtgärder som ingår i vården, och
- ta ställning till hur patientens behov av hälso- och sjukvård ska tillgodoses.
Allmänna råd?
Den fasta vårdkontakten bör även planera för hur patientens sociala, psykiska och existentiella behov ska kunna tillgodoses.
5 § Den fasta vårdkontakten ska fortlöpande uppdatera, ompröva och följa upp planeringen av patientens vård.
6 § Bestämmelser om att regionen tillsammans med kommunen ska upprätta en individuell plan när en enskild har behov av insatser från både hälso- och sjukvården och socialtjänsten finns i 16 kap. 4 § hälso- och sjukvårdslagen (2017:30). (HSLF-FS 2020:65)
7 § Det är den fasta vårdkontakten som ska ta ställning till om det behövs en individuell plan för att patienten ska få sina behov av insatser tillgodosedda. Om patienten samtycker, ska vårdkontakten se till att en sådan plan upprättas.
8 § Enligt 5 kap. 5 § första stycket Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2016:40) om journalföring och behandling av personuppgifter i hälso- och sjukvården ska vårdgivaren säkerställa att uppgifter om vårdplanering dokumenteras i patientjournalen. (HSLF-FS 2017:26)
Positiva effekter av en vårdplan?
Vårdplan är kopplat till att patienten får bättre symtomlindring, utsätts för mindre aggressiv vård, att det oftare blev som patienten ville, närstående hann förbereda sig
ex.
Vad ska ingå i vårdplanen/vad bör eller kan planeras?
a. Vem riktar den sig till?
b. Planera att avstå vissa insatser?
c. Planera vad man ska göra istället?
d. Vad vill patienten?
Hur ska en vårdplan dokumenteras?
Den aktuella vårdplanen innehåller de diagnoser (problem, risker) och mål som identifierats för och tillsammans med patienten, åtföljt av åtgärder och ordinationer. Risker identifieras och det ska tydligt stå hur man ska tänka om dessa risker inträffar.
Vårdplanen är tvärprofessionell och prospektiv. Det innebär att alla journalföringspliktiga yrkesgrupper tillför och ansvarar för sin del i den gemensamma vårdplanen som pekar framåt i tiden. Vad ska göras för patienten från och med nu och framåt.
exempel på risker och hur man ska tänka?
Ex andnöd - utvärdera orsak bakom andnöden. Syrgas endast vid hypoxi under 90%. Om ex hjärtsvikt ge furix. Om infektion ge antibiotika (om det är indicerat, beror på vart patienten är). Om misstänkt LE ge innohep enligt vikt (ev reducerad om andra blödningsrisker, konsultera koagulationskonsult). Om pleuravätska sätt drän.
Opioider kan hjälpa generellt vid andnöd. Identifiera och behandla ev ångest med bensodiazepiner.
Vem informeras?
hemsjukvård - ssk
fast vårdkontakt
patient - ev anhöriga
ev kontakt med organspecifik specialist om oklarheter kring sjukdom
