Konformitet 1 Flashcards
(31 cards)
Vad innebär konformitet? Ge ett konkret exempel.
Anpassning av attityder, värderingar och beteenden utifrån vad man uppfattar att andra uppfattar som normalt. Anpassar utifrån sociala förutsättningar. Man följer beteenden hos andra på sitt nya jobb, och man anpassar kläder utifrån nya grupper.
Beskriv (med upplägg och resultat) Aschs experiment om längdbedömning.
Tydligt felaktiga svar och en riktig försöksdeltagare. 1% fel när man inte svarar i grupp, men 37% när man svarar i grupp där samtliga är instruerade att ha fel. Bedöm längd på streck.
Vad fann Berns et al. (2005) i sin studie om konformitet till människor respektive datorer? Ge en möjlig förklaring till resultatet.
Försöksdeltagare var uppkopplade på en dator och presenterades för extern information som var motsägelsefull i kontrast till det de såg med egna ögon. Den externa informationen kom antingen från 4 andra försöksdeltagare eller från fyra datorer. En serie med 32 separata val, var konformiteten till den externa informationen när den kom från de andra försöksdeltagare istället för datorerna. Oavsett om deltagarna och datorerna skattade lika korrekt.
Vad innebär ”foot-in-the-door” tekniken? Ge ett konkret exempel.
Foot-in-the door technique: A technique that increases compliance with a large request by first getting compliance with a smaller, related request.
Ex: “The term foot-in-the-door refers to door-to-door salespeople getting one foot in the door as a way to gain full entry.”
Beskriv de sex ”påverkansprinciper” som Cialdini kommit fram till genom sin forskning. Ge konkreta exempel.
- Reciprocation: man är mer villig att gå med på förfrågningar när man tidigare fått något från den andra parten.
- Commitment/Consistency: “Människor är mer villiga att bli rörda i en viss
riktning om de ser det som förenligt med ett befintligt åtagande. Till exempel plågas högtrycksförsäljningsföretag från dörr till dörr av vissa köpares tendens att avbryta affären efter att säljaren har lämnat och trycket att köpa inte längre finns. I träningspass deltog Cialdini, flera av dörr till dörr försäljningsföretag hävdade att de avsevärt hade minskat detta problem med ett knep som förstärker kundens känsla av personligt engagemang för försäljningen:
Istället för att låta säljaren skriva in detaljerna i kontraktet, låter de kunden göra det.” - Authority: folk är mer villiga att följa rekommendationer när de kommer från auktoritära personer.
- Social validation: man är mer villig att testa något när det finns bevis på att många andra gör det, speciellt när det är “lika” människor.
- Scarcity: när något är mindre tillgängligt blir det mer attraktivt. Ex: “one week sale only”
- Liking/Friendship: Folk föredrar att säga ja till dem som de känner och tycker om. Folk tenderar att köpa något från någon de känner snarare än en främling, tex MLM-schemes/pyramid-schemes.
Beskriv (med upplägg och resultat) Milgrams lydnadsexperiment.
Chat:
🧪 Upplägg – Milgrams lydnadsexperiment (1961)
Syfte:
Att undersöka hur långt vanliga människor är villiga att gå i att lyda auktoriteter, även om det innebär att skada en annan person.
Deltagare:
Vanliga manliga försökspersoner från allmänheten (i USA), som trodde att de deltog i ett minnesexperiment.
Rollfördelning (riggad):
- Deltagaren tilldelades alltid rollen som “lärare”.
- En skådespelare spelade rollen som “elev” (falsk deltagare).
- En auktoritetsfigur i vit labbrock agerade experimentledare.
Scenario:
- Läraren skulle läsa upp ordpar och ge elchocker till eleven varje gång denne svarade fel.
- Elchockerna ökade gradvis i styrka: från 15 volt upp till 450 volt (dödlig nivå).
Viktigt:
- Eleven satt i ett annat rum, men hördes genom en vägg.
- Eleven (skådespelaren) gav tillgjorda skrik, bad om att avbryta, och till sist blev helt tyst.
- Läraren uppmanades att fortsätta, t.ex. med fraser som:
“Försökspersonen måste fortsätta” eller “Det är absolut nödvändigt att du fortsätter.”
📊 Resultat
- 65 % (26 av 40) av deltagarna fortsatte att ge stötar ända upp till 450 volt – trots att de trodde att eleven kunde vara allvarligt skadad eller död.
- Alla deltagare gick åtminstone till 300 volt, där eleven först vägrade svara.
- Många visade starka känslomässiga reaktioner: nervositet, svettningar, skratt av obehag, tvekande – men lydde ändå.
🎯 Slutsats
Milgram drog slutsatsen att vanliga människor är beredda att gå mycket långt i att lyda auktoriteter – även om det går emot deras egen moraliska kompass. Lydnad kan alltså vara starkare än personlig övertygelse i vissa sammanhang.
Beskriv något av Milgrams resultat som talar mot påståendet att försökspersonerna delade ut elchocker av sadism.
De löd auktoriteterna och de njöt inte av det utan visade starka stressreaktioner (svettades, skakade och skrattade nervöst), uttryckte tvivel och ifrågasatte experimentledaren samt bad att få avsluta experimentet. Vissa grät eller var synligt skakade efteråt.
Beskriv tre motiv till varför människor anpassar sig till andra människor beteende, instruktioner och önskemål.
- Informativa anledningar: I en osäker situation beter man sig som andra för att du tänker att de andra vet mer än dig - och du vill göra rätt
- Normativa anledningar: man beter sig som andra för att följa normer och bli accepterad av allmänheten, till exempel klä sig som en grupp människor för att bli vän med dem.
- Spegelneuron (lydnad/auktoritet): aktivitet i samma neuroner när man observerar ett beteende som när man utför det själv. Du följer din chefs order på jobbet, även om du själv skulle ha gjort det på ett annat sätt.
Beskriv två olika typer av auktoriteter.
- Authority as experts: auktoritära personer ses som innehavare av mycket kunskap, de bör veta vad som är bäst att göra eller vilket beslut som är bäst att fatta, därför är det klokt att själv följa dessa. Litar på experternas omdöme.
- Agents of influence: de ses som goda källor till beslutsfattande, man följer råd från de som uppfattas ansvariga och kompetenta. Ledare.
På vilket sätt påverkar personers utbildningsgrad deras benägenhet att lyda auktoriteter? Ge en möjlig förklaring till varför det är så.
Samband mellan hög utbildningsgrad och vara mindre benägen att blint lyda auktoriteter.
Vad innebär ”social validation”? Ge ett konkret exempel.
Vi fattar beslut efter andras åsikter och beslut. Exempelvis är chansen stor att vi kommer uppskatta en restaurang om vi vet att många av våra vänner rekommenderat den.
Ge ett konkret exempel på masshysteri och ge en möjlig förklaring till varför de involverade personerna beter sig som de gör.
“Jordbävningar var ovanliga i England, så händelsen upplevdes som övernaturlig eller apokalyptisk.
- Religiösa tolkningar förstärkte skräcken – många såg det som Guds straff.
- Rykten och “profetior” spreds snabbt i tidningar och från predikanter, vilket skapade en självförstärkande rädsla.
- När människor runt en börjar bete sig panikartat, ökar sannolikheten att fler också gör det – ett exempel på emotionell smitta och konformitet.”
Beskriv några faktorer som ökar benägenheten till konformistiskt beteende.
- Consensus: När samtliga i omgivningen har samma åsikt eller fattar samma beslut är det svårare att gå mot gruppen. Man går inte mot majoriteten.
- Similarity: Rädsla för att sticka ut normativ konformitet. Om det är viktigt att passa in (t.ex. i en vänskapsgrupp eller i offentlig miljö), ökar benägenheten att följa normen. - Detta är normativ konformitet – vi vill bli accepterade, inte avvisade.
- Gruppens storlek: Konformitet ökar när gruppen består av 3–5 personer. Efter det planar effekten ut – fler personer ger inte nödvändigtvis mer påverkan.
- Osäker eller svår uppgift: När vi är osäkra eller uppgiften är komplex eller oklar, litar vi mer på andras omdöme. - Det leder till informativ konformitet, vi tror att de andra har rätt.
- Gruppens status eller kompetens: Vi anpassar oss lättare till grupper eller personer som har hög status, expertis eller inflytande. Ex: Vi litar mer på en forskargrupp än på en slumpmässig samling människor.
- Kulturella faktorer: I kollektivistiska kulturer (t.ex. många asiatiska länder) är konformitet ofta högre, eftersom gruppharmoni värderas högt. I individualistiska kulturer (t.ex. Sverige, USA) är det mer accepterat att “gå sin egen väg” – men konformitet förekommer ändå.
Beskriv ”sheep & goats” taktiken som använts t.ex. av moonsekten.
Man separerade på grupperna för att “goats” inte skulle influera “sheep”. Eftersom “goats” var mer benägna att ifrågasätta.
Vad säger ”normen om reciprocitet”?
Man är mer benägen att ge tillbaka ett beteende som man tagit emot.
Vad innebär ”door-in-the-face” tekniken? Ge en möjlig förklaring till varför den här tekniken fungerar. Ge ett konkret exempel.
Door-in-the-face technique A technique that increases compliance by beginning with a large favor likely to be rejected and then retreating to a more moderate favor.
“Om någon först ber om något stort, men sedan backar och ber om något mindre, uppfattas det som att personen kompromissar. Då känner vi – på grund av normen om ömsesidighet – att vi också bör kompromissa, genom att gå med på det mindre önskemålet.”
Vad innebär “that’s-not-all” -tekniken? Ge en möjlig förklaring till varför den här tekniken fungerar. Ge ett konkret exempel.
That’s-not-all technique A technique that increases compliance by “sweetening” an offer with additional benefits.
-Tekniken är gynnsam förutsatt att man får tillbaka den goda tjänsten vid ett annat tillfälle.
Ex: “Jerry Burger (1986) fann att den här metoden var effektiv för att sälja bakverk under en bakförsäljning på ett universitetscampus. Först angav försäljaren ett pris på 1 dollar styck för muffins, men innan kunderna hann svara, lade försäljaren till två kakor i erbjudandet – utan extra kostnad. Det här ledde till fler köp än att från början erbjuda en muffin och två kakor för 1 dollar (76 % jämfört med 40 %). En anledning till att tekniken fungerar är att personen som erbjuds det förbättrade avtalet känner ett behov av att återgälda tjänsten.”
På vilket sätt skiljer sig ”door-in-the-face” och ”that’s-not-all” tekniken från varandra?
Skillnaden är att personen inte hinner neka erbjudandet innan den får ett bättre erbjudande. That’s-not-all ger en oväntad bonus medan door-in-the-face uppfattas som en kompromiss.
Vilka frågor ställer man sig i Kina, Spanien, Tyskland och USA för att komma fram till om man skall hjälpa en individ som ber om hjälp med en arbetsuppgift, enligt en undersökning av Morris, Podolny och Ariel (2001)?
USA: “Vad har denna person gjort för mig tidigare”- market-based approach.
Kina: “Ställs denna fråga från någon i min närhet, speciellt från någon med hög status”- family-based approach
Spanien: “Ställs frågan av någon med koppling till mina vänner?”- friendship-based-approach
Tyskland- “Enligt de officiella reglerna och normerna, bör jag hjälpa den som frågar?”- system-based-approach
Beskriv tre personlighetsdrag som ökar benägenheten att bete sig konformistiskt.
- Desire for approval: Vissa personer är mer måna än andra om social acceptans.
- Collective sense of self: om ens bild av en själv karaktäriseras av positiva individualistiska eller positiva kollektivistiska egenskaper så ökar konformiteten av olika anledningar.
- Resistance: Motvilligheten till konformitet kan störas eller styras och därför ökar benägenheten att bete sig konformistiskt.
Vad innebär ”disrupt-then-reframe” tekniken? Ge ett konkret exempel.
Disrupt-then-reframe technique A tactic that operates to increase compliance by disrupting one’s initial, resistance-laden view of a request and quickly reframing the request in more favorable terms.
Ex: Den korta störningen gör att personen inte hinner aktivera sitt vanliga motstånd eller avslagstänk – och omformuleringen styr dem snabbt mot ett mer positivt intryck av erbjudandet.
Vad säger ”reactance” teorin? Ge ett konkret exempel.
Reactance theory Brehm’s theory that we react against threats to our freedoms by reasserting those freedoms, often by doing the opposite of what we are being pressured to do.
När någon försöker begränsa vår valfrihet – till exempel genom att säga “du får inte göra det där” eller “du måste göra så här” – så uppstår en psykologisk motreaktion. Vi känner ett behov av att återta kontrollen och visa att vi bestämmer själva.
Man har sett att program som skall lära ungdomar att säga nej, t.ex. till alkohol, kan ha en oväntad, och oönskad, effekt. Vad? Hur skulle man kunna undvika detta problem?
När man blir tillsagd att säga nej till alkohol leder det till motstånd för att bevisa vår självständighet. Respektera tonåringens frihet, försöka minska risken att hen känner sig kontrollerad (eftersom kontroll leder till reaktans) och förmåga att välja samt ge utrymme för dialog och reflektion kring riskerna med alkohol.
Genom att strukturera programmet så att det oönskade beteendet anses vara undantaget snarare än normen för beteende får man den önskade effekten av motstånd till alkohol.
Ge en möjlig förklaring till varför “foot-in-the-door”-tekniken fungerar.
Personen som svarat ja till den mindre handlingen vill vara konsekvent i sitt beteende och framställa sig själv som hjälpsam och engagerad.
