föreläsning: rhinologi Flashcards
(64 cards)
1
Q
kan man bara vara sjuk i näsan
A
nej, är man sjuk i näsan är man sjuk i bihålorna också, och vise versa (delar slemhinna)
2
Q
nässkiljeväggen
A
7 cm lång och hög
- tar slut i epifarynx
- första delen brosk andra ben
3
Q
bakre näsöppningar
A
koaner
- gränsar till nasofarynx
- 2 st
4
Q
näsmusslor
A
conchae
- finns på näsans laterala sia
- 3 st
- slemhinnebeklädda utskott
- kan vara förstorade och ge nästäppa (konkareduktion)
5
Q
vart töms flera bihålor i näsan
A
- frontalis, maxillaris, främre etmoidalsinis
- concha media - spnehoidalsinus och bakre ethmoidalsinus
- concha/meatus superior
6
Q
turbulens i näsan
A
bildas via meatus, utrymmen mellan/under varje näsmussla
ger fuktning/värmning av luft
7
Q
adenoid
A
sitter i epifarynx
- svalgtonsill
- tillbakabildas efter 10 års ålder
- kan ge snarkningar barn=abrasio
8
Q
funktion sinus
A
resonans för tal
produktion av NO
- ventilation/perfusions-shuntning
skydd vid traum?
9
Q
frontalsinus
A
pannhålor
- vissa saknar
- eller så är de små
10
Q
ethmoidalsinus
A
silbenshålor
- 10-20 st
11
Q
sfenoidalsinus
A
kilbenshåla
- nära hypofysen
12
Q
maxillarsinus
A
kan påverkas av tandrötter
13
Q
näscykel
A
fuktar, värmer, renar andningsluft
- näsans syfte
finns cyklisk variation i svullnad över näsan/concha
- vissa märker av den
- byter sida
- var 2-6e timmar
14
Q
redskap för att us näsa
A
pannlampa
otomikroskop
nässpekulum (rinoskopi)
endoskop/fiberskopi
15
Q
hur gör man fiberskopi
A
sväll av näsan först
- lidokain-nafazolin
- Otrivin, Nezeril etc
- 15 min till effekt
värm skop 5 s varmt vatten
följ näsans botten till klanerna
inspektera: tubarostier, utförsgångar från bihålor, larynx, stämband
16
Q
rinosinuit
A
inflammation i näsa och paranasala sinus
två eller flera symtom
- nästäppa, snuva (obligat)
- ansiktssmärta, tryck
- nedsatt lukt
- barn: hosta (>luktbortfall)
17
Q
fyn vid rinosinuit
A
nasala polyper
mukopurulent snuva mellersta näsgången
ödem/obstruktion av mellersta näsgången
förändringar på CT (slemhinna)
18
Q
akut rinosinuit
A
symtom < 10 dagar (akut viral RS, dvs förkylning)
19
Q
akut postviral rinosinuit
A
symtom > 10 agar
< 12 veckor
symtom förvärras efter 5 dagar (typiskt med dubbelinsjuknande)
20
Q
symtom som talar för akut bakteriell bihåleinflammation
A
kakosmi
- dålig lukt
smärta i tänder
vargata mellersta näsgång
ensidig smärta/ömhet sinus
temp > 38
21
Q
minst 3 kriterier krävs för att det ska klassas som potentiell akute bakteriell rinosinuit
A
feber > 38
dubbelinsjuknande
ensidig sjukdom
smärta
CRP stiger
22
Q
allt under < 10 dagar
A
är förkylning (viral rinosinuit)
23
Q
hur delar man in akuta infektionssymtom från näsa/bihålor
A
- akuta virala rinosinuiter
= förkylning - akut postviral
- akut bakteriell
- behanlingskrävande akut bakteriell RS är mycket ovanligt, utgör liten del
24
Q
akut viral rinosinuiter: vilka patogener
A
rhinovirus
parainfluensa
influensa
25
vanliga patogener bakteriell RS
pneumokocker
haemophilus influenzae
moraxella cattarhalis
staff. aureus
26
vilka ger de mest aggressiva infektionerna
pneumokocker
| GAS
27
förstahandsval behandling bakteriell RS
PcV
- 7 dagar
- bredare ger risk för biverkningar och påverkar normalflora
allergi
- doxycyklin
terapisvikt
- doxycyklin
eller
- amoxicillin klavulansyra
28
hur snart kan man utvärdera en AB behandling
5 dagar
29
diagnostik akut rinosinuit
1. anamnes
- värk över sinus
- feber
- tandvärk
- nästäppa
- varig snuva
- dubbelinsjuknande
- föregående ÖLI
- luktsinne
2. ÖNH-status
- svullnad näsa
- varig snuva
- vargata mellersta näsgången/svalg
- polyper
- perkussion av tänder + tandstatus
- palpation Igll+bihålor
- temp
30
när ska man odla från mellersta näsgång
enbart komplicerade fall
| - rådgör med önh
31
när CT-sinus
vid komplikation eller misstanke om sådan
terapisvikt
kronicitet
- dental sinus etc
diff-diagnostik
32
finns det evidens för AB vid sinuit
nej
33
egenbehandling akut rinosinuit
1. koksalt
- 9%
2. näsdroppar
- max 10 dagar
- ger vasokonstriktion
3. analgetika
4. nasala steroider
- av värde ff.a. om samtidig säsongsbunden/allergisk rinit
34
finns det evidens för kortisonspsray
endast om samtidigt allergisk rinit vid akut rinosinuit
- dock ofarligt och billigt
- möjligen klinisk effekt
- kan lägga till trots bristande evidens
35
minskar AB risk för komplikationer
nej
| - friska människor har sällan nytta av AB vid akut RS
36
vad ska man tänka på vid komplikationer till rinosinuit
tandinfektion
- vid akut och kronisk rinosinuit
- dvs man har suymtombild som avviker
barn
- ethmoidit
- rodad medial ögonvrå
- etmoidalceller
- inläggning, iv AB, förhindra abcess, OP om inte AB hjälper för att tömma abcess
37
chandlers classification etmoidit
1. preseptal cellulit
2. orbital cellulit
3. subperiosteal abcess
4. orbital abcess
5. sinus cavernosus trombos
38
potts puffy tumor
ostemyelit
- lågaggressiva bakterier som gått till frontalsinus och ätit sig igenom ben, komplikation till sinuit
- AB
39
kronisk rinosinuit
>= 12 veckor
ger dålig livskvalité
samma fyn som vid akut RS
40
kronisk rinosinuit: risk
rökning
yrkesexponering
luftföroreningar
- ff.a. vid COPD, NSAID-intolerans
41
associerade tillstånd till rinosinuit
25% har astma
- united airways
- behandlar man när blir astma bättre och vise vesa
42
två fenotyper av kronisk RS
1. med näspolyper
- bilateralt mellersta näsgång
- ofta problem med lukt/nästäppa
- astma, atopi, IgE, eosinofili
2. utan näspolyper
- mer problem med smärta
- mindre förekomst atopi/astma
- normalt IgE, ingen eosinofili
43
patofysiologi kronisk RS
en inflammation initieras, t.ex. av infektion. Det startar en normalt självbegränsande inflammation som stör balans mellan slemhinna och normalflora/patogen och bryter ner slemhinnebarriären
av några skäl kommer inflammationen inte lyckas terminerna utan förblir kronisk
44
vilken typ av reaktion finns det vid inflammation och vilken är värst
typ 1: IFN, IL-12=virus
typ 2: IL-4-5-13=parasiter
= mest symtom, behandlingsresistens
typ 3: IL-17/22 = svamp/bakterier
45
varför är tänder viktigt vid RS
ensidig
långdragen RS
luktar illa
tändernas tak är i näshålans botten
- kan beror på rutten tand
46
hur behandlar man kronsik RS
1. med polyper
- bästa medicinska behandling
- po steroider
- FESS (funktionell endoskopisk sinus kir)
2. utan poluper
- bästa med behandling
- AB
- FESS
47
kronisk RS med polyper
medicinsk behandling
- koksalt
- nasala steroider (svarar bra)
- po sterioider: svarar bra med recidiv efter utsättning
- kir (botar ej men lindrar)
på g: biologiska LM
48
kronisk RS utan polyper
medicinsk behandling
- koksalt
- nasala steroider (klinisk erfarenhet god, saknar evidens=
- AB kan prövas under längre tid: makrolider
- kir tveksam effet
49
framtidens biologiska LM
finns redan två godkännande LM för kronisk RS
- anti IgE
- anti IL-4
blockad av mastcellsaktivering/basofilaktivering
50
vilka patienter svarar sämst på std behandling
de med Th2 svar, typ 2 inflammation
| - biologiska LM börjar finnas tillgängligt för dessa pat
51
ge exempel på anti-IgE
omalizumab
52
om ingen enomgången ÖLI eller astma+polyp
utifrån att de inte har sinuit
53
barn och rinosunit
först vi skolålder börjar symtom, diagnostik och behandling likna vuxna, då sinus utvecklas först efter puberteten
- barn är svårundersöka: får gå mer på anamnes/symtom
- RS är ovanligt, förutom vid misstanke om komplikation (etmoidit)
- även hosta kan vara tecken på RS
54
anatomisk avvikelser
kan ge nästäppa
vanligt med deviationer, hänger dåligt samman med symtom och objektiva mätningar
ex
- septumdeviation
- alarinsufficiens
- concha-hypertrofi grad 1-3
55
andningsförbättrande kirurgi näsa
vanligt
- 50% får resultat som förväntas
- 40% mer (psykiskt?)
- subjektiva komplikationer 30%
56
ex. på andingsförbättrande kir
1. septumplastik
- brosk/ben rätas ut och tas bort
2. näsmusslekirurgi
- conchaplastik
- diatermi, radiofrekvens etc
- enkel och ofarlig kir
sakas metoder för att veta vilka som har god effekt eller ej
57
varför är det svårt att välja ut patienter till op
subjektiva besvär
kliniska fynd t.ex. grad av deviation
objektiva mätningar (rinomanometri)
=stämmer dåligt före/efter operation
58
rinomanometri
mätning av andningsmotstånd
- patienter med kronisk RS med nästäppa (har de septumdefekt)
- flöde/tryck mäts, normalkurvor finns
- före och efter avsvällande droppar
OBS: pedagogiskt för patienten, hjälp för att bedöma septumdeviation, patologiskt värde innebär dock INTE patt pat blir bra av septumplastik
59
graulomatös polyangitt
trött, feber, aptitlöshet
ÖNH: näsblödningar, kurator, broskdestruktion med hål i septum som inte läker, mellanöre problem
drabbar ofta övre luftvägar + njurar
biopsi, ANCA, SR för diagnos
immunsupression
eosinofil GPA
- astma
- rinit
- polyper
60
juvenil angiofibrom
vaskulär tumör täckt med nasofaryngeal mukosa
utgår från foramen sphenopalatina
lättblödande pga saknar SMC
tonåring, näsblödning, nästäppa, smärta
möjligen hormonell påverkan från androgener
61
malign tumörer
skivepitel vanligast
(50%)
melanom
62
benigna tumörer
papillom
näspolyp
juvenil angiofibrom
63
hur utreds misstänkta tumörer
CT
MR
histolpogi
cytologi
64
behandling maligna tumörer
strålning och kir i kombination
