DIGESTIONSORGANEN

Question 1

Generella principer för utredningsgång vid akut resp kronisk kräkning.

Lista 18 saker man för ta i beaktande vid anamnes.

Answer 1

Hur länge har symptomen varat? – Har det kommit plötsligt/smygande? ( akut eller kroniskt)

Hur ofta/mycket kräks den? Får den behålla vätska? ( förväntar vi oss dehydrering, allmänpåv, kommer stationärvård behövas?)

Hur sker kräkningarna: regurgitering/riktig kräkning, kaskad? (kan vi lokalisera till esophagus/längre ner?)

Hur lång tid tar det mellan foder och kräkning?

• Kräkning nära efter foder  akut lidande mage/tarm tex akut gastrit, corp al
• Lång tid efter foder  Kroniska processer, lidande i distala tarmen, om kräkning bara på fastande mage: gallkräkningsyndromet
• Foder i kräkningarna  tänk magsäck, duodenum, pancreas

Utseende på kräkningarna: digererad ingesta, blod, galla, fekal (stopp långt bak)?

Kroniskt och blodtillblandade kräkningar? ( ulcera, neoplasi, gastrit, uremisk gastrit – ofta dålig prognos)

Har den ökad törst, magrat eller blivit slöare?

Viktminskning? Eller har den aptit och är pigg?  Ju mer och ju snabbare desto större risk för allvarlig sjukdom

Hur ser avföringen ut? ( ljus, slemmig, stora/små mängder, svart/färskt blod  tunn- vs grovtarm)

Kräkningar och diarré?

• Börjat med kräkning: Förgiftning, Allvarligt tunntarmslidande, Parvo
• Börjat med diarré: Enterit

Blodig diarré och nedsatt AT  ta in akut!

Medicineras (nu eller i nära anslutning) hunden/katten? NSAID/kortison och GE!.

Kontakt med annan hund/katt med symptom? (infektiöst)

Vilket foder får djuret? Är den en sakätare (pica)? (foderintolerans, corp al)

Vaccinerad? (parvo, HCC, valpsjuka)

Liknande symptom tidigare?

Ökad törst, magrat av, dämpad, smärtor?

Okastrerad tik som löpt någon gång senaste 3 månaderna?  kräk och diarré kan vara tecken på pyo

Question 2

Generella principer för utredningsgång vid akut resp kronisk kräkning.

Vad bör man lägga fokus på vid AKU? Nämn sju saker.

Nämn fem vidare undersökningar.

Answer 2

Vanlig allmän klinisk undersökning ska göras men lägg fokus på:
- Allmäntillstånd,Dehydreringsgrad, Slemhinnornas färg  tecken på hypovolemi och chock

• Hull
• Bukpalpation (smärta, resistenser)
• Munhåleinspektion (OBS katt  kolla under tungan efter presentsnören och dylikt)
• Halsinspektion
• Halitosis (dålig andedräkt – kan vara foderimpackningar eller uremisk gastrit [PU/PD + hallitosis])
• Rektalisering

Vidare undersökningar
I det akuta skedet är det viktigast att utesluta corp al!
* Röntgen, ffa slät i akuta skedet men även kontrast: buk (stopp ger sekundära gasklockor, rtg-täta corp al) samt om indikation thorax, esophagus

• Blodprov: Hematologi (tecken på infektion, anemi), blodkemi (lever, njurar, pancreas), syrabas, elektorlyter, totalprotein, albumin, crp
• Ultraljud: buk – tarmar inkl övriga organ såsom pancreas, lever, njurar, mjälte
• Gastroskopi – senare i utredningen
• Provlaparotomi

Question 3

Generella principer för utredningsgång vid akut resp kronisk kräkning.

Lista fyra typer av behandling.

Answer 3

Avlägsna corp al

Isolera (ifall smittsamt)

Stabilisera: Rehydrera – jätteviktigt då massor med vätska förlorats, svält 24h och sedan små protioner (försiktigt med katt), pro-och prebiotika, andra gastroprotektiva såsom sukralfat, protonpumpshämmare, H2-blockare

Antiemetika – kan få katter att komma igång att äta, MEN kontraindicerat om corp al! Man måste veta grundproblemet först

Question 4

Orsaker till akuta kräkningar, ange ddx vid akuta kräkningar.

Lista fem symptom vid Corp al.

Diagnos, behandling?

Answer 4

Ddx vid akuta kräkningar:
corp al, gastrit (tex infektion, uremisk gastrit vid njurproblem), pancreatit, hepatit, ulcus (NSAID, kortison), förgiftning, invagination, GDV

Corp al
Symptom
- Initialt kräkningar – ju högre upp stoppet sitter desto kortare tid mellan foderintag och kräkning
* Esophagus: regurgitering, ingen kräkning.
* Magsäck: inappetens eller kräkning, ingen regurgitering. Kan även vara asymptomatiskt och hittas som bifynd
* Tarm: kräkning +/- diarré, inappetens, depression. Ju högre upp desto mer kräkningar.

• Dehydrering
• AT kan vara kraftigt påverkat samt feber om tarmen perforerats  peritonit, ev intoxikerade slemhinnor och chock
• Ev spänd, ömmande buk
• Frånvaro av avföring (vid hög obstruktion) eller diarré (vid obstruktion i bakre tunntarmen)

Diagnos:

• Anamnes, allmän klinisk us inkl grundlig bukpalpation! På katt: undersök under tungroten. Sedering kan behövas
• Röntgen: alltid lateral + VD. Kontrast kan behövas (ej barium och perforationsmisstanke).
• Ofta krävs gastroskopi för att hitta corp al i magsäck då det oftast inte syns på röntgen, kan också vara svårt att palpera pga revben.
• Corp al i tunntarmen ger ofta lindrigt till måttligt förhöjt S-amylas och S-lipas = ddx till pankreatit!

Behandling:
1) Om föremålet sitter i magsäcken och 2h sedan det svaldes: 1) Gastroskopi, 2) buköppning och stabilisera magsäck utifrån under gastroskopi vid behov, 3) gastrotomi

3) Om föremålet är i tunntarmen (Från smådjursvademecum):
- Om AT tillåter: vätska iv + beviplex ska smörja upp oh främja tarmmotorik – röntga sedan om och se om det flyttat på sig om ett par timmar.
- Om akut: vätska iv, ev chockbehandla, ab iv vid behov, akut lap

4) Om föremålet kommit till grovtarmen kommer det att komma ut! Ge Beviplex och paraffinolja samt ev. vätska och avvakta

Question 5

Redogör för symptom, eitologi, diagnos, behandling och prognos vid Akut gastrit.

Answer 5

Symptom:
plötsliga kräkningar är huvudsymptomet på akut gastrit. Ibland ses också blodiga kräkningar. Feber är ovanligt!

Etiologi:

• Oftast dietärt betingat (toxiner, bakterietoxin, mögel, salmonellos kt)
• Virus: parvo (pest hd/kt), corona, CDV, HCC, FeLV, FIV, rota.
• Iatrogent: NSAID, kortison, antibiotika
• Bakterieriella inf – inte så vanligt, snarare bakteritoxin eller salmonellos
• Parasiter
• Förgiftning
• Övrigt: akut pancreatit, foderintolerans, plötsligt foderbyte, toxiner

Diagnos:
Akut gastrit är i princip en uteslutningsdiagnos
- Anamnes, grundlig bukpalpation
- Uteslut: corp al, akut pancreatit, förgiftning (etylenglykol, arsenik, giftig växt, konstgödsel), läkemedelsinducerat, uremi, diabetisk ketoacidos, hypoadrenokorticism, leversjukdom, hyperkalcemi,
* Röntgen: slät + kontrast
* Blodprover – ALAT, ALP, kreatinin, cPLI/fPLI, lipas + amylas (hund)
* Ultraljud pancreas, njurar

Behandling:
- Vätskebehandling: kan ges po små mängder x ofta, alt isoton NaCl sc lindrigt dehydrerad (>5%). Om måttligt-kraftigt ges vätska iv (RAc, Rmg) – kolla syrabas och elektrolyter

• Foder: svält i minst 24 h (försiktigt om ung alt kt), sedan små mängder x flera ggr. Skok´nkost (i/d), kokt kyckling, fisk, ris, potatis
• Övrigt: andapsin, zantac, losec, pre/probiotika tex fortiflora, canicur, prokolin, antiemietika tex cerenia OM crop al uteslutits, antibiotika om hög feber eller rikligt med blod i kräkning (diarrén)

Prognos: oftast fullständigt tillfrisknande om inga komplikationer tillstöter.

Question 6

Redogör för patogenes, symptom och diagnos vid Uremisk gastrit.

Answer 6

Patogenes:
Kan orsakas av kronisk njursjukdom stadium 3 och 4  föregås av azotemi (förhöjd urea + krea utan kliniska symptom). Vaskulit av mucosa/submucosa i magsäck & hypergastrinemi  ökad produ av HCl  mucosaskador

Symptom: stomatit och gingivit med erosioner och ulcera, halitosis

Diagnos: anamnes (känd/sympt på njursjd), klin us (erisoner, halitosis, tecken på njursjd), blodkemi (krea, urea), urinprov

Question 7

Kännetecken för pancreatit? Etiologi och patogenes?

Answer 7

Pancreatit
Akut pancreatit kan kliniskt vara väldigt lik en kronisk pankreatit som blossar upp. Ofta har dock den kroniska pancreatiten mildare symptom och färre systemiska komplikationer. Kronisk pancreatit är en fortgående inflammation i pancreas som leder till atrofi av parenchym och fibrosbildning, vilket i sin tur förstör endokrina och/eller exokrina funktionen i pancreas. Akut pancreatit är vanligast hos hundar, medan kronisk är vanligast hos katter.

Etiologi och patogenes:
varför pankreatit uppstår är inte är helt klarlagt, men riskfaktorer finns identifierade (se nedan). Pancreatit är en inflammation orsakad av autodigestion; prematur aktivering av zymogen (inaktiverade pancreasenzym) eller aktiverade enzym som kommer tillbaka till pancreas från tarmen tex pga ökad motilitet i tunntarm, duodenal reflux pga kraftiga kräkningar. Kan också orsakas av trauma samt iatrogent vid kirurgi. Detta leder till akuta skador som nekros och blödningar (till skillnad från kronisk med fibros och atrofi).

Question 8

Vid akut pancreatit (hund), redogör för symptom, klinik, behandling, riskfaktorer och prognos.

Answer 8

Symptom:
kräkningar, nedsatt AT, kraftig buksmärta (böneställning – benen framsträckta), ibland diarré (maldigestion) (OBS ej feber – endast vid sepsis)

Klinik: bukömhet, ev palpabel resistens (hård buk), ev ikterus, dehydrering
Diagnos: Blodprov: cPLi förhöjt, amylas + lipas (enbart hd), (ALAT, bilirubin, leukocytos), samt ultraljud

Behandling:
* Föda: viktigt att ge tidigt i förloppet! Lättdigererad proteinsnålt foder med låg fetthalt, tex Hills low fat, i små mängder x flera, för att undvika autodigestion. Ev komplettera med pancreasenzymer. Pankreatiten går sedan över av sig själv och blir det inga kroniska förändringar i pankreas kan man återgå till normal föda igen

• Antiemetika – väldigt effektivt då det minskar den duodenala refluxen och ökar aptiten!
• Smärtlindring – opioider och ej NSAID (risk för magslh).
• Antibiotika endast vid sepsisrisk och risk för DIC
• Rehydrering och K vid behov, gastritprofylax vid behov, vitaminsupplement
• Stor risk för återfall, viktigt att informera djurägaren

Riskfaktorer: Viktiga att känna till för att kunna minimera risk för återfall!

• Fetma eller fet kost – för mycket enzym kommer ut
• Tidigare GI-sjukdom, IBD – kommer ofta sekundärt till detta
• Pågående endokrinopatier: DM, Hyperadrenocorticism, Hypothyreoidism (påverkar metabolism och tarmmotorik)
• Äldre patient
• Svält
• Läkemedel: L-Asparaginas, Azathioprin, Trim-sulfa
• Obstruktion av utförsgång i duodenum– enzymerna släpps ut ifrån pancreas och aktiveras, men leder till autodigestion

Prognos: god om man sätter in åtgärder på en gång. Sämre prognos om buksmärtor el feber ej kan hävas eller återkommer, samt vid ikterus.

Question 9

Redogör för etiologi, symptom, diagnos, och behandling vid Akut hepatit.

Answer 9

Etiologi:
Infektion: HCC (CAV), herpesvirus hos valpar, leptospiros. Toxiner: xylitol, blågröna alger, flugsvamp, paraceamol. Läkemedel tex trimsulfa, tetracyklin. Koppartoxikos (hos t.ex. bedlington terrier)

Symptom: Akut insättande av kräkning, anorexi, PD, dehydrering, HE (kramper, koma), feber, kranial buksmärta, ikterus, koagulopati med petechier, ascites

Diagnos:

• Anamnes: ätit något som kan förklara, vaccinationsstatus
• Blodprov: ALAT, ALP, gallsyror, hypoglykemi, hypokalemi, förlängt koagulationstest, trombocytopeni (kan vara tecken på DIC)
• Biopsi: det enda som ger definitiv diagnos men är ofta inte praktiskt möjligt
• Bilddiagnostik: visar oftast inget, ev viss hepaomegali och ökad ekogenicitet vid akut hepatit

Behandling: understödjande - prognosen är ganska dålig för hundar som får akut hepatit. Levern är bra på att regenerera, men man kan inte kompensera för tiden då levern inte fungerar. Hundar som klarar sig igenom det akuta stadiet har däremot en ganska bra prognos. Rehydrera + beviplex, ursofalk, denosyl (SAM-e) + vit E, pga risk gör GI-ulcera: andapsin, Zantac, Losec, diet: i/d, recovery, temgesic vid smärta, amoxicillin (Doxtacilllin)/metronidazole (Flagyl) vid behov (sepsis, DIC, höga vita, vänsterförskjutning, toxiska skador på neutrofiler), antiemietika.

Question 10

Redogör för eitologi symptom, diagnos och behandling vid Ulcus.

Answer 10

Etiologi:
Erosioner och ulcerationer kan bero på många olika faktorer tex gastrit, IBD, NSAID, kortison, mastcellstumör (prod en massa histamin), annan tumör, stress, kirurgi, cushing, uremi, DIC, leversjukdom. Vanligare hos hund än katt.

Symptom:
varierar allvarlighetsgrad + duration. Anorexi, kräkningar +/- blod och melena kan ses. Ofta ses också anemi +/- hypoproteinemi: bleka slh, svaghet, ödem, dyspné. Buksmärta är inte vanligt. Om perforation sker ses tecken på septisk peritonit.

Diagnos:

• Gastroskopi!
• Blodprov: röd blodbild, järn + TIBC, albumin, totalprotein, koagulationstest
• Biopsi av kanterna på såret för att hitta eventuella tumörceller
• Ev ultraljud

Behandling:

• Behandla underliggande orsak!
• Komplettera med understödjande; dvs. se till att blodtryck och vätskestatus hålls bra. Ibland behövs blodtransfusioner!
• Syrasekretionshämmare – t.ex. Losec, används särskilt till hundar med mastocytom som underliggande orsak
• Slemhinneskyddande – -andapsin, cytotec ffa till hundar med NSAID-behandling som underliggande orsak.
• Antiemetika – om kraftiga kräkningar
• Analgesi: opioider t.ex. buprenorfin. (står ovan att det ej gör ont..)

Question 11

Redogör för etiologi, symptom, diagnos, ddx och behandling vid Invagination.

Answer 11

Etiologi: Drabbar vanligtvis unga djur, och kan bero på tex enterit (pga parasiter, virus, bakterier, corp al, nybildning, snabba foderförändringar mm), efter tarmkirurgi, vid akut njursvikt eller annat.

Symptom: diarré +/- blod, ibland kräkning, nesatt AT, anorexi, buksmärta, ibland palpabel resistens i buk

Diagnos: Ultraljud, snabbt och enkelt, (Röntgen ger ofta ospecifik bild)

Ddx: corp al, tarmvolvulus eller -torsion, tumör, pancreatit, gastroenterit, ileus sekundärt till inflammation, striktur, missbildning

Behandling: kirurgi, resektion av invaginationen. När man tagit bort delen måste tarmen sys fast i närliggande tarmslynga för att undvika recidiv

Question 12

Redogör för symptom, eitologi, diagnos, och behandling vid Kronisk gastrit.

Vilka former kan de delas in i hos katt?

Answer 12

Vanligt hos katt
Indelas i

• Lymfocytär-plasmocytär: kan vara immunmedierad och/eller inflammatorisk reaktion på olika antigen
• Eosinofil: kan representera en allergisk reaktion, förmodligen foder-antigener
• Atrofisk: kan vara resultatet av kronisk gastrisk inflammationssjukdom och/eller
  immunmekanismer

Vilken form det är säger dock inte allt om grundorsaken!

Symptom:
kroniska kräkningar, nedsatt aptit, viknedgång, kan ha samtida kronisk enterit

Etiologi: vanligen hittas ingen underliggande orsak. Men kan bero på fodermedelsallergi, bakterier, läkemedel, corp al, parasiter och ibland även svampinfektioner. Kronisk gastrit är en viktig ddx till gallkräkarsyndromet!

Diagnos: Biopsi via endoskopi. Träckprov om man misstänker parasit? Utesluta annat: T4 hos kt > 5 år, kronisk pancreatit (ul, fPLI), njurar (urea, krea, urinprov), lever (ALAT, GT)

Behandling: behandla underliggande orsak! Tex foderbyte eller kortikosteroider, antiparasitära medel

Question 13

Redogör för symptom, etiologi, diagnos, behandling och riskfaktorer vid kronisk pancreatit (katt),

Answer 13

Symptom: intermittenta kräkningar, trötthet, anorexi, dehydrering, hypotermi – lite mera diffusa symptom

Etiologi: Idiopatisk, trauma och infektion. Tunntarmdysfunktion och samtidig IBD är vanligt, även triadit (cholangiohepatit, IBD, pancreatit +/- hepatisk lipidos)

Diagnos: Ultraljud, fPLi (OBS kan ha normala värden!), (ej amylas eller lipas hos katt!)

Behandling: Vätska iv, protein- och fettsnål högkvalitativ diet – sondmatning vid anorexi, antibiotika endast vid sepsisrisk, antiemetika (väldigt bra), smärtlindring (ej NSAID)

Riskfaktorer: fetma, IBD eller tunntarmssjukdom, cholangiohepatit, trauma, FIP (övergrepp från peritonit), toxoplasmos

Question 14

Lista sjukdomar i esophagus.

Symptom, diagnos, behandling, prognos?

Answer 14

• Esophagit (mekanisk irritation t ex corp al, megaesophagus, kräkningar, gastroesofageal reflux, calicivirus hos katt, intubering). Ger kräkningar och tar väldigt lång tid att läka av
  
  • Striktur i esophagus (sek djup esofagit, trauma, operativa ingrepp samt tumörer)
  • Megaesophagus: en försvagning av esophagus så att den dilaterar. Den kan vara medfödd (pga felställd aortabåge) eller förvärvad (sek till pylorusstenos, Myastenia Gravis, addison, hypotyreos, blyförgiftning, sek till strikturer, Key Gaskells syndrom hos katt, idiopatisk). Tänk alltid megaesophagus om vuxen hund med bakgrund av regurgitering.

Symptom: varierande grad av regurgitering, viktnedgång, hosta, salivering, följdsjukdomar såsom aspirationspneumoni, esophagit

Diagnos: Röntgen av thorax omedelbart efter oral kontrastgiva.

Behandling:

• Idiopatiska fall: ge små portioner uppblött foder, matskålen högt.
• Primperan för att öka peristaltiken. Omdiskuterad effekt?
• Andapsin vid sekundär esophagit, antibiotika vid kronisk esophagit
• Ballongdilatation av striktur

Prognos: En del djur svarar på behandling men många fortsätter att reguritera och kan drabbas av aspirationspneumoni.

Question 15

Redogör för etiologi, symptom, diagnos och behandling vid Refluxgastrit/gallkräkarsyndromet.

Answer 15

Etiologi:

Vanligt förekommande hos hund! Bakåtflöde av galla från tarm till magsäcken sker normalt. Om det finns en motilitetsdefekt i magsäcken blir gallan kvar för länge när magen är tom, den orsakar en gastrit  kräkningar.

Symptom:
Kräks skum och galla efter att ha fastat en längre tid, ses därför ofta på morgonen på fastande mage. OBS! Dessa kräks i princip aldrig efter att de ätit.

Diagnos:
Endoskopi – skum och galla ses i magsäcken, ofta erosioner i antrum.

Behandling:
Utfodra sent på kvällen och tidigt på morgonen, ge eventuellt mat fler gånger om dagen. Komplettera med Primperan om utfodringsändringen ej hjälper (höjer motilitet, antiemietika).

Question 16

Redogör för etiologi, symptom, diagnos och behandling vid Pylorusstenos.

Answer 16

Etiologi:
Hypertrofi av pylorus vilket orsakar en försenad magsäckstömning. Ses framförallt hos unga brachyocefala hundar samt hos unga siameskatter. Hos katter följer ofta megaesofagus.

Symptom:
kräkning kort efter måltid. Ibland kaskadkräkning. Ofta börjar kräkningarna då hundvalpen/kattungen börjar äta fast föda. Kommer ibland in för aspirationspneumoni. Vissa katter kräks dock så mycket att de får sekundär esophagit, megaesofagus och regurgitering, vilket förvirrar den kliniska bilden.

Diagnos:
Anamnes (avvänjning, i anslutning till måltid), friska i övrigt, Rtg (försenad tömning av kontrast), ultraljud (förtjockat pylorus, utesluta corp al), endoskopi, exploraiv laporatomi

Behandling:
Pimperan (motilitetshöjande + aniemietika), flytande foder, kirurgiska alternativ finns

OBS! ”Delayed gastric emptying” är en typ av störning som beror på obstruktion, och kan ha många andra orsaker än pylorusstenos, t.ex. främmande kropp, granulom, neoplasi osv.

Question 17

Redogör för etiologi, anamnes, undersökninggång och behandling vid Akut diarrè/gastroenterit.

Answer 17

Etiologi

• Dietärt betingat: intolerans, dåligt foder, snabba foderbyten
• Parasiter, ffa unga individer: hakmask, spolmask, giardia, tritrichomonas
• Virus: Parvo, Rota, Corona, FeLV, FIV, CDV, HCC
• Bakteriellt: salmonella hos katt, annars ffa sek inf: E-coli, campylobacter, Cl. perfringens

Anamnes

• Hur länge har symptomen varat?
• Liknande symptom förut? Kroniskt återkommande?
• Avföringens utseende? Vattning, krämig, gul, blod, osmälta foderpartiklar, mm
• Frekvens? Normalt antal (tunnarm), ökat antal (grovtarm), tenesmus
• Har djuret kräkts?
• AT?
• Har den ätit något ovanligt/olämpligt? Sakätare?
• Matvanor, diet? (också för att man inte ska rekommendera det foder den redan står på)
• Aptit? Ökad törst?
• Avmagrat?
• Vaccinationer? Avmaskning?

Undersökningsgång
* Anamnes (kt vårviner (salm), rå kyckling (campylobact))

• Allmän klinisk undersökning, noggrann bukpalpation, rektalisering, temp
• Blodprov: Hematologi (vita, röda, totalprotein), klinisk kemi (lever, njurar, pancreas), syrabas, elektrolyter, serologi för ak/ag
• Avföringsprov vid misstanke om salmonella, campylobacter (specialbeställning)
• Röntgen om misstanke corp al, invagination, vid försämrat AT trots behandling (särskilt viktigt att tänka på hos unga djur)
• Ultraljud

Behandling
* Svält 24 h (kortare för katter samt ungar). Sedan skonkost, små x flera ggr + prokolin/fortiflora/canicur + ev andapsin, zantac mm

• Isolering – kan ju vara smittsamt
• Inskrivning om mycket påverkad
• Rehydrering – po, sc eller iv beroende på status
• Antibiotika: Om hög feber, måttl-kraftigt med blod i avföringen/kräkning + måttl nedsatt AT, och kraftig neutrofili med vänsterförskjutning, chock, SIRS
• Denna patientgrupp ska monitoreras noga! Plötslig försämring kan innebära sepsis och död
• Håll koll på valpar och katter så att de inte får hypoglykemi, det är jätteallvarligt!

Question 18

Kronisk diarré

Answer 18

Etiologi
* Pancreasinsufficiens (EPI)

• Fodermedelsöverkänslighet/intolerans
• IBD: Inflammatory Bowel Disease (plasma/lymfocytär – överdrivet imunförsvar, eosinofil –överkänslighet/allergi)
• Lymfangiektasi: Stasade lymfkärl i tarmen – ”ballonger”, ger nedsatt motorik i lymfsystemet – leder till PLE (Protein Loosing Enteropati)
• Neoplasi
• Kronisk hepatit
• Triadit hos kt

Anamnes
Frågor som vid akut gastroenterit

• Avföringens utseende: vattnig, voluminös, osmälta foderpartiklar, blod, slem, färg
• Frekvens: normalt antal defekeringstillfällen eller defekerar den flera gången varje rastning (normalt ca 1-3 ggr/dag?)
• Kan den hålla sig inomhus?
• Tenesmus: försöker hunden defekera ofta?
• Har den magrat av?
• Är den onormalt törstig?
• Allmäntillstånd, har hunden blivit tröttare? (om nedsatt AT eller ej är prognostiskt!)

Undersökningsgång – tar längre tid att utreda och åtgärda

• Klinisk undersökning
• Blodprov: Hematologi, klinisk kemi, special såsom TLI m fl
• Avföringsprov: parasit (3 st prov över ett par dagar), baktprov
• Röntgen/Ultraljud – motilitetsstörningar, gasklockor, tumörer, lungmetastaser  dock lite ”trubbigare” än vid akuta diarréer

Senare i utredningsgången: endoskopi, laparotomi

Question 19

Redogör för etiologi, symptom, blodprov, diagnosen och behandling vid IBD: Inflammatory bowel disease.

Answer 19

Etiologi: oftast okänd, spekuleras om fodermedelsöverkänslighet. Det som karaktäriserar sjukdomen är en ökad förekomst av inflammatoriska celler i en del eller hela magtarmsystemet.

Symptomen: Kroniska diarréer, ibland kan även kräkningar.

Blodprov: ibland kan man se leukocytos, eosinofili, förhöjda levervärden, hypoalbuminemi (pga proteinförlost, PLE), sänkt kolesterol, folsyra (vit B9, brist ses vid störningar i främre del av tunntarmen) samt vit B12 (brsit ses vid störn i grovtarm). Men detta ses i långt ifrån alla fall.

Diagnosen: görs med PAD av biopsier tagna via endoskopi eller laparotomi. PAD skiljer på om det är en plasmacytär eller eosinofil typ.

Behandling

• Foderbyte, eliminationsdiet (i 8 v + provokation för att utesluta födoämnesöverkänslighet)
• Om endast colit; sulfasalazin (antiinflammatorisk, immunosuppresiv, antibakterielleffekt) eller olsalazin
• Kortison – kan trappas ned efter en längre tid
• Flagyl (antibiotika, inte helt ovanligt att ge till katt, kan påverka SIBO och ge en bra balans så att de blir asymptomatiska)
• Azathioprine (immmunosuppresiv) i svårbehandlade fall
• Probiotika, prebiotika?

Question 20

Redogör för etuologi, symptom, diagnos och behandling vid Exokrin pancreas insufficiens (EPI).

Answer 20

Etiologi: vanlig och jätteviktig diagnos! Pancreas klarar inte av att sköta produktionen av bukspott, som behövs för att bryta ner föda i tarmen. Resultatet blir att djuret inte kan ta upp näring och drabbas av näringsbrist. Sjukdomen är vanligast hos hundar, speciellt hos schäfrar och collies.

Symptom: Voluminös ( tunntarmsprobl), ljus, odigererad avföring, ofta fet diarré, god aptit/pica – jättehungrig men magrar av! Glanslös hårrem. I övrigt inga fynd.

Diagnos: låg cTLI. Avföringsprov för koll av fett i avföringen (onormalt). Ultraljud: en atrofierad pankreas ses (eller pankreas ses inte).

Behandling: vanligt foder med tillskot av pancreasenzymer (livslång behandling), vissa djur kan tillfälligt behöva tillskott av B-vitamin.
Metronidazol (Flagyl) vid SIBO.

Question 21

Ange 12 olika behandlingsalternativ för magtarmkanalen, medicin eller medicingrupp, samt hur de verkar.

Answer 21

BEHANDLINGSALTERNATIV magtarmkanalen
Andapsin: Sukralfat, bildar hinna över eventuella magsår

Cerenia: Antiemetika

Pimperan: Antiemietika, motilitetshöjande

FortiFlora: Pre- och probiotika

Prokolin: Pre- och probiotika för hund och katt som lugnar och skyddar tarmen vid diarré

Canikur pro: Pre- och probiotika för hund och katt, kan användas förebyggande tex stress, under ab-behandling

Aktivt kol: Binder skadliga ämnen och hindrar upptag i tarmen

Flagyl: Metronidazol – mot anaeroba bakterier samt trichomonas, giardia, amöba

Zantac: H2-antagonist

Losec: Protonpumpshämmare

Cytotec: Slh-skyddande vid NSAID

Laktulos: Bulkliknande medel vid förstoppning

Question 22

Redogör för bakteriefloran i tarmen. Normalflorans funktion i tarmen?

Vad gör probiotika och prebiotika?

Answer 22

Normalflorans funktion i tarmen: digererar föda och stimulerar tarmmotorik, hämmar kolonisering och överväxt av patogener, producerar vit B och K, stimulerar ak-bildning och stärker immunförsvaret. I behandling av tarmrelaterade problem ingår alltså behovet att stabilisera tarmfloran, exempelvis genom diet, pre/probiotika, antacisa (höjer pH och slår ut vissa bakt), motilitetsreglerande medel, antibiotika.

Probiotika: levande mikrobiellt fodertillskott som förbättrar mikrobiell balans i mag-tarmkanalen som bockerar kolonisering av andra patogena bakterier, bildar antibakteriella produkter, stimulerar immunförsvaret osv.

Prebiotika: Stimulerar probiotiska bakterier till förökning, samma effekt som probiotika.

Question 23

Redogör för etiologi, symptom och behandling vid Kopprostas.

Answer 23

Etiologi:
benkopprostas (ej främmande kropp då de passerar magtarm, men fastnar sedan i tarmen), megcolon ffa fet katt (tarm blir utspänd och utmattad, större och större, får större reservoarkapacitet och sämre motilitet, suger upp mer vatten  ännu mera stopp), sjd som minskar tarmmotorik och ger torrare träck, men oftast foderorsakat.

Symptom:
tenesmus, sänkt AT, ev kräkningar – om långt gånget

Behandling:
- Vätska iv – genom att ge vätska sänks kroppens behov av att suga upp vätska i colon, kanske till och med få ut vätska i colon

• Lavemang/vattenlavemang
• Lactulos (ökar volym och förbättrar motoriken), paraffinolja (smörjer)
• B-vitamin för att de får vit-B-brist pga störningar i bakteriefloran. Detta ges i dropp hos katter med stopp.

Question 24

Redogör för etiologi, symptom och behandling vid Analsäcksinflammation.

Answer 24

Etiologi:
Ganska vanligt hos hund, kan i mer sällsynta fall drabba katt. Analsäckarna kan bli förstoppade och infekterade/inflammerande. Kan orsakas av för mjuk avföring så att de inte töms vid defekering. I vissa fall kan abscesser bildas, analsäckarna blir så fyllda att de spricker och fistelgångar kan bildas.

Symptom:
Djuret visar obehag: slickar/biter sig mot rumpan och kan åka kana. Katter kan slicka bort päls vid analsäck men även på buken. Ibland kan det komma blod med feces och analsäckarna kan bli uppenbart svullna och i vissa fall kan abscesser och fistlar bildas. Djuret kan ha ont vid defekering och bli förstoppat för att den försöker undvika att bajsa. Vid allvarlig analsäcksinflammation kan djuret ha feber.

Behandling:
i milda fall räcker det oftast med att man tömmer och spolar med NaCl samt Hibitane (bakteriedödande). Kan även krävas NSAID och antibiotika. Om en abscess bildats i en analsäck kan det vara svårt att spola rent och man kan behöva skära upp bölden för att dränera. Om djuret har återkommande problem med analsäckarna kan det bli aktuellt att operera bort dem

Question 25

Redogör för etuologi, symptom, diagnostik och behandling vid Tonsillit-faryngit .

Answer 25

Etiologi:
Primära bakteriella tonsilliter hos hund och katt är ovanliga. Oftast orsakas det sekundärt tex av kronisk kräkning eller regurgitation, kronisk gingivit, tracheobronikit, rhinit och hos katt kan lymfom orsaka förstorade tonsiller. Risken ökar även med dålig munhälsa. Tonsillit är vanligare hos hund än katt. Eftersom tonsillerna är lymfoid vävnad kan de svullna som svar på sjukdom i annan vävnad också, och även nybildningar kan göra att de svullnar. Det är också tänkbart att en främmande kropp sitter och irriterar.

Symptom:
hosta +/- skum (ökad sekretion av slem för att få bort patogener), överdrivna sväljningsrörelser eller verkar ha svårt att svälja.

Diagnostik:
Vid munhåleundersökning kan tonsillerna se röda och svullna ut och välla fram vid sidorna i svalget. Men för att kunna göra en ordentlig munhåleundersökning krävs oftast att man har djuret sederat eller i narkos.
Ett svabbprov från tonsiller har inget diagnostiskt värde, även biopsi för bakterieodling är svårtolkat – men misstänker man kronisk tonsillit orsakad av bakterieinfektion är odling från biopsi vad man har att tillgå. Undersökningen bör inriktas på att identifiera grundorsaken.

Behandling:
Inflammerade svullna tonsiller är inte en indikation för antibiotikabehandling. Behandling av underliggande orsak leder ofta till läkning av tonsillit. Vid kroniska besvär då medicinsk behandling inte hjälper är även tonsillektomi ett alternativ.

Question 26

Ange hundens vanligaste leversjukdomar (primära och sekundära).

Answer 26

Hund drabbas ffa kronisk parenchymal leversjukdom med progressiv fibrios och chirros som resultat.

Primära: Infektiösa (HCC, Leptospiros), kronisk hepatit, kopparinlagringssjukdomar (Bedlington terrier), kongenital portosystemisk shunt, läkemedels/toxin inducerad hepatopati

Sekundära: Steroidinducerad hepatopati, hepatisk steatos (diabetes mellitus, hypothyreoidism), leverstas (hjärtsvikt), idiopatisk vakuolisk hepatopati hos Skotsk terrier, reaktiv hepatit, tumörmetastaser

Question 27

Redogör för etiologi, patogenes, symptom, diagnostik och behandling vid HCC.

Answer 27

Etiologi:
CAV-1, ffa unga hundar – ingår basvaccination i Sv

Patogenes:
drabbar ffa lever, blodkärl, njurar.

Symptom:
Diarré, illamående och buksmärtor, hög feber och kraftig trötthet. Bleka eller gulaktiga slemhinnor. Synliga blödningar och svullnader i nacke, huvud eller kropp är också vanligt. Äldre hundar kan vara smittade utan att visa så mycket symptom på sjukdom.

Diagnostik:
blodprov visar på ak (men även vaccinerade + friska kan ha det), virusodling från svalg i akut skede, obduktion

Behandling: Understödjande

Question 28

Redogör för patogenes, symptom, diagnos och behandling vid Leptospiros.

Anmälningspliktig?

Answer 28

OBS: zonoos, anmälningplikt

Patogenes:
infekterar genom både intakta och skadade slemhinnor samt hudlesioner. Infekterade samt subklin inf kan utsöndra bakterier intermittent i urinen under flera månader. Smitta via kontaminerat, relativt varmt och stillastående vatten är vanligast. Ej i Sverige.

Symtom:
akuta njur- och/eller leverskador samt vaskulit ledande till ökad blödningstendens. Akut hepatit är en vanlig följd. Feber, anorexi, kräkning, pu/pd dehydrering, petechier, ikterus, konjunktivit

Diagnos:
serologi – höga ak indikerar en pågående infektion, även om en påvisad titerstegring med hjälp av parprov är att föredra. Positiv odling ger definitiv diagnos, men den är svårodlad

Behandling:
ampi/amoxi inledningsvis och sedan byte doxycyklin för att minska risk för leverskador

Question 29

Redogör för etiologi, patogenes, symptom, diagnos och behandling vid idopatisk Kronisk hepatit.

Answer 29

Etiology and Pathogenesis:
likely represents an unidentified viral, bacterial, or other infection, an unidentified previous toxic event, or, in some cases, immune-mediated disease. Loss of hepatic function accounts for coagulopathies and adverse drug reactions in affected dogs. Portal hypertension is an important consequence of firosis, and its effects contribute to the clinical signs and death of many affected animals. It causes a typical triad of clinical signs of ascites, GI ulceration, and hepatic encephalopathy (HE). If the rise in portal pressure is sustained, multiple acquired PSSs (portosystemiska shuntar) will develop. Skillnaden från mellan förvärvade och medfödda PSS är att de är multipla, orsakas av högt portalt tryck samt inte kan behandlas kirurgiskt utan måste medicineras. Förvärvade PSS sänker trycket och minskar därmed risken för GI-ulceration.

Symptom:
hundar med kronisk hepatit visar inte symptom förrän mer än 75 % av levern är förstörd, och vid de laget har inte behandling så bra effekt. Därav vill man upptäcka dessa tidigt – viktigt är att följa upp djur med höga levervärden! Då symptom utvecklas är de ospecifika: kräkning, diarré, anorexi, pu/pd, avmagring, vissa hundar får ikterus och ascites (dålig prognos). HE tyder på PSS.

Diagnos:
definitiv diagnos kräver leverbiopsi (OBS mycket viktigt att kolla koagulationsfaktorer innan). Blodprov: kvartstående högt ALAT, ALP, låg urea, låg albumin, ibland höga gallsyror. Leverenzym kan normaliseras i end stage. Ultraljud visar liten, hyperekoisk lever eller så kan den se normal ut. (Hd liten lever medan kt får förstorad)

Behandling:
* Diet: högkvalitativt lättdigererat protein, tex hills i/d + keso (för lite protein i leverdiet). Minskar leverns arbete.
Medicinskt: Ursofalk (koleretika – ffa bra vid gallstas; syntetisk hydrofil gallsyra som gör kroppens gallsyra mindre toxiskt för hepatocyter, har antiinflammatoriska och antioxidanta egenskaper – kontraindikation vid absolut gallstas; ovanligt, ger grå avföring), SAM-e (antioxidant) och vitamin E.

• Glukokortikoider enbart om biopsiresultat visat att det är indikerat. Används för att minska fibrotisering, men ökar risk för GI-blödning – en risk som redan finns hos dessa patienter.
• Endast antibiotika om ascenderande gallgångsinfektion eller bakteriell infektion misstänks

Question 30

Redogör för etiologi, symptom, diagnos och behandling vid Kopparinlagringssjukdom.

Answer 30

Etiologi:
drabbar ffa bedlington terrier pga en genetisk defekt i kopparlagingen

Symptom:
om snabb inlagring (vilket är ovanligt) ses akut fulminant hepatisk nekros, intravaskulär hemolytisk anemi pga utsläppt koppar i cirkulationen, dör inom dagar. Oftast är det dock ett mer kroniskt förlopp under flera år med ständigt förhöjt ALAT och slutligen kronisk hepatit. Om ingen behandling utvecklas cirrhos (slutstadium).

Diagnos:
leverbiopsi och uppskattning av kopparkoncentration.

Behandling:
leverdiet tex hills i/d + keso, kelatorer (penicillamine, binder upp koppar vilket tar veckor-månader innan effekt), zink-tillskott, undvika koppar, antioxidanter, vit E, ursofalk. Akut koppartoxikos kan kräva blodtransfusion och intensivvård.

Question 31

Redogör för etiologi, symptom, diagnos och behandling vid Akut hepatit.

Answer 31

Etiologi:
Infektion: HCC (CAV), herpesvirus hos valpar, leptospiros. Toxiner: xylitol, blågröna alger, flugsvamp, paraceamol. Läkemedel tex trimsulfa, tetracyklin. Koppartoxikos (hos t.ex. bedlington terrier)

Symptom:
Akut insättande av kräkning, anorexi, PD, dehydrering, HE (kramper, koma), feber, kranial buksmärta, ikterus, koagulopati med petechier, ascites

Diagnos:

• Anamnes: ätit något som kan förklara, vaccinationsstatus
• Blodprov: ALAT, ALP, gallsyror, hypoglykemi, hypokalemi, förlängt koagulationstest, trombocytopeni (kan vara tecken på DIC)
• Biopsi: det enda som ger definitiv diagnos men är ofta inte praktiskt möjligt
• Bilddiagnostik: visar oftast inget, ev viss hepaomegali och ökad ekogenicitet vid akut hepatit

Behandling:
understödjande - prognosen är ganska dålig för hundar som får akut hepatit. Levern är bra på att regenerera, men man kan inte kompensera för tiden då levern inte fungerar. Hundar som klarar sig igenom det akuta stadiet har däremot en ganska bra prognos. Rehydrera + beviplex, ursofalk, denosyl (SAM-e) + vit E, pga risk för GI-ulcera: andapsin, Zantac, Losec, diet: i/d, recovery, temgesic vid smärta, amoxicillin (Doktacilllin)/metronidazole (Flagyl) vid behov (sepsis, DIC, höga vita, vänsterförskjutning, toxiska skador på neutrofiler), antiemietika.

Question 32

Redogör för patogenes, symptom och behandling vid Medfödd portasystemisk shunt.

Answer 32

Patogenes:
vanligaste vaskulära leversjukdomen hos hund. Ger ett lågt portalt tryck då blodet shuntas iväg från levern. Ger ej ascites såsom förvärvad PSS. Blod med höga nivåer av ammoniak når cirkulationen och hjärnan vilket ger upphov till symptom efter måltid. Symptomdebut ffa hos unga hundar.

Symptom:
neurologiska såsom cirkelgång, head pressing, blindhet, kramper, koma. Även urinvägsinfektioner och uratstenar vanligt.
Diagnos: visualisering av shunt via CT. Lindrigt högt ALAT och ALP, höga gallsyror

Behandling:
kirurgisk ocklusion av kärl, alternativt medicinsk behandling. diet: högkvalitativ lättdigererade proteiner och kolhydrater - tex hills i/d, ev tillskott av zink, ornitin

Question 33

Sekundär leverpåverkan hos hund, kännetecken? Vad bör man känna till?

Ge fem exempel på syndrom/tillstånd.

Answer 33

Sekundär leverpåverkan är vanlig hos hund. Många ger förhöjning av leverenzym, men vanligen är inte detta kliniskt relevant och skadar ej levern. Man misstar dock ofta dessa för primära leversjukdomar – därför är det viktigt att följa upp förhöjda levervärden och försöka hitta den underliggande orsaken som tex endokrina sjukdomar eller inflammation i buken.

• Hepatisk steatos: fettackumulering i hepatocyter vid diabetes mellitus och hypothyreoidism. Reverserar då underliggande orsak åtgärdas
• Steroidinducerad hepatopati: glykogeinackumulering i hepatocyter vid kortisonbehandling, cushing. Reverserar då underliggande orsak åtgärdas
• Idiopatisk vakuolisk hepatopati hos Skotsk terrier: förhöjning av ALP utan att man vet varför
• Leverstas: vanligt fynd vid högersidig hjärtsvikt samt hjärtmask. Reversibelt då hjärtsvikten behandlas.
• Reaktiv hepatit: ickespecifik hepatisk reaktion på inflammationer i buken såsom pankreatit, IBD. Ger inte heller skador.

Question 34

Ange kattens vanligaste leversjukdomar, primära och sekundära.

Answer 34

Primära: idiopatisk lipidos, neutrofil kolangit, lymfocytär kolangit

Sekundära: sekundär leverlipidios, hypertyroidism, pancreatit, diabetes mellitus

Question 35

Beskriv de två formerna av Hepatisk lipidos.

Redogör för symptom, diagnos, behandling och prognos.

Answer 35

Primär hepatisk lipidos eller idiopatisk lipidos drabbar ffa feta katter som utsätts för stress (ny katt i hemmet, flytt, byte av foder, mm) eller av någon anledning slutar att äta och går ner i vikt. Detta leder till massiv fettinlagring i hepatocyter, vilket i sin tur leder till en akut förlust av hepatocytfunktion. Detta är reversibelt om fettet kan mobiliseras. Feta katter har extra benägenhet att utveckla detta tillstånd för att de har high dietary requirements.

Sekundär hepatisk lipidos: också vanligt och orsakas av vilken sjukdom som helst som orsakar anorexi, men har oftast kopplats samman med pancreatit, diabetes mellitus, leversjukdomar, IBD och neoplasi. Drabbar smala, normalviktiga och feta katter.

Symptom: ikterus, intermittent kräkning, dehydrering, diarré eller förstoppning, palperbar hepatomegali

Diagnos: biopsi, men oftast är katten för sjuk för narkos. Därför kan man ta FNA via ultraljud för preliminär diagnos – ger dock inte helt säkra resultat. Hyperbilirubunemi (=ikteriska), högt ALAT, hypokalemi. Kan få glukosuri av stress- följ upp så att DM inte är underliggande orsak, i annat fall går det över. Med ultraljud kan man skilja parenchymal från gallgångs-sjukdom.

Behandling: tidigt insatt intensiv matning med högprotein-diet av dessa katter är oerhört viktigt. Vissa behövs sondmatas. Vissa katter får HE av detta – mata då små portioner x flera. Samtida pancreatit är inget hinder för det kräver samma diet. Vätska och elektrolyter, vitamin K-tillskott om koagulopati, SAM-e och vitamin E.
Prognosen är hyfsat bra om födointag kommer igång tidigt i förloppet, annars hög mortalitet.

Question 36

Vad är Kolangit? Vilka två sorter finns och vad kännetecknar dem?

Symptom, behandling, diagnos?

Answer 36

Gallvägssjukdom är väldigt vanligt hos katt, ofta ses det ihop med IDB och pancreatit. Kolangit är en inflammation av gallvägen men det kan också sträcka sig ut i omgivande parenchym. Man delar in kolangit i neutrofil, lymfocytär och kronisk. Alla har samma symtom: lethargi, anorexi och ikterus. Det enda sättet att skilja dessa åt är cytologi, odling av gallsyror och histopatologi av levern.

Neutrofil kolangit: ascenderande bakteiell infektion från tunntarmarna. Ffa E coli, men även streptococcus, clostridium spp och salmonella har hittats. Samtida tarm- och pancreassjukdom är vanligt. Drabbar unga-medelålders katter, med en relativt kort sjukdomshistoria (oftast

Question 37

Redogör för etiologi, symptom, diagnos, prognos och behandling/kirurgisk behandling vid navelbråck.

Answer 37

Etiologi:
Medfött äkta bråck, troligen ärftligt. Det kan även finnas andra fel på djuret, t ex kryptorkism!

Symptom:
Oftast symptomfri mjuk liten ”bulle” på magen. Detta är endast ett skönhetsfel som inte behöver korrigeras – har bukväggen slutits finns ingen risk att tarmar trillar ut. Men om det finns en bråckport kan tarm trilla ned, även om det är ovanligt! Då gör det ont, blir svullet, varmt och hårt, hunden blir dålig. Ddx: Böld, nybildning, serom (vätskeansamling)

Diagnos:
via palpation +/‐ bråckport.

Behandling:
Kirurgisk åtgärd om inkarceration eller stor bråckport. Ingen åtgärd om ungt djur

Question 38

Redogör för etiologi, symptom, ddx, diagnos, kirurgisk behandling och prognos vid inguinalbråck.

Answer 38

Etiologi: Troligen medfödd defekt i inguinalkanalen (ev ärftlig). Kan finnas andra fel hos djuret, t ex kryptorkism, navelbråck.

Symptom: Ofta är det symptomfritt med en mjuk bulle av fett i ljumsken. Finns risk för inkarceration (tarm, livmoder)ffa på tikar med valpar eller pyometra  då kan saker trilla ut ur bråcket.

Ddx: Juvertumör, lipom, serom, böld, förstorad inguinallymfknuta, fett tex fet katt

Diagnos: ffa via palpation – man känner en bråckport och det går att reponera.

Kirurgisk behandling: ska alltid korrigeras då det finns en risk att tarm/livmoder trillar ut. Snitt läggs i linea alba. Mha trubbig dissektion tar man sig in under juvret, in till inguinalkanal och känn bråcket. Reponera bråcksäck, suturea sedan bråckporten (ej helt – akta a. pudenda, även a femoralis) med tex PDS II el Prolene.

Prognosen är utmärkt.

Question 39

Redogör för etiologi, symptom, diagnos, behandling och prognos vid bukbråck.

Answer 39

Etiologi: trauma, buksuturer som spricker upp

Symptom: asymmetrisk svullnad på buken. Ddx: abscess, serom, hematom, neoplasi

Diagnos: Noggrann palpation, röntgen (ev ul)

Behandling: Stabilisera, behandla chock och livshotande skador först. Kirurgisk åtgärd: snitt linea alba. Undersök skador och inre organ. Reponera sedan innehållet i bråcket och ta bort nekrotisk vävnad. Skölj buken. Suturera skadade muskler med t.ex. PDS II eller Prolene. Om det inte finns tillräckligt med vävnad kan man tex använda ett konstgjort nät eller flytta en muskel. Sc: monocryl, hud: ethilon.

Prognosen är god, med viss risk för recidiv.

Question 40

Redogör för etiologi/patogenes, symptom, diagnos, behandling och prognos vid traumatiskt diafragmabråck.

Answer 40

Etiologi/patogenes: orsakas oftast trauma. Diafragma slits loss från bukväggen och att bukorgan hamnar i thorax. Detta påverkar andningen olika mycket. Det kan röra sig om både akuta och kroniska bråck (som inte upptäckts tidigare).

Symptom: varierar från asymtomatiska till grava symptom såsom tex chock. Symptombilden är beroende av vilka organ som är framfallna i bråcket – tex dyspné, arytmier, hydrothorax, GI‐symptom m.m. Symptombilden ä lite lurig – därför ska man alltid röntga thorax och abdomen vid traumafall! Ddx: pneumothorax, hydrothorax, hemothorax, chylothorax, pneumoni m.m.

Diagnos: bilddiagnostik; rtg och/eller ultraljud – om magsäcken är i thorax  akut!!

Behandling: understödjande - chockbehandling, syrgas. Därefter kirurgisk åtgärd: djuret måste ventileras eftersom bråcket ger en öppen passage in till lungorna via buken. Trycket tappas där och då kan ju djuret inte andas. Snitt läggs kranialt i linea alba. Undersök hela diafragman! Reponera bukorganen försiktigt. Titta efter andra skador och nekrotiserade organ. Stäng defekten i diafragma, tex med PDS II eller Prolene. Ev. behövs thoraxdrän sättas, men det är inte alltid nödvändigt

Prognosen är utmärkt om patienten överlever första dygnet. Mortalitet kan vara upp mot 50 % - beror lite på hur pass stora skadorna är från början.

Question 41

Beskriva den kirurgiska tekniken…

Redogör för utförande vid tonsillektomi.

Answer 41

• Allmän anestesi, intubera med välkuffad tub, svamp i svalg
  
  • Dra fram tonsillen. Anlägg peang i basen och låta sitta i 15-20 min för hemostas man behöver sedan inte ligera själva tonsillen
  • Ligera av tonsillartären, som sitter i kaudala delen av tonsillbasen.
  • Skär av tonsill, använd elektrokoagulation för att koagulera små kärl
  • Ev sy ihop tonsillfickan
  • Kontrollera blödning, sug rent innan extubering
  • Postop: bra med mjuk mat + smärtlindring, tex NSAID om det funkar

Question 42

Redogör för åtgärd vid corp al i munhåla/svalg.

Answer 42

Ofta grässtrå i näsan/nasofarynx, tråd under tungan

• Munhåle- och svalg undersökning på sederat djur
• Försiktigt dra mjuka gommen rostralt med peang, alt använd tandläkarspegel, flexibel endoskop för undersöka nasofarynx. Oftast ligger de i nasofarynx, så man kan se spets och dra ut dem
• Grässtrået dras försiktigt, kan sitta fast med hullingar
• Tråd som misstänks löpa till nedre GI dras INTE upp via munnen. Risk för att man drar upp tarmar, skär i vävnad. Klipp av och låt vandra ner i tarmar  operera sedan ut där

Question 43

Redogör för definition och kirurgisk teknik vid gastrotomi.

Answer 43

Definition: snitt genom magsäcksväggen in till lumen

Kirurgisk teknik:
* Linea alba-snitt. Använd retraktor för att föra isär bukväggen så att magtarmkanalen exponeras

• För att minska kontaminationsrisken, isolera magsäcken med fuktade dukar
• Sätt hållsuturer i magsäcken: Assistent får sen hålla upp
• Palpera efter corp al
• Gör ett längsgående snitt i ventrala delen av magsäcken mellan stora och lilla kurvaturen, där det finns så lite vaskularisering som möjligt. Se till att snittet inte läggs nära pylorus – risk för utflödeshinder!
• Använd sug för att evakuera maginnehåll och hindra spill och kontamination
• Suturmaterial 2-0 eller 3-0 resorberbart monocryl
• Suturera 1-2 lager invaginerad sutur (Cushing).
• Byt handskar och instrument innan man går vidare till att sluta buken!
• Kolla noggrant igenom att man inte missat en främmande kropp i annan del av gastrointestinal-kanalen innan man stänger!

Question 44

Tarmkirurgi generellt:

Vanliaste kompikationerna?

Peritonit uppstår oftast?

Postoperativ nutrition?

Namnge tarmens lager

Answer 44

Vanligaste komplikationerna: läckage från kirurgiområdet med peritonit som följd, ruptur av såret i lag phase, postoperativ ileus (även pga opioider som ges), stenos av tarm, chock, ”short bowel syndrome” – svårare att ta upp näring, risk för diarrér ökar

Peritonit: Ofta 3‐5 dagar efter operation, pga läckage, obstruktion, ischemisk vävnad

Postoperativ nutrition: Mycket viktigt att ge enteral näring inom 24h postop, leder annars till atrofi, nedsatt motilitet, ileus

Tarmens lager: serosa, muscularis, submucosa, mucosa – det är submucosan som är hållbar

Question 45

Vad för man tänka på vid enterotomi?

Redogör också för kirurgisk teknik.

Answer 45

Definition: incision i tarm.

Innan operation bör djuret fasta i 12-18 timmar (unga djur endast 4-8 timmar). Operera helst inom 12 timmar efter diagnos; då har man hunnit korrigera obalans i vätska, syra-bas och elektrolyter. Ju längre tiden går desto större risk för ischemisk nekros.

Kirurgisk teknik:
- Öppna bukhålan. Palpera igenom hela tarmen!
- Duka in den affekterade tarmdelen i koksalttyg. Massera undan tarminnehåll från det område man tänker lägga snittet i
- Använd tarmklämmor (eller låt en steril assistent vara tarmklämma)
- Om främmande kropp: massera fram den till ett friskt område distalt om den påverkade vävnaden. Lägg incisionen i frisk tarm! Annars risk för sämre läkning och ruptur.
- Lägg ett längs- eller tvärgående snitt
- Sug i den isolerade tarmdelen, plocka bort corp al
Suturera 1-2 lager med end-to-end enkla isolerade täta suturer i tvärsnitt (se bild!). Tänk på att få med submucosa i varje tag (ser ut som vit rant) – ger hållbarhet
* Använd 4-0 eller 3-0 monofil sutur, tex monocryl.
* Knyt försiktig så man inte skär igenom tarmlagren – ska vara end to end; inte för hårt så det skär men inte för löst så att det läcker!
- Kontrollera suturer med steril NaCl och provtryck försiktigt
- Lavage av tarmdel (eller hela abdomen om läckage har skett)
- Byt handskar och instrument innan man stänger buken

Man lägger sedan omentet över som ett plåster. Det kommer att fästa mot såret och skydda såret. Detta är ju omentets uppgift. Man kan också sy fast det mot tarmen om man vill.

Question 46

Redogör för kirurgisk teknik vid resektion av tarmsegment.

Answer 46

Kirurgisk teknik:
- Duka in och isolera tarmdel. Använd tarmklämmor

• Ligera kärlen som utgår från a. mesenterica cran som försörjer det berörda området och liger kärlen som ligger i mesenteriets fett där du tänkt ta bort tarmen
• Skär loss sjuk tarm
• Sätt första suturen kl 6 och 12, sedan 3 och 9, så att tarmar passar ihop väl. Sy resten med enkla isolerade. Få med submucosa i greppen
• Sy sedan igen mesenteriet så att man inte lämnar ett hål som tarmen kan fastna i. Enkel fortlöpande
• Läckagetest med NaCl
• Oment som plåster eller tarmdel (serosa mor serosa) om stort område är skadat

Question 47

Redogör för definition och behandling vid invagination av tarm.

Answer 47

Definition: en tarmdel stjälps in i lumen av en bakomvarande tarmdel. Oftast ileocolic eller jejunojejunala, men kan hamna varsomhelst

Behandling: öppna buk, försök försiktigt lösa invaginationen med massage, det är bara möjligt fram tills att fibrin har orsakat adherenser. Då får man göra tarmresektion. Då dessa djur har risk för recidiv finns diskussion om pexier, dvs att man syr fast tarmen. Men föreläsaren menar att detta orsakas av en anledning och att man ska behandla grundproblemet istället för att fixera tarmen. Prognosen är god om man får tidig kirurgisk behandling och aggressiv underhållsbehandling. Recidiv är ganska vanligt.

Question 48

Redogör för definition, etiologi, symptom, ddx och behandling vid volvulus av tarm.

Answer 48

Definition: Omvridning av tarmen

Etiologi och patogenes: krösroten stasas vilket leder till vaskulär obstruktion, cirkulatorisk chock, endotoxinemi och till slut död. Snabb bakterieöverväxt av normalfloran, och kraftig endotoxinemi, risk för sepsis.

Symptom: kraftigt nedsatt AT med svullen buk, kräkningar, takykardi, illamående. Ibland kan det komma efter några dagars annan sjukdom.
Diagnos: Röntgen ger ofta tillräckligt för diagnos med mycket gasfylld och utspänd tarm, fri vätska i buken och förlust av serosadetaljer

Ddx: GDV, mjättorsion/ruptur, peritonit, trauma

Behandling: Chockbehandling – vätska och antibiotika. Lägesrättning ibland kombinerat med resektion. Man får en stor toxinpåverkan av omvriden tarm, kan få sepsis, peritonit SIRS, DIC och arrytmier - dålig prognos

Question 49

Redogör för indikation och kirurgisk teknik vid extirpation av mjälte.

Vad är stressmetoden? Vad bör inte ligeras?

Answer 49

Indikation: hemangiosarcom, mjöltomvridning vid GDV, nodulär hyperplasi, traum

Då man opererar bort mjälten:
“Stressmetoden”: man sätter peanger och ligerar sedan av alla kärl  förstör försörjning till magsäcken! Bäst att sätta 2 ligaturer per kärl och placera dem nära mjälten (svarta pilar)!

OBS! Sätt inte en ligatur i kärlen som går i gastrosplenic ligament (röd pil) då denna försörjer magsäcken med blod. Man ska alltså ligera av de små förgreningarna som går till mjälten istället!

Kirurgisk teknik:
* Blottlägg mjälten och lägg den i blöta dopptyg

• Dubbelliggera med resorberbart suturmaterial och skär av alla kärl så nära mjälten som möjligt
• Ligera ej av kärl som går i gastrosplenic ligament- dessa försörjer magsäcken
• Det finns risk att man stör blodflödet genom pankreasgren i mjältartären, det kan ge ischemi i pancreas och peritonit.
• Blödning är vanligaste komplikationen.

Question 50

Redogör för etiologi/patogenes, symptom, ddx, diagnos, behandling och kirurgi vid perinealbråck.

Answer 50

Etiologi/patogenes: bäckenmuskulaturen atrofierar vilket får till följd att det inte finns något stöd för rektumväggen, som då hernierar. Det blir då packning med avföring. Man tror att det kan vara testosteronberoende då det ffa drabbar ffa äldre intakta hanhundar. Innehåll i bråcket: rektum, fett, nätet, prostata, tarmar, urinblåsa. Om urinblåsan hamnar i bråcket kan hunden ej kissa = bråttom!!

Symptom: Svårigheter med avföringen (och ev. urineringen), smärta. Svullnad vid anus, som kan komma och gå då avföringsinpackningen kan försvinna ibland.

Ddx: neoplasi, analsäcksinflammation, främmande kropp i rektum, böld, serom m.fl.

Diagnos: rektal palpation, man känner att det saknas stöd åt sidorna.


Behandling: Medicinsk behandling i väntan på operation, med lactulos, paraffinolja  sådant som mjukar upp avföringen. Kirurgisk åtgärd rekommenderas, inklusive kastration och ab‐profylax. Prognosen är halvbra till bra – det måste vara en skicklig kirurg! Ju längre man väntar med op desto sämre prognos.

Kirurgi: Flera metoder finns. Det är en svår operation som kräver en erfaren kirurg.
Traditionell bråckoperation: Ett snitt görs vid sidan om anus. Man stänger igen bråckhålet med de muskler som finns dock stort recidiv!
Obturator flap‐teknik: Skala loss platt muskel från sittbensknöl (m. obturator internus) och syr fast den istället. Den ersätter de atrofierade musklerna. Bättre än traditionell op.

Question 51

Redogör för etiologi, symptom, ddx, diagnostik och behanding vid sialocele/spottcysta.

Answer 51

Etiologi: Trauma mot spottgången eller spottkörteln, ofta okänt (strypkoppel, lek/slagsmål), främmande kroppar, sialoliter (Ca-stenar i saliven – ovanligt). En kronisk inflammation orsakas och saliv kapslas in. Oftast mandibularis/sublingualis som orsakar sialocele. Det vanligaste är cervikal sialocele och ranula under tungan (finns även faryngeal och zygomaticus)


Symptom

• Cervikal: Progressiv ansamling av fluktuerande, icke-ömmande massa vid käkvinkeln, intermandibulärt eller i halsen
• Ranula: dysfagi då de har svårt at svälja, blodblandad saliv (skadar ranula med tänderna)
• Faryngeal sialocele: Dysfagi, regurgitering, dyspné – allvarligt
• Zygomatikus sialocele: Periorbital svullnad vilket leder till enoftalmus, strabismus – dock ovanligt

Ddx: spottkörteltumör, främmande kropp, abcess, hemato

Diagnostik: Palpation av spottcystan, FNA, Munhåleinspektion, Ultraljudsundersökning av spottkörtlar och spottcystan (cystan sitter inte i spottkörteln, men man vill kolla så att den ej är infekterad, är tumöromvandlad osv)

Behandling
Kirurgisk extirpation av berörd spottkörtlar och spottgång samt dränage av spottcystan
Ranula: Man öppnar och syr slemhinna mot slemhinna så att det dräneras direkt i munhålan då det är svårt att sätta drän där

Question 52

Ange sjukdomstecken vid spottkörteltumörer.

Answer 52

Sjukdomstecken: Stor fast massa, depression, anorexi, halitos, dysfagi, ömmar vid palpation av spottkörteln, förstorade halslymfknutor (metastasering)

Question 53

Redogör för etiologi och behandling vid esofagusstriktur.

Answer 53

Etiologi: Iatrogen vanligaste!  Reflux under allmän anestesi som sedan blir till en esohagit som läker med fibros.

Behandling: Ballongdilatation eller esophagektomi. Recidivrisk finns! Även risk för iatrogen perforation

Question 54

Redogör för kirurgiska principer vid esofagotomi.

Answer 54

Kirurgiska Principer

• Isolera med fuktiga koksalttyg. Sug/tarmklämmor minskar risk för kontamination
• Använd hållsuturer
• Gör ett längdsnitt, Avlägsna corp al, ta ev biopsi
• Suturera i 2 lager
  
  • Submucosa + mucosa, inverterade knutar
  • Submucosa, muskularis + adventitia
  • Submucosa ska alltså med i båda lager av suturer – det är det som gör sutureringen hållbar!
  • Knutarna ska i första lagret sitta in mot lumen och i andra lagret utåt
• Enkla isolerade suturer, monofilt suturmaterial

Question 55

Redogör för utförande vid esfagussond och vad fyller den för funktion?

Answer 55

ESOFAGUSSOND
För kort och längre tids näringsstöd, tex efter omfattande kirurgi i mun (trauma). Kräver narkos vid införsel. Patienten kan sedan skickas hem och djurägaren kan instrueras i sondhantering

Utförande
* Djuret ska ligga på höger lateral sida (vänster uppåt – esophagus går här)

• Raka och tvätta halsen. Mät sonden till 8:e icr
• Peang genom munhåla ner midcervikala området
• Snitt genom huden (akta jugularis), dra igenom sonden ut till munhålan och för sedan spetsen in i esofagus
• Sätt fast med chinese fingertrap sutur
• Kontrollera korrekt placering; skölj med NaCl, ta lateral thorax röntgen
• Bandagera området
• Dras ut när patienten äter själv. Såret får läka sekundärt

Question 56

Redogör för etiologi, symptom, diagnos och kirurgisk behandling vid magomvridning.

Answer 56

Etiologi: stora hundraser, ofta efter stor måltid och påföljande lek. Magen vrids om så att pylorus vandrar ventralt-kranialt. Gas och ingesta kan ej tömmas vilket leder till dilatation och tympanism. Mjälten stasas i ovridningen. Ökat intraabdominellt tryck leder till minskat venöst återflöde och cirkulatorisk chock. Även tryck mot diafragma och lungor.

Symptom: kräks utan att något kommer ut, buksvullnad, extrem smärta

Diagnos: anamnes, symptom, rtg (liggandes på hö sida  double bouble)
Kirurgisk behandling
Stabilisera: chockbolus, syrgas, metadon, svält, evakuera gas via sond eller kanyl på hö sida buk, mät laktat

Kirurgisk behandling:
- Tecken på omvridning: stora nätet ligger över magsäcken, duodenum till vänster, blödningar på magsäckens yta, tympanisk magsäck

• Lägesrättning av magsäcken
• Bedöm skadan, evt partiell gastrektomi (nekros i ca 10 % av fallen)
• Bedöm skadan på mjälten ev splenektomi – vrid då inte tillbaka den!
• Utför en permanent gastropexi
  • Incisionell gastropexi: ett snitt görs genom magsäckens seromuskularis, och ett motsvarande i högra bukväggen – suturera muskel mot muskel. Tex monocryl.
  • Belt‐loop gastropexi: två paralella snitt i bukväggen så att en tunnel skapas, skär en flap från magsäcken och dra den genom tunnel och sy fast på magsäck igen
  • Circumkostal gastropexi: samma princip som i belt loop gastropexi, fast tunneln är sista revbenet.
  • “Inkorporerande” gastropexi: magsäck sutureras mot linea alba, REKOMMENDERAS EJ
• Risk för arytmier – behandla/förebygg med xylocain-CRI
• Recidiv-frekvens utan gastropexi 55‐80%

Question 57

Redogör för etiologi och behandling vid recutmprolaps.

Answer 57

Etiologi: Rektum prolaberar ut ur anus. Oftast är kraftiga krystningar orsaken till att rektum prolaberar. Den delen av rektum som är utanför kan åka fram och tillbaka ut och in ur anus. Ddx: invagination

Behandling: rengör med NaCl, försök reponera glidslem. Man kan sedan sy en tobakspungsutur runt anus så att öppningen blir mindre. Viktigt att behandla underliggande orsak, tex diarré, förstoppning eller tarmparasiter. Ge mat som ger mjuk avföring. Om vävnaden är för traumatiserad måste den amputeras (colektomi), man kan också göra en colopexi.

Question 58

Redogör för etiologi, diagnos, ddx och behandling vid analadenom/perianal adenom.

Answer 58

Etiologi: godartad, långsamväxande tumör som utgår från talgkörtelvävnad. De är vanligast hos äldre, okastrerade hanhundar. Tumörväxten stimuleras av testosteron – därmed är kastration en del av behandlingen.

Diagnos: Klinisk undersökning, biopsi, FNA.

Ddx: Adenocarcinom, perianalbråck.

Behandling: Man opererar vanligen bort tumören samt kastrerar. Man kan också kastrera först och operera några månader senare, då tumören kanske krympt och är lättare att ta bort.

Question 59

Redogör för indikationer och ingrepp vid analsäcksextirpation.

Answer 59

Indikationer: Upprepade inflammationer med fistelbildningar, neoplasi tex adenocarcinom ( mycket malignt)

Ingrepp: Man tar alltid bort båda analsäckarna även om bara en är drabbad. Infektionska vara behandlad och utläkt. Sätt en kanyl i analsäcksmynningen för tt kuna identifiera körteln. Lägg ett snitt lateralt över huden oavanför analsäcken och dissekera fram genom muskulaturen. Använd en liten sax för att dissekera loss analsäcken från muskulaturen och ligera av gången med monofilt resorberbart suturmaterial. Skär av. Kontrollera hemostasen, skölj ur området och sy ihop. Upprepa på andra sidan.