AKUT- OCH INTENSIVSJUKVÅRD Flashcards

1
Q

Ange exempel på grupper av kristalloider

A

Isotona kristalloider
Isoton kristalloid med glukos
Hyperton kristalloid
Hypoton kristalloid

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Ange exempel på isotona kristalloider. Ange också dess egenskaper, indikation och kontraindikation.

A

Isotona kristalloider – tex RingerAcetat, RingerLaktat, isoton NaCl 0.9 %

Samma koncentration osmotiska partiklar som blodet. Stannar inte länge i blodbanorna utan fyller på interstitiet då detta späder ut koncentrationen plasmaprotein –> vätska dras ut. Hjälper ändå till med att fylla upp blodvolymen.

Indikation: basal vätske-/elektrolyt behov, ersätta vätskeförlust, dehydrering (Na + buffrande effekt, får ju annars acidos), förbättra blodflöde/tryck

(Kontraindikation: hyperkalemi, Addison eller urinstopp)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Ange exempel på Isoton kristalloid med glukos. Ange också dess egenskaper, indikation och kontraindikation.

A

Isoton kristalloid med glukos – tex Rehydrex med glukos (RMG) (2.5/5%)

Indikation: Ersätter normala förluster av glukos pga fasta, RMG är ett bra underhållsdropp

Kontraindikation: behov av volymexpansion, hypovolemi  glukoset tas upp och vätska följer då med

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Ange exempel på hyperton kristalloid. Ange också dess egenskaper, indikation och kontraindikation.

A

Hyperton kristalloid – tex Hyperton NaCl 3-7%

Högre koncentration av osmotiska partiklar  vätska kommer att dras från röda blodkroppar och interstitium till blodbanan

Indikation: snabb volymexpansion, ökat intrakraniellt tryck vid skallskada (alt att man ger mannitol)

  • OBS måste snabbt åtföljas av isoton lösning för att undvika intracelllulär/interstitiell dehydrering

Kontraindikation: dehydrering (samt vid hypernatremi?)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Ange exempel på hypoton kristalloid. Ange också dess egenskaper, indikation och kontraindikation.

A

Hypoton kristalloid – tex glukos 5 % i vatten

Lägre koncentration av osmotiska partiklar  röda blodkroppar och interstitium drar åt sig vätska

Indikation: saltförgiftning eller intracellulär dehydrering = långvarig svält/törst

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad är kollodiala lösningar? Vad är syftet med dem?

A

Kolloidala lösningar: stora molekyler såsom protein, albumin, Hb. Då de är stora kan de ej passera genom kärlväggen –> drar in vätska från interstitiet och ökar blodvolymen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Ge ex på kolloidala lösningar

Indikation, vad ska man tänkta på vid användning?

A

Naturliga, tex plasma, helblod
Syntetiska, tex voluven

Indikation: akut hypovolemi
OBS används tillsammans med kristalloider. Kan ge koagulationsrubbningar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Hur ska voluven och macrodex användas och vad ska man tänka på?

A

Syntetiska: Voluven (stärkelseprodukt), Macrodex (dextraner)

Stora molekyler, tex protein, albumin, Hb som har mycket begränsad passage genom kärlväggar  drar in vätska i blodbanan = ökad blodvolym. Stannar kvar i blodbanan något dygn till skillnad från kristalloider

OBS Används i kombination med kristalloida vätskor

Indikation: akut behandling av hypovolemi

Ha i bakhuvudet att kolloida vätskor kan ge ökad blödningstendens pga koagulationsrubbningar!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vilken typ av vätska ska man ge till patienten om vid dehydrering?

A

Om patienten är dehydrerad är det viktigt att ge kristalloida vätskor för att patienten ska kunna styra upp läget själv när orsaken till dehydreringen inte finns längre. Isoton kristalloid vätska hjälper dock inte mot hypovolemi nämnvärt, i alla fall inte i korta stunden utan då behöver man något som upprätthåller sig i blodbanorna en längre stund.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Underhållsbehov för hund och katt?

A

Katt 2-3 ml/kg/h
Hund 2-6 ml/kg/h
Oftast finns färdiga listor man följer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Hur kan man i % klassa dehydrering?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Hur ska man tänka vid uppskattning av vätesketerapi?

A

Procent dehydrering i decimalform x kg kroppsvikt + pågående förluster + underhållsbehov = vätskebehov under 24 h –>dividera med 24 och få ml/h. Man bör rehydrera under 12-24 h och sedan utvärdera.

Tex katt 5 kg som är 5-8% dehydrerad, kräkningar och anorexi –> kan tex välja 6 % då:
Dehydrering: 5 x 0.06 = 0.3 liter –> 0.3 x 1000 = 300 ml
Förluster: ca 2 dl/dygn = 200 ml
Underhållsbehov: ca 10 ml/h (5 kg x 2 ml/kg/h) –>10 x 24 h = 240 ml på ett dygn
300 + 200 + 240 = 740 ml på ett dygn, 740/24 = 30.8 ml/h

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Hur chockbehandlas en hund och katt vid dehydrering?

A

Bolusdos ges under 10-15 min, detta upprepas tills behandlingsmål är uppnådda. Efter ett par bolusar brukar det bli bra. Efter att man har chockbehandlat så räknar man på dehydreringen och behandlar enligt ovan. Man kan ge isoton kristalloid eller kombination isoton kristalloid + kolloid
Katt 15 ml/kg
Hund 20 ml/kg

Tex hund 2 kg, hypovolemi, HF 170:
20 ml/kg x 2 kg = 40 ml bolus kristalloid i 10 min
Effekt: hans HF sänktes till 150, slh fortf bleka

En till bolus på 40 ml över 10 min gavs: fick HF 120, tydlig puls. Nu är hunden cirkulatoriskt ok. Det akuta problemet är löst och man behöver nu ta tag i dehydreringen:

8 % x 2 kg = 0.08 x 2 = 0.16 liter x 1000 = 160 ml (här har vi ju redan gett 40+40 = 80 ml vätska, man kan då ta 160-80 = 80..men måste ej?)
Förluster och underhållsbehov, räkna ut per timme på 24 h. Man kan tänka sig att ge glukos i droppet då denna hund ej ätit på länge

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vid vätsketerapi, hur hanteras en eventuell syrabasrubbning?

A

Dessa återgår normalt av sig själv vid vanlig vätsketerapi. Om djuret är väldigt acedotiskt kan man dock ge Na-bikarbonat eller tribonat i droppet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vilka risker finns med vätsketerapi?

A

Överhydrering

Elektrolytrubbningar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vilka symptom kan ses vid överhydrering?

A

illamående, kräkning, näsflöde, kemos (svullnad i ögonslemhinnan), lungödem, interstitiellt ödem, stasade jugularer, koagulationsrubbning, sänkt kroppstemp

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad innebär elektrolytrubbningar?

A

Snabb ändring i Na  CNS-symptom. Fälla man kan hamna i: patient med snabb hyponatremi som snabbt ges Na vätska dras från hjärnceller och ut  cellerna skrumpnar  CNS-symptom. Om tvärtom, att de har hypernatremi och vätskas upp för snabbt  hjärncellerna svullnar upp. Det är alltså viktigt att vara försiktig med natrium och inte orsaka snabba förändringar i koncentrationen!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Symptom vid hypo- och hyperkalemi?

A

Hyperkalemi  bradykardi, arrytmi

Hypokalemi  trötthet, ventroflexion (böjd nacke), magtarmsymptom. Detta kan ske då RAc inte innehåller K (enligt föreläsning på Bagarmossen, men enligt FASS innehåller det KCl). Inte lika akut som hyperK. Förutom vid urinstoppspatienter vill man egentligen ge tillskott av K då vätskorna knappt innehåller K. Man ger KCl i tex RAc.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Hur uppstår (definieras) chock? Ange fem olika typer av chock och dess kännetecken.

A

Definition: Akut uppkomst av syrebrist i vävnaden orsakad av nedsatt blodperfusion. I avsaknad av syre övergår celler till anaerob
metabolism och laktat bildas (mät i blodet!). Djuret blir acidotiskt, vilket förvärras ju längre tid som går. Syrebristen leder till cellskador, vilket i sin tur leder till nedsatt organfunktion och död. Olika typer av chock finns, men ofta är det inte ett renodlat tillstånd utan det rör sig om kombinationer.

Hypovolemisk chock
Traumatisk chock
Distribituv chock
Koardiogen chock
Obstruktiv chock
20
Q

Ange symptom vid kompenserad chock, tidig dekompenserad chock och sen dekompenserad chock.

A

Kompenserad chock: tackykardi, rosa-hyperemiska slh, crt 2s, normalt-sänkt bp, svag puls, sänkt medvetande, sänkt perifer temp

Sen dekompenserad: bradykardi, bleka slh, crt > 3 s, hypotension, svag-obefintlig puls, sänkt medvetande-medvetslös, hypotermi.

21
Q

Namnge chockorgangen

A

Chockorgan: hd GI, kt lungor

22
Q

Hur behandlas chock?

A

1) Vätskebolus
Hd: 20-40 ml/kg i 10-15 min (30 min?). Maxgiva 80-90 ml/kg iv. Kan börja med 25 % (dvs ca 20 ml/kg)
Kt: 15 ml/kg i 10-15 min. Maxgiva 50-55 ml/kg iv. Kan börja med 25 % (dvs ca 15 ml/kg)

2) Försiktig bolus vid pågående blödning, lungblödning, skalltrauma, hypotermi
Hd: 10 ml/kg
Kt 5 ml/kg
Kristalliod + kolloid 3-5 ml/kg
Sätter upp mål avseende HF, bp, slh, cert, temp. Utvärdera och omvärdera hela tiden!

3) Syrgas
4) Smärtlindring med opioid tex temgesic, metadon. OBS aldrig NSAID vid cirkulatorisk påverkan
5) Bredspektrum ab iv vid tecken på sepsis

23
Q

Vad betyder MAC? ;)

A

Medvetnande
Andning
Cirkulation

24
Q

Vad kan påverka medvetandet? Vilka symptom ska man uppmärksamma?

A

Medvetande:
Hjärnan har hög metabolism och är beroende av konstant tillförsel av syre och glukos. Om hjärnan får minskad tillförsel av energi (direkt genom skada eller indirekt genom ex chock/allmänpåverkan) kommer detta att påverka medvetandet. Kan tex bero på chock, värmeslag, trauma mot huvud , kramper eller liknande.

Uppmärksamma symptom som tex tar eller svarar inte på kontakt, tröttare än vanligt, vill inte gå, reser sig inte, förlorat medvetande, koma, kramper, nedsatt AT

25
Q

Hur bedömmer man andningen? Vad behöver man kolla på och vad ska man tänka på?

A
  • Andningsfrekvens (normalt 10-30/min), rytm, ansträngning
  • Inspiratorisk dyspné – övre luftvägar
  • Expiratorisk dyspné – nedre luftvägar
  • Pradoxal andning – titta på thoraxrörelsen: bröstkorgen faller tillbaka vid inandning p.g.a. ett löst benfragment som åker tvärtom. Eller ingen rörelse vid pneumothorax
  • Kroppshållning
  • Hundar som har svårt att andas står bredbent (viker ut armbågarna), sträcker ut halsen, alternativt ligger på bröstet och sträcker ut halsen. Bukandas. Står hellre upp än ligger ned.
  • Katter som andas med öppen mun/flåsar har ofta/alltid svårt att andas
  • Perkussion – om lungblödning: dämpat, om pneumothorax: mindre dämpat
  • Slemhinnefärg – krävs dock väldigt hög grad av syrebrist för att orsaka cyanotiska slh
  • Pulsoximeter över 95 % (indirekt då mätning av Hb - hur många har syre bundet till sig)
  • ETCO2 35-45 mmHg, grav hypoventilation värden över 60mmHg, under 20 mmHg hyperventilering
26
Q

Vad ska man undersöka för att kunna göra en bedömning av cirkulationen?

A
Slemhinnefärg
CRT
Perifer kroppstemperatur
Puls
Artificiellt blodtryck
27
Q

Beskriv mer detaljerat vad man ska kolla på när man undersöker cirkulationen genom att undersöka slemhinnefärgen, CRT, kroppstemperatruren, puls och det articifiella blodtrycket.

A

slemhinnefärg:

  • Bleka: hypovolemi, anemi, chock
  • Hyperemiska: tyder på vasodilatation eller venös pooling ses tex vid endotoxinemi, sepsis, kompenserad chock
  • Cyanotiska: syrebrist
  • Ikteriska: hyperbilirubunemi

CRT: Mått på perifer vasomotorisk ton. Normalt kring 1-1,5 sek

  • Förlängd: dålig perfusion, hypovolemi, chock
  • Snabb: kompensatorisk chock, sepsis

Perifer kroppstemp: Sjunker vid vasokonstriktion

Puls:
- Frekvens: Hund: 60-120/min, Katt 110-160/min.

Tackykardi: chock (hund), smärta, rädsla, hypotension, anemi, hypertermi, infektion, hjärtsvikt, medicinering

Bradykardi: chock (katt), hypertension, ökat ICP, vagal reflex, hypotermi (katt), hyperkalemi, medicinering

  • Kvalitet: Svag, bultande - reflekterar slagvolym
  • Rytm: om arrytmi så fås ett pulslöst slag – puls deficit, därav lyssna och känn samtidigt
    Normal sinusarrytmi
  • Arteriellt blodtryck: Påverkas av cardiac output och systemic vascular resistance. Systoliskt tryck är tryckökningen i kärlen då hjärtat kontraheras och slagvolymen pumpas ut. Normalvärde 120-130, måste ligga > 100 mmHg för vävnadsperfusion. Diastoliskt tryck är det konstanta trycket i kärlen, normalt 70-80. MAP är ett medelvärde på systoliskt och diastoliskt, måste ligga på > 60 mmHg. Så ett ca normalvärde på blodtryck är 120/80 mmHg.
28
Q

Vad står prioriteringsordningen ABC för vid akut omhändertagande vid andningssvårigheter?

A

Andningsvägar
Breathing
Cirkulation

29
Q

Vilka metoder ingår i A?

A

Fria andningsvägar:

Heimlich´s manöver komprimerar snabbt brösthålan och utnyttjar luften som finns där. Om föremål sitter fast i andningsvägarna

Intubering om spontan andning inte finns. OBS
Om medvetslös lyft ej huvudet, detta ger syrebrist!

Tracheotomi: gör hål i trachea. men man måste ha koll på att djuret också börjar andas själv


30
Q

Vilka metoder ingår i B?

A

Mun mot nos 2 gånger (se länk http://www.youtube.com/watch?v=0AFrUiRIeVo)

Efter intubering: Ge 100 % syrgas

  • 6-10 andetag/min på djur som inte andas själva
  • Om lungsjukdom: 12-15 andetag/min
  • Undvik överventilering. Syrekoncentrationen på narkosapparaten kan sänkas när djur andas spontant – konc >50 % ger skador i lungvävnaden om det fortgår länge än 12 h

Stimulera spontan andning genom att sticka med en kanyl i nosspegeln (Jen Chung), nyp hårt i nosskiljeväggen eller i sista revbenet och för in fingrar under revbenet

Syrgas via trachealkanyl, ska ges fuktad och med hastighet ca 0,2 l/kg/min. Denna kan klogga igen med klet ganska lätt. Håll kanylen ren från slem och spola och sug ofta

31
Q

Vad är Thoracocentes och Thoracostomi?

A

Thoracocentes: tex ett påkört djur kommer in, det har svårt att andas, är tympanisk vid perkussion.

  • Kanyl i thorax och töm ut innehållet. Man behöver en kanyl, gärna med slang. Butterfly kan funka bra, men ej på tjocka djur! För in kanylen ngn cm in under hud, sen in bakom revben (7:e icr). Om liggande: ta den högsta punkten mitt på bröstkorgen, om den står ca 9-10:e intercostalrummet
  • Om pneumothorax - dra ut all luft.
  • Om hemothorax - dra ut så mycket att djuret kan andas.
  • Om man råkar sticka i kärl på väg in i thorax kommer blodet att koagulera och ej om riktig hemothorax, så skiljer man dessa

Thoracostomi: Kirurgisk öppning av thorax för anläggning av dränage. Thoracocentes är akutåtgärd medan thorakostomi är en permanentare lösning, där man kan tömma under flera dagar. Detta görs under mycket sterila förhållanden (thoracocentes hinner man ej att vara steril på). Dra fram hud så långt som möjligt, lokalbedöva cutis och subcutis med lidokain. Gör ett snitt i hud. För in nål i framkant på 8e revbenet (grön till katter/små hundar, orange till större hundar) i 45o vinkel och penetrera pleura. För in en kateter genom nålen, ta bort nål och täpp till kateter så att luft ej kommer in. För in en ledare, ta bort kateter, för överett drän över ledaren, ta bort ledare. Sy fast dränet, töm dränet och sätt på kork.

32
Q

Vilka metoder ingår i C?

A

Hjärtat måste pumpa runt blodet för att syre ska nå ut i vävnaden. Extern hjärtmassage i 2 min helst utan uppehåll: Djuret ligger på höger sida komprimera 100-120/min, med kompression på bröstets bredaste del (sternum på katter + små hundar). Släpp bröstet helt mellan kompressionerna. Om ingen effekt fås på 2 min så överväg intern hjärtmassage

Intern hjärtmassage: Djuret ligger på höger sida, dra upp ett framben. Skär sedan mellan två revben (5:e ic), öppna upp hjärtsäcken i 2/3 så man inte kommer åt n. frenicus och massera. Om det börjar blöda då man skär i hud och underhud lyssna igen, detta är ju ett tecken på att hjärtat faktiskt funkar! Det är dock sällan intern hjärtmassage funkar – detta gör man på ett friskt djur som slutar andas under narkos, inte på en njursviktspatient osv då det är så dålig prognos ändå

  • Ventilera – 30 kompressioner: 2 ventileringar. Försök intubera samtidigt som kompressioner. Låt huvudet ligga lågt – lyft ej vid intubering! Ventilera med 10 antetag/min, ge ej för stor volym.
  • Antidoter: a2-agonist med antisedan, opioid med naloxon, bensodiazepin med lanexat
  • Sätt på EKG så fort som möjligt samt kapnograf så fort patienten är intuberad. ETCO2 > 15 mmHg indikerar bra hjärtmassage
  • Sätt iv-infarter, gärna att flera försöker på olika ställen samtidigt då det kan vara svårt
  • Adrenalin/epinefrin: Ökar pulsfrekvens och hjärtkontraktioner, ökar systoliskt tryck
  • Atropin: Hämmar vaguspåverkan, ökar hjärtfrekvens
  • Vätskekorrigering: mycket försiktigt.
33
Q

Du ska kunna skilja på olika typer av akut andnöd och kunna ge förslag på lämplig initial behandling.

Övre luftvägarna - Problem, symptom och akut åtgärd?

A

Övre luftvägar: Farynx och trachea

> > Problem: obstruktion av tex corp al, tumör, eller larynxpares, thrachealkollaps, ect

> > Symptom: Inspiratorisk dyspné—> bröstandning, öppen mun, ljud vid inandning: stridor - ljust väsande, stertor - mörkt vid larynxproblem

> > Akut åtgärd: syrgas, dolorex, dextrametason om svullnad, åtgärd corp al, ev tracheotomi

34
Q

Nedre luftvägarna - Problem, symptom och akut åtgärd?

A

> > Problem: astma, kronisk bronkit, (infektion, neoplasi), cardiomegali, corp al

> > Symptom: expiratorisk dyspné +/- weezes (låter som hosta)

> > Akut åtgärd: syrgas, dolorex, bricanyl, detrametason

35
Q

Lungparenkym - Problem, symptom och akut åtgärd?

A

> > Problem: lungödem (vä sidig hjärtsvikt), pneumoni, fibros, lungblödning

> > Symptom: man ser blandad dyspné - ffa är det inspiratoriskt men är svårt i dessa lägen att se.

> > Akut åtgärd: syrgas, dolorex, furix om ödem

36
Q

Brösthåla - Problem, symptom och akut åtgärd?

A

> > Problem: Hydro/hemi/pyo/pneumothorax —> parenkym trycks ihop. Bukorgan i brösthåla via diafragmabråck

> > Symptom: Ytlig snabb andning med inspiratorisk (+ expiratorisk) dyspné, paradoxalt andningsmönster (ser man detta så vet man att problemet sitter i brösthålan), ingen thoraxrörelse (pneumothorax – kraftg?)

> > Akut åtgärd: syrgas, dolorex, thoracocentes, akut op om magsäck är i brösthåla vid diafragmabråck (rtg krävs – stabilisera patienten först)

37
Q

Beskriv detaljerad problem med Pneumothorax. Vilka typer av problem det finns och vilka symptom.

A

Pneumothorax

  • Traumatisk tex bitskada, fall från hög höjd mm
  • Öppen: stakningsskador, öppna hål från bröstkorgen in i pleurahålan som läcker in ny luft hela tiden
  • Sluten: det har läckt ut luft tex pga trasig bronk, men inget kvarstående läckage. Uppträder momentant i samband med skadan och löder sedan snabbt igen
  • Tension pneumothorax
  • Ventilfunktion; vid varje andetag dras luft in i thorax tex pga läckage från lungan, men vid utandning åker luften ej ut igen vilket skapar ett tryck som byggs upp. Akut farligt tillstånd!
  • Spontan pga brustna cystor, bullae, blebs; små luft- eller vätskefyllda (cystor) bubblor i lungparenchym som kan spricka

Kan ge symptom som: blubbande under huden, paradoxal andning: när djuret andas in minskar thorax, när djuret andas ut åker thorax ut, avvikande lungljud vid auskultation

38
Q

Beskriv detaljerad problem med Hydrothorax. Vilka typer av problem det finns och vilka symptom.

A

Om det är vätska i thorax behöver man klassificera den för diagnos, prognos och behandling!

Transudat (rent eller modifierat)

  • Ökat hydrostatiskt tryck (högersidig hjärtsvikt, pericardsjukdomar)
  • Minskad kolloidosmotiskt tryck (hypoproteinemi)
  • Diafragmabråck
  • Neoplasier
  • Septiskt exudat
  • Pyothorax

Non‐septiskt exsudat
- FIP

  • Chylothorax
  • Lymfa i thorax  räknas som modifierat transsudat, mjölkvit med viss rosa ton. Kan orsakas av trauma mot ductus thorasicus, eller neoplasi i ductus thorasicus som leder till ökat tryck och vätskeutträde ur lymfkärl, kan också vara idiopatiskt
  • Hemorragisk effusion
  • Trauma
  • Råttgift
  • Koagulopatier
  • Neoplasier
  • Lunglobstorsion
  • OBS Iatrogen: om blodet som man får ut koagulerar så har man punkterat ett kärl vid provtagning! Stick om då
  • Hemithorax: mjältruptur, mjälttumör, trauma
39
Q

Vad är viktigt att tänka på generellt vid behandling av akuta andningssvårigheter?

A

Ej viktigt med kanyl i första hand på dessa patienter! (jmfr cirk) Det är otroligt viktigt att inte stressa upp dessa patienter - inga kanyler, ingen röntgen, ingen obehaglig nossond! Kan dö av stressen. Ge alltid syrgas, syrgasbur är ett bra alternativ som kanske stressar minst. Ge lågdos Dolorex (butorphanol) för att slappna av, ångestdämpande. Övrig hjälp beror på situation.

40
Q

Vad ska man tänka på vid syrgastillförsel?

A

Flow by. Bur: Minimalt med stress och därmed ett bra alternativ (stress ökar dyspnén, ffa katt stresskänsliga) men syrgastrycket i buren sjunker så fort man öppnar den och tar en stund innan det är uppe igen. Tratt: ofta obekvämt för djuren p.g.a. att det prasslar. Mask: väldigt stressande. Nässond: kan fungera bra men tänk på att vara försiktigt med brachyocephala hundar då man lätt utlöser vaguseffekt  bradykardi  inte bra vid nedsatt andning.

41
Q

Vad kollar man vid Pulsoximetri och Kapnografi?

A

Pulsoximetri, SpO2: en klämma man sätter på tungan, trampdynan, mellantår, öron. Mäter syresättningen i Hb. Är dock ej att lita på, ger många falska värden. Ska ligga på minst 95 %

Kapnografi, ETCO2: mängden CO2 som patienten andas in eller ut. Normalvärde 35-45 mmHg (ETCO2 – end tidal CO2). Högt värde > 60 mmHg: hypoventilering, depression. Lågt värde

42
Q

Lista orsaker till akut buk, hur man kan diagnostisera och förslag till hur man stabiliserar.

A
Orsaker till en akut buk:
-Corp al 
-Pancreatit (kräks)
-Peritonit
-Livmoderinflammation
-Prostatit
-Mjälten (tumör som blöder etc)
-Blödande magsår
-Magomvridning, magsäcksdilatation
-Tarmomvridningar
- Testikeltorsion av kryptorchid testikel 
Etc..


Diagnos: Röntgen, UL, Blodprover

Förslag till hur djuret stabiliseras:

  • Chockbehandling om detta är indicerat
  • Smärtlindring
  • Vätsketerapi i övrigt
  • Åtgärda grundproblemet
43
Q

Vad är GDV, magomvridning? Lista symptom, hur man sätter diagnos och behandlar.

A

Magomvridning: gastric dilatation volvulus (GDV)

  • Magsäcksdilatation‐magsäcksdilatation med omvridning
  • Magen vrids  stryper av v. cava caud samt v portae och ger minskat venöst återflöde  minskad cardiac out put  minskad vävnadsperfussion  ischemi  nekros av magslemhinna, hjärtarytmier pga ischemi i hjärtmuskulatur, DIC, endotoxemi, CHOCK, mjältomvridning. Det blir svårt att andas pga svårt att vidga lungor pga bukpress.
  • Drabbar ffa stora djupbröstade raser

Symptom: försöker kräkas med inget kommer, ökat bukomfång, dålig snabbt, gör fruktansvärt ont.

Diagnostik: symptom samt rtg: Lägg hunden på höger sida vid rtg då ser man det klassiska vecket! (double boubble)

Behandling
Om man tar tid på sig att stabilisera patient genom att tömma magsäck så har det större överlevnad än att gå till op direkt. Stabiliseringen kan pågå i ett par timmar.
- Vätsketerapi: 2 kanyler i frambenen, chockbolus
- Laktat mäts för att följa acidosen och hur den förhoppningsvis minskar av vätsketerapin. Då man tar laktat, ta alltid i det ben som är överst då hunden ligger på sidan. Det ben som ligger mot bordet har högre värde.
- Dekomprimering av magsäck: sond genom esophagus om möjligt, punktering av magsäck mha perkutering och ko-kanyl
- Intravenös bredspektrumantibiotika (endast vid peritonitrisk?)
- Opioid
- Gastropexi och ev splenektomi

44
Q

Hur man bör stabilisera en patient som har (traumatiska) skador som på något sätt har föranlett en påverkan på MAC.

Blödningar - kan orsakas av? Symptom, åtgärder?

A

Kan orsakas av trauma/kirurgi, hemostasrubbningar (warfarinförgiftning - vanligt), gastrointestinal blödning (endoparasiter såsom hakmask, ulcus, tumörer).

Symptom

  • Symptom beror på mängd förlorat blod och om akut eller kronisk blödning
  • Akut blödning med stor blodförlust ‐ hypovolemisk chock
  • Kronisk blödning av mindre mängder blod ‐ anemi


Åtgärder

  • Stoppa akut yttre blödning (tex via tryckbandage)
  • Blodprov: Htk, totalproteiner, blodutstryk (trombocyter, förekomst av sfärocyter)
  • Chockbehandla
  • Ersätt förluster med vätsketerapi (isoton, kolloidal, plasma, helblod – beroende på fall)
  • Syrgas: alltid bra vid chock och dålig perfusion, dock ej viktigt vid anemi då det ändå saknas Hb att transportera syret med
  • Behandla grundorsak
  • Om förlusten gått snabbt  ersätt snabbt
  • Om förlusten gått långsamt  ersätt långsamt
45
Q

Värmeslag - kan orsakas av? Symptom/följder, åtgärder? Prognos? Vad bör man tänka på?

A

Kan tex drabba trubbnosiga som ej kan ventilera sig ordentligt (och därmed inte behöver mycket höga temperaturer för att få värmeslag), fysisk ansträngning, utetemperatur, hund som blir lämnad i bilen osv

  • Core temperatur över 42 C grader är livshotande (40 C: ej farligt, utred orsak, 41 C: nedkylning kan krävas)
  • Alla celler kan skadas, men på hund ffa magtarmkanal som påverkas, med blodig diarré som följd. Skador (direkt påverkan av temperatur eller sekundärt till ischemi, hypovolemi) på muskelceller, hjärta, lever, galla, trombocyter, tarmmukosa, skador även sekundärt till hypovolemi pga dehydrering
  • Risk för bakterieöverväxt: bakterier kommer till blodet från tarmen – risk för sepsis

Följder

  • Hjärnödem  kramper, kan bli komatös, ffa senare i förloppet
  • Hemostasrubbning (DIC, trombocytopeni)
  • Kollaps av flera organ, blodiga diarrér
  • Vaskulär kollaps, chock, död

Behandling
Kylning:

  • Blöta handdukar eller spola av - OBS rumpstempererat vatten - där stora kärl går tex ljumskar, hals
  • Sätta trampdynorna i svalt vatten
  • Magsköljning, vattenlavemang, sprit på huden
  • Avbryt vid 39.5 C för att undvika hypotermi – resten går av sig självt sen
  • Chockbehandling (vätsketerapi) – om nära kramper ge mannitoldropp då vätska osmotiskt dras in i kärlen, annars vanlig RingerAcetat. Räcker med rumstempererat. Bra också då det behåller blodvolymen. Men ge ej för mycket – lungödem. Ha gärna två infarter
  • Antibiotika om blodig diarré – annars risk för sepsis
  • Kan också ge syrgas om svårt att andas
  • Ge inte NSAID!!

Att tänka på
* Kyl inte för snabbt! Kan leda till vasokonstriktion som svar  funkar då inte i alla fall. Det kan också leda till utveckling av hjärnödem

  • Ha koll på temperaturen: sluta behandlingen då djuret är på ca 39.5 C – resten går av sig självt sen
  • Risken med hypertermi är hjärnödem, kan börja krampa av detta men händer inte alltid. Om kramp brukar man avliva

Prognos

  • Om 43°C dålig prognos
  • Hypotermi vid intag ger dålig prognos (då är det en dekompenserad chock)
  • OBS det kan ta 48 timmar innan DIC utvecklas - viktigt att följa koagulationsparametrar
  • > Analysera trombocyter, PT och APTT‐tid, TEG
  • > Detta ger en sammanställd bild, ett funktionellt mått på koagulationen. Det är enda sättet att upptäcka hypokoagla patienter!
46
Q

Vad är SIRS? Vilka sjukdomar eller skador kan ge det?

Kliniska kriterier för SIRS hos hund?

A
  • En kontrollerad inflammatorisk respons som löper amok. Kaskadfrisättning av inflammationsmediatorer som förstärker sig självt hela tiden
  • SIRS = klinisk manifestation av systemiskt inflammationssvar mot skada eller mikrobiell invasion. Det är alltså symptomen på den systemiska inflammationsresponsen som är SIRS


Sjukdomar eller skador som kan ge SIRS: parvovirusenterit, pancreatit, mjälttumörer, IMHA, ormbett, magomvridning, värmeslag, diffus neoplasi, krosskada, hypotension, hypovolemi.. jättemånga! 


Kliniska kriterier för SIRS hos hund
Man kan inte mäta eller se markör för SIRS, däremot finns kliniska kriterier för att bedöma detta, ger indikation!

  • Vita blodkroppar: Totalantal 16x103/µL eller >3% stavformiga neutrofiler (leukopeni, leukocytos eller vänsterförskjutning)
  • Takykardi (>120/min)
  • Takypné (>20/min)
  • Temp (39,2ºC)
SIRS om uppfyller≥2 kriterier
    Tillsammans med en klinisk bild som stämmer in..

47
Q

Vad är DIC? Diagnos, behandling?

A
  • Onormal hemostasfunktion orsakad av okontrollerbar inflammatorisk reaktion. Först hyperkoagulation med mängder av mikrovaskulära tromboser ger ischemi, acidos, celldöd och störd organfunktion. Detta övergår sedan till koagulopati då alla koagulationsfaktorer förbrukasmed ökad blödningstendens. Totalt alltså massiv trombos och blödning
  • Organfunktionerbörjar svikta; försämrat blodflöde, ischemi, multi‐organ failure (MOF)

DIC är ALLTID SEKUNDÄRT till något!

Diagnos

  • Trombocyopeni då de förbrukas
  • PK/APTT förlängs (koagulationsfaktorer tar slut)
  • D‐dimer förhöjs
  • —-> Dessa 3 + underliggande sjd = DIC
  • TEG‐tromboelastogram (samlad bild av koagulationen i helblod)

Behandling

  • Färskfryst plasma: koagulationsfaktorer
  • Om trombocytopeni: ge färskt blod (trombocyter förstörs snabbt) – hinka över blodet direkt

Man måste veta om det är en hyper- eller hypokoaguabel patient vid behandling! Ha i huvudet att DIC oftast leder till döden