Kapitel 13: Konflikt Flashcards
Konflikt
Oenighet och friktion som uppstår när en eller flera medlemmar i gruppens handlingar eller övertygelser är oacceptabla för och motsätts av en eller flera av de andra gruppmedlemmarna.
Intragroup conflict
Oenighet eller konfrontation mellan medlemmar i samma grupp.
Intergroup conflict
Oenighet eller konfrontation mellan två eller flera grupper och deras medlemmar som kan innefatta fysiskt våld, mellanmänsklig osämja och psykologisk spänning.
Konkurrens och tävlan
Relationer mellan personer kan vara baserade på cooperation eller competition.
Cooperation = En prestationssituation som är strukturerad på ett sådant sätt att framgången för en medlem i gruppen förbättrar chanserna att andra medlemmar lyckas. Om Jobs lyckades så skulle Scully lyckas och tvärtom.
Competition = En prestationssituation som är uppbyggd på ett sådant sätt att framgång är beroende av att prestera bättre än andra. Om Jobs lyckades så skulle Scully misslyckas och tvärtom.
Competition kan vara en positiv erfarenhet, man känner sig taggad och motiverad
Men när det börjar med cooperation som sedan övergår till competition så är fördelarna få.
Istället för att samarbeta så blir man rivaler som vill vinna över den andra
Cooperation och competition triggar olika typer av motivationella system
Cooperation främjar delning, tillit och samarbete
Competition främjar själviskhet, misstänksamhet och kvarhållande.
Mixed-motive situations
Få situationer involverar att bara samarbeta eller bara tävla
De är oftast mixade
Mixed-motive situations = En prestationsmiljö där det ömsesidiga beroendet mellan interaktanter involverar både konkurrenskraftiga och kooperativa målstrukturer.
Man är frestad att samarbeta och tävla på samma gång
Prisoner’s dilemma game = En simulering av social interaktion där spelare måste göra antingen kooperativa eller konkurrenskraftiga val för att vinna; används i studiet av samarbete, konkurrens och utveckling av ömsesidigt förtroende.
- Om personer visste att de skulle köra med samma person många rundor så ökade samarbete
Behavioral assimilation
= Den matchning av beteenden som uppvisas genom samarbetande eller konkurrerande gruppmedlemmar.
Gradvis sker sedan beteendeassimilering när gruppmedlemmarnas val blir synkroniserade över tiden.
Om någon samarbetar kommer jag göra det, om någon konkurrerar ska jag också göra det.
Orsaken är norm of reciprocity
När människor som hjälper dig senare behöver hjälp, uppmanar normen om ömsesidighet dig att hjälpa dem i gengäld.
Men normen för ömsesidighet innebär också att människor som skadar dig förtjänar skada själva.
Tyvärr tenderar negativ ömsesidighet att vara starkare än positiv ömsesidighet.
Även om människor konsekvent återlämnar vänlighet med vänlighet och därigenom upprätthåller rättvisa i sin relation och belönar positivt beteende, är de ännu mer benägna att straffa en ovänlighet med fientlighet.
Social value orientation
= Tendensen att reagera på konflikten på ett proself eller prosocialt sätt.
Individualister - är proself och fokuserar på egan resultat
Competitors - strävar efter att maximera sina egna vinster men försöker också minimera andras.
Cooperators - är både prosociala och proself där de maximerar egna vinster och andras
Vad gör en person mer konkurrenskraftig än en annan?
Enligt teorin SVO bestäms vår vilja att samarbeta eller tävla av två värden:
Vår oro för våra egna resultat
Vår oro för andra människors resultat
Proself-individer försöker maximera personliga vinster; när de spelar PDG vill de tjäna så många poäng de kan.
Prosocial, däremot, är också bekymrade över andras vinster och förluster; de vill maximera andras resultat
När båda orienteringarna beaktas identifierar SVO-teorin fyra distinkta orienteringar:
1. Individualists: bryr sig bara om egna resultat
2. Competitors: maximera egna resultat och minimera andras
3. Cooperators: maximera både egna och andras resultat
4. Altruists: maximera andras resultat, kan tänka sig sänka sina egna för dem
Tävlingsinriktade eller samarbetsinriktade klassrum
De flesta utbildningsmiljöer är konkurrenskraftiga platser – elever tävlar om betyg, utmärkelser och klassrankning.
Konkurrens får många elever att lägga ner större ansträngningar, men ibland flyttar det fokus till betyg och bort från lärande.
Elever i tävlingsinriktade klasser: förbättra eget arbete i hopp om att de höjer sig över de andra, eller sabotera för andra så sitt eget arbete är bättre
Elever i kooperativa klasser: kan däremot hjälpa varandra att nå sina lärandemål.
Medlemmar i tävlings grupperna rapporterade mindre beroende av andra, mindre önskan att vinna andras respekt och större interpersonell fientlighet.
Medlemmar av kooperativa grupper, däremot, agerade vänligare under mötena, var mer uppmuntrande och stödjande och kommunicerade oftare
Elever i samarbetsklasser överträffade också de i tävlingsklasser: De visade bättre resonemangsförmåga, förmåga att ta perspektiv och överlag högre prestationsnivåer.
Social dilemma
Social dilemma = En interpersonell situation där individer måste välja mellan att maximera sina personliga resultat eller att maximera sin grupps resultat.
Sociala dilemman är frön till konflikter
Som individer försöker medlemmarna att utvinna resurser från gruppen och minimera mängden tid och energi som gruppen tar från dem.
Men som gruppmedlemmar vill de också bidra till gruppen, för de inser att deras själviskhet kan förstöra gruppen.
Konflikter uppstår när individualistiska motiv övertrumfar grupporienterade motiv, och kollektivet ingriper för att komma till rätta med obalansen
Fairness dilemma
Känsla för rättvisa, jämlikhet och jämställdhet
Blir man inte rättvist behandlad kan det skapa konflikter
Rättvisa domar bestäms av två former av social rättvisa: processuell och distributiv.
Processuell = baserat på metoden som har använts
Distributiv = baserat på hur belöningar och kostnader är delade hos medlemmarna
Distributiv rättvisa beror delvis på de normer gruppen använder för att fördela belöningar.
Några vanliga fördelningsnormer följer:
Rättvisa (equity): Gruppen ger mer till medlemmar som har gjort mer för gruppen. Någon som har investerat mycket tid, energi, pengar eller annan typ av insats i gruppen får mer än individer som har bidragit lite.
Jämlikhet (equality): Gruppen behandlar alla medlemmar lika, oavsett deras bidrag till gruppen. Till exempel får en person som bidrar med 20 % av gruppens resurser lika mycket som den som bidrar med 40 %.
Makt (power): Gruppen allokerar mer av sina resurser till de som har mer auktoritet, status eller kontroll över gruppen och mindre till de på lägre nivåer (“till segraren går bytet”).
Behov (need): Gruppen tar hänsyn till behovsnivån för var och en av dess medlemmar och allokerar mer av sina resurser till dem med störst behov och mindre till dem som behöver mindre, oavsett hur mycket dessa personer bidragit till gruppen. Denna norm kallas ibland normen för socialt ansvar eftersom de som har mer förväntas dela med dem som har mindre.
Negative inequity = Gruppmedlemmar som känner att de får för lite i kontrast till vad de ger kan dra sig ur gruppen, minska sin ansträngning eller lämna in arbete av lägre kvalitet.
Positive inequity = Att få för mycket i kontrast till vad man gett. Kan ibland öka sina ansträngningar så de förtjänar det dem får
Det är negative inequity som skapar konflikter!!
Men generellt sett formas medlemmarnas reaktioner mer av processuell rättvisa än fördelningsrättvisa
Responsibility dilemma
- Individer kan tendera att överskatta sitt eget bidrag till gruppen och samtidigtunderskatta andras bidrag (”egocentrism”). Detta kan vara en konfliktorsak – någon tar för stor credit på gruppens bekostnad.
- Individer kan också tendera att underskatta sitt eget bidrag. Detta kan vara ett sätt att värna om sammanhållningen (sociocentrism).
- Grupper kan också enas kring att överskatta sin egen förmåga/eget bidrag samtidigt som andra grupper nedvärderas. Ett sätt att stärka sammanhållningen i den egna gruppen, samtidigt som risken för mellangruppskonflikt ökar.
Maktkamp om hur relationen mellan medlemmar ska definieras
När gruppen strävar efter att samordna sina medlemmars uppgiftsstyrda aktiviteter, kommer vissa individer att börja hävda mer auktoritet över de andra.
De som innehar myndighets befattningar har rätt att ge order till andra som förväntas följa dessa direktiv.
När väl individer får makt över andra tenderar de att försvara sina maktkällor genom manipulation, bildandet av koalitioner, informationskontroll och favorisering.
Dessa maktprocesser inträffar med stor regelbundenhet i grupper, men de får ändå vågor av spänningar, konflikter och ilska att skölja genom gruppen
Task conflict
Task conflict
(innehållskonflikt eller saklig konflikt) Oenighet om frågor som är relevanta för gruppens erkända mål och rutiner.
Grupper och organisationer använder sådana konflikter för att göra planer, öka effektiviteten och kreativiteten, lösa problem, avgöra frågor och lösa missförstånd.
vad den skall producera och vilka arbetsmetoder som skall användas
Process conflict
(eller procedurkonflikt) Oenighet om de metoder gruppen ska använda för att slutföra sina grundläggande uppgifter, och hur de ska nå målet
Gruppmedlemmar kan känna sig osäkra på hur de ska lösa ett problem, med vissa förespråkar fortsatta diskussioner och andra för att rösta.
Gruppens ledare kan fatta beslut och initiera åtgärder utan att rådfråga gruppen; men gruppen kan bli irriterad om den nekas en möjlighet att delta i beslutsfattandet.
Medlemmar ogillar hur roller har fördelats inom gruppen, och de försöker ändra sina positioner och ansvarsområden.
Medlemmar som tilldelas särskilda uppgifter gör dem inte eller de gör dem mycket dåligt. Medlemmarna är oense om hur de ska arbeta tillsammans
dess spelregler rörande beslutsfattande, ledarskap, samtalsformer, medlemmarnas förväntade bidrag osv.
Fördelar med task och process conflicts
När grupper är oense om sakfrågor och om process, som de ofta gör, eliminerar en lösning av dessa meningsskiljaktigheter problem som kan undergräva deras prestation i framtiden. Gruppmedlemmar måste förstå varandras perspektiv, och en sådan förståelse fördjupas ibland när konflikter har dykt upp, konfronterats och lösts.
Om grupper aldrig konfronterar sina olikheter och meningsskiljaktigheter och löser dem, kan de upptäcka att sammanhållning och effektivitet alltid undviker dem
Men både innehåll och processkonflikter, om de inte hanteras skickligt av gruppens medlemmar, kommer att destabilisera gruppen och undergräva dess prestation.
Personkonflikter
Relationship conflict = Interpersonell oenighet som uppstår när gruppmedlemmar ogillar varandra.
Personliga gillande och ogillar leder inte alltid till gruppkonflikter, men folk nämner ofta sitt missnöje för en annan gruppmedlem när de framför sina klagomål om sina grupper
I många fall förklarar människor sina konflikter genom att skylla på den andra personens negativa personliga egenskaper, såsom humör, tvångsmässighet, inkompetens, kommunikationssvårigheter och slarv.
Människor ogillar vanligtvis andra som utvärderar dem negativt, så kritik – även när den är förtjänt – kan skapa konflikter.
Gruppmedlemmar som behandlar andra orättvist eller är grälsjuka skapar fler konflikter än de som uppträder artigt
Personer med agreeable personligheter brukar vara omtyckta av andra, och de bidrar med ett lugn i deras grupper
