Attribution och social perception Flashcards
(30 cards)
Hur definieras ”social kognition”?
“The process of thinking about and making sense of oneself and others.”
Vilka fyra processer ingår i social kognition, enligt Kenrick et al.?
(1) Attention: Selecting information,
(2) Interpretation: Giving information meaning,
(3) Judgement: Using information to form impressions and make decisions,
(4) Memory: Storing information for future use.
Vad fann Giner-Sorolla och Chaiken (1994) i sin studie om synen på hur Israel-Palestina-konflikten presenteras i media?
“ In one study by Roger Giner-Sorolla and Shelley Chaiken (1994), individuals having pro-Israeli or pro-Palestinian views watched identical news broadcasts of an Israeli–Palestinian confrontation but interpreted these broadcasts quite differently: Pro-Israeli students thought the broadcasts favored the Palestinians, whereas pro-Palestinian students thought the same presentations favored the Israelis. Throughout this chapter, we’ll encounter various factors that influence how people interpret events.”
Vilka tre huvudsakliga, och varierande, mål kan vår sociala kognition sägas ha, enligt Kenrick et al.?
- Conserving mental effort- when expectations are clearly incompatible with the information available to us, we rely on them less.
- Managing self-image.
- Seeking an accurate understanding.
Beskriv, med konkreta exempel, minst två av de strategier som Kenrick et al. beskriver som vi människor använder oss av för att minska på den mentala ansträngningen.
- Availability heuristics
A mental shortcut people use to estimate the likelihood of an event by the ease with which instances of that event come to mind. - Representative heuristics
A mental shortcut people use to classify something as belonging to a certain category to the extent that it is similar to a typical case from that category. - Anchoring and adjustments heuristics
A mental shortcut through which people begin with a rough estimation as a starting point and then adjust this estimate to take into account unique characteristics of the present situation.
Beskriv, med exempel, hur förväntningar kan påverka tre av de processer som ingår i social kognition.
- Vi tolkar situationer som är till fördel för våra förväntningar.
- Vi tolkar situationer för att behålla våra fördomar samt fördelen av dessa.
- Vi minns människor och situationer som går i linje med våra förväntningar.
Ge ett exempel på själuppfyllande profetior som man påvisat i experiment.
“Felaktiga förväntningar leder till handlingar som uppfyller dessa förväntningar”.
- Ex: Barn som förväntas prestera väl presterar väl, medan barn som antas prestera dåligt presterar sämre. Beror på både förväntningar, miljö och tillgångar (ex. material och resurser).
Vilken typ av manipulation verkar göra människor mindre sårbara för självuppfyllande profetior, enligt Smith et al.s (1997) experiment?
Enligt Smith et al. (1997) visade deras experiment att människor blir mindre sårbara för självuppfyllande profetior om de först får en manipulation som aktiverar deras motivation att vara korrekta eller rättvisa.
- Vad innebär det?
När människor motiveras att tänka mer noggrant och objektivt – till exempel genom att bli påminda om vikten av rättvisa bedömningar eller att deras åsikt kommer ha verkliga konsekvenser – minskar deras benägenhet att låta förväntningar styra deras beteende på ett självuppfyllande sätt. - Exempel från experimentet:
Deltagare som trodde att deras bedömningar skulle påverka någon annans liv i verkligheten blev mer noggrannaoch mindre styrda av förutfattade meningar.
Det minskade risken att de omedvetet behandlade andra i linje med sina egna (felaktiga) förväntningar, vilket annars kan skapa självuppfyllande profetior.
✔️ Slutsats:
→ Att aktivera motivationen att vara rättvis och korrekt kan skydda människor mot att omedvetet bidra till att deras egna förväntningar slår in.
Vad innebär ”det fundamentala attributionsfelet”?
FAE=Correspondence bias: Tendensen att överdriva vikten av interna faktorer vid eget beteende, och underskatta vikten av externa faktorer vid förklaring av andras beteenden.
Beskriv (med tillvägagångssätt och resultat) Jones & Harris (1967) experiment som visar på det fundamentala attributionsfelet.
När studenter skrev debattartiklar och andra läser dessa, pro-och anti-castro:
1. “De fick välja om de skulle skriva pro/vs anti castro”
2. “Personen blev tvingad.”
- När personen läst texten fick de skatta från 10-70 hur pro-castro texten var. De i (1) ansågs mer reflektiva av faktiska åsikter. (2) mindre skillnad mellan grupperna, men hänsyn till externa faktorer beaktas ändå inte. - man förväntar sig att det ska vara 50/50, men eftersom man omedvetet bedömer efter handlingar och inte egentligen beaktar externa faktorer, dvs potentiellt blev tvingad. Man underskattar vikten av externa faktorer - i det här fallet slumpen/tilldelning.
Vilka kulturella skillnader har man påvisat vad gäller människors benägenhet att förklara beteende med interna faktorer (= personlighet)?
De västerländska individualistiska samhällena gör detta i större utsträckning än samhällen där individen ser sig själv som en del av det sociala sammanhanget till större del.
Vad innebär ”availability heuristic”? Ge ett konkret exempel.
En mental genväg fungerar så att det fenomen som är mest tillgängligt för hjärnan är det som vi anser vara mest sannolikt. Exempelvis anser vi sannolikheten att dö genom mord som större än sannolikheten att dö av diabetes till följd av hur ofta mord talas om i vardagen, bland annat av media.
Vad innebär ”false consensus effect”? Ge ett konkret exempel.
Tendensen att överdriva frekvensen av ens egna tankar och val. Detta exemplifieras genom studien då individer tillfrågades om de kunde tänka sig att bära runt en sandwich-board på campus. Fördelningen var ca 60/40 för detta. De som skattade fick sedan bedöma huruvida de trodde att någon annan skulle göra detta eller ej. Om man svarade ja var chansen stor att man trodde att nästa person också skulle göra det, och vice versa.
Möjliga förklaringar:
1. Vid brist på annan information ser vi oss själva som ankaret för denna situation.
2. Tolkningen följs av ett adjustment men detta är ofta för litet, oavsett om det handlar om över- eller underdrift.
3. Vi vill inte se oss själva som avvikande.
Vad innebär ”anchoring and adjustment heuristic”? Ge ett konkret exempel.
Går hand i hand med “false consensus effect”. Individ utgår från sig själv, anchor, och gör sedan ett adjustment i syfte att ta höjd för eventuella skillnader. Exempelvis vid skattning av ett tentaresultat utgår man från snittet från tidigare tentor och gör ett adjustment. Detta sparar oss tid, dock väljs ofta ett felaktigt anchor och ett för litet adjustment sker för att detta ska vara representativt.
Beskriv på vilket sätt fysiologisk arousal kan påverka vårt sätt att tänka.
Ökad arousalnivå leder till aktivering av mentala genvägar vid tänkande. Exempelvis är sannolikheten stor att man förlitar sig på fördomar och förväntningar och “faller för” availability heuristic som låter en ignorera andra möjliga förklaringar eller alternativ. Arousalnivån blir ett filter för annan information, vilket förenklar hur vi ser på situationer eller fattar beslut. Försvårar ett komplext tänkande.
Beskriv på vilket sätt tid på dygnet kan påverka vårt sätt att tänka.
Vår kognitiva kapacitet förändras utifrån vår cirkadiska cykel. Hypotesen lyder: om man är en morgonmänniska peakar den kognitiva förmågan tidigt och man tenderar att använda mentala genvägar senare på kvällen. Om man är en kvällsmänniska peakar den kognitiva förmågan på kvällen, och mentala genvägar görs på morgonen. Användningen av dessa genvägar ökar alltså om vi har en hög arousalnivå eller befinner oss på en del av den cirkadiska cykeln som är individuellt utmanande.
Beskriv på vilket sätt tidspress kan påverka vårt sätt att tänka.
Tidspress ökar användningen av mentala genvägar. Vid överväldigande arbetsbörda och för lite tid, används dessa för att skapa oss tid.
Beskriv fyra ”knep” som vi människor använder oss av för att upprätthålla/skaffa en positiv självbild.
- Social comparison: Människor jämför sig med andra för att forma en bild av sig själv. Exempelvis jämför man egna egenskaper eller känslor med andra som upplevt eller mår sämre än en själv (downward social comparison), vilket ökar självkänslan och kan underlätta processandet av egna svåra situationer. Vidare sker jämförelser mot andra som har det eller mår bättre (upwards social comparison). Det finns risker med detta då konsekvensen kan bli att jämförelsen genererar en låg självkänsla gentemot den andra “bättre/smartare/starkare” individen, men det kan samtidigt vara gynnsamt om det ökar motivationen eller om man upplever sig likställd med de andra.
- Self-serving attributions: Tillämpar interna förklaringar vid lyckade prestationer och externa faktorer som förklaring till de sämre prestationerna (self-serving-bias). Dessa “attributioner” (tillämpningar) är lättillgängliga för människan. Hur vi värderar diverse egenskaper är till vår fördel om vi anser oss besitta de egenskaper vi anser är de mest värdefulla att ha, vilket bidrar till en ökad självkänsla. “I have what is important”.
- Exaggerating our strengths and diminishing our weaknesses:
Generellt värderar vi egenskaper hos andra högt som vi själva anser oss själva besitta. Detsamma gäller för de egenskaper vi värderar lågt. - Believing we have control: För att bevara vår självkänsla är känslan att ha kontroll över en situation av stor vikt. Perception of control- en illusion vi skapar för att känna att en situation/ett beslut ligger i våra händer. Detta kan vara adaptivt om vi anser att en situation kräver ett självförtroende som är till följd av känslan att vi har kontroll över en situation, exempelvis vid träning. Vid en stark känsla av att situationen om ens egen hälsa ligger i egna händer, är sannolikheten stor att man är mer aktivt mån om sin hälsa.
Vad innebär ”self-serving bias”? Ge ett konkret exempel.
Vid en godkänd tenta klappar man sig på axeln och anser att det var ens egen förtjänst, medan en underkänd tenta berodde på externa faktorer som exempelvis utformningen av tentan eller dålig undervisning.
Ge två möjliga förklaringar till varför vi människor ägnar oss åt ”self-serving bias”.
- Grundar sig i de förväntningar vi har på oss själva. Vi förväntar oss att lyckas→ det beror på egna förmågor, vi förväntar oss inte att misslyckas→ ett misslyckande måste vara på grund av något annat än en själv.
- Ökar vår självkänsla. Att ta cred för framgång är positivt för vår självkänsla.
Beskriv sambandet mellan hur vi människor värderar olika egenskaper och i vilken utsträckning vi anser att vi själva besitter dem.
Generellt värderar vi egenskaper hos andra högt som vi själva anser oss själva besitta. Detsamma gäller för de egenskaper vi värderar lågt. Hur vi värderar diverse egenskaper är till vår fördel om vi anser oss besitta de egenskaper vi anser är de mest värdefulla att ha, vilket bidrar till en ökad självkänsla. “I have what is important”.
Beskriv sambandet mellan upplevd kontroll och hälsa.
En individ med starkt upplevd kontroll menar att situationer och beslut vilar i individens händer, även hälsa. Om man anser att hälsan är något man själv har kontroll över, kommer åtgärder som främjar hälsa utföras i större utsträckning hos dessa individer jämfört med individer som inte upplever samma starka kontroll.
Beskriv hur man i undersökningar sett att människor reagerar på hot mot sin självkänsla.
Leder till ökade åtgärder som bevarar självkänslan. Exempelvis genom att skylla en sämre prestation på externa faktorer, eller genom down social comparison för att förhöja den situation vi befinner oss i.
Beskriv (med upplägg och resultat) Greenberg et al.s (1990) undersökning om hur tankar på döden påverkar bedömningen av andra människor.
- Tankar på ens egen död hotar självkänslan.
- Studenter med kristen tro blev påminda om deras dödlighet genom att de fick berätta vad de tror kommer hända efter döden samt hur de känner när de tänker på sin egen död. En annan grupp fick svara på samma frågor utan att inledningsvis bli påminda om deras egen dödlighet. Därefter presenterades de för en tidigare okänd person som utgav sig för att vara kristen eller jude. Samtliga studenter återgav sina intryck av denna person. Personen skattades som mer “fördelaktig” av de kristna studenter som blivit påminda om deras egen dödlighet. Detta går i linje med Greenbergs hypotes som menar att hot mot självkänsla leder till att man söker sig mot egna värderingar hos andra människor, det genererar trygghet (self-protection efforts).
