Aortaaneurysm Flashcards Preview

K7 Kärlkirurgi > Aortaaneurysm > Flashcards

Flashcards in Aortaaneurysm Deck (24)
Loading flashcards...
1
Q

vad är ett abdominellt aortaaneurysm?

A

lokaliserad utvidgning av hela kärlväggen som är över 30 mm (3 cm) eller mer än 50% av omkringliggande kärlsektion

2
Q

äkta vs falskt/pseudo aneurysm?

A
  1. äkta = vidgning av artär med samtidig förtunning av kärlväggen–> alla väggens lager dilaterad

fusiforma = symmetriska

sacculära = asymmetriska

  1. falskt = pulserande hematom som begränsas av fibrös kapsel –> ett litet hål i kärlet som gör att blodet kan läcka ut och bilda bilda ett hematom som liknar aneurysm –> dvs inte alla väggens lager
3
Q

vad menas med thorakala aortaaneurysm?

A

betydligt ovanligare än abdominala. de flesta är lokaliserade till aorta ascendens (uppåtgående)

4
Q

vart är vanligaste lokalisationen för aneurysm?

A

vanligaste lokalisationen är i aorta, därefter iliaca och därefter poplitea

delas upp i bukaortaaneurysm (AAA) och thorakala aneurysm

infrarenala bukaortaaneurysm är den vanligaste typen, ligger nedom a renalis

5
Q

patofysiologi

A

orsaker och uppkomstmekanismer vid aortaaneurysm är i flesta fallen okända, det finns dock flera riskfaktorer och påverkas av både arv och miljö

Man får en nedbrytning av elastinet–> ersätts av kollageninlagring i inflammationen
–> kraftigt ökad inslag av inflammatoriska celler, desorganiserat, svag vägg

Väggtension –> beror av Trycket och radien När radien ökar minskar motståndet och det går lättare att tänja –> ju större aneurysmet blir desto snabbare växer det

aneurysm växer ofta långsamt och tillslut resulterar det i ruptur -> kan vara intra- eller retroperitoneal.

intraperitoneal blödning resulterar i död inom minuter eftersom inget håller emot blödningen

retroperitoneal gör ofta att pat svimmar och hinner in till sjukhus och kan räddas –> bukhinnan fungerar som en tamponad

6
Q

riskfaktorer för att utveckla AAA?

A
  1. ärftlighet, dvs förälder eller syskon med sjukdomen
  2. manligt kön
  3. ålder
  4. rökning
  5. KOL
  6. bukfetma

–> adderas, ju fler desto högre risk

7
Q

riskfaktorer för ruptur?

A
  1. ej deltagit i screening
  2. aneurrysmstorlek –> vid 6 cm är rupturrisken 10%/år
  3. kvinnligt kön
  4. aktiv rökning
  5. hypertoni
  6. KOL
8
Q

symtom orupturerat?

A
  • oftast asymtomatiskt
  • obehagskänsla, smärta
  • symtom från tryck av omgivande organ (uretärer, duodenum)
  • mikroembolism
  • trombotisk ocklusion
9
Q

symtom rupturerat?

A

klassisk triad:
1. kraftig buksmärta med utstrålning mot ryggen med akut insjuknande

  1. blodtrycksfall, takykardi eller anamnes på svimning
  2. pulserande resistens i buken, ofta svårpalpabel pga fetma

dessutom:
- illamående, kräkningar
- hematemes om fistel mot GI kanalen

10
Q

fynd i status vid ruptur?

A

pulserande breddad resistens i buken, obs avsaknad utesluter inte AAA

ev tecken på peritonitretning - oftast endast måttligt dock

ev ischemitecken vid mikroembolisering till ex extremitet eller tarm

11
Q

labprover?

A

finns inga specifika som kan bekräfta eller utesluta

Hb sjunker regelmässigt men kan vara normalt i början

ta allmänna prover (blodstatus, CRP, elstatus + krea, ev leverstatus, PK INR, APTT, BAStest, blodgruppering)

12
Q

diffdiagnoser

A

akuta buk-, rygg- och bröstsjukdomar hos patienter i högre åldrar:

  • njur/uretärsten
  • tarmischemi
  • perforerat ulkus
  • pankreatit
  • lumbago-ischias
  • lungemboli
  • aortadissektion
  • divertikulit
  • trafik eller fallolycka pga svimning vid ruptur
13
Q

kort om handläggning vid misstänkt rupturerat AAA?

A
  1. syrgas på mask
  2. två grova venösa infarter, minst gröna
  3. eventuellt vätska
  4. smärtstillning
  5. urakut CT aorta om pratbar patient, om medvetslös så urakut kirurgi direkt
  6. om bekräftat urakut operation med EVAR eller öppen teknik

beställ blod och plasma
sätt KAD

14
Q

hur tänker man kring vätska?

A

ENDAST vid manifest cirkulatorisk chock!

man vill ha hypotension för att minska blodförlusten från den brustna aortan–> målet är en talbar patient dvs adekvat cerebral perkussion och ett systoliskt tryck om 80-100mmHg

15
Q

hur tänker man kring smärtstillning?

A

opioider iv i små upprepade doser –> sänker även blodtrycket pga lugnar pat

16
Q

hur tänker man kring bilddiagnostik?

A

görs endast om pat är talbar, annars akut op

utan kontrast för att bekräfta diagnos –> sedan kontrast om man överväger endovaskulär operation

17
Q

hur handlägger man icke-rupturerat AAA?

A

diagnos med CT angiografi av aorta eller ultraljud

indikationer för invasiv åtgärd:

  • aneurysmdiameter över 5.5 cm (5 hos kvinnor)
  • symtomgivande AAA
  • ischemiska symtom (ocklusion, embolisering)
  • expansion om över 0,5 cm på 6 mån
18
Q

hur väljer man operationsmetod?

A

yngre (under 70-75 år) och hjärt- och lungfriska har fördel av öppen kirurgi pga slipper risk för postop ruptur som är 1% per år efter EVAR

Övriga pat har fördel av EVAR om det är tekniskt möjligt pga något lägre perioperativ mortalitet

högkvalitativ CT angiografi är en förutsättning för att kunna genomföra EVAR oavsett akut eller elektiv

19
Q

hur fungerar screeningen?

A

alla 65-åriga män får göra ultraljudsundersökning som tar ca 4 min

de med över 5,5 cm opereras elektivt

Ultraljudsuppföljning av icke opererade patienter (för att följa expansionshastigheten, de flesta AAA växer bara 1-2 mm/år):

  • diameter 3-3,9 cm vartannat år
  • diameter 4-5 cm 1 gång/år
  • diameter 5-5,4 cm 1 gång/halvår
20
Q

uppföljning?

A

öppen kirurgi 30 dagar och 1 år

efter EVAR fortlöpande CT eller ultraljudskontroller återstående liv

21
Q

När ska man remittera till kärlkirurg?

A

AAA överstigande 4,5-5 cm bör remitteras till kärlkirurg för bedömning och ställningstagande till ev kirurgi

22
Q

generell behandling om ej rupturerna?

A

Rökstopp - Viktigaste åtgärden

Motion och sund kost

Behandla blodtryck och/eller höga blodfetter

23
Q

beskriv hur öppen kirurgi går till

A
  1. Medellinjesnitt
    1. Packa undan tarmar som ligger för
    2. Öppna peritoneum –> exponerar aneurysmet
    3. Vänster njurven går över aorta till v cava
    4. Kärlklämma ovan och nedan - öppna på längden, ibland öppnar man ner på iliacakärlen
    5. Ligera små lumbalkärl som blöder bakåt
      Syntetgraf sys ända till ända till friskt kärl uppe och nere- förslut aortavägg, sy över –> aortaväggen som skydd mot tarmarna så de ej lägger sig mot graften
24
Q

förklara EVAR

A

endovascular aortic repair

går in via ljumsken endovaskulärt under genomlysning –> kärlprotes förs in i aorta och fästs ovan och under aneurysm eller dissektion