venös insufficiens Flashcards Preview

K7 Kärlkirurgi > venös insufficiens > Flashcards

Flashcards in venös insufficiens Deck (23)
Loading flashcards...
1
Q

vad är venös insufficiens?

A

uppstår oftast i benen och är ett brett spektrum av venösa problem

det venösa systemet i benen består av ett ytligt system (v saphena magna och parva) samt ett djupt som går parallellt med artärerna –> däremellan finns perforanter som förbinder systemen på olika nivåer

vanligaste manifestationen av venös insufficiens är varicer, men kan vara allt från telangiektasier till venösa sår.

2
Q

patofysiologin?

A

ökat ventruck med två orsaker:

  1. reflux pga bristande klaffunktion i venerna
  2. obstruktion (ex avflödeshinder pga trombosrester) i vensystemet som förhindrar optimalt flöde

orsaken bakom den ytliga formen är inte helt klarlagd med beror troligen på bindvävsdefekt i venväggen

djup venös insufficiens kan bero på medfödda defekter i klaffar eller kärl men vanligaste orsaken är genomgången DVT

3
Q

riskfaktorer?

A
hereditet
graviditet
hög ålder
obesitas
stående arete
tidigare DVT
inaktivitet
trauma
4
Q

hur klassificeras venös insufficiens?

A

enligt internationella CEAP (clinical-Ethiological-Anatomical-Pathological) där den kliniska delen, C-delen, speglar klinisk allvarlighetsgrad

C0 = inga synliga eller palpabla tecken på venös sjukdom

C1=telangiektasier eller retikulära vener

C2= varicer

C3 = varicer med ödem

C4 = varicer + hudförändringar (pigmentering, eksem, lipodermatoskleros, atrophie blanche)

C5 = läkt venöst sår

C6 = aktivt venöst sår

från C3/C4 bör man operera

5
Q

stämmer symtom bra överens med kliniska tecken?

A

nej patienter kan ha avsevärda symtom som inskränker arbetsförmåga och livskvalitet trots att de inte har hudförändringar. De med hudförändringar behöver inte alltid ha besvär eller ökad risk för bensår heller

6
Q

symtom?

A

de flesta har inga symtom alls

mer säker korrelation:

  • tyngdkänsla
  • värk
  • klåda

sämre korrelation:

  • svullnad
  • kramp
  • sveda
  • restless legs

andra symtom på venös insufficiens är:
- ödem

  • hyperpigmentering - hemosiderininlagring ovan malleolen
  • bensår
  • venös claudicatio - gångsvårigheter pga venös dysfunktion
  • eksem med klåda
  • Lipiddermatoskleros - kronisk inflammation i dermis och subkutis, brun läderartad
7
Q

venösa sår?

A

Slutstadiet - venösa sår

Venösa sår drabbar mediala och laterala malleolen - typiskt
Blandvenösa sår - kombinerat av arteriell insuff och venösa sår –> läker aldrig om man inte fixar arteriella cirkulationen -> undersök alltid arteriella cirk

Bara venösa sår läker alltid med kompressionsbehandling

8
Q

Anamnes?

A

anamnes:
- DVT, riskfaktorer för DVT
- tidigare blödning från varicer eller tromboflebiter
- tidigare varicerkirurgi/injektionsbehandling
- aktuellt eller tidigare bensår eller venösa eksem
- aktuella besvär
- ärftlighet
- aktivitetsgrad

9
Q

Status?

A

allmänstatus

inspektion - varicer, hudförändringar, hyperpigmentering/eksem, ödem, bensår?

perifer pulsstatus - penndoppler

uteslut diffdiagnoser

10
Q

Diffdiagnoser?

A

ödem pga hjärtsvikt, hypoalbuminemi, lymfödem

hyperpigmentering av andra orsaker (ökad produktion av ACTH)

arteriella sår/blandsår

höft- knäledsartros (smärta)

ischias (smärta)

polyneuropati

restless legs

11
Q

varför penndoppler / duplex?

A

Duplex visar refluxen och
Flödet:

v femoralis com, sup, poplitea (djupa)

V saphena magna
V saphena parva (ytliga)

–> håller duplexproben ovanför kärlen, kläm åt nedanför och då får man en tillfällig trycksänkning
Om pat har insufficiens klaffar så kommer blodpelaren som skjuts iväg uppåt vända och studsa tillbaka = reflux

Ses i flödeskurvan –> vet att det segmentet har läckage

Tar inte bort v saphena magna om ej reflux på duplex

90% av venösa återflödet går i djupa systemet, endast 10-15% i ytliga –> därför kan man ta bort v saphena magna
Kan ej ta bort djupa systemet

12
Q

när används MR/CT flebografi?

A

vid klinisk misstanke om djup venös insufficiens men inkonklusiv duplexundersökning

kan avslöja varicer i bäckenet och obstruktioner i v iliaca och v cava som bakomliggande orsak

13
Q

behandling djup venös insufficiens?

A

grunden i behandlingen är kompression, i okomplicerade fall kompressionsstrumpor och vid bensår vanligen kompressionslindning

stent eller rekonstruktiv klaffkirurgi är sällsynt men används ffa vid återkommande bensår eller kronisk ocklusion

14
Q

behandling ytlig venös insufficiens?

A
  1. stödstrumpor

2. åderbrockskirurgi - minimalinvasiva ablationstekniker att föredra

15
Q

vilka kirurgiska åtgärder finns det?

A
  1. öppen kirurgi - HUB-strip, lokala extirpationer –> Dra ut saphena magna - små snitt och tar ut nystanen (används typ inte längre, fasas ut)
  2. minimalinvasiv kirurgi
    - värme (endovenös laserablation, radiofrekvens (RF) ablation)

Lokalbedöva - upp med kateter (lasderteknik eller radiovågor) –> båda ger värme som i sin tur inducera kärlskada som ger tromboflebit med trombos som stänger kärlet - sker omedelbart

  • kemisk - ultrasound guided foam sclerotherapy
16
Q

komplikationer öppen kirurgi?

A
Nervsakdor
Kärlskador
Blödning
Tromboflebit
DVT, lungemboli 
Sårinfektion
17
Q

behandling DVT?

A
1. antikoagulantia - ex NOAK 
alternativt LMWH (innohep) 
  1. trombolys övervägs vid uttalade symtom med störd artärcirkulation, liten blödningsrisk, kort symtomduration, yngre pat
  2. kompression för att undvika posttrombotiskt syndrom
18
Q

posttrombotiskt syndrom?

A

Posttrombotiskt syndrom förekommer vanligtvis efter tidigare blodpropp i vad eller lår.

Efterhand svullnar benet, särskilt i vad- och fotledsområdet.
Det sker en färgförändring och huden blir blågrå eller brunaktigt missfärgad.
Ofta uppstår också eksem och sårbildning i huden och vissa får plågsam klåda.
Många får varierande grader av smärta eller tyngdkänsla i foten.
Omkring hälften av dem som har haft blodpropp i de djupa venerna utvecklar posttrombotiskt syndrom inom två år.

behandlas med kompression ev ytlig sanering

19
Q

tromboflebit?

A

Tromboflebit - ytrlig inflammation i variköst kärl som gör ont –> lokal trombos –> kan man behandla med antiflogistika (NSAID) och hiruduidsalva

Kan vandra upp mot ljumske och orsaka DVT - behandla med innohep

Tromboflebit kan leda till att man blir av med varicerna

20
Q

symtom tromboflebit?

A

ömhet och smärta utmed ytlig ven

svullnad, värme, erytem utmed ven

palpberpart förhårdnad vensegment

21
Q

hur utreds tromboflebit?

A

anamnes - ålder, riskfaktorer för DVT, tid DVT, manligt kön, ensidig bensvullnad, pågående infektioner, malignitet, dyspne? (lungemboli), frånvaro av varicer?

status - vitalparametrar
lokalstatus - inspektion, kärlsträgn palpabel, synlig flebit? nära inträde till djupa vensystemet (v femoralis/v poplitea)

lab: D-dimer–> kan ej skilja mellan SVT och DVT

bilddiagnostik:
ultraljud krävs för diagnos - påvisande av SVT

22
Q

behandling tromboflebit?

A

kompressionstrumpa

NSAID lokalt - diklofenak gel

vid utbredning över 5 cm distalt i vaden ges LMH i fulldos i 1-2 veckor

om SVT proximalt eller i v saphena magna LMH fulldos 1-2 v och sedan halv dos 2-4 v

SVT och samtidig DVT behandlas med antikoagulantia enligt rutiner för DVT

23
Q

vena cava filter?

A

Inläggning av vena cava-filter är en alternativ behand- ling för att skydda mot lungembolisering hos patienter med kontraindikation mot, biverkningar av eller otill- fredsställande effekt av antikoagulantiabehandling.

indicerat:
1. Recidiverande lungemboli trots AK

  1. Proxmal DVT och kontraindikation för AK
  2. Free floating tromb i v iliaca eller v cava inferior