Granström Flashcards

1
Q

Objektrelationer

A

Objektrelationsteorier har använts för att beskriva den naturliga utvecklingen som barnet genomgår när de strävar efter att skapa relationer till den yttre verkligheten
Barnets normala utveckling innebär flera olika faser, under denna process lär sig barnet hantera sina relationer till omgivningen på olika sätt

Processen börjar i födelseögonblicket
Att födas är en smärtsam upplevelse för spädbarnet för att överleva strävar barnet efter att skapa relationer till viktiga objekt i omgivningen
Bröstet blir av naturliga skäl det första och viktigaste objektet
Barnet begriper inte vad det är som sker när den blir hungrig har magknip eller annat men den upplever obehag den yttre världen är hotande, obegriplig och osammanhängande
För att stå ut med detta skapar barnet en inre föreställning om hur världen ser ut och vilka egenskaper objekten har
Objekten kan vara onda eller goda
Ett och samma objekt kan i ögonblicket vara ont Men i ett annat ögonblick vara gott
Det är alltså den inre föreställningen som styr beteendet inte den yttre verkligheten

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Projektion

A

Menas med att man tillskriver en annan människas känslor som man skall själv besitter Istället för att bli upprörd över sina egna brister blir man upprörd över någon annan

Projektion innebär därmed inte att den andre individen förändras, Det är den egna föreställningen om den andre som tillskrivs nya känslor eller egenskaper
Den egna bilden av den andra personen förändras utan att den andra individen behöver ha gjort något överhuvudtaget

För barnet är detta viktigt för att bevara och bygga upp den inre bilden av sig själv som kompetent och duglig, därmed behöver barnet göra sig av med besvikelse och ilska
Barnet måste få använda sig av projektioner för att det inte ska sprängas känslomässigt. Det gäller att de primära objekten, Mamman och Pappan, finns tillgängliga som projektions tavlor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Introjektion

A

Beskriver att den yttre världen inte enbart upplevs som någonting utanför individen. delar av den yttre verkligheten kan också ta sig in i individen och in i individens självuppfattning och därmed blir någon del av ett yttre objekt en del av personens inre liv. Introduktion är en viktig process i samband med barnet identifierar sig med goda egenskaper hos modern

Alltså när vi beundrar eller föraktar någon så tar vi också in någonting av de i oss själva och våra djupaste attityder är formade av sådana upplevelser
För att behålla en bra bild av modern som god kan barnet själv ta på sig, introjicera, dåliga egenskaper hos modern
Introjektion menas alltså att man tar in kommatecken i sin egen personlighet, egenskaper som finns hos den andre
Plane menar att introjektion är en del av individens anpassning till den yttre världen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Projektiv identifikation

A

Det handlar om att en person har identifierat sig med projektionerna
Eftersom föreställningar styr vårt handlande är det sannolikt att de också behandlar individer i vår omgivning i överensstämmelse med våra föreställningar om dem.
Även om en person i verkligheten inte är ond eller elak kan vi förhålla oss till personen i fråga som om hon vore det dvs du möter henne i enlighet med våra föreställningar om individen.
Om en person under lång tid är utsatt för ett sådant bemötande från omgivningen kan det leda till att hon till slut också uppfattar sig själv som ond och elak

Grupper kan bidra till att enskilda individer identifierar sig med gruppens gemensamma projektioner
Om alla uppfattar att behandla personer som om den vore Late show ansvarig kommer inte att dröja länge förrän individen identifierat sig besitta det dessa egenskaper
Detta leder i sin tur till att personen inte sköter sina uppgifter och grupp deltagarnas föreställningar besannas
Gruppen har alltså samlat ihop delar av sin egen lättja och ansvarslöshet och gjort sig av med den, genom att projicera dessa delar på en och samma individ

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Splitting

A

Det handlar om vår benägenhet att uppleva objekten, eller oss själva, antingen goda eller förtryckande
Vi splittrar eller delar ut vår föreställning om objektet i onda eller goda delar, för att sedan hantera en del i taget
Detta är en process som hjälper oss att stabilisera och kontrollera den inre världen av objektrelationer
Projektion rör sig vanligtvis om att man attribuerar splittrade onda delar av det egna jaget på en annan person

Splitting, projektion och introjektion används som ett sätt att bli vuxen ålder relaterade till verkligheten, man kan betrakta dem som primitiva försvars mönster som skyddar det egna jaget från intrapsykiska konflikter

Split Det innebär att vi i syfte att göra oss av med ångest även i vuxen ålder kan reducera andra individer till goda mödrar och onda mödrar
I enlighet med teorin är risken för splittring stor när livsvillkoren är svårbegripliga eller när situationer är svårhanterliga för en individ

Det är troligt att deltagarna i en grupp tillsammans förenas i regressiva beteenden som är full av grupprocesser
De kan exempelvis använda sig av ledaren som ett objekt för sina behov av beroende på känsla av svaghet
Ledaren tillskrivs då styrka och förmåga. Gruppen kan också använda sig av ledarna som syndabock för att göra sig av med aggressioner
Utifrån detta kan vi konstatera att arbete i en grupp inte enbart påverkas av den yttre verkligheten utan också av individens mentala representationer av den yttre världen som finns där

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Utvecklingspositioner

A

Plane ansåg att de viktigaste faserna i barnets utveckling äger rum under det första levnadsåret

Paranoid schizoid position
Depressiv position

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Paranoid-schizoid position

A

Hon antog att livet utanför livmodern för att känna det som om det är attackerat av fientliga krafter. Ångesten kan ses som ett uttryck för dödsinstinkten. Denna position kännetecknas av splitting, i den meningen att goda objekt blir fullständigt introducerade med den onda objekt projiceras totalt. Barnet klarar nämligen inte av att uppfatta ett och samma objekt som hade ont och gott samtidigt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Depressiv position

A

Under denna fas I utvecklingen använder sig utav förnekande och idealisering samt försöker få kontroll över inre och yttre objekt i syfte att motverka eller beveka hotfulla krafter. Depressiv ångest bottnar i rädsla att förlora modern och moderns omsorg.
Barnet är rädd för att såra goda objekt och de dominerande försvaret under denna period är ett idealiserade och ett överdrivet beroende av viktiga objekt, främst modern Dödsångesten hanteras snarare genom att försöka blidka de viktiga personerna i omgivningen

Play menar att barnet från den automatiska födelsen träder in i den första positionen som kännetecknas av att man splittrar upptäckten i fullständigt goda eller onda delar nästa position är den depressiva där man har en bättre förmåga att betrakta objekten som hela men ändå sammansatta punkt under denna positionen kan man göra sig beroende av viktiga objekt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Regression

A

Det vore fel att betrakta utvecklingen som en enkel klättring på en utvecklingsstege. regression eller återfall till tidigare positioner sker hela tiden beroende på vilken påfrestning barnet utsätts för
Individen lär sig klättra upp och ner för stegen för att hitta lämpligt försvar eller ofarliga föreställningar om situationen för att kunna hantera ett hot eller pressande situation
Denna förmåga var även de vuxna med sig
Det betyder att det i vissa situationer uppträdde vi på samma sätt som i den första positionen eller den andra positionen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Kollektiva regressioner

A

Kollektiva projektioner - Lag medlemmarnas gemensamma inre föreställningar av ett framgångsrikt och vältränat lag måste försvaras efter misslyckande. element av inkompetens, misslyckande och felhandlingar gjorde man sig gemensamt av med genom att låta domarna blir bärare av dessa egenskaper. därigenom befriade de sig själva från ansvaret för förlusten. lagets spelare och tränare kunde därefter skiljas åt med relativt väl bibehållen självkänsla. det hade genom Det gemensamma produktionerna lyckats bevara den inre föreställningen om ett lag med skickligt spel och goda förutsättningar för den ursprungliga bilden av laget skulle bevaras komma till trots att verkligheten hade erbjudit andra signaler

Kollektiva introjektioner - En grupp kan också för att överleva splittra egenskaperna hos omgivande objekt och gemensamt introjicera dessa in i gruppen. För att bevara bilden av den gode församlingsherde den del av medlemmarna in pastorns egenskaper i onda och goda. det onda delarna introduceras i grupp laget.se församlingsmedlemmarna sparar ställning om sig själva att det är dumt som besitter egenskaper eller karaktärsdrag som är värdig representant att leda församlingen

Projektiv identifikation i grupp - Om sjuksköterskor inte kan hantera ansvarsfrågor och svara för ordning och reda skulle det uppstå obalans i organisationen och ångest i sjuksköterska i gruppen. Sådana oönskade egenskaper finns trots allt i organisationen och hos människorna där de måste därför hanteras på något sätt. Kollektivt och på ett omedvetet plan låter man eleverna blir bärare av dessa är dåliga egenskaper. Genom att eleverna dessutom identifiera sig med dem tills de egenskaperna så lyckas organisationen och sköterskorna hanteras inom att bedriva framgångsrik sjukvård

Sammanfattning - Dessa grupprocesser hjälper gruppen att reducera ångest genom att man gemensamt skapar inre kollektiva föreställningar om den egna gruppen, ledaren, omgivningen och andra grupper punkt när den yttre balansen rubbas och skapar ångest, då är det viktigt att gruppen kan skapa balans i de inre föreställningar och bilder de hyser om sig själva och världen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Arbetsgrupp

A

Alla grupper har i regel en uppgift att arbeta med
När gruppmedlemmarna tillsammans deltar i detta arbete och samarbetar för att uppnå ett gemensamt mål dominerar arbetsgruppens om tillstånd
De speciella kännetecken på ett sådant tillstånd är:
1. Arbetsgrupp en har uppgiften i fokus hela tiden och kan när som helst definiera eller omdefiniera uppgiften om så skulle behövas
2. Arbetet är verklighetsförankrat och arbetssättet är vetenskapligt
3. Deltagarna handlar med utgångspunkt från att man har ett gemensamt intresse att få ett arbete utfört
4. Det finns en tydlig samarbetande i gruppen
5. Deltagarna är beredda att avstå från sociala belöningar, De sätter uppgiften framför individuell uppmärksamhet
6. Tankar, inlägg och idéer i en arbetsgrupp är inriktade mot handling

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Grundantagandegrupp

A

Aktiviteterna i arbetsgruppen störs hela tiden av andra psykiska aktiviteter, som innehåller stora mängder känslomässigt material bästa starka känslor eller motiv är de som här kallas grundantagande
Kännetecknande för de är att alla vanligtvis hindrar gruppen från att utföra ett bra arbete

Skillnaden på gränsen mellan arbetsgrupp och grundantagandegrupp är ganska vakt punkt bion antar att beteendet i arbetsgruppen är mer moget, medan aktiviteterna i grundantagandegrupper är av regressiv natur

Grundantagandegrupp betecknade han att gruppen uppträder som deltagarna hade ett gemensamt antagande om att de har en annan gemensam uppgift än den förelagda. Här uppträder gruppen som om den hade skaffat sig en ny och gemensam uppgift denna uppgift kan vara att bekämpa en gemensam fiende, vi från krav, gemensamt leta efter att längta efter den befriade som ska hjälpa gruppen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Beroendegrupp

A

Den viktigaste uppgiften för gruppen är att skapa känslomässig trygghet. den emotionella basen i beroendegruppen är en underliggande ångest, en rädsla bland deltagarna att bli uppslukade eller formade av någon okänd kraft i gruppen.
Ledaren uppfattas som omnipotent och Makten och inflytandet som projiceras på honom med för att deltagarna överger sin autonomi och från svär sig ansvar från sina handlingar. det ger en bild av sig själva som hjälplösa och beroende
Det ut krävs inte ansvar och kompetens av deltagarna.
Medlemmarna delar en myt om jämlikhet. skillnader i kompetens och erfarenheter erkänns inte och de känslor som väcks förnekas
Varje försök till arbete saboteras
Under detta tillstånd visar gruppen till lite till strukturer, procedurer och bestämmelser de visar däremot stor ängslan inför att själv pröva att testa nya situationer eller idéer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Kamp-flyktgrupp

A

Bion gör ingen åtskillnad mellan kamp och flykt
Det som är mest kännetecknande för kampgruppen är:
Känsloläget i en kamp grupp kännetecknas av fientlighet och aggression
föremålet för Kampen kan finnas inom gruppen eller utanför punkt vanligt att ledaren ses som syndabock
om ledaren själv inte är Måltavlan så förväntas han eller hon att leta upp Fienden och leda attacken
det råder ett tillstånd av laglöshet i gruppen att regeln är att de starkaste överlever
paranoida myter och fantasier frodas i gruppen
verkligheten testas inte eftersom detta skulle avslöja att det inte finns någon regel fiende eller att det verkliga Hotet är mycket närmare än den föreställda fienden

Flyktgruppen
De viktigaste skillnaderna i förhållande till kamp gruppen är:
Det huvudsakliga känsloläget är misstänksamhet och uppgivenhet
aktiviteterna i gruppen är inte direkt riktade mot det upplevda Hotet utan istället bort från de upplevda kraven
flera typiska flyktbeteenden kan uppvisas i gruppen, som intellektualisering arr, rationaliseringar och generaliseringar
ett annat uttryck för flykt kan vara många inslag av ytlig humor eller göra narr av av av den uppgiften man kommit samman för att arbeta med
ledaren förväntas administrera olika strategier för reträtt
paranoida myter och fantasier dominerar under detta tillstånd i likhet med kampgrupp en punkt här leder detta inte till attack utan till olika Försök att gömma sig

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Parbildningsgrupp

A

Det existerar ingen ledare i denna grupp
Förhoppningar om en bättre framtid används här som försvar mot besvikelser på gruppmedlemmarna och på den formella ledaren
Det dominerande känsloläget är hoppfull förväntan och tillförsikt
bion antog att två personer i gruppen som spelar på något sätt som Får deltagarna att omedvetet associera till Josef och Maria
atmosfären i denna grupp är vanligtvis varm, Intim och vänlig
under detta tillstånd finns ingen fungerande ledare punkt ledare är nämligen den ofödda frälsaren
den formella ledaren exempelvis Chefen kan mycket väl vara den ena halvan av den charmerande paret. detta förekommer men resulterar ofta i svartsjuka hos de som inte är den utvalda partner

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Valens

A

Bion använder begreppet Valens för att beskriva individers benägenhet att inta roller i vissa speciella grundantagande grupper
man kan se det som ett personligt mönster eller en Tendens att samspela med andra i en grupp som en följd av vilket grundantagande som råder
Alla har inte någon tydlig Valens, medan andra är mer uttalat beroende, flyktbenägna eller kampinriktade
Dessa personer kommer mer till sin rätt i respektive grundantagande
Enligt denna grupp teori kan inte enskilda personer driva fram ett grundantagande, Detta är en grupprocess och inte en individuell process

Vissa grundantagandegrupp är lämpar sig bättre för de olika rollerna och ger då utrymme för individernas speciella Valens

17
Q

Propens

A

En grupp tidigare erfarenheter påverka dess benägenhet för att anta vissa grupp antaganden
Denna benägenhet att återkomma till vissa bestämda grundantaganden benämns gruppens propens
Det kan sägas vara den kollektiva motsvarigheten till de individuella begreppet valens
Begreppet betecknar att grupper under en längre tid kan kännas igen av ett återkommande beteendemönster
Olika grupper inom en och samma organisation uppvisar samma typ av propens, Vilket kanske inte är så underligt eftersom gruppmöten, sammanträden och arbetet i olika Team speglar hela organisationen
Om organisationen är konfliktfylld kommer olika möten att kännetecknas av kamp och konflikter
Gruppens propens kan ses som ett uttryck för organisationens personlighet att spegla organisationens speciella drag

18
Q

Vad kännetecknar grupptänkande

A

Man överskattar sin egen förmåga/moral = Grupper som drabbats av grupptänkande finns ofta En föreställning om egen osårbarhet, Vilket i sin tur leder till en överdriven optimism och även uppmuntrar till orealistiskt risktagande. känslan av att man är onåbar för andras angrepp gör att gruppen avstår från realistiska bedömningar av rådande förhållanden

Bortser från varningssignaler = För att rättfärdiga sitt handlande målargruppen upp en bild av omvärlden i svart eller vitt.
Deltagarna skapar tillsammans en stereotypisk inställning till sina motståndare som får representera de onda. det är onda måste bekämpas till varje pris. motstånd mot gruppens planer eller varningssignaler får ingen verkan eftersom man i gruppen bortser från sådant och aktivt använder sig av olika rationaliseringar

Utövar tryck mot enighet = Självcensur och antaganden om att tystnad betyder bifall leder till en illusion om enighet. För att behålla bilden av att man är en del av en stark grupp krävs enighet. Tvivel och tveksamheter motverkas av påtryckningar från de övriga medlemmarna i gruppen

Har åsiktsvakter

19
Q

Under vilka omständigheter kan grupptänkande uppstå?

A

Homogen sammansättning = Gruppen har en stark sammanhållning, som grundar sig i medlemmarnas positiva uppskattning av grupp och höga motivation att fortsätta tillhöra den. Grupptänkande är mer sannolikt om medlemskap i en grupp innebär prestige vinster, om sammanhållningen bygger på vänskap och om gruppen har en trevlig atmosfär och att den innebär möjligheter att förhöja sin kompetens

Isolering = Om gruppen är isolerad från sin omgivning och är homogent sammansatt ökar också risken för grupptänkande. Gruppen ammar ofta okritiskt en bestämd handlingslinje och när man väl har bestämt sig för den finns inga rutiner för kritisk granskning eller återvändo

Hot = Om situationen innebär hög stress exempelvis från externa hot antingen verkliga eller upplevda vill en grupp söka enighet. Medlemmarna blir lätt beroende av gruppen för socialt stöd och vill till varje pris undvika interna konflikter. Man ser därför ingen anledning till att finna andra lösningar än den som redan är föreslagen av ledaren. I alla exempel på grupptänkande finns någon form av hot
Huruvida dessa hot är upplevda eller ej spelar ingen roll, Det viktiga i sammanhanget är hur gruppen uppfattar situationen

Stark ledare

20
Q

Analysera grupptänkande ur ett dynamiskt grupperspektiv

A

Janis har beskrivit olika symtom på grupptänkande liksom olika strukturella förutsättningar för att ett destruktivt grupptänkande skall utvecklas
Däremot har man inte utvecklat de psykologiska förutsättningarna för grupptänkande, eller försökt tolka fenomenet i gruppdynamiska termer

Elmis och Gmail beskriver grupptänkande som en sorts kollektiv medvetenhet som kan tjäna som försvar mot, eller container för sådant som kan hota eller skapa ångest i gruppen
RS hävdar också att en grupps rationella beteende kan äventyras av behov hos deltagarna att hantera skam, hot eller ångest

Med en dynamisk utgångspunkt kan man påstå att vi alla har en förmåga att kunna tillgripa olika försvar eller anpassningsstrategier, som vi lärt och utvecklat redan i tidig ålder. detta förenklar våra liv och gör att vi, åtminstone för tillfälligt, kan få en andningspaus

Från ett dynamiskt perspektiv kan man därför säga att alla vuxna människor kan uppvisa psykologiska processer, benägenheter och försvar som grund lagt i tidig barndom. i daglig samvaro finns ett ständigt flöde av projektioner där obehagliga känslor och egenheter tillskrivs andra personer, samtidigt som vi introducerar och härbärgerar goda kvalitéer som egentligen tillhör andra

21
Q

Redogör för Granströms teorier om två olika typer av grupptänkande

A

Granström kalla den utvecklade teorin för den 2 poliga grupptänkande modellen
För att få en fullständig bild av destruktivt grupptänkande måste man således beakta såväl den depressiva som den omnipotenta varianten

Negativ information om den egna gruppen
Depressiv variant: den negativa informationen accepteras men möts med uppgivna kommentarer. positiv information om gruppen tror man inte på eller bortser man ifrån
Omnipotent variant: negativ information om den egna gruppen möts med förakt och förringande av den som lämnas informationen punkt positiv information övervärderat däremot av gruppen, i synnerhet av ledaren

Förändringsarbete
Depressiv variant: nya förslag möts med trötthet och uppgivenhet och förslagen blir inte granskade överhuvudtaget
omnipotent variant: förändringsförslag möts med nedvärderande kommentarer och kan därför förkastas. förslagen kan också till intet göras genom Tystnad eller undanhålla det punkt kallade detta självcensur eller skydd genom åsiktsvakter

Gruppen självkänsla
Depressiv variant: gruppen uttrycker sin egen svaghet och oförmåga jämfört med andra grupper eller instanser.
omnipotent variant: deltagarna uppmuntrar varandra och tillskriver den egna gruppen styrka, medan andra grupper beskrivs som svaga med dåliga kvalitéer

Ledarskap i gruppen
Depressiv variant: auktoritet investeras i ledaren och de övriga förblir passiv att.man kan spåra en viss skeptisk beundran för ledaren i gruppen. ledarskapet blir ganska passivt
Omnipotent variant: ledaren Backas upp av gruppen.se deltagarna bekräftar och definierar ledarskapet som därmed blir ganska avgränsat. deltagarna vaktar på varandra och tillåter inte avvikande uppfattning. ledaren anger vad som är rätt och fel

Sårbarhet
Depressiv variant: gruppen uppfattar sig som skär punkt medlemmarna upplever sig som utsatt för kritik och känner sig nedvärderade och sårbara
Omnipotent variant: deltagarna uttrycker En föreställning om osårbarhet och optimism, liksom att de delar storstilade föreställningar om sin egen kompetens

Sammanfattning
Om en grupp genomgående uppvisar ett beteende som överensstämmer med den depressiva eller omnipotenta varianten betyder inte detta att gruppen drabbats av Grupptänkande
däremot kan man anta att gruppen har en benägenhet att i pressade situationer uppträdande precis eller omnipotent
Detta kan ses som en form av grundantagande som hjälper gruppen att vila och samla krafter
om en grupp under en längre tid och mycket uttalat uppvisa tendenser till en bestämd variant av grupptänkande för detta ses som en varningssignal

Alltså, om en grupp fastnar i ett bestämt beteende under en längre tid måste detta betraktas som är risk för destruktivt grupptänkande