Fö: Barn-Nefrologi Flashcards

(68 cards)

1
Q

hur ligger njuarna? storlek på barn?

A

Njurläge: höger vid Th12, vänster lite högre
* Nyfödd: 4-4.5 cm lång
* Vuxen 10-11.5 cm lång

har man en njurskada vid födsel kan den växa sämre

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

hur ändras gfr under livet för ett barn?

A

S-kreatinin som moderns vid födelsen,

sjunker sedan till 20-23. Tar ca 6 veckor

Efter 2 år: 85-125 ml/min /1,73 kvm

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Tecken på att njurarna kan vara påverkade av sjukdom?

alltså olika symtom

A
  • Hematuri
  • Anemi
  • Proteinuri
  • Tillväxthämning
  • Hypertoni
  • Bensmärta
  • Acidos
  • Polyuri/polydipsi/Oliguri
  • Ödem
  • Trötthet
  • Allmän sjukdomskänsla
  • Hyper/hypokalemi
  • Hyper-hyponatremi
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

kan gfr vara normalt vid njurskada?

A

GFR behöver inte vara sänkt
vid njurskada!
Stor reservkapacitet!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

skillnad på tre olika njursvikter?

A

Prerenal:
Försämrat
blodflöde till
njurar

Renal:
Påverkat
njurparenkym

Postrenal:
Försämrat avflöde
från njurar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

orsaker och behadnling till prerenal njursvikt?

A

Hypovolemi
* Dehydrering
* Blödning
* Hjärtsvikt
* Sepsis

ge då vätska

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

orsaker och behadnling till renal njursvikt

A
  • Glomeruli: Glomerulonefrit
  • Tubuli: Tubulär nekros
  • Interstitiet: Pyelonefrit, Läkemedelspåverkan
  • Kärlen: HUS, Vaskulit

då har man riktad behadnling (kortison, bt eller dialys)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

orsaker till postrenal njursvikt

och behadnling

A

Obstruktion i
* Tubuli (urat tex)
* Uretärer (bilat)
* Uretra (valvel)

behandla med att avlasta, ofta, kirugiskt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

är akut njursvikt farligt då?

vad kan ske?

A
  • Hyperkalemi ==> arytmi
  • övervätskning ==> lungödem

båda dessa kan man dö av

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

behadnling av akut njursvikt?

vilken njursvikt är vanligast?

A
  • Prerenala är vanligast - så: Börja med att ge vätska en stund men MÅSTE se att det också kommer ut. Vätskebalans!
  • Hög dos furosemid om inte enbart vätska hjälper
  • Korrigera ev sekundära symtom, t ex hyperkalemi, hypertoni
  • Dialys

kolla med bladder!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

vilka prover/undersökningar tar man vid misstänkt njursvikt hos barn

A
  • blodtryck
  • Vikt
  • Ultraljud för att kolla om de är postrenalt
  • Vätskebalans
  • urinsticka
  • syrabas
  • Na, K
  • Kreatinin/cystatin C
  • Urea
  • fosfat, Ca, PTH - lite viktigare vid kronsik
  • Blodstatus
  • S-albumin

INTE BARA KREA

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

VANLIGASTE ORSAKEN TILL AKUT
RENAL NJURSVIKT HOS BARN ÄR….

A

Hemolytiskt uremiskt syndrom
HUS

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

symtombild vid HUS?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

orsaker till HUS?

ålder?

A

90% diarrékopplat
* Verotoxin från EHEC (enterohemorragisk E- Coli)
* Drabbar 15% av EHEC patienter under 15 år
* 10% atypiskt HUS (pneumokocker eller defekt i
komplementsystemet)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

hur får man HUS?

A

Toxinet triggar endotelial komplementdeposition genom uppreglering av P-selectin
på cellytorna, interfererar med
komplementsystemets regulatorprotein

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

behadnling hus?

A

dialys

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

orsaker till rött urin?

även saker som lurarar

A

urater är vanligt hos små barn i deras blöjor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

hos nyföda beror hematurin ofta på

hos äldre är det

A

njurvenstrombos

UVI

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

när utreder man hematuri?

A
  • Makroskopisk hematuri
  • 3 separata prov med minst + på
    testremsa (mensfri period)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

vilka två färger kan hematurin ha?

vad säger de?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Grundutredning hematuri?

massa prover

A
  • Urinsticka
    • Anamnes inkl hereditet
    • U-alb/krea kvot
    • Urinodling
    • Kreatinin
    • Blodstatus
    • Blodtryck
    • CRP
    • Na, K
    • Ultraljud
    • U-sediment
    • U-Ca/krea kvot
    • C3/C4
    • ANA, anti dsDNA
    • ANCA, anti-GBM

ej 24h test

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

vilka nefriter hos barn ska man kunna?

A
  • Postinfektiös glomerulonefrit
  • Henoch schönlein-nefrit
  • IgA- nefrit
  • Interstitiell (ex Ipren, TINU) är en vanlig orsak till krea stegring
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

symtom och tidsorsak till Poststreptokock glomerulonefrit

vem?

A

Porterfärgad urin
* Oftast efter ÖLI (1-2 v) eller hudinfektion
(3-6v) med grupp A streptokock (C eller G).
* 2 % får klinisk GN efter dessa infektioner

2-12 åå. Pojkar:flickor 2:1

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

patofysilogi till postreptokock glomerunefrit?

A
  • M-protein på vissa nefritogena
    streptokockstammar reagerar med IgG
  • Ger anti-IgG och deposition av
    immunkomplex i njurar
  • I njurarna pga korsreaktion M-protein med
    antigen på glomerulära basalmembran
    antigen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
hur ser prover ut vid Postinfektiös glomerulonefrit
c3 konsumeras här och sjunker därför. sätter diagnosen ihop med klinisk bild
26
förlopp och behandling av postinfektiös glomerunefrit
* C3 ska normaliseras inom 6-8 veckor ==> **kolla om** * Släpper inom 6-12 månader, alltså krenan eller ???????? * Ibland ACE hämmare, Ca blockare, behadlar symtomen ej sjukdomen * Njurbiopsi om avvikande från normalförloppet
27
varifrån kommer iga nefrit? | hur är c3?
1-2 dagar efter ÖLI * Normalt C3
28
vad behöver man göra med iga nefrit? | vanligast hos vem?
Vanligare hos pojkar * 20-40% får njursvikt med tiden – Kroniskt, **följs livslångt**
29
diangostik iga nefrit? | symtom
Biopsi och klinik ger diagnos | * Kan vara smygande eller stormande
30
behadnling igA nefrit?
ACE-hämmare, kortison, cellhämmande medicin kan bli aktuellt | mest oftast inte så aktuellt då den är smygande
31
vad är detta?
iga nefrit
32
vad är detta? övrig asymtom?
* Hudblödningar (småkärlsvaskulit) vanligast på underben och klinkor * Intermittent ledsvullnad och smärta 80% * Buksmärta 60% * Nefrit (Hematuri/proteinuri) 35% vid debut | **IgA vaskulit (Henoch-Schönleins purpura)**
33
när får man igA vasuulit?
Peak incidens runt 4-5 åå * Börjar ofta 1-3 v efter öli * Oklar genes
34
symtom och prover vid igA vaskulit? | när ser man symtomen?
Mikro-/makroskopisk hematuri. Lindring till stormande * normala komplement (C3) * Njursymtomen upptäcks oftast inom 4-8 veckor, men kan ta 6 mån innan upptäckt
35
hur följer man upp igA vaskulit? prognos? undersökning
Screena med urinsticka 6 månader * Svårare debutsymtom ger sämre prognos * njurbiopsibild som vid IgA-nefrit och även IgA deposition i huden
36
Behandling igA-nefrit
Expektans! * NSAID om ledsvullnad/smärta * ACE hämmare, kortison, Cellcept kan bli aktuellt vid svår nefrit
37
Hur vet man att en glomerulonefrit är ”svår”? Dvs behöver öka tempot?
Kraftig proteinuri * kreatininstegring * Hypertoni * Kvarstående makroskopisk hematuri
38
Proteinuri - När remittera från VC och utreda?
39
Vad signalerar allvarligare bild vid proteinurin?
* Krea stegring * Hematuri * Ödem * Hypertoni * +3 på sticka
40
orsaker till proteinuri?
* Feber * Ortostatiskt * träning * Nefrit * Njurdysplasi * Njursvikt * Pyelonefritskada * Nefrotiskt syndrom * UVI * Makroskopisk hematuri * Tubulär proteinuri | både kronsikt och akut
41
vilka proteiner åker ut genom urinen?
* Flera kilo småprotein filtreras ut i primärurinen i glomeruli varje dag. (hormoner, enzymer, Ig fragment, Myoglobin) Återabsorberas i proximala tubuli * Albumin är ett mellanstort protein som normalt nästan inte alls filtreras. Det lilla som filtreras återresorberas snabbt * Stora proteiner (fibrinogen, IgM) filtreras ej. Stora skador!
42
Proteinuri -grundutredning
* U-alb/krea index (helst morgonprov) * S-albumin * urinodling * S-kreatinin, Na, K * Blodtryck * Anamnes * Ultraljud
43
behadnling proteinuri?
Behandla bakomliggande orsak * ACE-hämmare/AT2 blockare som behadnlar själv proteinurin
44
vad är nefrotisk syndrom? | alltså kretierier
* Massiv proteinuri (U-alb/krea >400 mg/mmol) * Hypoalbuminemi (s-alb <25 g/L) * Perifera ödem * (hyperkolesterolemi), är ju egentligen sekundärt då produktionen i kroppen ökar och då även levern
45
hur vanligt är nefrotisk syndrom? | vem? vilken typ?
* Drabbar 2-3 barn/100.000 och år * Dubbelt så vanligt hos pojkar * Vanligast före skolåldern * 80-90 % (av barn under 12 år) har minimal change, vilket kan vara jobbigt akut, men ofta bra på lång sikt
46
var anatomiskt påverkar nefrotisk syndrom?
bryggorna mellan cellerna här är förstöda
47
varför blir man svullen av nefrotiskt syndrom?
osmotsikt tryck ändras pga. albumin vilket trycker ut i vävnaden
48
Vad farligt kan hända? | vid nefrotisk syndrom
* Dålig cirkulation * Njursvikt * Infektion * Tromboembolism * Lungödem * Hypertoni * Hyperlipidemi | detta mycket för att kroppen ökar sin prodution av allt när albmin sjunk
49
behadnling nefrotisk syndrom?
**Steroider** är grunden * saltrestriktion * bt behadnling albumiun och furosemid kan man ge, men man kommer kissa ut det - **så ge inte albumin**
50
uppföljning nefrotisk syndrom?
40-50% får endast ett skov * Oftast god slutprognos * Mycket krångliga fall finns. Kan behöva mer avancerad immunmodulerande behandling
51
vad är pylonfrit syndom hos barn i olika äldrar??
**äldre barn: Tydligt.** flanksmärta, hög feber, illamående, buksmärta **Späda barn: Ibland otydligt.** Trötthet, skrikighet, uppfödningssvårigheter, dålig färg, förlängd gulsot, dålig viktuppgång, feber, kräkningar.
52
diagnostik vid urinvägsinfektipn?
Diagnos: Urinsticka + URINODLING!!! **ta alltid odling på barn** * Nivådiagnostik, klassisk definition: Cystit: Temp <38,5, CRP < 20 Pyelonefrit: Temp >38,5, CRP >20 * Övriga prover: Krea, Na, ev blododling | inte bara intressad av temp, utan även risk för njurskada.
53
orsaker uvi barn
* missbildning * Förstoppning * Gleskissning * Sexdebut * Nyligen antibiotika * Kateter * Det bara händer
54
vem får uvi | ålder och kön
Pojkar vanligast första 6-12 mån pga. mer urinvägsabnormaliteter - Sällan UVI efter 1 åå. **UVI före 7 års ålder** - 7-8% av alla flickor - Ca 2% av alla pojkar
55
anamnes uvi barn
- feber - miktionsanamnes - förstoppningsanamnes - hereditet - stråle (småpojkar) - tonåringar- sexualanamnes, S
56
status uvi barn
* Yttre genitalia (spädbarn) * Bukpalpation (resistens, förstoppning)
57
vilka urinprover för odling kan man ta?
* blåspunktion på barn under ½ år * mittstråleprov (två urinodlingar från olika miktioner) * tappningskateter
58
hur ser man på urinsticka om det är uvi hos barn? | kön påverkan
59
behadnling uvi hos barn
Intravenöst? (cefotaxim, meropenem) Per oralt? (PN: cefixim, trim-sulfa)
60
Riskfaktorer – njurskada vid uvi
Högt CRP (över 70) * Annan bakterie än e-coli * Sänkt njurfunktion * recidiverande pyelonefriter
61
vilka vidare utredning finns vid pyelonfrit?
Ultraljud -hydronefros, njurstorlek * DMSA scintigrafi - parenkymskada - görs vid riskfaktorer som finns på föra slide * MUCG - reflux, valvel, blåspatolog
62
vad är detta?
63
vad är refulx i urinvägen?
de 3-5 bryr man sig om. de som kan påverka njuren
64
Uretravalvel | vad är det? behadnling
får bara pojkar där. prostata gör så så att de täpper till och då stor riskf ör njursvikt. fråga efter stråle då de får svag stråle
65
vid albumin misnkning så ser man svullnad var först?
mjuka delar så som ögon och pung.
66
vid akut njursvikt, vilka prover är viktgt att ta då? | vilka organ vill man kolla på
natrium och kalium | kolla även lungor/hjärt för övervätskning
67
vad säger ekg vid högt kalium | åtgärder
höga t-vågor | resonium, insulin och salbuamol kan även ca+
68
behandling vid akut njursvikt hos barn med högt kalium och övervätskning
* Du följer K och EKG och tar ställning till Kaliumsänkande behandling för att undvika arytmi. * Du följer vätskebalans och ger vätska + vätskedrivande för att behålla balansen och minska risken för lungödem. både bra för övervätskningen och att få bort kalium * Du följer blodtrycket och behandlar med blodtryckssänkare vid behov. | man kan även ge antibotika för inte missa pyelonfrit