Konformitet 2 Flashcards
(30 cards)
Beskriv fyra faktorer som kan påverka vilka attityder man har.
- Classical conditioning: association personer eller objekt med positiva och negativa stimuli.
- Operant conditioning: association mellan bestraffning eller belöning vid beteende.
- Observational learning: inlärning genom observation
- Heredity: genetisk aspekt av inlärning. Stark vid politiska och religiösa frågor.
Vad skiljer en stark attityd från en svag?
- Stark attityd predicerar beteende.
- Mer stabila än svaga.
- Mindre formbar jämf med svag attityd mot övertalning.
Vad menas med att en attityd är ”embedded”? Ge ett konkret exempel.
Attityden går mer i linje med personens värderingar och sociala identitet. En stark åsikt är mer embedded med personen i sig.
a) Commitment - är en kvalité vid stark attityd, som skyddar mot motsägelsefull information
b) Embeddedness - spiraler/ankare (en till kvalité vid stark attityd) till en variation av change-resistant features of the self - (1) related attitudes, (2) värderingar, (3) social identitet & (4) related beliefs.
Beskriv tre faktorer som stärker sambandet mellan attityder och beteende.
- Knowledge: Kunskap ökar sannolikheten att våra relevanta attityder och beteenden överensstämmer. Mängden kunskap (1) och direkta karaktär (2) är de två aspekter som stärker länken mellan intention och beteende (intention and action).
- Personal Relevance: Någons attityd angående ett ämne kommer att vara en bättre prediktiv markör för någons handlingar när ämnet är personligt relevant.
- Attitude Accessibility: En attityd är tillgänglig i den utsträckning som den snabbt dyker upp i tanken. Och en mycket lättillgänglig attityd har större sannolikhet att leda till handlingar som är i linje med den.
Vad säger ”theory of planned behavior”? Ge ett konkret exempel.
“Det som förutspår ett beteende är individens intention till beteendet, omfattande attityden till det, subjektiva normer för beteendet och upplevd kontroll över beteendet”
Beskriv ett konkret exempel på en undersökning med ”after-only design”. Varför är detta upplägg ibland att föredra framför en undersökning med ”before-after design” när det gäller forskning om övertalning?
“Afters-only design” är en typ av nonreactive measurement (measurement that does not change subject’s responses while recording them) som mäter övertalning genom att mäta attityder enbart efter övertalningsförsöket. (Before-after design mäter både innan och efter)
Vad säger ”the cognitive response model”?
“Det som avgör om ett budskap är övertygande eller inte är inte själva budskapen utan de tankar som väcks hos mottagaren när de hör budskapet.” (chat)
Hur kan man minska sannolikheten för att folk tänker ut motargument medan de lyssnar på ett påstående?
- Människor kommer vanligtvis med färre motargument mot en ståndpunkt om de får veta att en expert står bakom den.
- Andra metoder för att minska motargumentation har också visat sig effektiva: Om man ger publiken lite tid att formulera motargument, eller ger dem distraherande eller mentalt krävande uppgifter, minskar deras förmåga att argumentera emot – vilket gör dem mer mottagliga för övertalning.
Vad innebär ”the inoculation procedure”? Ge ett konkret exempel.
“En teknik som ökar motståndskraften till starka argument genom att inleda med ett svagt och bräckligt argument.”
Genom att ge en svag version av ett motargument, tillsammans med svar på det, förbereds personen på att stå emot starkare övertalningsförsök i framtiden.
1. Du exponeras för ett lättare eller försvagat motargument.
2. Du får samtidigt hjälp att försvara din ståndpunkt.
3. När du senare möter ett riktigt övertalningsförsök, är du mentalt förberedd och mindre mottaglig.
Vad innebär ”central” respektive ”perifer” bearbetning av information? När tenderar man att använda den ena respektive den andra typen av bearbetning?
- Central bearbetning: fokus på argumenten och dess kvalitet. Man tenderar att använda sig av denna då man är högt motiverad samt anser det viktigt att ha rätt. Om övertalningen lyckas är den ihållande.
- Perifer bearbetning: fokus på ytliga faktorer (ex utseende hos övertalaren). Mer benägna att använda detta när vi agerar automatiskt, har låg motivation, ej besitter kunskap inom området eller inte bryr oss om att ha rätt eller fel.
Beskriv tre faktorer som ökar sannolikheten för central bearbetning av information.
- Motivation - t.ex. personlig relevans → Ju mer ett ämne berör oss personligen, desto mer motiverade blir vi att analysera innehållet noggrant.
- Need for cognition - behov av att tänka djupt
→ Personer som har ett starkare behov av att tänka djupt och analysera (kognitivt engagerade) väljer oftare central bearbetning, även om ämnet inte är personligen relevant. - Ability - förmåga att bearbeta information
→ Kräver t.ex. tillräcklig tid, koncentration, och förståelse. Om personen är stressad, distraherad eller ointresserad, ökar risken för perifer bearbetning.
Vad innebär ”need for cognition”?
The tendency to enjoy and engage in deliberative thought.
Beskriv tre motiv till att ändra på sina åsikter.
- För att ha en mer konkret bild av världen
- För att vara konsekvent med sig själv
- För att uppnå social acceptans och godkännande
Beskriv några tumregler som vi tar till för att avgöra om ett visst påstående är sant eller inte.
- Tillförlitliga kommunikatörer har trovärdighet.
- Andras responser används för att avgöra huruvida ett påstående är sant eller inte.
- Availability heuristic- tillgängligheten av en idé påverkar avgörandet.
Beskriv de två kriterier som bör vara uppfyllda för att en person skall vara en övertygande kommunikatör.
(1) Expertis och (2) trovärdighet
Beskriv vad man kan göra för att framstå som en trovärdig (trustworthy) kommunikatör.
- Kommunikatörens ärlighet och avsaknad av partiskhet.
- ge intryck av att budskapet inte är till för att förändra mottagarens attityd i syfte att gynna kommunikatörens egna intressen, utan snarare för att informera publiken korrekt. - Ta upp båda sidor av ett argument.
- Redogöra för både för- och nackdelar skapar ett intryck av ärlighet och opartiskhet.
- argumentera mot sina egna intressen ökar förtroendet.
Hur kan man gå tillväga för att göra en viss idé mer kognitivt tillgänglig? Ge ett exempel på hur detta kan påverka beteendet.
Två metoder kan användas för att göra något mer kognitivt tillgängligt:
1. Presentera idén flera gånger
- Upprepade påståenden upplevs mer valida
- Efter en idé presenteras flera gånger upplevs den mer familjär och lättare att föreställa, vilket gör så den uppfattas som mer sann
2. Att be en grupp att mentalt föreställa sig en idé eller händelse
- ökar dess kognitiva beredskap och trovärdighet
- Efter att man har föreställt sig någonting blir det enklare att föreställa sig det nästa gång det övervägs, och upplevs därför mer sannolikt
Beskriv fyra faktorer som ökar viljan att ha en korrekt åsikt i en viss fråga.
- Issue Involvement - hur pass involverad man är påverkar hur pass mån man är om att ha rätt
- Mood - När i en sorglig kontra en glad humör, kommer du att vara särskilt motiverad att skaffa korrekta attityder och övertygelser som relaterar till den aktuella situationen – på grund av vad ditt humör säger om potentialen risk att göra fel i närmiljön
- Done deals - en viss tid när människor är mest motiverade att vara korrekta – när de bestämmer sig för vad de ska känna, tro eller göra. Efter att beslutet är taget kan dock viljan att se saker som de verkligen är ge vägen till önskan att gå vidare med det nu fattade beslutet
- Unwelcome Information - Människor tenderar ibland att bara tro på det de vill tro på. De ser ofta information som går emot deras uppfattningar som mindre trovärdig och blir därför mindre påverkade av den. Om informationen stämmer med deras egna åsikter, känns det tryggt – då granskar de inte innehållet så noga. Men om budskapet går emot deras övertygelser, blir de ofta kritiska och letar aktivt efter svagheter för att kunna säga emot. Att ifrågasätta motstridig information är inte alltid negativt, men det kan bli självdestruktivt om det sker för mycket eller reflexmässigt.
Vilken effekt har sinnesstämning på motivationen att skaffa sig korrekta uppfattningar? Ge en möjlig förklaring till denna effekt.
Mood - Således, när i en sorglig kontra en glad humör, kommer du att vara särskilt motiverad att skaffa korrekta attityder och övertygelser som relaterar till den aktuella situationen – på grund av vad ditt humör säger om potentialen risk att göra fel i närmiljön
Beskriv (med upplägg och resultat) Ditto och Lopez (1992) undersökning om hur vi reagerar på negativa testresultat.
Människor tenderar att ifrågasätta och tona ner negativ information, särskilt när den hotar deras självbild eller hälsa.
T.ex. i en studie om ett salivtest för bukspottkörtelsjukdomar (Ditto & Lopez, 1992) ifrågasatte deltagare testets tillförlitlighet mer om de fick negativa besked, och sökte fel i hur testet gjordes.
Skrämsel kan påverka människors beteende i en viss riktning, men detta kräver ofta att ytterligare ett kriterium är uppfyllt. Vad?
Om du vill övertyga med rädsla (t.ex. om farliga hastighetsgränser), så räcker det inte att skrämma – du måste också ge tydliga förslag på vad man kan göra åt problemet.
Vad säger ”the balance theory”?
Vi vill ha en genomgående balans i livet där saker är harmoniska och konsekventa. Vi vill hålla med folk vi gillar och inte hålla med folk vi inte gillar. Dessutom associera goda ting med bra människor och dåliga med människor vi ej gillar. Vid obalans upplevs kognitiva svårigheter.
Vad är kognitiv dissonans? Ge ett konkret exempel.
Vid upplevd obalans för ens värderingar, attityder och beteenden upplevs kognitiv dissonans. Störningen när dessa inte upplevs som konsekventa leder till vidtagande av åtgärder för att återinföra en balans.
Beskriv (med upplägg och resultat) Festinger och Carlsmiths (1959) undersökning om kognitiv dissonans.
Deltagarna i en tråkig studie blev erbjudna 1 eller 20 dollar för att meddela nästa deltagare att det var en rolig studie. När de sedan tillfrågades om de hade uppskattat studien, skattade de som hade fått 1 dollar högre än de som fått 20 dollar. Resultatet låter märkligt men förklaras av dissonansteorin. Den menar att de som fått 1 dollar ställs inför två dilemman:
1. “Jag talar generellt sanning.”
2. “Jag ljög av ingen anledning”
För att reducera inkonsekvensen mellan dessa alternativ är det lättaste man kan göra för att förändra sin inställning till studien självt. Dessa måste de som fick 1 dollar göra i större utsträckning än de som fick 20 dollar (eftersom att de som fick 20 generellt tyckte det var roligare).
