Kap 9 Bidragskalkylering Flashcards Preview

Ekonomistyrning FEG100 > Kap 9 Bidragskalkylering > Flashcards

Flashcards in Kap 9 Bidragskalkylering Deck (19)
Loading flashcards...
1

Vad står begreppet särkostnader för? Vad står begreppet samkostnader för?

"Särkostnad - Kostnader som orsakas av ett kalkylobjekt i en viss kalkylsituation. T.ex. materialkostnaden kopplad till en kundorder. Samkostnad - Kostnader som orsakas gemensamt av två eller fler kalkylobjekt i en viss kalkylsituation. T.ex. en banks lokalkostnad om banken utför fler än en tjänst i lokalen. Ett annat exempel kan vara underhålls och reparationskostnader av maskiner som tillverkar fler än en produkt då de orsakas av gemensamt av produkterna. Praktiska begreppspar: Direkta kostnader = Kostnader som påförs kalkylobjektet direkt Omkostnader = Omkostnader registreras på det sammangang eller det ställa i företaget på vilket de uppstår. Sedan påförs kostnaden på kalkylobjektet via fördelning."

2

Vilka är bidragskalkyleringens utgångspunkter?

Bidragskalkylering utmärks av en ofullständig kostnadsfördelning. Strävan är att endast inkludera de kostnader som förorsakas av kalkylobjekten, sk särkostnader.

3

Vilka är huvudargumenten för bidragskalkylering?

"- Omkostnader (samkostnader) är svåra att fördela på ett rättvisande sätt. Genom att inte fördela fasta omkostnader reducerar man godtyckligheten i kalkyleringen. - Företag har (fasta) kostnader för viss grundläggande kapacitet som på kost sikt inte påverkas av företagets handlande. De kostnader som på sikt KAN påverkas är särkostnaderna. Dräför bör endast dessa inkluderas i kalkylerna, eftersom det är de som anses uttrycka vad det kostnar att t.ex. framställa en vara eller utföra en konsulttimma. Övriga kostnader avser verksamheten i sin helhet och kan då inte på orsakslogisk grund fördelas på varje produktenhet eller konsulttimme. "

4

Vad står begreppet bidrag i bidragskalkylering för?

Begreppet Bidrag i bidragskalkylering är ett resultatmått, dvs uttrycker skillnaden mellan intäkter, benämnda särintäkter, och särkostnader. Bidragskalkyler innehåller i sin huvudform därför både intäkter och kostnader.

5

Vad menas med täckningsbidrag och vad ska täckningsbidraget täcka?

Skillnaden mellan särintäkter och särkostnader benämns Täckningsbidrag. Företagets totala täckningsbidrag, dvs bidragen från samtliga kalkylobjekt, utgör ett överskott som ska bidra till täckandet av företagets övriga kostander, dvs samkostander, och till vinsten.

6

Hur bestäms ett företags resultat vid bidragskalkylering?

"Skillnaden mellan det totala täckningsbidraget och samkostanderna utgör därmed företagets (kalkylmässiga) resultat. (Särintäkter - Särkostnader = Täckningsbidrag) (Totalt täckningsbidrag - Samkostnader = Resultat)"

7

Vad menas med ofullstäning respektive fullständig kostnadsfördelning?

"Fullständig kostnadsfördelning - Vid en fullständig kostnadsfördelning som vid självkostnadskalkylering ska företagets samtliga kostnader belasta kalkylobjekten oavsett om det kan ska på orsakslogisk grund eller inte. Detta görs via fördelningen av just omkostnaderna. Ofullständig kostnadsfördelning - Vid en ofullständig kostnadsfördelning inkluderar endast de kostnader som frorsakas av kalkylobjekten, dvs särkostnaderna, i kalkylerna. Övriga kostnader fördelas INTE ut på kalkylobjekten. Men "

8

Är bidragskalkylering ett exempel på fullständig eller ofullständig kostnadsfördelning? Förklara

Biragskalkylering är ett exempel på ofullständig kostnadsfördelning då de bara inkluderar de kostnader som förorsakas av kalkylobjekten och inte inkluderar samkostnader/omkostnader.

9

Hur kan det komma sig att ett positivt täckningsbidrag inte behöver innebära att kalkylobjektet är lönsamt?

Det räcker inte att konstatera att företagets kalkylobjekt visa positiva täckningsbidrag. På sikt måste även företagets samkostnader täckas och vinst genereras. Om fokus endast ligger på kalkylobjektens individuella täckningsbidrag riskerar företaget att gå med förlust eller att inte prestera tillräcklig vinst.

10

Vad menas med täckningsgrad?

"Ponera att en butik säljer stekpannor för 200kr st. Inköpspris är 100kr st. Täckningsbidraget blir därför 200 - 100 = 100kr. Täckningsgraden är istället ett procentuellt tal som visar hur stor del av särintäkten som bidrar till vinst. Täckningsbidrag / Särintäkt = Täckningsgrad I det här fallet är ekvationen 100kr / 200kr = 0,5 = 50%. Täckningsgraden är 50% och därmed så är 50% av försäljningspriset vinst."

11

Det finns två grundläggande metoder för bidragskalkylering, nämligen periodkalkylering och orderkalkylering. Vilka är respektive metods grunddrag?

"Periodkalkylering - Innebär att kostnaden beräknas för företagets kalkylobjekt för en viss tidsperiod. Förutsätter att företagets kalkylobjekt är av likartad karaktär. Innehåller divisionsmetoden samt ekvivalentmetoden. Orderkalkylering - Oberoende av tidsaspekt. Man beräknas kostnaden för t.ex. en kundorder eller tillverkningsserie. Används vanligtvis för att beräkna individuella kalkylobjekts totala täckningsbidrag och företagets samlade resultat. Innehåller Bidragskalkyl med rörliga och fasta särkostnader samt Stegkalkyl."

12

"Periodkalkylering - Divisionsmetoden Vilka utmärkandedrag finns för de företag i vilka Divisionsmetoden är mest lämplig att använda? Hur beräknas särkostnader, täckningsbidrag och företagets resultat med Divisionsmetoden?"

"Förutsätter att företagets kalkylobjekt är av likartad karaktär. En produktenhets eller tjänsteenhets kostnad(rörliga särkostnad) beräknas följande: (Totala rörliga kostnader för en tidsperiod / Verksamhetsvolym = Rörlig särkostnad per styck) När särintäkten och den rörliga särkostnaden för ett kalkylobjekt är kända, kan täckningsbidraget beräknas: (Särintäkter - Rörliga särkostnader = Täckningsbidrag) Resultaten (som är för hela produktionen under en tidsperiod) är sedan beräknad enligt följande: (Totalt täckningsbidrag - Samkostnader = Resultat) (siffror ska vara sammanlagda, inte bara en enhet)"

13

"Periodkalkylering - Ekvivalentmetoden Vilka utmärkande drag finns för de företag i vilka Ekvivalentmetoden är mest lämplig att använda? Hur beräknas särkostnader, täckningsbidrag och företagets resultat med Ekvivalentmetoden?"

"Förutsätter att företagets kalkylobjekt är av likartad karaktär. * Ekvivalenttal används för att ta hänsyn till de skillnader i resurskrav som finns mellan kalkylobjekten. Ekvivalenttal fastställs genom särskilda studier av verksamheten. * De andelar av företagets kostnader som ska påföras kalkylobjekten beror utöver de fastställda ekvivalenttalen även på volymen per kalkylobjekt. När ekvivalenttalen miltipliceras med volymen per kalkylobjekt erhålls den sk ekvivalentvolymen. * Vid beräkning av kostnader per kalkylobjekt divideras den framräknade ekvivalentvolymen per kalkylobjekt med den totala ekvivalentvolymen. Då erhålls de andelar av totalkostnaden (rörliga kostnader) som varje kalkylobjekt ska belastas med. * De framräknade andelar miltipliceras sedan med periodens totalkostnad. Då erhålls varje kalkylobjekts totalkostnad (rörlig särkostnad). När totalkostnadern per kalkylobjekt divideras med den verkliga volymen erhålls styckkostnaden, t.ex. kostnaden för en produktenhet."

14

Hur kan förekomsten av fasta särkostnader beaktas vid periodkalkylering?

Förekommer fasta särkostander upprättas bidragskalkyler för att beräkna dessa.

15

I divisions- och ekvivalentmetoden förekommer såväl med som utan uppdelning på ksotnadsställen. vad menas med uppdelning på kostnadsställen? Vilka motiv finns för en sådan uppdelning?

När kostnaderna uppdelas på kostnadsställen, divideras kostnadsställenas totala rörliga särkostnader med den aktuella verksamhetsvolymen. Samkostnaderna inkluderas inte i kalkylerna utan ''stannar kvar'' på kostnadsställena. Användandet av kostnadsställen kan ge information om var i företaget kostnaderna uppstår och om deras utveckling över tid på respektive kostnadsställe.

16

Inom ramen för orderkalkylering talar man bl.a. om särintäkter, rörliga och fasta särkostnader samt samkostnader. Hur kan en kalkyl med dessa komponenter se ut i en individuell kalkylsituation? För ett företag som helhet?

",+ Särintäkter - Rörliga särkostnader - Fasta särkostnader ----------------------------- = Täckningsbidrag + Totala särintäkter - Totala rörliga särkostnader - Totala fasta särkostnader ----------------------------- = Totalt täckningbidrag - Samkostnader ---------------------------- = Resultat Se Bild:"

17

Vid orderkalkylering kan kostnaderna uppdelas på kostnadsställen. Vad menas med uppdelning på kostnadsställen?

Se exempel:

18

Vilka är stegkalkylens grunddrag?

En bidragskalkyl med flera täckningsbidrag kallas Stegkalkyl. Se nedan exempel.

19

Stegkalkyler har fler användningsområden än en enkel bidragskalkyl. Vilka är dessa användningsområden?

Ger överblick över företagets särintäkter, särkostnader och täckningsbidrag för olika kalkylobjekt och för särkostnader och täckningsbidrag på olika nivåer. Kan ge information om vilka intäkter och kostander som faller bort om en produkt eller produktgrupp lägges ned. Ger företaget information om vilka effekter vissa produktgrupper osv har på resultat.