Stereotyper och fördomar

Question 1

Vad kännetecknar ”old-fashioned” och ”modern” rasism?

Answer 1

Old fashioned: Black people are not as smart as white people and they should not marry one another.
det är en dålig idé för svarta och vita att gifta sig

Modern: Diskrinering är inte längre ett problem i USA, och de senaste åren har svarta fått mer ekonomiska fördelar än vad de förtjänar.
över de åren har svarta fått mer ekonomiskt än de förtjänar

Question 2

Vilka är de psykologiska kostnaderna (psychological costs) av att vara offer för negativ stereotypisering?

Answer 2

1. Stereotype threat
   Rädsla för att bekräfta negativa stereotyper om ens grupp kan göra att man presterar sämre (t.ex. matteprov, IQ-test).
   Leder till ökad stress, självtvivel och minskad arbetsminneskapacitet.
2. Self-handicapping (självsabotage)
   Individen skapar hinder för sig själv (t.ex. “jag pluggade ändå inte”) för att ha en ursäkt om det går dåligt.
   Skyddar självkänslan men försämrar chansen att lyckas.
3. Disidentifikation
   Man slutar koppla sin identitet till områden där man riskerar att bekräfta stereotyper.
4. 😔 Ökad ångest, sänkt motivation och negativ självbild
   Stereotyper kan skapa en ständig oro för att bli dömd.
   Det kan leda till psykisk utmattning, låg självkänsla och minskad motivation.

Question 3

”Disidentification” är en möjlig effekt av stereotypisering. Vad innebär detta och vilka negativa konsekvenser kan detta för individen?

Answer 3

Avidentifiera sig med ett område där man förväntas prestera dåligt för att undvika en negativ självbild. Tex kvinnor och matte.
Skydda självkänslan kortsiktigt men försämrar möjligheter långsiktigt.

Question 4

Beskriv det minimala grupp-paradigmet (minimal group paradigm).

Answer 4

Ingroup bias: Tendensen att gynna sin egen grupp även om grupperna är slumpmässiga och betydelselösa.
Minimala grupp-paradigmet visar hur lätt människor bildar “vi och dem”-tänkande, även när grupptillhörighet är helt meningslös.
Ett experimentellt upplägg skapat i syfte att undersöka stereotyper och fördomar i en randomiserad grupp.
Brittisk studie: Kortsiktigt utan kontakt mellan gruppmedlemmar.

Question 5

Vad är huvudpoängen i Realistic Group Conflict theory?

Answer 5

Att konflikter mellan grupper, samt fördomar och stereotyper uppstår pga att olika grupper tävlar om samma resurser.

Question 6

Beskriv Social Dominance orientation.

Answer 6

En personlighetsdimension: till vilken utsträckning man tycker att sin egen grupp ska ska dominera andra.
Personer med hög SDO:
Är oftare rasistiska, sexistiska och fördomsfulla.
Vill ha en hierarkisk ordning där vissa (ofta deras egen grupp) har makt och resurser.

Question 7

På vilket/vilka sätt kan stereotypisering leda till ökad social acceptans/standard i den egna (in)gruppen?

Answer 7

1. “Vi mot dem”-effekten stärker gemenskap
   Genom att definiera en utgrupp (”de andra”) som sämre, hotfulla eller fel, framstår den egna gruppen som mer enad, trygg och överlägsen.
   Detta skapar starkare gruppidentitet, vilket leder till att man accepterar, stödjer och beundrar medlemmar i den egna gruppen mer.
2. Höjer in-gruppens status
   Genom att tillskriva utgruppen negativa egenskaper kan in-gruppen ses som mer kompetent eller värdig resurser och makt.
   Detta rättfärdigar ofta privilegier, t.ex. bättre jobb eller utbildning.
3. Ökad social acceptans inom gruppen genom konformitet
   Att uttrycka fördomar eller stereotyper som passar gruppens normer kan ge social belöning: skratt, stöd eller tillhörighet.
   Gruppen premierar de som tänker likadant och ”står upp” för gruppen, även om det innebär att man nedvärderar andra.
4. Förenklar socialt tänkande
   Stereotyper fungerar som mentala genvägar som gör det lättare att kategorisera världen.
   Genom att ”veta” hur ”de andra” är, slipper man ifrågasätta den egna gruppens världsbild – vilket skapar kognitiv stabilitet och trygghet.

Question 8

Hur kan jämförelser med andra grupper förstärka det egna självförtroendet?

Answer 8

1. Social identitetsteori (Tajfel & Turner, 1979)
   En del av vårt självförtroende kommer från grupper vi identifierar oss med (t.ex. kön, nationalitet, skola).
   Genom att jämföra vår grupp med andra, och betrakta den som bättre eller överlägsen, får vi stärkt självkänsla.
2. Nedvärdering av utgrupper (out-groups)
   Att betrakta andra grupper som sämre, latare, mindre moraliska eller mindre kompetenta hjälper oss att känna oss bättre till mods med vår egen position.
   Detta är särskilt vanligt i situationer där den egna gruppens status hotas.
3. Vi väljer jämförelser som gynnar oss
   Människor tenderar att jämföra sig uppåt när de vill förbättra sig, men nedåt när de vill känna sig bättre.
   Nedåtriktade jämförelser (“downward comparisons”) stärker självförtroendet genom att få oss att framstå som relativt framgångsrika eller moraliskt överlägsna.
4. Skyddar självkänslan i svåra tider
   I svåra eller hotfulla situationer kan negativa jämförelser med andra grupper fungera som psykologiskt försvar för att bevara en positiv självbild.