Undersökningar och behandlingsmetoder

Question 1

Viktigt i anamnes?

Answer 1

1. rökvanor, livsstil
2. komorbiditet - diabetes, FF, njursjukdom osv
3. läkemedel?
4. smärta
   - duration och debut
   - karaktär. ansträngning eller vila? nervsmärta eller nociceptisk?
   - lokalisation - vaden är vanligt vid claudicatio men även höft och lår
   - vaknar på nätter?
   - hänger med foten utanför sängen?
5. funktion - andra symtom, neurologi med sensorik och motorik
6. gångrubbning? längd? plant/backe?
7. svårläkta sår? venös/arteriell insufficiens
8. bröstsmärta, synkope, dyspne?

Question 2

status

Answer 2

1. inspektion
   - sår? malleolerna - venösa, mer perifert - arteriella
   - ödem? kan komma av att man har benet nere hela dagarna pga smärtan. kan också bero på venös insufficiens, hjärtsjukdom
   - färg? hyperemisk pga dilatation vid lågt flöde, blek om inget flöde/akut påkommet
   - kapillär återfyllnad, normalt 3 sek
   - temperatur - sidoskillnad?
   - hårväxt - sidoskillnad?
2. perifera pulsar
   - a dorsalis pedis
   - a tibialis post
   -a poplitea
   - a femoralis com
   (- aorta
   - brachialis
   - radialis
   - carotis )
3. auskultation
   - lyssna över njurartärer, bukaorta, carotis turbulens?
   - lyssna hjärta och lungor
4. Ankeltryck/ABI
   - vila 10 min.
   - mät i armen och i ankeln (ovan malleolerna med armmaschett)
   - högsta systoliska i hö och vä dorsalis pedis genom hö systoliska i armen på resp sida

normalt 0.9-1.3
måttlig arteriell insufficiens under 0,9
betydande under 0,7
grav under 0,5

5. övrigt
   neurologisk undersökning - sensorik? motorik?
   elevationstest - foten blir blek när den höjs
   diabetes och normalt ABI - gör tåtryck - remiss till klinfys
   kan även testa att dingla med benen - foten blek?

Question 3

När går man vidare med bilddiagnostik?

Answer 3

används när man ska planera eller genomföra behandlingar

Question 4

Vilka typer av bilddiagnostik finns det?

Answer 4

karotisdoppler - vid amarousis fugax (övergående blindhet/kraftig synnedsättning i sek-min)
eller TIA eller minor stroke

ultraljud - bra vid ex screening av bukaortaaneurysm eller för framställning av extremitetskärl

duplex - bra för då kan man gradera stenos mha flödesmätning

DT angio - görs inför behandling mot ex extremitetsischemi för kartläggning av kärl

MR angio - samma men lite bättre bild, även annan kontrast och mindre strålning

kateterburen angiografi (konventionell) –> sprutar kontrast via kateter direkt in i kärllumen, läggs med seldingerteknik i olika delar av kroppen - väldigt bra avbildning men invasivt

Question 5

vilka olika behandlingsmetoder finns det?

Answer 5

1. öppen kirurgi
2. endovaskulär, kateterbaserad (seldinger)
3. hybrid

endovaskulär är absolut vanligast i hela sverige

Question 6

Vilka typer av öppen operation finns det?

Answer 6

sker under narkos

1. trombendartärektomi (TEA) –> flödeshindret tas bort kirurgiskt
2. bypass –> graft av en ven (oftast vena saphena magna, ytlig ven) eller syntetiskt material går man förbi ocklusionen
3. embolektomi —> kateter med ballong, blåses upp vid tromb/emboli och allt dras sedan ut (Sotning)

Question 7

beskriv endovaskulära metoder

Answer 7

1. PTA = perkutan transluminal angioplastik –> ballongvidgning av kärllumen med eller utan samtidig stentinsättning
2. subintimal plastik (SAP) –> man orsakar en dissektion med parallell lumen för blodet –> görs vid extensiva ocklusioner och ffa på de med ateroskleros där det är enklare att dela intiman från adventitian
3. trombektomi/embolektomi
4. lokal trombolys med angiografi

anterograd - går nedåt från ljumsken

retrograd - går uppåt från ljumsken

Question 8

vad är EVAR?

Answer 8

en typ av endovaskulär op som görs vid dissektion eller aneurysm i aorta

via ljumsken under genomlysning går man in med instrumentet med kärlprotes in i aorta –> fäster protesen ovan och nedan aneurysm eller dissektion

krävs vissa anatomiska förutsättningar

efteråt görs årliga kontroller med DT och ibland med kontrast - uppmärksam på njurfunktion

Question 9

Karotisendartärektomi (CEA)?

Answer 9

öppen operation där man drar ut intima och delar av median med placket i carotiskärlet

görs vid stenos 50-99%

• -> total ocklusion opereras ej pga risk för hjärnblödning osv
• -> görs ffa på symtomatiska pat för att förhindra framtida komplikationer i form av ocklusion eller emoblisering osv med stroke som följd

dessa patienter övervakas noga postop pga autoregleringen av trycket i hjärnan kan vara störd –> högt BT, hjärnödem och hjärnblödning är komplikationer

kan även orsaka nervskada av n vagus, hypoglossus och glossofadyngeus