RESPIRATIONSSJUKDOMAR Flashcards
Redogör för klinisk undersökning av respirationsorganen samt redogöra för metoder och hjälpmedel som används vid diagnostik av sjukdomar i respirationsorganen. Utredningsgång vid sjukdomar i respirationsorganen.
Allmänklinisk undersökning: fokus på övre och nedre uftvägar. Inspektera nos, farynx, svalg, tonsiller, känn på lymfknutor. Auskultation av lungor, AF, titta på andningsmönster. Perkussion. Blodprov
Fiberoptik: rhinoskopi (nosen), laryngoskopi (delar av farynx/början på trachea), bronkoskopi (nedre luftvägar samt provtagning)
Trachealsköljning: Aspirerad vätska som kan användas för att identifiera bronkiala och alveolära sjukdomsprocesser. Ger möjlighet till cytologi och odling.
Bronchoalveolar lavage (BAL): Indikerat vid sjukdomsprocesser alveolärt eller interstitiellt. Utförs ej vid andnöd eller tackypné då narkos krävs. Identifiera neoplasi, infektion, inflammation. NaCl deponeras och vätskan aspireras sedan.
Finnålsaspirat/biopsi: Bronkoskopiguidad eller transthoracic FNA . biopsi, cytologi och odling
Ultraljud av luftvägar: övre och nedre – neoplasier, abcesser, atelektas,,plaural effusion, mediastinala förändrningar. Guide vid aspirat eller biopsi.
Datortomografi och MRI: identifiera och monitorera förändringar i övre eller nedre luftvägar, ger anatomisk lokalisation av förändringar. Kräver dock anestesi.
Fluoroskopi: genomlysning av trachea som visar rörliga dynamiska förlopp; kan studera funktion. Värdefullt vid misstänkt trachealkollaps, kronisk hosta.
Redogör för problem, symptom och akut åtgärd vid SJUKDOMAR I PLEURAHÅLAN.
> > Problem: Hydro/hemi/pyo/pneumothorax —> parenkym trycks ihop. Bukorgan i brösthåla via diafragmabråck
> > Symptom: Ytlig snabb andning (tackypné) med inspiratorisk (+ expiratorisk) dyspné, paradoxalt andningsmönster (ser man detta så vet man att problemet sitter i brösthålan), ingen thoraxrörelse (pneumothorax – kraftg?), Minskade lungljud vid auskultation
> > Akut åtgärd: syrgas, dolorex, thoracocentes och evakuera gas/vätska
Redogör för diagnos, etiologi och behandling vid HYDROTHORAX: PLEURAL EFFUSION .
Diagnos: Röntgen, Ultraljud, Thoracocentes med cytologi av aspirerad vätska
Etiologi:
Transudat/modifierat transudat (färglös, klar, få celler, lågt protein/mer protein och celler men inget infl inslag, ofta lymftillblandat):
Ökat hydrostatiskt tryck (högersdig hjärtsvikt eller perikardiella sjukdomar, minskat onkotiskt tryck i plasma (hypoalbuminemi) eller lymfatisk obstruktion (neoplasi och diafragmabråck).
Exsudat (inflammatoriskt: tjock, grumlig vätska, högt celltal, högt protein. Antingen septiskt eller aseptiskt. Akut: mkt höga celltal, ffa neutofiler. Kroniskt: måttligt med celler, flest neutrofiler men även makrofager, lymfocyter plasmaceller):
Icke-septiska: FIP, neoplasi, kroniska diafragmabråck, lunglobstorsion
Septiska (pyothorax): Sårskada genom bröstvägg eller esophageus, corp al, sekundärt till bakteriell pneumoni
Chylothorax (mjölkvit, tidigt dominerar lymfocyter, sedan kommer neutrofiler och makrofager): Läckage av lymfvätska från ductus thoracicus (lipidrik vätska från kroppen). Idiopatisk eller kongenital förändring, sekundärt till trauma, neoplasi, hjärtsjukdom, perikardiell sjukdom, parasiter, lunglobstorsion, diafragmabråck Hemorrhagisk effusion (modifierat transsudat som beror på blodläckage – kronisk blödning: makrofager med hemosiderin, pågående blödning: makrofager som ätit rbc): Neoplasi (hemangiosarcoma), trauma, koagulopatier tex råttgift, lunglobstorsion, OBS Iatrogen: om blodet som man får ut koagulerar så har man punkterat ett kärl vid provtagning! Stick om då
Behandling
* Syrgasbur eller tillförsel av syre på annat sätt, lågdos lugnande * Thoracocentes för snabb evakuering (sen sätta drän vid behov?) * Chockbehandling om så behövs * Åtgärda grundläggande problem
Redogör för etiologi, symptom och åtgärd vid PNEUMOTHORAX.
Tänk på att det finns olika typer.
Etiologi:
* Traumatisk tex bitskada, fall från hög höjd mm - Öppen pneumothorax: stakningsskador, öppna hål från bröstkorgen in i pleurahålan som läcker in ny luft hela tiden - Stängd pneumothorax: det har läckt ut luft tex pga trasig bronk, men inget kvarstående läckage. Uppträder momentant i samband med skadan och löder sedan snabbt igen * Tension pneumothorax - Ventilfunktion; vid varje andetag dras luft in i thorax tex pga läckage från lungan, men vid utandning åker luften ej ut igen vilket skapar ett tryck som byggs upp. Akut farligt tillstånd!
- Spontan pneumothorax pga brustna cystor, bullae, blebs; små luft- eller vätskefyllda (cystor) bubblor i lungparenchym som kan spricka
Kan också orsakas sek till kirurgi
Symptom: blubbande under huden, paradoxal andning: när djuret andas in minskar thorax, när djuret andas ut åker thorax ut, avvikande lungljud vid auskultation
Åtgärd: syrgas, lugnande, thoracocentes. Man försöker läka ut konservativt med thoracocentes 2‐4 dagar, sedan kirurgi beroende på orsak
Traumatisk öppen pneumothorax: lägg thoraxdrän och stäng skadan så att det blir tätt.
Flail chest: Då flera revben fraktureras på båda sidor om point of impact så att det frakturerade segmentet rör sig i motsatt riktning än vad den bör vid andning måste man korrigera det med en flail chest. Vid inandning vidgas bröstkorgen, men vid dessa skador faller revbenen in mot lungorna istället. Man lägger en ”bricka” på utsidan och syr fast den mot revbenen så att de får stöd.
Redogör för etiologi och behandling vid LUNGÖDEM. Lista orsaker till lungödem.
Etiologi: Vätska ackumuleras i interstitiet och i alveoler – sekundär konsekens av annan sjukdomsprocess, kan vara hjärtrelaterade (vänstersidig hjärtsvikt) och icke-hjärtrelaterade orsaker
Icke-hjärtrelaterade orsaker till lungödem
* Ökad kärlpermeabilitet som ett resultat av direkt eller indirekt lungskada vanligaste orsaken * Ökad lungkärlsresistens och hypoxemi * Direkt eller indirekt lungepitelskada * Kraftig hypoalbuminemi framför allt vid samtidigt stora givor av kristalloida vätskor * Försämring av lymfdränage från lungorna * Elektrisk chock eller akut skada på CNS: neurogen form av skada på grund av kraftig vasokonstriktion och inflammation * Ödemvätska som är relativt rik på proteiner
Behandling Mera svårbehandlade än kardiogena lungödem!
* Syrgas + Sternalt läge om möjligt då det blir lättare för dem att andas * Diuretika * Kolloid- eller albumintransfusion kan övervägas om kraftig hypoalbuminemi * Behandla underliggande sjukdom
Redogör för etiologi, diagnostik, ddx, åtgärd och prognos vid NEOPLASIER I LUNGOR.
Etiologi: Lymfom, malign histiocytos, adenocarcinoma etc. Kan vara solitärt eller generellt, men det är risk att det redan spridit sig och finns på många ställen. Metastaser (melanom, osteosarkom, juvertumörer, thyreoideatumörer)
Diagnostik: röntgen, CT, FNA, BAL, lungbiopsi
Ddx: eosinofil inflammation/pneumoni (liknar metastaser på rtg!)
Åtgärd: Ev lunglobsektomi om solitära strukturer/förändringar i en lunglob (om gynnsam TNM-gradering)
Prognos: Generellt dålig
Redogör för etiologi, symptom, diagnos och behandling vid BAKTERIELL PNEUMONI.
Etiologi: Ofta blandflora eller sekundära patogener, gramneg bakt dominerar tex E. coli, Klebsiella spp, Pasteurella spp. Vanligaste fyndet hos katt: Pasteurella spp. Exponering via inhalation eller aspiration, Spridning från pleurahålan eller strukturer i brösthålan, Hematogen spridning. Leta efter predisponerande orsak då det ofta sker sekundärt. Pneumoni är vanligare hos hund än hos katt, sämre prognos för katt
Symptom: hosta, näsflöde, feber, expiratorisk dyspné, anorexi, trötthet.
Diagnos: klinisk bild, röntgen, blodprov (ofta leukocytos med vänsterförskjutning och högt crp – dock inte alltid), man kan göra sköljprov (tracheal eller BAL) och ta cytologi och baktodling, men det görs nästan aldrig
Behandling:
* Antibiotika: amoxicillin (eller cefalosporin). Bör ge en förbättring inom 2-3 dygn, annars bör byte av antibiotikabehandling övervägas, fortsät behandling till 1 v symptomfrihet (ca 2-6 v totalt). Om möjligt gör odling + resistens
* Vätsketerapi * Syrgas vid behov * Vändning av patienten från sida till sida minst varannan timme. Försiktig motionering för att stimulera till hosta – man trycker då på bröstkorgen för att stimulera * Coupage: daska med kupade händer över lungorna för att hjälpa till att få upp gugg mm * (Bronkdilaterare; ffa till katt som lättare utv bronkospasm. Dock risk för försämring då patogener dras längre ner i luftvägarna)
Redogör för etiologi, diagnos och behandling vid ASPIRATIONSPNEUMONI.
Etiologi: Inhalation av material till nedre luftvägar. Kan tex orsakas av aspiration av magsäcksinnehåll, sjukdomsprocess i esophageus, oropharynx, systemisk neuromuskulär sjukdom, anestesi, trauma mot huvudet, kräkning, forcerad utfodring/medicinering . Skadeomfattning varierar: Från minimala inflammatoriska förändringar till lungödem, nekrotisering, blödningar eller obstruktion. Skador orsakade i luftvägarna av magsäckssyror etc kan predisponera for sekundära infektioner
Diagnos: (från small animal)
* Röntgen: aspirationspneumoni diagnosticeras ofta baserat på röntgenfynd tillsammans med övriga fynd som tyder på diagnosen. Thoraxröntgen visar på luftbronkogram och konsolidering av aktuella lunglober. Det kan dock ta upp till 12-24 h efter aspiration innan fynd blir visuella på röntgen * Blodprov kan tyda på inflammatorisk process, men är oftast normal. Kolla efter toxisk påverkan på neutrofiler = tecken på sespsis * Trachealsköljning om möjligt för att identifiera sek bakteriell infektion * Bronkoskopi är inte indicerat pga risk med narkos, handlar ändå ofta inte om luftvägsobstruktion
Behandling (från Small Animal Internal Medicine)
* Suga rent andningsvägar omedelbart efter aspiration – förutsatt att det skett tex under anestesi * Vätsketerapi (chock, underhåll), syrgas, bronkodilaterare och ibland kortison (men risk att sätta ner immunförsvaret) * Antibiotika ges inte rutinmässigt då det rör sig om kemisk irritation. Men ges om kraftigt nedsatt AT, tecken på sepsis
Redogör för etiologi, symptom, diagnos och behandling vid EOSINOFIL INFLAMMATION (PNEUMONI).
Etiologi: Akut eller kroniskt förlopp med hypersensitivitetsreaktion (kan vara parasiter, svamp, mm). Det är en eosinofil sjukdom i bronkioler, alveoler och blodkärl. Ffa ses det hos unga och äldre hundar, men även katt.
Symptom: Hosta, irritation från luftvägarna, andningssvårigheter, viktminskning (milda tecken), motionsintolerans
Diagnos:
* Röntgen: Diffust bronkointerstitiellt mönster, men kan vara alveolärt. Infiltrat kan misstas för neoplasi (vid misstanke om neoplasi bör man ha denna som diff om det ser ut så här) * Eosinofili i blod diagnostiseras hos 50-60% av affekterade hundar, men avsaknad av eosinofili utesluter inte eosinofil pneumoni * BAL: ökad cellularitet med påtaglig ökning av eosinofiler * Sköljprov: undersökas för neoplastiska celler, svamp, parasiter. Odling bör utföras * Upprepade träckprovsundersökningar bör utföras (parasiter) * (Hjärtmask antigen-testning)
Behandling: Eliminera antigen som har triggat igång reaktion om möjligt, kortison (antiinflammatorisk effekt), avmaskning (bronkodilaterande hjälper inte då det inte är där problemet sittet – detta är ju interstitiet)
Redogör för etiologi, symptom, diagnos och behandling vid RÄVENS LUNGMASK: Crenosoma vulpis
Etiologi: Luftvägsparasit (trachea, bronker, bronkioler) som drabbar hund, men ej katt. Smittas via sniglar genom att äta eller slicka på slem från dem. Maskarna lever och mognar i bronkerna och bronkiolerna där honorna producerar ägg som kläcks redan i andningsvägarna. Larverna kommer sedan att hostas upp, sväljas och komma ut med avföringen.
Symptom: Övre/nedre luftvägsproblem (som vid allergisk eller kronisk bronkit). Det mest framträdande symtomet på infektion med Crenosoma är en torr hosta som kan bli kronisk.
Diagnos: Upprepade avföringsprov (Baermanns teknik), trachealskölj, BAL
Behandling: avmaskningsmedel. Moxidektin och milbemycin finns i godkända läkemedel. Även fenbendazol har bra effekt mot Crenosoma.
Redogör för etiologi, symptom, diagnostik och behandling vid TRACHEALKOLLAPS
Etiologi: Förvärvad sjukdom av okänd etiologi (kongenitala varianter finns). Framför allt små hundraser – väldigt vanligt. 2 typer: dorsoventral och lateral (lovanlig). ”Dorsoventral flattening”: Förslappat dorsalt trachealt membran prolaberar in i tracheallumen. Kollaps kan sträcka sig in i bronker. Om även brosknedbrytning: bronkomalaci, ej vanligt.
Symptom: Lång historia med kronisk intermittent torr, sträv hosta. Varierande grad av ökad inspiratorisk (dock även expiratorisk) andningspåverkan vid motion/stress, inspiratoriska/expiratoriska biljud. Positiv hostprovokation
Diagnostik: Röntgen, Fluoroskopi: identifiera påtagliga förändringar i tracheallumen till ex vid samtidig hostprovokation, Bronkoskopi
Behandling: ffa konservativt med miljöförändring: rasta i sele, bantning, minska stress, undvik om möjligt varma miljöer. Viss medicinering vid behov: bronkodilaterare (theofyllin), hostdämpande (kodein), betagonister (albuterol). Man kan korrigera kirurgiskt med stentning, men det är ovanligt pga risk för komplikationer.
Redogör för etiologi, prognos och behandling vid BRACHYCEPHALT SYNDROM.
Etiologi: består av fyra komponenter – stenotiska näsborrar, lång mjuk gom, everterade laryngeala luftsäckar som utvecklas till följd av irritation och svårigheter att andas, samt larynxkollaps pga svårt att andas. Många av dessa hundar har dessutom hypoplastisk trachea som därmed lätt faller samman. (Brachycephaler perioperativt: ges kortison i premed pga risk för svullnad i andningsvägar. Har även ökad risk för vaguspåslag under narkos och kan få kraftig bradykardi.)
Prognos: Prognosen vid everterade luftsäckar är inte bra, därav rekommenderas att man opererar nos och mjuk gom i ung ålder för att förhindra dessa sekundära problem (larynxkollaps + luftsäckar, svullen inflammerad mjuk gom)
Behandling: Nosvingeplastik samt förkortning av mjuka gommen (lasras/klipps och sys ihop)
Redogör för akut åtgärd vid THORACOCENTES.
Akut åtgärd: Man sticker in kanyl i thorax och tömmer innehållet. Ofta hinner man inte vara steril. Man behöver en kanyl, gärna med slang. Butterfly kan funka bra, men ej på tjocka djur. För in kanylen ngn cm in under hud, sen in i framkant bakom revben (7:e icr= 8e revbenet) och aspirera. Om liggande: ta den högsta punkten mitt på bröstkorgen. Om pneumothorax - dra ut all luft. Om hemothorax - dra ut så mycket att djuret kan andas. Om man råkar sticka i kärl på väg in i thorax kommer blodet att koagulera och ej om riktig hemothorax, så skiljer man dessa
Redogör för permanentare lösning vid THORACOSTOMI.
Permanentare lösning: Kirurgisk öppning av thorax för anläggning av dränage. Detta görs under sterila förhållanden. Dra fram hud så långt som möjligt, lokalbedöva cutis och subcutis med lidokain. Gör ett snitt i hud. För in nål i framkant på 8e revbenet (grön till katter/små hundar, orange till större hundar) i 45o vinkel och penetrera pleura. För in en kateter genom nålen, ta bort nål och täpp till kateter så att luft ej kommer in. För in en ledare, ta bort kateter, för över ett drän över ledaren, ta bort ledare. Sy fast dränet med chinese finger trap, töm dränet och sätt på kork. Bandagera. Indikation: vätska i thorax (ej vid luft?)
Hur utförs TRACHEOTOMI? Vad ska man tänka på?
Gör ett ca 2-3 cm långt snitt i mitten av huden över trachea, med start från cricoidbroskets distala del. Separera sternohyoidmusklerna i deras mittlinje mha en skalpell. Anlägg hållsuturer runt broskringar ffa kaudalt men även kranialt om tänkt inscision i trachea. Gör sedan en inscision i trachea mellan 3-4:e eller 4-5:e broskringen. Den får inte ara mer än 50 % av tracheas omkrets. Sug rent, för in tracheotub samtidigt som hållsuturer dras i. Suturera sternohyoidmusklerna och huden, förankra tracheotomituben i huden eller med gasbinda runt halsen.
