Viktigt i anamnes?
- rökvanor, livsstil
- komorbiditet - diabetes, FF, njursjukdom osv
- läkemedel?
- smärta
- duration och debut
- karaktär. ansträngning eller vila? nervsmärta eller nociceptisk?
- lokalisation - vaden är vanligt vid claudicatio men även höft och lår
- vaknar på nätter?
- hänger med foten utanför sängen? - funktion - andra symtom, neurologi med sensorik och motorik
- gångrubbning? längd? plant/backe?
- svårläkta sår? venös/arteriell insufficiens
- bröstsmärta, synkope, dyspne?
status
- inspektion
- sår? malleolerna - venösa, mer perifert - arteriella
- ödem? kan komma av att man har benet nere hela dagarna pga smärtan. kan också bero på venös insufficiens, hjärtsjukdom
- färg? hyperemisk pga dilatation vid lågt flöde, blek om inget flöde/akut påkommet
- kapillär återfyllnad, normalt 3 sek
- temperatur - sidoskillnad?
- hårväxt - sidoskillnad? - perifera pulsar
- a dorsalis pedis
- a tibialis post
-a poplitea
- a femoralis com
(- aorta
- brachialis
- radialis
- carotis ) - auskultation
- lyssna över njurartärer, bukaorta, carotis turbulens?
- lyssna hjärta och lungor - Ankeltryck/ABI
- vila 10 min.
- mät i armen och i ankeln (ovan malleolerna med armmaschett)
- högsta systoliska i hö och vä dorsalis pedis genom hö systoliska i armen på resp sida
normalt 0.9-1.3
måttlig arteriell insufficiens under 0,9
betydande under 0,7
grav under 0,5
- övrigt
neurologisk undersökning - sensorik? motorik?
elevationstest - foten blir blek när den höjs
diabetes och normalt ABI - gör tåtryck - remiss till klinfys
kan även testa att dingla med benen - foten blek?
När går man vidare med bilddiagnostik?
används när man ska planera eller genomföra behandlingar
Vilka typer av bilddiagnostik finns det?
karotisdoppler - vid amarousis fugax (övergående blindhet/kraftig synnedsättning i sek-min)
eller TIA eller minor stroke
ultraljud - bra vid ex screening av bukaortaaneurysm eller för framställning av extremitetskärl
duplex - bra för då kan man gradera stenos mha flödesmätning
DT angio - görs inför behandling mot ex extremitetsischemi för kartläggning av kärl
MR angio - samma men lite bättre bild, även annan kontrast och mindre strålning
kateterburen angiografi (konventionell) –> sprutar kontrast via kateter direkt in i kärllumen, läggs med seldingerteknik i olika delar av kroppen - väldigt bra avbildning men invasivt
vilka olika behandlingsmetoder finns det?
- öppen kirurgi
- endovaskulär, kateterbaserad (seldinger)
- hybrid
endovaskulär är absolut vanligast i hela sverige
Vilka typer av öppen operation finns det?
sker under narkos
- trombendartärektomi (TEA) –> flödeshindret tas bort kirurgiskt
- bypass –> graft av en ven (oftast vena saphena magna, ytlig ven) eller syntetiskt material går man förbi ocklusionen
- embolektomi —> kateter med ballong, blåses upp vid tromb/emboli och allt dras sedan ut (Sotning)
beskriv endovaskulära metoder
- PTA = perkutan transluminal angioplastik –> ballongvidgning av kärllumen med eller utan samtidig stentinsättning
- subintimal plastik (SAP) –> man orsakar en dissektion med parallell lumen för blodet –> görs vid extensiva ocklusioner och ffa på de med ateroskleros där det är enklare att dela intiman från adventitian
- trombektomi/embolektomi
- lokal trombolys med angiografi
anterograd - går nedåt från ljumsken
retrograd - går uppåt från ljumsken
vad är EVAR?
en typ av endovaskulär op som görs vid dissektion eller aneurysm i aorta
via ljumsken under genomlysning går man in med instrumentet med kärlprotes in i aorta –> fäster protesen ovan och nedan aneurysm eller dissektion
krävs vissa anatomiska förutsättningar
efteråt görs årliga kontroller med DT och ibland med kontrast - uppmärksam på njurfunktion
Karotisendartärektomi (CEA)?
öppen operation där man drar ut intima och delar av median med placket i carotiskärlet
görs vid stenos 50-99%
- -> total ocklusion opereras ej pga risk för hjärnblödning osv
- -> görs ffa på symtomatiska pat för att förhindra framtida komplikationer i form av ocklusion eller emoblisering osv med stroke som följd
dessa patienter övervakas noga postop pga autoregleringen av trycket i hjärnan kan vara störd –> högt BT, hjärnödem och hjärnblödning är komplikationer
kan även orsaka nervskada av n vagus, hypoglossus och glossofadyngeus