Konformitet 2 Flashcards
(30 cards)
Beskriv fyra faktorer som kan påverka vilka attityder man har.
- Klassisk betingning (Classical Conditioning)
- Klassisk betingning innebär att vi utvecklar attityder genom att koppla ihop nya objekt
eller händelser med sådant som vi redan gillar eller ogillar.
- Exempelvis kan vi börja tycka bättre om en person om vi associerar dem med något
positivt, som att få goda nyheter när vi är med dem. Denna koppling behöver inte vara
logisk eller medveten - det räcker att associationen sker. - Operant betingning (Operant Conditioning)
- Den här typen av inlärning sker genom belöning eller bestraffning. Om vi får positiv
respons (som beröm) när vi uttrycker en viss åsikt, är det mer sannolikt att vi behåller
eller förstärker den attityden. - Observationsinlärning (Observational learning)
- Vi lär oss också attityder genom att se vad andra gör och hur de blir bemötta. Om vi ser
att andra blir belönade för ett visst beteende eller en viss åsikt, tenderar vi att ta efter
det. - Arv (Heredity)
- Forskning visar att attityder har en genetisk grund, särskilt starka och känslomässigt
laddade åsikter som rör exempelvis politik eller religion. Sådana attityder formas inte
bara genom miljö eller erfarenheter, utan kan vara delvis medfödda. Människor med
dessa genetiskt påverkade attityder tenderar att ha starkare känslor kring dem och är mer motståndskraftiga mot att ändra dem.
Vad skiljer en stark attityd från en svag?
En stark attityd skiljer sig från en svag attityd på flera viktiga sätt, särskilt när det gäller
förutsägbarhet, stabilitet och motståndskraft mot förändring.
- Starka attityder förutsäger beteende bättre.
- Personer med starka attityder agerar oftare i linje med dessa attityder. Till exempel är
det mer sannolikt att någon med stark politisk övertygelse faktiskt går och röstar.
Svagare attityder däremot har inte lika stark koppling till beteende. - Starka attityder är mer stabila över tid
- En stark attityd förändras inte lika lätt. Om du till exempel har en stark åsikt om
vapenlagar idag, är det troligt att du fortfarande har samma åsikt om en månad. - Starka attityder är mer motståndskraftiga mot övertalning.
- De är svårare att förändra, även när någon försöker påverka dig med argument eller
fakta. Det beror på två saker: engagemang (commitment) och inbäddning
(embeddedness).
- Engagemang (commitment): när en attityd är starkt förankrad känner man en
stark säkerhet i att man har rätt. Denna övertygelse gör att man tolkar
informationen på ett partiskt sätt - man accepterar bara det som bekräftar den
egna uppfattningen och avfärdar motsägande argument som dåliga eller
felaktiga.
- Inbäddning (embeddedness): en stark attityd är ofta djupt förankrad i ens
självbild, värderingar och identitet. Att förändra en sådan attityd skulle innebära
att man också måste omvärdera andra delar av sig själv - vilket de flesta
undviker. Attityden blir “fastlåst” i ett större nätverk av tankar och känslor, vilket
gör det svårare att rubba.
Vad menas med att en attityd är “embedded”? Ge ett konkret exempel.
När en attityd är “embedded” betyder det att den är tätt kopplad till andra delar av personen,
som till exempel:
- Ens självbild (hur man ser på sig själv).
- Ens värderingar (vad man tycker är viktigt i livet).
- Och ens sociala identitet (vilka grupper eller sammanhang man identifierar sig med).
Attityden är alltså inte fristående, utan invänd i ett större nätverk av tankar, känslor och
övertygelser. Därför är det svårt att förändra en sådan attityd - för att ändra den skulle man
behöva ifrågasätta många andra delar av sig själv.
Exempel:
- En person som är en aktiv medlem i en miljörörelse har troligtvis en inbäddad attityd om
att klimatförändringar är ett allvarligt hot. Denna attityd är kopplad till personens identitet
som miljömedveten, till deras värderingar om att skydda naturen och till deras livsstil.
Beskriv tre faktorer som stärker sambandet mellan attityder och beteende.
- Kunskap (Knowledge)
- Ju mer kunskap vi har om ett ämne, desto större är chansen att vår attityd också
påverkar hur vi beter oss. Sambandet blir ännu starkare om kunskapen bygger på
direkta erfarenheter.
- Exempelvis om man själv blivit utsatt för eller räddad av en person med vapen. Någon
som själv blivit hotad med vapen har ofta en stark och handlingskraftig attityd mot
vapenlagar - och är mer benägen att agera för förändring. - Personlig relevans (Personal Relevance)
- När en fråga påverkar oss personligen, blir vi mer motiverade att agera i enlighet med
vår attityd.
- Exempelvis, studenter som skulle påverkas av en höjd alkohol ålder var mer benägna att
protestera mot lagen än de som inte skulle påverkas direkt. - Attitydens tillgänglighet (Attitude Accessibility)
- Om en attityd är lätt att komma åt i minnet (dvs vi tänker på den snabbt och ofta), är vi
också mer benägna att bete oss i linje med den.
- Exempelvis, väljare som snabbt kunde uttrycka sitt stöd för en kandidat i ett presidentval
var mer benägna att faktiskt rösta på den kandidaten flera månader senare. - Beteendeavsikter (Behavioral intentions)
En persons attityd leder till handling främst genom att påverka avsikten att agera. Det är alltså
inte bara vad man tycker som avgör hur man beter sig, utan vad man planerar att göra.
Vad säger “Theory of Planned Behavior”? Ge ett konkret exempel
Teorin om planerat beteende säger att beteende påverkas främst av våra avsikter
(intentioner). Dess avsikter formas av tre saker:
- Attityd: hur vi själva ser på beteendet.
- Subjektiva normer: vad vi tror att andra tycker om att vi gör det.
- Upplevd kontroll: hur lätt eller svårt vi uppfattar att det är att faktiskt utföra beteendet.
Även om du har en positiv attityd och känner störd från andra, så kanske du inte agerar om du
tror att det är för svårt eller tidskrävande.
Exempel: Att börja träna regelbundet på gym
- Attityd: Anna tycker att träning är bra för hälsan och att hon skulle må bättre både fysiskt och psykiskt av att träna.
- Subjektiva normer: hennes vänner tränar regelbundet och uppmuntrar henne att följa med. Hon tror att de skulle se positivt på att hon också börjar träna.
- Upplevd kontroll: Anna känner att hon har tid efter jobbet, ett gym nära hemmet och råd att köpa ett medlemskap - alltså att det är realistiskt för henne att börja träna.
Eftersom Anna har en positiv attityd, känner socialt stöd och upplever att det är genomförbart,
så är hennes avsikt att börja träna stark - vilket gör det mer sannolikt att hon faktiskt börjar träna
regelbundet.
Beskriv ett konkret exempel på en undersökning med “after-only design”. Varför är
detta upplägg ibland att föredra framför en undersökning med “before-after design” när det
gäller forskning om övertalning?
Vad innebär after-only design?
- Ett forskningsupplägg där man endast mäter deltagarnas attityder eller beteenden efter
att de har blivit exponerade för ett visst budskap eller en behandling - alltså ingen
mätning sker innan.
- Syfte: att undersöka effekten av ett budskap utan att riskera att förmätningen påverkar
deltagarnas svar.
Exempel på en undersökning med “after-only design”:
Anta att ett forskarteam vill undersöka om ett informationsblad om farorna med energidrycker
påverkar ungdomars attityd till att konsumera dem.
- Ungdomar från två skolor deltar.
- Den ena gruppen (experimentgruppen) får informationsblad.
- Den andra gruppen (kontrollgruppen) får inget informationsblad.
- En vecka senare får båda grupperna svara på en enkät om sina attityder till energidrycker.
Om experimentgruppen uttrycker mer negativa attityder än kontrollgruppen, kan forskarna dra
slutsatsen att informationsbladet haft en effekt - trots att ingen förmätning gjordes.
Varför använda efter-only design istället för before-after design i övertalningsforskning?
- En before-mätning (där man frågar om attityder innan budskapet) kan påverka deltagarna.
- Då är det inte säkert att det var själva övertalningsbudskapet som ändrade attityden,
utan snarare kombinationen av mätning + budskap.
- After-only design undviker detta problem genom att mäta attityder först efteråt, och
använder slumpmässig fördelning av deltagare för att säkerställa att grupperna var lika
från början.
Vad säger “the cognitive response model”?
Cognitive Response Model förklarar hur övertalning fungerar genom vårt eget tänkande - alltså
det vi säger till oss själva efter att vi tagit del av ett budskap.
Vad säger modellen?
- Enligt Anthony Greenwald (1968) handlar övertalning inte främst om själva budskapet, utan hur mottagaren tänker och resonerar med sig själv efter att ha hört det. Det är alltså den inre dialogen (“self-talk”) som påverkar om en attityd förändras eller inte.
Kärnideer i modellen:
- Ju mer positiv inre dialog, desto större chans att personen övertygas.
- Ju mer negativ inre dialog, desto mindre chans.
- Det spelar också roll hur säker personen är på sina egna tankar - om man är självsäker i
sitt stöd för budskapet, är chansen större att man påverkas.
Counterarguing - att tänka emot:
- Modellen lyfter också att människor aktivt börjar argumentera mot budskapet i sitt huvud
(s.k. counterarguing), minskar chansen för attitydförändring kraftigt.
Hur kan man minska sannolikheten för att folk tänker ut motargument medan de
lyssnar på ett påstående?
Målet: minska counterarguing, vilket innebär att mottagaren börjar tänka ut invändningar mot de
budskap de hör, vilket kraftigt minskar övertalningseffekten. Man ska upptäcka vad som kan
förstöra mottagarens förmåga att tänka kritiskt.
- Distraktion: den kognitiva kapaciteten går åt till uppgiften, så det blir svårare att tänka
kritiskt eller formulera motargument. - Tidsbrist: människor har mindre möjlighet att hinna tänka efter och formulera
invändningar. - Auktoritet: när vi litar på källa ifrågasätter vi inte lika mycket.
- Emotionella budskap: när människor blir emotionellt engagerade fokuserar de mindre
på att analysera argument logiskt. - Upprepning: upprepning ökar familiaritet, vilket i sin tur minskar tendensen att
ifrågasätta.
Vad innebär “the inoculation procedure”? Ge ett konkret exempel.
Inoculation procedure är en psykologisk teknik för att göra människor mer motståndskraftiga
mot övertalning - särskilt från motståndarsidans budskap.
- Innebär att man presenterar en svag, lätt att genomskåda version av motståndarens
argument - vilket får människor att automatiskt börja tänka ut motargument.
- När de senare möter en starkare version av motståndarens argument, är de mentalt
förberedda och mindre benägna att bli övertygade, eftersom de redan har motargument
redo.
Exempel:
- Du leder en kampanj för att sänka hastighetsgränsen på motorvägar. Du vet att din
motståndarsida kommer att argumentera för högre gränser, och att vissa av deras
argument kan vara övertygande.
- För att förbereda din publik använder du inoculation procedure: du själv presenterar ett
svagt argument från motståndarsidan och ifrågasätter.
- När motståndare senare kommer med starkare argument, är din målgrupp redan mentalt
vaccinerade - och mer kritiska mot vad de hör.
Vad innebär “central” respektive “perifer” bearbetning av information? När tenderar
man att använda den ena respektive den andra typen av bearbetning?
Central och perifer bearbetning av information är två olika sätt människor tar till sig och bedömer ett budskap - beroende på hur motiverade och mentalt engagerade de är.
Vad innebär central bearbetning?
- Central bearbetning sker när en person är motiverad att lyssna/tänka efter och har
förmåga (ex. tid, energi, kunskap) att förstå och utvärdera informationen.
- Man fokuserar då på:
- Budskapets innehåll.
- Logik, fakta, argumentens kvalitet.
- Vad som verkligen sägs.
Resultat: attitydförändringar som sker genom central bearbetning är ofta:
- Djupgående
- Mer stabila över tid
- Svårare att förändra
Vad innebär perifer bearbetning?
- Periferbearbetning sker när en person är mindre motiverad och saknar tid, energi eller
intresse att tänka djupt.
- Man fokuserar istället på ytliga ledtrådar, såsom:
- Vem som säger något (ex. en kändis eller expert).
- Hur budskapet presenteras (ex. snygg design, känslosam musik).
- Hur många argument som ges (snarare än hur bra de är).
Resultat: attitydförändringar via perifer bearbetning är ofta:
- Ytliga
- Kortsiktiga
- Lättare att ändra.
Beskriv tre faktorer som ökar sannolikheten för central bearbetning av information
Elaboration Likelihood Model (ELM) är en teori om övertalning som förklarar hur och varför människor påverkas av budskap på olika sätt - beroende på hur mycket de tänker efter.
Två vägar till övertalning enligt ELM:
- Centrala vägen: används när personen har motivation och förmåga att tänka djupt.
Fokuset ligger på innehållet i budskapet. Leder ofta till varaktiga attitydförändringar. - Perifera vägen: används när personen saknar motivation eller inte orkar bearbeta
informationen på djupet. Fokus ligger på ytliga faktorer och det leder ofta till tillfälliga
attitydförändringar.
Tre faktorer som ökar sannolikheten för central bearbetning av information, enligt ELM:
- Motivation: motivation påverkas av personlig relevans - ju mer ett ämne berör dig, desto
mer benägen är du att ta till dig och fundera över argumenten. - Kognitiv förmåga (förmåga att tänka igenom budskapet): det räcker inte att vilja -
man måste också kunna förstå och analysera. Om man är trött, distraherad eller saknar
förkunskap, minskar chansen för central bearbetning - trots motivation. - Need for cognition (intellektuell nyfikenhet): detta är ett personlighetsdrag - vissa
gillar att tänka djupt och analysera, oavsett ämne. Människor med hög need for cognition bearbetar oftare information centralt, även om ämnet inte är super relevant.
Vad innebär “need for cognition”?
Need for cognition (NFC), eller intellektuell nyfikenhet, är ett personlighetsdrag som beskriver i vilken grad en individ tycker om att engagera sig i och lägga tid på komplexa tankar, problemlösning och djup informationsbearbetning. Begreppet introducerades av forskarna John Cacioppo och Richard Petty (1982) inom ramen för deras arbete med Elaboration Likelihood Model (ELM) – en teori om hur människor bearbetar övertygande budskap.
Vad kännetecknar personer med hög NFC?
De gillar att läsa, diskutera idéer och ifrågasätta argument.
De föredrar logiska resonemang framför känslomässiga appeller.
De söker aktivt efter information innan de fattar beslut.
Påverkan på övertalning:
En person med hög NFC tenderar att bearbeta budskap centralt, vilket innebär att de fokuserar på argumentens innehåll, relevans och logiska styrka.
En person med låg NFC bearbetar oftare budskap perifert, alltså genom att påverkas av ytliga signaler som talarens karisma, tonfall, eller visuella intryck.
Exempel:
Om en reklamkampanj för en ny elbil innehåller detaljerade uppgifter om batteritid, hållbarhet och kostnad per mil, kommer en person med hög NFC att uppskatta och påverkas av den typen av fakta.
En person med låg NFC kan istället påverkas mer av kändisens ansikte i reklamen eller musikens känslomässiga ton.
Varför är NFC viktigt?
Det hjälper forskare och kommunikatörer att anpassa budskap beroende på målgruppen.
Det förklarar varför samma budskap kan ha olika effekt på olika personer.
Sammanfattning:
Need for cognition påverkar hur människor tar till sig information och hur mottagliga de är för olika typer av argument. Genom att förstå detta kan man utforma mer effektiva budskap – antingen med fokus på fakta och logik för personer med hög NFC, eller med hjälp av känslor och sociala signaler för personer med lägre NFC.
Beskriv tre motiv till att ändra på sina åsikter.
Attitydförändring och varför människor ändrar sina åsikter kan ses genom tre huvudmål som styr
dessa förändringar.
- Hålla en mer exakt uppfattning om världen (Accuracy goal).
- Bibehålla konsekvens inom sig själv (Consistency goal).
- Få socialt godkännande och acceptans (Social approval goal).
Dessa mål har alla funktioner som hjälper individer att navigera i sina sociala och kognitiva
världar.
- Hålla en mer exakt uppfattning om världen (Accuracy goal)
- En grundläggande drivkraft för att ändra sina åsikter är att man vill förstå världen på ett
mer korrekt sätt. När människor konfronteras med nya fakta eller övertygande argument,
kan de känna att deras nuvarande åsikter inte längre stämmer med de nya uppgifterna -
de ändrar därför sina attityder för att uppnå en mer korrekt och realistisk bild av
omvärlden.
- Det kan exempelvis ske när en person får nya insikter om en politisk fråga eller en
vetenskaplig upptäckt som utmanar deras tidigare åsikter.
- Målet är att få en mer precis och funktionell förståelse av världen, vilket kan hjälpa
individen att fatta bättre beslut och anpassa sig till nya förhållanden. - Bibehålla konsekvens inom sig själv (Consistency goal)
- Människor strävar ofta efter intern konsistens - att deras attityder och handlingar ska
vara i linje med varandra. Om en individs åsikter är i konflikt med deras värderingar eller
tidigare uppfattningar kan de känna ett inre tryck att ändra på sin hållning för att återfå
balans.
- Det kan exempelvis hända när en individ lär sig något nytt som strider mot deras tidigare
åsikter, men genom att ändra sin uppfattning kan de återgå till en känsla av konsekvens
och harmoni i sitt tankesätt.
- Att ändra sin attityd för att vara mer konsekvent med tidigare övertygelser, erfarenheter
eller normer kan därför vara ett starkt motiv. - Få socialt godkännande och acceptans (Social approval goal)
- Människor är sociala varelser och söker ofta acceptans och godkännande från andra,
särskilt inom sina sociala grupper. En av de viktigaste anledningarna till varför människor
ändrar sina attityder är för att passa in bättre i en grupp eller för att uppnå status och
acceptans från andra. Detta kan ske genom att anpassa sina åsikter eller handlingar till
det som är socialt önskvärt eller för att undvika socialt ogillande.
- Det kan exempelvis vara om en vän övertygar någon om att ändra sin åsikt om ett ämne
och personen gör det för att behålla vänskapsrelationer, så har detta både ett socialt och
personligt syfte.
- Detta mål handlar om att hålla goda relationer och vara en del av en större gemenskap.
Beskriv några tumregler som vi tar till för att avgöra om ett visst påstående är sant
eller inte.
För att avgöra om ett påstående är sant eller inte, särskilt när vi inte har tid eller möjlighet att
granska alla fakta noggrant, tar vi ofta till vissa tumregler eller genvägar för att bedöma
sanningshalten.
Tre huvudsakliga tumregler (shortcuts to accuracy):
- Trovärdiga kommunikatörer (Credible Communicators): vi tenderar att lita på
påståenden som kommer från personer som verkar erfarna och ärliga. Trovärdigheten
vilar på två pelare: expertis (personen har kunskap inom området) och tillförlitlighet
(personen verkar ärlig, opartisk och inte själviskt motiverad). - Andras reaktioner (other´s responses): när vi är osäkra tittar vi ofta på hur andra
reagerar. Om många verkar övertygade av ett påstående, ökar chansen att vi också blir
det - detta kallas konsensus ledtrådar. Ju fler som håller med, desto mer sann verkar
iden. - Kognitiv tillgänglighet (Ready Ideas): en idé som upplevs som mer sann om den är lätt
att föreställa sig eller kommer snabbt till medvetandet. Detta är en form av
tillgänglighetsheuristik. Om något upprepas ofta eller är bekant känns det mer sant. Om
vi föreställer oss något blir det mer verkligt för oss.
Beskriv de två kriterier som bör vara uppfyllda för att en person skall vara en
övertygande kommunikatör.
- Konsekvent mellan attityder och handlingar (Consistency principle)
- Att människor uppfattas som trovärdiga och övertygande när de är konsekventa - det vill
säga när deras åsikter, handlingar och uttalanden stämmer överens med varandra över
tid.
- Brist på konsekvens ses som ett tecken på svaghet eller opålitlighet.
- Människor strävar efter kognitiv konsekvens (enligt principen om konsekvens), och en
person som själv visar detta ses som stabil, trovärdig och därmed mer övertygande. - Förmåga att skapa balans i relationer och attityder (Balance theory)
- En skicklig kommunikatör förstår och använder principen om balans i sociala
sammanhang.
- Enligt Heiders balansmodell vill människor att deras attityder och relationer ska hänga
ihop - vi vill hålla med dem vi gillar och ogilla det som kommer från dem vi ogillar.
- Om en person lyckas kommunicera ett budskap på ett sätt som skapar eller bevarar
balans mellan mottagaren och kommunikatorn själv, så ökar sannolikheten att
mottagaren påverkas.
Consistency principle (konsistensprincipen): principen att människor förändrar sina attityder,
övertygelser, uppfattningar och handlingar för att göra dem konsekventa med varandra.
Balance theory (balansteorin): Heiders teori som säger att människor föredrar harmoni och
konsekvens i sina uppfattningar om världen.
Beskriv vad man kan göra för att framstå som en trovärdig (trustworthy)
kommunikatör.
- Expertis
- Vad det innebär: en person som uppfattas som kunnig inom ett ämne har större chans
att övertyga andra.
- Varför det fungerar: människor tenderar att lita mer på den som verkar ha fakta och
erfarenhet på sin sida - det minskar risken att bli vilseledda.
- Exempel: en läkare som talar om hälsa eller en forskare som diskuterar
klimatförändringar upplevs som mer trovärdig än någon utan dessa kvalifikationer. - Pålitlighet
- Vad det innebär: kommunikatören ska verka ärlig och ha goda intentioner.
- Varför det fungerar: om man misstänker att personen har en dold agenda minskar
trovärdigheten. - Likhet med publiken
- Vad det innebär: människor litar mer på kommunikatörer som liknar dem själva i
värderingar, bakgrund eller stil.
- Varför det fungerar: det skapar en känsla av samhörighet och minskar motståndet mot
budskapet. - Attraktivitet
- Vad det innebär: inte bara fysisk skönhet, utan även karisma, charm och social förmåga.
- Varför det fungerar: attraktiva kommunikatörer uppfattas ofta som mer kompetenta och
pålitliga, även om det inte alltid är logiskt.
- Detta är en psykologisk genväg - ett exempel på perifer bearbetning (peripheral route) till
övertalning enligt Elaboration Likelihood Model. - Avsiktsförklaring
- Vad det innebär: om det verkar som att kommunikatören inte vinner något själv på att
övertyga, så ökar trovärdigheten.
- Varför det fungerar: det skapar intrycket att budskapet ges i god tro, snarare än för egen
vinning.
Hur kan man gå tillväga för att göra en viss ide mer kognitivt tillgänglig? Ge ett
exempel på hur detta kan påverka beteendet.
En ide kan göras mer kognitivt tillgänglig (dvs lättare att komma ihåg, föreställa sig och
acceptera som sann) genom två huvudsakliga metoder enligt Kenrick:
- Upprepad exponering (repeated assertions): ju fler gånger en idé presenteras, desto mer
bekant blir den - och bekanta idéer uppfattas ofta som mer sanna.
- Detta kallas ibland illusory truth effect, där upprepning ökar sanningsvärdet i människors
uppfattning.
- När en idé upprepas blir den också lättare att föreställa sig (mental imagery) och känns
mer trovärdig. - Föreställning (Imagination/ mental simulation)
- Om man uppmanar någon att föreställa sig en händelse eller ett scenario, blir det lättare
att tänka på den iden i framtiden.
- När en ide väl har föreställts en gång, kan den upplevas som mer sannolik, just för att
den är lättare att återkalla från minnet (availability heuristic).
Exempel på hur detta kan påverka beteende:
- Ett experiment vid New Mexico State University (Gregory, Burroughs & Ainslie, 1985)
bad forskare studenter att föreställa sig att de själva var med i en bilolycka.
- Resultat: studenterna var mer benägna att stödja trafiksäkerhets initiativ, exempelvis
lägre hastighetsgränser.
- Efter att ha föreställt sig olyckan blev idén om att man själv kan råka ut för det mer
kognitivt tillgänglig, vilket ökade känslan av risk och påverkade deras attityd och
beteende.
Kognitiv tillgänglighet påverkar beslut, attityder och beteenden, ofta omedvetet.
Beskriv fyra faktorer som ökar viljan att ha en korrekt åsikt i en viss fråga.
Forskning inom socialpsykologi visar att viljan att ha en korrekt uppfattning varierar beroende på
flera psykologiska och situationsbaserade faktorer. Nedan är fyra viktiga faktorer som ökar
denna viljan:
- Personlig betydelse (Issue Involvement)
- Vad det är: vi bryr oss mer om att ha rätt åsikt i frågor som påverkar oss direkt.
- Varför det ökar noggrannhet: när en fråga känns viktig för oss personligen - ex. en lokal
skattehöjning eller ett beslut som påverkar vår vardag - är vi mer benägna att granska
information noggrant och kräva starka argument innan vi blir övertygade. - Stämningsläge (Mood)
- Vad det är: vårt humör signalerar hur “trygg” eller “osäker” vår omgivning verkar.
- Varför det ökar noggrannhet: om du är ledsen eller orolig tenderar du att känna dig mer
sårbar, vilket gör att du blir mer motiverad att undvika fel och fatta korrekta beslut. - Tidpunkt i beslutsprocessen (Done deals)
- Vad det är: viljan att vara noggrann är starkast innan ett beslut är taget.
- Varför det ökar noggrannhet: innan du bestämt dig vill du gärna väga fakta objektivt.
Men efter att beslutet är fattat tenderar du att sluta ifrågasätta och istället försvara det du
valt. - Ovälkomna budskap (Unwelcome information)
- Vad det är: vi vill helst tro på det som passar våra intressen - men ibland möter vi
information som utmanar våra åsikter.
- Varför det ökar noggrannhet: när något inte stämmer med vad vi tror, kan vi bli mer
vaksamma och börja granska argumenten djupare för att hitta brister eller motargument.
. Vilken effekt har sinnesstämning på motivationen att skaffa sig korrekta
uppfattningar? Ge en möjlig förklaring till denna effekt.
Sinnesstämning har en tydlig påverkan på motivationen att skaffa sig korrekta uppfattningar. När en person befinner sig i en ledsen eller negativ sinnesstämning, ökar motivationen att vara
noggrann och att tänka mer kritiskt. I kontrast tenderar en person som är glad att förlita sig mer
på förenklade tankemönster och heuristiker (mentala genvägar).
- Sinnesstämning påverkar vår motivation att söka korrekta uppfattningar.
Förklaring:
- Enligt Kenrick fungerar sinnesstämning som en signal om hur trygg eller osäker
omgivningen upplevs.
- När vi är glada tolkar vi miljön som säker eller belönande. Då minskar behovet av att
ifrågasätta eller analysera informationen djupgående.
- När vi är ledsna upplever vi omgivningen som mer riskfylld eller hotfull. Det gör att vi blir
mer försiktiga och noggranna, vilket i sin tur ökar motivationen att söka korrekt och
tillförlitlig information.
- Negativt humör ökar motivationen att vara noggrann och analytisk, eftersom det
signalerar en potentiellt osäker omgivning där felbeslut kan få negativa
konsekvenser.
Detta fenomen förklaras bland annat av forskare som Schwarz och Clore (1996), som menar att
humöret fungerar som ett slags “barometer” för hur man bör hantera information i sin omgivning.
Beskriv (med upplägg och resultat) Ditto och Lopez (1992) undersökning om hur vi
reagerar på negativa testresultat.
Vad händer när vi får höra något vi inte vill höra – som att vi kanske är sjuka? 🤒 Det var precis vad Ditto och Lopez ville ta reda på i sin studie från 1992. De undersökte hur människor hanterar negativ, personlig information, och hur vår motivation påverkar hur vi tolkar fakta.
🧪 Upplägget
Studenter vid Kent State University fick delta i ett experiment där de skulle göra ett salivtest. De fick veta att testet kunde upptäcka ett enzym som, om det saknades, kunde tyda på framtida problem med bukspottskörteln – alltså något ganska allvarligt.
Men vad deltagarna inte visste var att resultaten var påhittade av forskarna. Hälften fick veta att de hade enzymbristen (negativt resultat), och hälften fick besked om att de inte hade det (positivt resultat).
🧠 Vad forskarna ville ta reda på
Skulle människor reagera olika på exakt samma test – bara beroende på om resultatet var hotfullt eller inte? Skulle de ifrågasätta testet mer om de fick ett dåligt besked?
📉 Resultatet
Och mycket riktigt: de som fått veta att de hade enzymbristen reagerade direkt med tvivel. De började ifrågasätta testets vetenskapliga värde – “det här kan inte stämma”, “det känns inte som ett pålitligt test”, och så vidare. I motsats till detta accepterade de som fått ett positivt besked testresultatet utan problem.
👀I en uppföljande del av studien bad man deltagarna fundera på om något i deras livsstil (t.ex. vad de ätit, hur de sovit) kunde ha påverkat resultatet. Här var skillnaden ännu tydligare: de med negativt resultat försökte i mycket större utsträckning hitta förklaringar och felkällor – i snitt listade de tre gånger fler möjliga orsaker än de som fått ett positivt resultat.
💭 Tolkning: Motiverad skepsis
Studien illustrerar ett tydligt psykologiskt fenomen: vi är inte objektiva när vi får hotfull information. Istället reagerar vi med det som kallas motiverad skepsis – vi bedömer fakta utifrån vad vi vill tro. Det är som om hjärnan säger: “Det här beskedet passar inte in i min självbild – alltså måste det vara något fel på själva testet!” 🔍
Men det betyder inte att vi helt blundar för problemet. Senare forskning visar att även om vi först reagerar defensivt, kan vi ändå söka hjälp eller ta till oss informationen efter ett tag – men den första impulsen är ofta att skydda vår självbild.
Skrämsel kan påverka människors beteende i en viss riktning, men detta kräver ofta
att ytterligare ett kriterium är uppfyllt. Vad?
Att använda skrämmande information för att förändra människors beteende – till exempel i kampanjer om rökning, trafik eller hälsa – är en vanlig strategi. Men forskning visar att skrämsel i sig inte räcker. För att vara effektiv måste skrämselbudskap kombineras med tydliga och genomförbara handlingsrekommendationer.
💡 Varför skrämsel inte alltid fungerar
När ett budskap väcker stark rädsla, men inte erbjuder någon tydlig lösning eller strategi för att minska hotet, kan det få motsatt effekt. Istället för att motivera till handling kan mottagaren:
- Känna sig maktlös och osäker på vad de ska göra.
- Förneka att hotet är verkligt (“det där gäller nog inte mig”).
- Ignorera informationen helt för att slippa obehaget.
Detta beror på att stark rädsla utan lösning skapar psykologisk stress – och om individen inte ser någon väg ut ur hotet, kan den försvara sig genom att blunda för problemet.
✅ När skrämsel fungerar bäst
Skrämselbudskap blir effektiva när de kombineras med:
- Konkret information om vad man kan göra (“vaccinera dig på din vårdcentral”).
- Tydliga, enkla steg att följa.
- Budskap om att individen har kapacitet att agera (det som kallas “self-efficacy”).
Forskning inom området bygger bland annat på Protection Motivation Theory (Rogers, 1975), som betonar att människors motivation att skydda sig beror på två faktorer:
- Hotets allvar och sannolikhet (hur skrämmande är det? hur sannolikt är det att det händer mig?)
- Möjligheten att göra något åt det (finns det en lösning? klarar jag av det?).
Om båda dessa faktorer finns med – alltså skrämsel + lösning – ökar chansen betydligt att personen agerar för att minska risken.
🧪 Exempel från forskning
En klassisk studie av Leventhal et al. (1967) visade att studenter som fick ett skrämmande budskap om lungcancer i kombination med en broschyr om hur man slutar röka, var mycket mer benägna att ändra sitt beteende jämfört med de som bara fick skrämselbudskapet.
Sammanfattning
Skrämsel kan vara en kraftfull drivkraft – men bara om den inte lämnar mottagaren i hjälplöshet.
Rädsla + Handlingsväg = Effektivt.
Rädsla utan lösning = Förnekelse eller passivitet.
Vad säger “the balance theory”?
Balance Theory, föreslagen av Fritz Heider, säger att människor strävar efter harmoni och inre
konsekvens i sina attityder, åsikter och relationer. När våra tankar, känslor och relationer är i balans känner vi oss bekväma. Men när det uppstår obalans - exempelvis när vi inte håller med någon vi tycker om - skapas psykologisk spänning, och vi blir motiverade att ändra något för att återställa balansen.
Exempel:
- Du gillar en viss kändis, men personen uttrycker en åsikt du inte håller med om.
- Då uppstår en kognitiv obalans, för att minska obehaget kan man:
- Ändra din uppfattning om kändisen, “jag tycker inte om han/hon längre”.
- Ändra din åsikt om ämnet, “kanske har han/hon en poäng ändå?”.
Vad är kognitiv dissonans? Ge ett konkret exempel
Kognitiv dissonans är en psykologisk teori som introducerades av Leon Festinger (1957). Enligt
denna teori upplever individen en obehaglig känsla av psykologisk spänning eller “dissonans”
när de konfronteras med inkonsekvenser mellan sina attityder, övertygelser eller beteenden.
- För att minska denna obehagliga känsla försöker individen att reducera eller rätta till
dessa inkonsekvenser, ofta genom att ändra sina attityder, övertygelser eller beteenden.
Grundläggande antaganden:
- Festinger menade att människor är motiverade att upprätthålla inre konsistens. När vi
upptäcker att våra attityder eller beteenden inte stämmer överens med varandra uppstår
dissonans. Detta leder till en inre konflikt som vi försöker lösa. - Teorin säger att denna konflikt endast leder till förändringar om inkonsekvensen är viktig
för individen. Dissonans är starkare när det handlar om något som är nära kopplat till
individens självbild.
Exempel - rökning:
- Exempel på kognitiv dissonans är en person som röker, trots att de vet att rökning är
skadligt för hälsan. För att minska dissonansen mellan deras beteende (rökning) och
deras övertygelse (att rökning är farligt), kan de börja rationalisera sitt beteende.
- Exempelvis genom att säga “alla måste ju dö av något” eller “jag känner mig inte direkt
skadad av det”.
- På så sätt minskar de obehaget av att deras handlingar inte stämmer överens med
deras värderingar.
Postdecisional Dissonance:
- En annan källa till kognitiv dissonans kan uppstå efter att en person har fattat ett beslut. I
experiment har det visats att människor tenderar att öka sin positiva syn på ett val de
just har gjort, för att minska den dissonans som kan uppstå när de börjar tvivla på sitt
beslut.
Beskriv (med upplägg och resultat) Festinger och Carlsmiths (1959) undersökning om
kognitiv dissonans.
Denna banbrytande studie är en av de mest inflytelserika experimenten inom socialpsykologin och demonstrerar hur människor kan ändra sina attityder för att minska psykologiskt obehag (dissonans) när deras handlingar inte stämmer överens med deras självbild eller värderingar.
🔬 Upplägg
Forskarna Leon Festinger och James Carlsmith lät deltagare (universitetsstudenter) genomföra en extremt tråkig och monoton uppgift – exempelvis att flytta spolar på en bricka eller snurra pinnar i ett mönster, i nästan en timme.
När uppgiften var klar fick deltagarna ett oväntat uppdrag: de skulle ljuga för nästa försöksperson (som i själva verket var en skådespelare) och säga att uppgiften var intressant och rolig. För detta fick deltagarna olika belöningar, beroende på vilken grupp de tillhörde:
Grupp 1: fick 1 dollar för att ljuga.
Grupp 2: fick 20 dollar för att ljuga.
Efteråt fick alla deltagare fylla i ett formulär där de bland annat fick ange hur rolig de faktiskt tyckte att uppgiften var.
📊 Resultat
Deltagarna som fick 1 dollar uppgav signifikant högre uppskattning av uppgiften än de som fick 20 dollar.
Deltagarna som fick 20 dollar visade ingen attitydförändring – de erkände att uppgiften varit tråkig.
🧠 Förklaring utifrån kognitiv dissonansteori
Festingers teori om kognitiv dissonans (1957) förklarar hur människor försöker minska den obehagliga känsla som uppstår när deras handlingar inte stämmer överens med deras attityder eller självbild.
- De som fick 1 dollar hade inte något tillräckligt yttre skäl (låg extern belöning) för att ljuga. Detta skapade psykologisk obehagskänsla: “Jag är en ärlig person, men jag sa just att en tråkig uppgift var rolig – och jag gjorde det för nästan inga pengar alls.”
👉 För att minska detta obehag ändrade de sin attityd och började övertyga sig själva om att uppgiften kanske inte var så tråkig trots allt. - De som fick 20 dollar hade ett tydligt yttre motiv att ljuga – “Jag fick ju mycket betalt för det.”
👉 Därför uppstod ingen dissonans, och därmed fanns ingen anledning att ändra sin attityd till uppgiften.
✅ Slutsats
Människor är inte alltid rationella – vi strävar snarare efter att vara konsekventa med vår självbild. När denna bild hotas av ett beteende som inte stämmer överens med våra attityder, och vi inte kan rättfärdiga det med yttre omständigheter, ändrar vi ofta våra attityder för att minska den inre konflikten. Detta experiment visar tydligt att mindre yttre belöningar kan leda till större attitydförändring – något som gått till historien som ett kärnbegrepp inom dissonansteorin.
