Kap 6 Produktkalkylering Flashcards Preview

Ekonomistyrning FEG100 > Kap 6 Produktkalkylering > Flashcards

Flashcards in Kap 6 Produktkalkylering Deck (21)
Loading flashcards...
1

Vad står produktkalkyl, produktkalkylering och produktkalkylsystem för?

En produktkalkyl är en sammanställning av intäkter och/eller kostnader för ett visst kalkylobjekt i en viss kalkylsituation. Produktkalkyleringen är ett företags huvudverktyg i den ekonomiska styrningen. Den är till för att fungera som ett beslutsunderlag vid t.ex. prissättning, offerter och val av produktionssätt. Det som produktkalkylen informerar om är kostnader och lönsamhet för specifika produkter.

2

Vilka exempel på kalkylobjekt kan finnas i ett företag?

Några exempel på kalkylobjekt är vara, kund, tjänst, order, projekt, aktivitet, ansvarsenhet och avdelning.

3

Vilka exempel på kalkylsituationer kan finnas i ett företag?

"Det kan handla om allt från följande: Prissättning - Vilka priser måste sättas för att kostnaderna i det långa loppet ska täckas? Vilket är det lägsta pris som kan sättar på produkt A på kort sikt? Lönsamhetsberäkning - Vilka varor, tjänster och kunder är lönsamma respektive olönsamma? Blev lönsamheten så hög som planerat? Kostnadskontroll - Hur stor blev den faktiska konstadsbesparingen i förhållande till den planerade? Varför har varor och tjänster blivit dyrare att producera eller erbjuda? Produktval - Vilken kombination av varor och/eller tjänster ska produceras och erbjudas i framtiden? Vilken kombination av produkter är mest lönsam vid fullt utnyttjad kapacitet? Köpa in eller producera själv? - Ska en kalkyöavdelning byggas upp eller ska konsulttjänster köpas in? Vilket är ekonomiskt mest fördelaktigt - egentillverkade eller inköpta reservdelar? Val av verksamhetsvolym - Vilken tillverkningsvolym ger lägst styckkostnad? Vid vilken verksamhetsvolym täcks de fasta kostnaderna?"

4

Varför ställer olika kalkylsituationer olika krav på produktkalkyler?

Varje kalkylsituation är i princip unik och därför ställs krav på situationsunika kalkyler. De relevanta ekonomiska konsekvenser som aktualiseras i olika kalkylsituationer är så pass skilda från varandra att olika kalkyler krävs för att konsekvenserna ska kunna beaktas.

5

Vad menas med rutinmässiga och icke-rutinmässiga produktkalkyler?

Rutinmässiga kalkyler = Företag arbetar med bestämda regler och rutiner för kalkylering i de kalkylsituationer som är mest frekvent förekommande. Annars upprättas särskilda kalkyler och då görs vid varje kalkyltillfälle särskilda kalkylutredningar (icke-rutinmässiga).

6

Man brukas säga att produktkalkyler bör inkludera relevanta och väsentliga ekonomiska konsekvenser. Vad menas med dessa begrepp?

Många gånger är det av rent praktiska skäl inte rimligt att utreda samtliga relevanta tänkbara ekonomiska konsekvenser utan man fokuserar då istället på de mest vesäntliga, de mest betydande rent beloppsmässigt. Därför finns det alltid en visst inslag av osäkerhet i kalkyleringen.

7

Hur definieras begreppet kostnad i externredovisningen (bokföringsmässiga grunder) respektive produktkalkylering (kalkylmässiga grunder)?

"Kostnad i externredovisningen (bokföringsmässiga grunder) Står för förbrukning eller användning av resurser alternativt för värdet av den förbrukning eller användning av resurser som aktualiseras i kalkylsituationer. Kostnad i produktkalkylering (kalkylmässiga grunder) Definieras som periodiserade utgifter."

8

Skillnaderna mellan bokföringsmässiga och kalkylmässiga kostnader kan sorteras in under tre begrepp - urval, värdering och periodisering. Vad står dessa begrepp för?

"Urval: Urvalsfrågan handlar om vilka kostnader som ska tas med i kalkyleringen vilka skiljer sig mellan kalkyl & bokföringsmässiga kostnader. De kostnader som inte ska inkluderas i kalkyleringen är bokföringsmässiga merkostnader. Värdering: Värderingsfrågan handlar om hur resurser ska värderas, dvs prissättas. När det kommer till historiska anskaffningsvärden och nuanskaffningsvärden så finns det en skillnad mellan kalkyl & bokföringsmässiga värden. För att ta hänsyn till denna skillnad i värdering byts bokföringsmässiga värden ut mot kalkylmässiga. Den externredovisningsbaserade fokuserar på anskaffningsvärdet medan produktkalkyleringen i inflationstider håller vid nuanskaffningsvärdet. I tider utan prisförändringar kan resurser kalkylmässigt värderas till anskaffningsvärde då det inte kommer finnas några skillnader mellan bokföringsmässiga och kalkylmässiga värden i det avseendet. Periodisering: Periodisering rör behandlingen av poster i tidsdimensionen. När det kommer till resurser som anskaffats och förbrukats under samma tidsperiod överensstämmer kalkyl och bokföringsmässiga rutiner. När det kommer till avskrivningar finns viktiga skillnader, där man i kalkyleringen ska använda resursernas beräknade ekonomiska livslängd vid bestämningen av avskrivningskostnaden för tillgångar. Då lagar och praxis; tex försiktighetsprincipen; påverkar den bokföringsmässiga redovisningen så brukar resurser fördelas på annan användningstid än vid fördelning på kalkylmässiga grunder (vanligtvis kortare). På kalkylmässiga grunder kan man också låta använda Research & development, som är tänkta att återbetala sig under flera perioder, som immateriella tillgångar som skrivs av på sikt istället för att kostnadsföra dessa direkt. "

9

Vad menas med bokföringsmässiga merkostnader? Ge exempel på sådana kostnader.

Bokföringsmässiga merkostnader är Bokföringsmässiga merkostnader är sådana kostnader som itne ska tas upp i kalkyleringen och kan vara verksamhetsfrämmande kostnader, bolagskatt och bokföringsmässiga ränte- och avskrivningskostnader.

10

Vad menas med kalkylmässiga merkostnader? Ge exempel på sådana kostnader.

Kalkylmässiga ränte- och avskrivningskostnader och lön i enskild firma är exempel på kalkylmässiga merkostnader.

11

Vilka exempel finns på bokföringsmässiga kostnader som överensstämmer med kalkylmässiga kostnader?

Kotnader för material, löner, hyra och energi är typexempel på kostnader som överensstämmer mellan bokföringsmässiga och kalkylmässiga kostnader.

12

Vilka två komponenter består ett företags kapitalkostnad av?

Kapitalkostnaderna består dels av kostnader för förbrukning (värdeminskning), dvs avskrivningar, dels av den ersättning företagets finansiärer kräver för lånat kapital(räntekostnader) samt investerares avkastningskrav på eget kapital.

13

Vad menas med kalkylmässig avskrivning? Varför tas den ut?

Kalkylmässig avskrivning refererar till kostnader som är associerade med förbrukning och värdeminsnking, alltså avskrivningar. speciellt när det kommer till anläggningstillgångar då de används under flera perioder. Via kalkylmässiga avskrivningar beaktas denna värdeminskning genom att det investerade kapitalet fördelas på de perioder tillgångarna används.

14

Vad menas med kalkylmässig ränta? Varför tas den ut?

Inlånat kapital (skulder) och ägarnas satnade kapital (eget kapital) kräver ränta respektive avkastning vilket benäms som kalkylmässig ränta. Varför kalkylmässig ränta tas ut är för att företaget har en kostnad för att nyttja kapitalet i verksamheten och detta ska reflekteras i produktkalkyleringen.

15

Vad menas med anskaffningsvärde och nuanskaffningsvärde i fallet med kalkylmässig avskrivning? Vad talar för respektive värderingsmetod?

"Vid värderingen av tillgångar finns följande två riktlinjer: * När prisförändringar (inflation) inte förekommer - Tillgångarna värderas till anskaffningsvärdet reducerat med avyttringsvärde (om sådant finns) * När prisförändringar (inflation) förekommer - Tillgångarna värderas till nuanskaffningsvärdet reducerad med avyttringsvärde (om sådant finns) Huvudmotivet till att använda nuanskaffningsvärde är att avskrivningarna då uttrycks i samma penningvärde övriga kostnader och att kalkyler i olika företag i samma bransch blir jämförbara."

16

Vad menas med ekonomisk livslängs i samband med kalkylmässig avskrivning?

"Den ekonomiska livslängden är den tid under vilken det är ekonomiskt försvartbart att använda tillgångarna alternativt den tid fram till vilken det är ekonomiskt fördelaktigt att byta ut en tillgång. Några faktorer som påverkar är slitage, teknisk utveckling, marknadsutveckling, drifts. och underhållskostnader, återanskaffningspriser, räntenivå och finansieringsmöjligheter. Ekonomisk livslängd skiljs från fysisk och teknisk livslängd. Fysisk livslängd menas den tid under vilken det rent fysiskt är möjligt att använda tillgångar. Teknisk livslängd menas den tid under vilken det ur kostnadssynpunkt är optimalt att använda tillgångar (den tid som ger de lägsta genomsnittliga kapital-, drift- och underhållskostnaderna)."

17

Vad menas med linjär avskrivning, degressiv avskrivning och progressiv avskrivning i samband med kalkylmässig avskrivning?

"* Linjär avskrivning innebär att tillgångar skrivs av med ett lika stort belopp varje period. Antag att nuanskaffningsvärdet på en tillgång är 10.000kr och att den ekonomiska livslängden uppskattas till fem(5) år. Den årliga avskrivningsbeloppet uppgår då till 10.000kr/5år=2.000kr. Fördelen är att den är enkel att använda medan nackdelen är att ingen hänsyn tas till att kostnader för drift, reparationer och underhåll ofta ökar med tillgångens ålder. * Degressiv avskrivning innebär att tillgångar skrivs av med efter hand sjunkande belopp över den ekonomiska livslängden, dvs mycket i början och mindre i slutet. Det innebär en strävan att göra summan av avskrivningskostnaden, driftkostnader och kostnader för reparationer och underhåll lika stor under varje period över den ekonomiska livslängden. Ett motiv för användning kan vara att investeringar i tillgångar ofta görs inför en förväntad efterfrågeökning. Det finns då ut soliditetssynpunkt skäl att göra kraftiga avskrivningar under perioder med hög försäljning och därmed mindre avskrivningar när efterfrågan sjunkit. Teknisk utveckling är också något som talar för den degressiva avskrivningsmetoden då en snabb teknisk utveckling sänker värdet på en tillgång redan från start. * Progressiv avskrivning innebär att tillgångar skrivs av med efter hand stigande belopp över den ekonomiska livslängden, dvs lite i början och mer i slutet. Förekommer inte ofta då det inte matchar den generella naturen av hur slitage och underhållskostnader fungerar. Däremot kan metoden vara lämplig när tillgångar kräver stora initiala kostnader relaterade till t.ex. installation, inkörning och utbildning, Strävan är densamma som i fallet med den degressiva avskrivningsmetode, dvs att göra summan av avskrivningskostnaden, driftskostnaden och kostnader för reparation och underhåll lika stora över den ekonomiska livslängden."

18

På vilket kapital bör kalkylmässig ränta beräknas?

"Kalkylmässig ränta beräknas på det kapital som normalt sammanhänger med verksamheten, dvs såväl anläggningstillgångar, tex fastigheter, maskiner ochinventarier, som omsättningstillgångar, t.ex. kassa kundfordringar, förråd och lager. Finansiella placeringar som värdepapper ingår INTE. Kapitalmåttet är därmed benämnt sysselsatt kapital. Räntefria skulder som leverantörsskulder, ej utbetald semesterlön och skattekredit ska iinte heller ingå i berkningen. Det kan beräknas på följande sätt: Anläggningstillgångar + omsättningstillgångar - räntefria skulder = sysselsatt kapital Eget kapital + räntebärande skulder = sysselsatt kapital Någat att tänka på är att Immateriella tillgångar, tex R&D/FoU inte brukar tas med i beräkningen och ofta kostnadsförs omedelbart. Detta för att det ofta är svårt att värdera immateriella tillgångar och svårt att fördela utgifterna relaterade till dem."

19

Hur bör kapitalet värderas vid beräkning av kalkylmässig ränta?

"*Värdering av kapitalet vid prisförändring* Anläggningstillgångar - Delas in i monetära tillgångar, t.ex. långfristiga fordringar och dotterbolagsaktier, och icke monetära tillgångar, t.ex. maskiner inventarier och byggnader. Monetära anläggningstillgångar värderas till nominellt värde. Vad gäller icke-monetära anläggningstillgångar brukar rekomenderas använda bruksvärde vid beräkningen av den kalkylämässiga räntan. Bruksvärde = tillgångens nuanskaffningsvärde minskat med hittills gjorda kalkylmässiga avskrivningar. Omsättningstillgångar - Skiljer också på monetära tillgångar, t.ex. kassa och kundfordringar, och icke-monetära tillgångar, t.ex. produkter i arbete och färdigvarulager. Monetära omsättningstillgångar värderas inte om, utan värden som anges i företagets balansräkning används. Rekomendationen är att lager, precis som vid icke-monetära anläggningstillgångar, värderas till nuanskaffningsvärde. ofta så är produktionslinan relativt kort varpå det inte brukar vara någon skillnad på nuanskaffning och anskaffningsvärdet, därför används av enkelhetens skull anskaffningsvärdet. *Värdering av kapitalet utan prisförändring* Anläggningstillgångar - Värderas enligt planenligt restvärde = Tillgångens anskaffningsvärde minskat med hittills gjorda avskrivningar. Om avskrivningar gjorda i redovisningen ger en god bild av värdeminskningen, använd då dem. Annars, använd kalkylmässiga avskrivningar som om det gällde vid prisförändring. Omsättningstillgångar = värderas till de värden till vilka de är upptagna i redovisningen."

20

Hur kan nivån på den kalkylmässiga räntan bestämmas?

"För företagets kostnad, oavsett om det handlar om anskaffning av kapital eller för använding av kapital, gäller genomsnittligt beräknad räntenivå eller marginalränta. I praktiken bestäms räntesatsen ofta som ett genomsnitt av kostnaden för lånat kapital och eget kapital. Räntenivån kan även uttrycka den räntesats till vilken företaget har möjlighet att låna kapital, den avkastningsnivå företaget har åstadkommit, den avkastningsnivå som företagets ägare kräver för att skjuta in kapital elelr den avkastningsnivå som företaget skulle få vid en alternativ användning av sitt kapital. Nominell ränta = Real ränta + Inflation Real ränta = Nominell ränta - Inflation - I tider med prisförändring baseras avskrivningar på icke-monetära tillgångarnas nuanskaffningsvärden kombinerat med att rätna beräknas med en real kapitalränta (på bruksvärden, dvs tillgångarnas nuanskaffningsvärden med avdrag för hittills gjorda avskrivningar). Detta för att undvika dubbelräkning av inflationen. - I tiden utan prisförändring är den nominella räntar lika som den reala räntan då nominell ränta = real ränta + inflation. Är inflationen 0 är dessa samma räntesats."

21

Vad menas med för- respektive efterkalkyl?

"När produktkalkyler upprättar på förhand benäms de förkalkyler. De upprättas för att göra beslutsunderlag, vid t.ex. prissättning och order/offertgivning. När produktkalkyler upprättas i efterhand kallas de istället efterkalkyler och de upprättas däremot för flera syften, bl.a. för att finna förbättringsmöjligheter i verksamheten, för att identifiera konstadsavvikelser och orsaker till dem samt för att lära sig att upprätta bättre framtida förkalkyler."