Introduktion Flashcards
(4 cards)
Ett växande forskningsfält inom socialpsykologin (tex Social Cognitive Neuroscience) använder neurovetenskapliga metoder för att studera socialpsykologiska frågeställningar. På vilka sätt kan neurovetenskap öka förståelsen av socialpsykologiska fenomen?
- Neurovetenskapliga metoder, som hjärnavbildning, hjälper forskare att undersöka de bakomliggande processerna för socialt beteende som annars inte går att observera direkt. Genom att studera vilka hjärnområden som aktiveras vid empati, stereotyper eller själv/andra-tänkande (t.ex. MPFC och amygdala), får man insikt i hur hjärnan stödjer social kognition och emotion. Detta möjliggör både integration (unification) mellan socialpsykologi och kognitiv neurovetenskap, och uppdelning (dissection), t.ex. mellan explicita och implicita processer.
- Det bidrar också till att förstå hur skador eller neurologiska skillnader kan påverka socialt beteende.
Om man kan förstå de neurologiska och fysiologiska bakomliggande mekanismer kan man förstå olika fenomen - varför, en skada etc.
Vad innebär det Social Kognitiva (social cognitive) perspektivet inom socialpsykologin och hur särskiljer det sig från övriga perspektiv?
Det socialkognitiva perspektivet har sin grund i kognitiv psykologi och betonar att beteende styrs av hur vi uppfattar, tolkar och minns social information. Fokus ligger alltså på mentala processer: vad vi uppmärksammar, hur vi tolkar sociala situationer, vad vi minns och hur vi använder det för att agera.
Det skiljer sig från:
- Behaviorism (social inlärning): som fokuserar på beteende genom belöning/bestraffning.
- Psykodynamiska perspektivet: som fokuserar på omedvetna konflikter och drifter.
- Sociokulturella perspektivet: som betonar kulturens påverkan på beteende.
–> Skiljer sig från behaviorismen och psykodymaniska perspektiv eftersom fokus ligger på att förstå hur vi aktivt bearbetar social information för att förstå andra och oss själva.
Vad menas med att socialbeteenden är målinriktade (goal directed)? Exemplifiera.
Socialt beteende är målinriktat eftersom människor ofta agerar med specifika mål i åtanke – både medvetna och omedvetna. Exempel på sådana mål är att skapa relationer, förstå andra och sig själv, få status eller attrahera en partner. Dessa kortsiktiga mål hänger ofta ihop med mer grundläggande, långsiktiga motiv, som evolutionära drifter för överlevnad och reproduktion.
Ex: kan någon hjälpa en vän (omedvetet) i syfte att stärka sin sociala tillhörighet.
Målet är ofta specificerat och kan målen även vara omedvetna?
Beskriv kortfattat den så kallade reproducerbarhetskrisen (”replication crisis”) inom psykologin och ange två omdiskuterade skäl till dess uppkomst.
Reproduktionskrisen inom psykologin handlar om att många psykologiska studier inte går att upprepa med samma resultat, vilket väcker tvivel om deras trovärdighet. Detta beror bland annat på:
1. P-hacking – forskare “gräver” i data tills de hittar statistiskt signifikanta resultat.
2. Publiceringsbias / skrivbordslådan – bara positiva eller nya resultat publiceras, medan studier utan effekt (null-resultat) göms undan.
- Andra faktorer: små urval, dålig statistisk styrka, selektiv rapportering.
- En stor andel av forskning inom psykologi gick ej att reproducera. Bredden av ämnet leder till många olika teorier, “patchwork” av sociala fenomen.
- Kan förklaras genom: tex skrivbordslåda, p-hacking, dålig statistisk styrka
