Identitet Flashcards
(20 cards)
Vad innebär “self-monitoring”?
Tendensen att konstant oroa sig över vad andra i sin omgivning tycker om en, samt att förändra sitt beteende till följd av detta i syfte att anpassa sig utefter den rådande situationen.
Beskriv fyra strategier som man kan ta till för att bli omtyckt av andra.
- Expressing liking for others: verbala (komplimanger) och icke-verbala uttryck kan öka hur omtyckt man är. Leenden är ett starkt verktyg, om man inte lyckas manipulera sitt leende i situationer som inte är genuina kan man uppfattas som falsk (farlig strategi).
- Creating similarity: Vi tenderar att tycka om likasinnade samt relativt utseendemässigt lika oss, även så triviala saker som att dela bokstäver i efternamnet. I och med detta så skapar vi dessa likheter för att öka chansen att bli omtyckt av andra.
- Making ourselves physically attractive: Generellt mer omtyckt med ett fysiskt attraktivt yttre. De anses mer ärliga, anställs i högre grad, tjänar mer (12% income difference, 1.5 extra utbildning i motsvarighet).
- Projecting modesty: “Förutspår anspråkslöshet”. Människor som förminskar sina framgångar anses mer omtycka än folk som paraderar med det. Om man skryter gör man det genom att höja de som hjälpt en till framgång och poängtera andra svagheter man har i mindre viktiga områden. Med för låg anspråkslöshet kan man anses ha låg självkänsla eller självinsikt, och om man ej känner till någons framgångar tror folk att man inte har talang.
Beskriv några av de fördelar som man har av ett attraktivt utseende.
- Mer omtyckt.
- Mer ärlig.
- Lägre böter och kortare straff
- Högre sannolikhet att bli anställd, gäller även folkvalda poster.
- Tjänar 12% mer, motsvarar 1.5 års utbildning.
- Mer eftertraktade för romantiska relationer.
- Bebisar får mer ömhet om gulligare.
Vilka skillnader i inställningen till skryt fann Holtgraves och Dulin (1994) mellan svarta och vita amerikaner?
Vita och svarta amerikaner hade samma goda inställning till icke-skrytaren, och ogillade lika mycket den grupp som skröt utan verklighetsförankring. Däremot gillade de svarta amerikanerna sanningstalande skrytaren mer än vita amerikaner.
Vilken könsskillnad i viljan att bli omtyckt har man observerat? Vad skulle denna skillnad kunna bero på?
- Den observerade skillnaden är att strävan efter att bli mer omtyckt verkar generellt viktigare för kvinnor än män. Kvinnor tenderar att le mer i sociala sammanhang, även agera mer modest och anpassar sin åsikt efter rådande situation. Dessutom är de mer måna om sitt utseende, 91% av samtliga skönhetsoperationer (USA). Mer belönande för kvinnor att vara angenäma (agreeable) samt omtyckta i sitt sammanhang.
- Även biologiska faktorer spelar roll, högre nivåer av testosteron är korrelerade med att vara konfrontativ, typ osympatiska tillvägagångssätt för att få det de vill, mindre vänliga, bryr sig mindre om andras välmående och ler mindre. Låga nivåer av testosteron är korrelerade med vänlighet, artighet, mer sympatiska tillvägagångssätt för att nå sina mål.
Hur påverkar ens maktställning benägenheten att anpassa sig efter andra? Varför är det så?
- Friendship settings: Med lägre maktställning är extra mån om att bli omtyckta av de med högre maktställning.
- Interacting with people in powerful positions: De med högre maktställning är mindre fokuserade på att få andra att gilla dem.
Vad är ”multiple audience dilemma” och hur kan detta dilemma hanteras?
Man vill behaga flera grupper samtidigt. För att hantera detta vill man segregera grupperna, alternativt väga vilken grupp som är viktigare att behaga. Om båda grupperna måste behagas samtidigt, kan man väva samman informationerna som respektive grupp besitter om en själv till en och samma för en förstärkt effekt.
Beskriv fyra strategier som man kan ta till för att övertala andra om sin kompetens.
Self-promotion: Försök att få andra att se oss som kompetenta.
- Stage performances: Då framgångar inte alltid observeras kan man vilja iscensätta en situation där framgången är offentligt synliggjord. Detta görs inte om man själv anser sig inkompetent, för att inte misslyckas offentligt.
- Claiming competence: Verbal förmedling av kompetens. Fungerar väl när de är välkomna, men mindre bra när de framstår som skrytsamt då det kan leda till att man blir mindre omtyckt.
- Using the trappings of competence: Använder rekvisita och vanor som associeras med kompetens för att som framstå som mer kompetent, exempelvis att ha lite fritid och se ut som en kliniker.
- Making excuses claiming obstacles: Genom att ge ursäkter så tar man höjd för sina misslyckanden, detta kan ske både innan och efter en händelse.
Vad innebär ”self-handicapping”? Ge ett konkret exempel.
Self-handicapping: The behavior of withdrawing effort or creating obstacles to one’s future successes.
- Skapar omständigheter som försämrar ens förmåga att demonstrera sann kompetens. Sannolikheten att folk tillskriver misstaget till en själv och ens inkompetens minskar.
- Ex: studie med enhancing/impairing drug. De som utförde ett svårare test och fått positiv återkoppling, tog i större utsträckning impairing drug för att ha något att skylla på vid ett eventuellt misslyckande. Män gjorde det mer än kvinnor, kanske för att de i större utsträckning inte vill misslyckas framför andra eller framställa sig själva som inkompetenta.
Beskriv två faktorer som ökar risken för self-handicapping.
- Vissa människor är mer benägna än andra att self-handicap. Individer med skör självkänsla kring deras egenskaper(effectiveness) är mer benägna att självsabotera, detsamma gäller de med stark vilja att demonstrera sin kompetens.
- Individer med låg och hög självkänsla gör detta, men av olika anledningar. De med hög vill förstärka sina fördelaktiga egenskaper, och de med låg vill skydda sina mindre fördelaktiga egenskaper från misslyckande.
Varför är self-handicapping en så pass ”bra” strategi?
Vårt behov av att uppfattas som kompetenta leder till mindre exponering av situationer där kompetenta egenskaper belyses - därför är det en paradox, men mindre exponering leder till mindre risk att verka inkompetent (vilket upprätthåller bilden av kompetens, men hindrar att uppnå nya framgångar).
Vad är ”competence motivation”? Beskriv de två huvudsakliga orsakerna till varför vissa personer har en hög ”competence motivation”.
Strävan efter att prestera effektivt.
- Intrinsic: inre strävan efter att ses som kompetent, att uppnå expertis ses som intressant och utmanande.
- Extrinsic: yttre faktorer som kan stärka den offentliga bilden av en själv.
Beskriv någon beteendeeffekt av blyghet som man identifierat i forskning.
- Shyness: The tendency to feel tense, worried, or awkward in novel social situations and with unfamiliar people.
- Undvika nya sociala situationer, dejta mindre, föredrar att arbeta ensamma samt tenderar att välja sittplatser långt bak eller mot sidorna i ett klassrum.
Beskriv fyra strategier som man kan ta till för att ge sken av status och makt.
- Display the artifacts of status and power: Genom att ta till föremål som associeras med hög status inom vissa områden/yrken så framställs man som högt uppsatt inom sagda område (ex ekonomiskt välbärgad).
- Conspicuous consumption: Hög konsumtion av specifika varor och tjänster signalerar rikedom. Högt välstånd genom spenderar på “rätt” bilar och hus, medan lägre välstånd spenderar på varor av märken generellt.
- Associate with people of status and power: Tex att associera sig själv med ett vinnande lag.
- Status and power in non-verbal expressions: Kroppsspråk (handrörelser, ögonkontakt och hållning). Med mer upplevd makt använder man ett avslappnad och öppet kroppsspråk för att signalera dominans.
Vad är en ”potlatch” och vad fyller den för funktion?
Att förstöra eller ge bort värdefulla tillgångar för att demonstrera välstånd och makt.
Vad innebär ”basking in reflected glory”? Ge ett konkret exempel.
Basking in reflected glory: The process of associating ourselves with successful, high-status others or events.
- Tex. associera sig med ett vinnande lag - “Vi vann” vs “dem förlorade”.
Vad innebär ”cutting off reflected failure”? Ge ett konkret exempel.
Cutting off reflected failure: The process of distancing ourselves from
unsuccessful, low-status others or events.
- Tex. ta avstånd/distansera sig från “förlorare”
Beskriv vilka skillnader man observerat i kroppsspråk (t.ex. ögonkontakt) mellan personer med hög respektive lägre status.
Visual dominance behavior: individer med högre status söker ögonkontakt när de talar med någon, men låter blicken vandra när de lyssnar till sin motpart. Individer med låg status söker alltid blicken till sin motpart med högre status samt signalerar detta med sin hållning.
Beskriv könsskillnaden man observerat vad gäller dominansbeteende. Vad kan det finnas för orsaker till denna könsskillnad?
- Män använder fler strategier för att framställas med hög status och makt.
- “Men are better at gaining control over conversations and arguments, often by interrupting and drowning out others.
- Men are also more likely to engage in high-status visual dominance behavior. That is, they tend to maintain eye contact with their audience when speaking but pay less attention when listening. Women show the opposite pattern, minimizing eye contact when speaking and paying rapt attention when listening.
- Men are more likely than women to present their professional status and financial standing in personal ads.
- Men are more likely than women to signal their status by conspicuously spending on luxurious and publicly observable goods, especially when in a romantic frame of mind
- And men are more likely than women to respond to an insult with physical aggression”
Beskriv (med upplägg och huvudsakliga resultat) Berglas och Jones undersökning om self-handicapping
Ex: studie med enhancing/impairing drug. De som utförde ett svårare test och fått positiv återkoppling, tog i större utsträckning impairing drug för att ha något att skylla på vid ett eventuellt misslyckande. Män gjorde det mer än kvinnor, kanske för att de i större utsträckning inte vill misslyckas framför andra eller framställa sig själva som inkompetenta.
