Undersökningar och behandlingsmetoder Flashcards Preview

K7 Kärlkirurgi > Undersökningar och behandlingsmetoder > Flashcards

Flashcards in Undersökningar och behandlingsmetoder Deck (9)
Loading flashcards...
1
Q

Viktigt i anamnes?

A
  1. rökvanor, livsstil
  2. komorbiditet - diabetes, FF, njursjukdom osv
  3. läkemedel?
  4. smärta
    - duration och debut
    - karaktär. ansträngning eller vila? nervsmärta eller nociceptisk?
    - lokalisation - vaden är vanligt vid claudicatio men även höft och lår
    - vaknar på nätter?
    - hänger med foten utanför sängen?
  5. funktion - andra symtom, neurologi med sensorik och motorik
  6. gångrubbning? längd? plant/backe?
  7. svårläkta sår? venös/arteriell insufficiens
  8. bröstsmärta, synkope, dyspne?
2
Q

status

A
  1. inspektion
    - sår? malleolerna - venösa, mer perifert - arteriella
    - ödem? kan komma av att man har benet nere hela dagarna pga smärtan. kan också bero på venös insufficiens, hjärtsjukdom
    - färg? hyperemisk pga dilatation vid lågt flöde, blek om inget flöde/akut påkommet
    - kapillär återfyllnad, normalt 3 sek
    - temperatur - sidoskillnad?
    - hårväxt - sidoskillnad?
  2. perifera pulsar
    - a dorsalis pedis
    - a tibialis post
    -a poplitea
    - a femoralis com
    (- aorta
    - brachialis
    - radialis
    - carotis )
  3. auskultation
    - lyssna över njurartärer, bukaorta, carotis turbulens?
    - lyssna hjärta och lungor
  4. Ankeltryck/ABI
    - vila 10 min.
    - mät i armen och i ankeln (ovan malleolerna med armmaschett)
    - högsta systoliska i hö och vä dorsalis pedis genom hö systoliska i armen på resp sida

normalt 0.9-1.3
måttlig arteriell insufficiens under 0,9
betydande under 0,7
grav under 0,5

  1. övrigt
    neurologisk undersökning - sensorik? motorik?
    elevationstest - foten blir blek när den höjs
    diabetes och normalt ABI - gör tåtryck - remiss till klinfys
    kan även testa att dingla med benen - foten blek?
3
Q

När går man vidare med bilddiagnostik?

A

används när man ska planera eller genomföra behandlingar

4
Q

Vilka typer av bilddiagnostik finns det?

A

karotisdoppler - vid amarousis fugax (övergående blindhet/kraftig synnedsättning i sek-min)
eller TIA eller minor stroke

ultraljud - bra vid ex screening av bukaortaaneurysm eller för framställning av extremitetskärl

duplex - bra för då kan man gradera stenos mha flödesmätning

DT angio - görs inför behandling mot ex extremitetsischemi för kartläggning av kärl

MR angio - samma men lite bättre bild, även annan kontrast och mindre strålning

kateterburen angiografi (konventionell) –> sprutar kontrast via kateter direkt in i kärllumen, läggs med seldingerteknik i olika delar av kroppen - väldigt bra avbildning men invasivt

5
Q

vilka olika behandlingsmetoder finns det?

A
  1. öppen kirurgi
  2. endovaskulär, kateterbaserad (seldinger)
  3. hybrid

endovaskulär är absolut vanligast i hela sverige

6
Q

Vilka typer av öppen operation finns det?

A

sker under narkos

  1. trombendartärektomi (TEA) –> flödeshindret tas bort kirurgiskt
  2. bypass –> graft av en ven (oftast vena saphena magna, ytlig ven) eller syntetiskt material går man förbi ocklusionen
  3. embolektomi —> kateter med ballong, blåses upp vid tromb/emboli och allt dras sedan ut (Sotning)
7
Q

beskriv endovaskulära metoder

A
  1. PTA = perkutan transluminal angioplastik –> ballongvidgning av kärllumen med eller utan samtidig stentinsättning
  2. subintimal plastik (SAP) –> man orsakar en dissektion med parallell lumen för blodet –> görs vid extensiva ocklusioner och ffa på de med ateroskleros där det är enklare att dela intiman från adventitian
  3. trombektomi/embolektomi
  4. lokal trombolys med angiografi

anterograd - går nedåt från ljumsken

retrograd - går uppåt från ljumsken

8
Q

vad är EVAR?

A

en typ av endovaskulär op som görs vid dissektion eller aneurysm i aorta

via ljumsken under genomlysning går man in med instrumentet med kärlprotes in i aorta –> fäster protesen ovan och nedan aneurysm eller dissektion

krävs vissa anatomiska förutsättningar

efteråt görs årliga kontroller med DT och ibland med kontrast - uppmärksam på njurfunktion

9
Q

Karotisendartärektomi (CEA)?

A

öppen operation där man drar ut intima och delar av median med placket i carotiskärlet

görs vid stenos 50-99%

  • -> total ocklusion opereras ej pga risk för hjärnblödning osv
  • -> görs ffa på symtomatiska pat för att förhindra framtida komplikationer i form av ocklusion eller emoblisering osv med stroke som följd

dessa patienter övervakas noga postop pga autoregleringen av trycket i hjärnan kan vara störd –> högt BT, hjärnödem och hjärnblödning är komplikationer

kan även orsaka nervskada av n vagus, hypoglossus och glossofadyngeus