vad är claudicatio intermittens?
perifer arteriell insufficiens med symtom i form av bensmärta vid ansträngning som sedan avtar i vila
ex angina pectoris fast i benen..
etiologi bakom?
aterosklerotisk kärlsjukdom - har man benartärsjukdom så har pat troligen ateroskleros i fler delar av kärlträdet - viktigt att fråga om tecken på angina som bröstsmärta, synkope, dyspne
oftast är det stenos i a femoralis superficialis/poplitea = smärta i vader
eller stenos i a iliaca = smärta i lårmuskler
Patofysiologi?
stenosen begränsar blodflödet - musklernas metabola behov kan ej tillfredsställer - lokal ischemi och smärta
riskfaktorer?
rökning diabetes hypertoni njursjukdom övervikt och fysisk inaktivitet genetik ålder
symtom och kliniska fynd?
lokal värk eller krampsmärta vid ansträngning, släpper vid vila.
typiskt med smärta i vader, kan även vara i lår, armar osv
anamnes?
- riskfaktorer?
- andra tecken på ateroskleros? angina pectoris?
- symtomanamnes - när kommer smärtan när släpper den, hur strålar den, andra symtom associerade, sensorisk? motorik?
- hänga ner foten från sängen, smärta nattetid?
- svårläkta sår?
- hereditet
- andra sjukdomar
- läkemedel
status?
inspektion:
- perifera sår?
- färg på foten? hyperemisk? blek? normal?
- behåring?
- temp?
- ödem? varicer?
- -> ses sällan vid claudicatio, ev låte håravfall men annars inget
perifera pulsar: nivåbestämning –> glöm inte övriga pulsar, ex känn på aorta
–> vid claudicatio intermittens är det vanligast att man hittar sänkt eller icke-palpabel puls i ljumske eller knäveck
auskultera:
- hjärta + lungor
- njurkärl, aorta, carotis
ABI: –> viktigt, högsta i a tibialis post eller dors pedis genom den armens tryck
gå vidare med bilddiagnostik om det är indicerat med behandling kirurgiskt/endovaskulärt för kartläggning av kärl - oftast börjar man med duplex för att bestämma flödet och hur signifikant stenosen är eller CT angio för att se kärlens utbredning/kartlägga (obs välj artärfas)
om diabetiker men normalt ABI - remiss klinfys för tåtryck
gångmatteprov kan vara bra vid osäkerhet på diagnosen, ofta för att skilja på spinal stenos och claudicatio intermittens
differentialdiagnoser?
- spinal stenos –> nedstrålande smärta som förvärras i stående och extension av ryggraden
- artros - ger ffa besvär efter stillasittande
- muskelbristning eller ligamentskada - smärta vid start av rörelse
- kronisk kompartmentsyndrom
- nervrotskompression
behandling?
1.sekundärprevention i form av:
A) rökstopp
B) fysisk aktivitet, gångträning, över smärtgräns = för att bygga kollateraler, förbättra mitokondrierna i muskeln och förbättra hjärtat
C) statiner–> ges till alla med perifer arteriell insufficiens - målet under 1.4
D) clopidogrel eller ASA - trombocythämning–> ges till pat med symtom
E) ev lågdos antikoagulantia som NOAK
F) hypertoni ska behandlas om det föreligger - börja med ACE-hämmare som enalapril
G) diabetes? optimera behandlingen - god metanol kontroll (målet normoglykemi med HbA1c nedåt 45 mmol/mol)
följ upp om 6-12 mån –> bättre? sämre?
om ej bättre eller försämring eller tecken till kritisk ischemi som vilosmärtor eller sänkt ABI–>
–> remiss till kärlkirurg vid invalidiserande claudicatio där 6-12 mån intervention inte gett tillräcklig effekt, för ställningstagande till kirurgisk intervention
de gör utökad utredning med:
- CT angiografi
- duplex - 3 ggr ökad hastighet = signifikant stenos
när opererar man claudikanter?
ofta om pat orkar under 200 m på gångmatteprov, tröskeln beror även på patienten och viljan/inställning och liv
Prover
- blodstatus - hb?
- krea, elstatus - njurar?
- lipidstatus
- fasteglukos, HBA1c
EKG - hjärtat?
skillnad mellan benartärsjukdom och claudicatio intermittens?
BAS = ABI under 0,9 orsakar av aterosklerotisk sjukdom
claudicatio intermittens är en slags benartärsjukdom men där pat har symtom i ansträngning med smärtor i extremiteterna, som blir bättre i vila
mål med behandlingen?
- öka gångsträckan
- minska smärtan
- läka sår och förhindra amputation
- sekundärprevention av aterosklerossjukdom
