Social kognition Flashcards
(34 cards)
Hur definieras ”social kognition”?
Social kognition är det mentala arbete vi gör för att uppfatta, tolka och besvara andra människor och de situationer där vi möter dem. Den rör allt tänkande som gäller det sociala – från första intryck till hur vi väljer att agera.
Vad innefattar det?
- Uppfatta andra – t.ex. läsa av ett ansiktsuttryck vid första mötet.
- Tolka deras beteende – fråga oss själva: ”Varför gjorde hon så?”
- Förstå känslor och intentioner – avgöra om någon är arg, ledsen eller hjälpsam.
- Reagera utifrån informationen – bestämma hur vi bäst bemöter personen.
I praktiken använder vi social kognition hela tiden: när vi tolkar kroppsspråk i ett samtal, försöker se världen ur någon annans perspektiv eller bedömer om en främling verkar pålitlig. Kort sagt utgör social kognition själva tankeapparaten bakom vårt sociala beteende – förutsättningen för att förstå andra och veta hur vi själva ska handla.
Vilka fyra processer ingår i social kognition, enligt Kenrick et al.?
- Uppmärksamhet (Attention)
Vilken information fokuserar vi på?
- Vi bombarderas ständigt av social information, men uppmärksamheten är begränsad - vi
kan bara fokusera på en liten del åt gången.
- Vad vi väljer att lägga märke till styrs av våra mål, känslor och den sociala situationen.
- Ex. om vi känner oss hotade, fokuserar vi lättare på andras negativa signaler. - Tolkning (Interpretation)
Vad betyder det vi ser eller hör?
- Att uppmärksamma något räcker inte - vi måste också tolka vad det betyder.
- Tolkningar är subjektiva och påverkas av våra: tidigare erfarenheter, värderingar och
förväntningar.
- Ex. ett neutralt ansiktsuttryck kan tolkas som fientligt om vi är oroliga eller har negativa
fördomar. - Bedömning (Judgement)
Vilka slutsatser drar vi och vilka beslut fattar vi?
- Vi använder social information för att:
- Skapa intryck av andra.
- Fatta beslut (ex. kan jag lita på den här personen?)
- Ofta gör vi detta genom snabba, intuitiva gissningar snarare än genomlogiska analyser.
- Bedömningar påverkas av: våra mål, hur mentalt engagerade vi är, tidigare erfarenheter
och inlärning. - Minne (Memory)
Hur lagrar och använder vi tidigare social information?
- Minnet formar våra framtida sociala upplevelser på två sätt:
- Direkt: vi kommer ihåg specifika tidigare händelser.
- Indirekt: tidigare minnen påverkar vad vi lägger märke till, hur vi tolkar saker och
vad vi förväntar oss,
- Information som är nyligen aktiverad eller ofta återkommande har större påverkan - vi
tolkar nya situationer genom våra tidigare erfarenheter.
Vad fann Giner-Sorolla och Chaiken (1994) i sin studie om synen på hur Israel-Palestina- konflikten presenteras i media?
Giner-Sorolla och Chaiken (1994) fann i sin studie att människors förutfattade meningar
starkt påverkar hur de tolkar media - även när alla ser exakt samma nyhetsinslag.
Deltagarna fick se samma nyhetssändning om Israel-Palestina konflikten. Två grupper:
- En grupp var pro-israelisk.
- En annan var pro-palestinsk.
Resultat:
- Pro-israeliska deltagare tyckte att sändningen var partisk till fördel för Palestina.
- Pro-palestinska deltagare tyckte att sändningen gynnade israelerna.
Slutsats:
- Det här visar en tydlig effekt av “biased interpretation” - att våra tidigare åsikter
påverkar hur vi uppfattar neutral eller objektiv information.
Vi tenderar att:
- Tolkningsmässigt vinkla information så den passar våra redan existerande uppfattningar.
- Uppleva objektiv information som partisk, om den inte stämmer överens med vår syn.
Studien är ett exempel på hur tolkning (en central process i social kognition) påverkas av: våra
åsikter, vår identitet och våra mentala scheman.
Vilka tre huvudsakliga, och varierande, mål kan vår sociala kognition sägas ha, enligt Kenrick et al.?
- Mental effektivitet
Målet att fatta snabba och tillräckligt bra beslut med så lite mental ansträngning som möjligt.
- Vi har begränsade kognitiva resurser, så vi använder ofta mentala genvägar (heuristiker)
och automatiska processer för att snabbt bilda intryck.
- Detta är särskilt vanligt när vi inte har tid eller ork att tänka noggrant.
- Exempel: att dra slutsatser om någon utifrån första intrycket. - Positiv självbild
Målet att bevara och stärka vår självkänsla och identitet.
- Vi tolkar ofta information på ett sätt som får oss att känna oss kompetenta, värdefulla
och moraliska.
- Det innebär att vi ibland förvränger eller ignorerar fakta som hotar vår självbild.
- Exempel: att skylla ett misslyckande på omständigheter istället för på oss själva. - Noggrannhet
Målet att förstå verkligheten så exakt som möjligt - särskilt när fel kan få allvarliga
konsekvenser.
- När noggrannhet är viktigt (ex. i viktiga beslut eller komplicerade situationer) är vi mer
benägna att tänka systematisk, väga alternativ och ifrågasätta våra första intryck.
- Exempel: att försöka förstå någons intentioner i en konflikt innan man agerar.
Beskriv, med konkreta exempel, minst två av de strategier som Kenrick et al. beskriver som vi människor använder oss av för att minska på den mentala ansträngningen.
Enligt Kenrick et al. använder vi människor olika mentala genvägar för att spara energi när vi
tänker - särskilt i sociala sammanhang. Här är två konkreta strategier vi ofta använder för att
minska den mentala ansträngningen.
- Förväntningar (Expectations)
- Vi tolkar människor och situationer utifrån våra tidigare erfarenheter, stereotyper eller
generaliseringar. Det gör att vi slipper analysera varje situation från grunden.
- Sparar tid och mental energi, men riskerar att skapa felaktiga eller orättvisa
bedömningar. - Tillgänglighetsheuristik (Availability Heuristic)
- Vi bedömer hur sannolikt något är utifrån hur lätt vi kommer på exempel från minnet.
Vårt minne påverkas av vad som är nyligen upplevt, emotionellt laddat eller ofta
förekommande i media.
- Det är en snabb och enkel strategi, men kan ge skeva uppfattningar om verkligheten
Beskriv, med exempel, hur förväntningar kan påverka tre av de processer som ingår i social kognition.
- Uppmärksamhet (Attention)
- Vi tenderar att lägga märke till det som bekräftar det vi redan tror.
- Exempel: om du har en förväntning att en kille i klassen, som är med i en
studentförening, brukar komma för sent, kommer du mer sannolikt att notera just de
tillfällen han faktiskt är sen och kanske ignorera eller glömma när han kommer i tid.
- Våra förväntningar styr vad vi lägger märke till. - Tolkning (interpretation)
- Vi tolkar tvetydigt beteende på ett sätt som passar våra förväntningar.
- Exempel: om den här killen ser trött ut på morgonen, kan du tolka det som att han
festade kvällen innan - eftersom det passar bilden du har av honom som en “partykille”.
Du kanske inte tänker på att han kan ha pluggat sent.
- Våra tolkningar formas alltså av vad vi redan tror är sant. - Minne (Memory)
- Vi minns lättare sådant som bekräftar våra förväntningar, och glömmer det som
motsäger dem.
- Exempel: du minns tydligt när han skämtade om att han gillar billig öl, eftersom det
stämmer med din förväntning om studentförenings killar. Men du kanske glömmer när
han pratade om att han är engagerad i välgörenhet eller akademiska projekt, för det
passar inte med den bild du har av honom.
- Våra förväntningar filtrerar vad som fastnar i minnet.
Förväntningar hjälper oss att snabbt bearbeta social information, men de kan också göra att vi
missar nyanser, tolkar fel eller minns skevt. Det visar hur starkt våra mentala “glasögon”
påverkar hur vi ser på andra.
Ge ett exempel på själuppfyllande profetior som man påvisat i experiment.
En självuppfyllande profetia uppstår när en förväntan – sann eller falsk – får oss att agera på sätt som gör att förväntan går i uppfyllelse. Om du exempelvis antar att en nyanställd är extra kompetent bemöter du henne ofta med större förtroende och ger mer ansvar. Det bekräftande klimatet gör det lättare för henne att prestera, varpå din ursprungliga tro tycks stämma.
Rosenthal & Jacobson (1968): Pygmalioneffekten i klassrummet 🏫
I slutet av ett läsår pekade forskarna slumpmässigt ut några grundskoleelever som ”kommande stjärnor” och berättade det för deras lärare. Inga tester visade att just dessa barn hade särskilda förutsättningar – etiketten var helt godtycklig. Ett år senare visade det sig ändå att de utvalda eleverna hade ökat både sina betyg och sina IQ-poäng mer än klasskamraterna. Förklaringen ligger i lärarnas subtila förändringar: mer uppmuntran, högre förväntningar, rikligare feedback. Förväntan skapade ett klassrumsklimat som gjorde framgången möjlig – en tydlig demonstration av hur starkt andras föreställningar kan forma våra faktiska prestationer.
Madon m.fl. (2001): Förväntningar, tonåringar och alkohol 👪🍷
Madon och kollegor bad föräldrar bedöma sannolikheten att deras tolvåringar skulle börja dricka alkohol under tonåren. Två år senare följde forskargruppen upp ungdomarnas beteende. Resultatet visade ett tydligt mönster: ju mer övertygade föräldrarna var om att barnet skulle dricka, desto större var chansen att det faktiskt hade börjat. Föräldrarnas föreställningar tycks ha påverkat hur de pratade om alkohol, vilka regler de satte och hur mycket de övervakade. Barnen tolkade signalerna och anpassade sig. Också här blev en förväntan, i sig själv ogrundad, till en realitet.
Varför blir förväntningar självuppfyllande?
För det första filtrerar vi information genom våra antaganden; vi lägger märke till beteenden som bekräftar dem och bortser från sådant som inte passar in. För det andra påverkar våra (ofta omedvetna) nyanser i tonfall, ögonkontakt och feedback den andre – små sociala signaler som tillsammans skapar ett klimat som driver personen mot det beteende vi väntar oss. Med tiden kan mottagaren internalisera etiketten, börja se sig själv genom andras ögon och handla därefter.
Hur kan man bryta negativa profetior – och främja positiva? 🌱
- Gör dina antaganden explicita och testbara. Fråga dig om de faktiskt stöds av objektiva data.
- Fokusera på utveckling snarare än fasta egenskaper. Betona ansträngning och lärande; det minskar risken att ”dåliga” etiketter fastnar.
- Ge likvärdigt stöd och uppmärksamhet. När alla erbjuds samma resurser minskar chansen att vissa drivs in i förväntade roller.
- Formulera uppmuntrande, realistiska mål. Positiva förväntningar kan fungera som en konstruktiv motor när de kombineras med konkret stöd.
🔑 Slutsats: Våra förväntningar är inte bara passiva tankar – de är sociala krafter som kan forma betyg, arbetsresultat och livsval. Genom att bli medvetna om den mekanismen kan vi undvika negativa spiraler och i stället sätta ramar som hjälper andra – och oss själva – att lyckas.
Vilken typ av manipulation verkar göra människor mindre sårbara för självuppfyllande profetior, enligt Smith et al. (1997) experiment?
Enligt Smith et al. (1997) visar deras forskning att människor blir mindre sårbara för självuppfyllande profetior när de inte låter den som har felaktiga förväntningar styra interaktionen.
Det handlar om kontroll i sociala interaktioner. När en person med starka (men kanske felaktiga) förväntningar får styra samtalet eller situationen, är det större risk att deras förväntningar påverkar den andra personens beteende - alltså att en självuppfyllande profetia sker.
I Smith et al. experiment manipulerade de vem som hade kontroll över ett samtal eller en interaktion. Det visade sig att:
När personen med förväntningar styrde interaktionen, blev det mer sannolikt att deras förväntningar gick i uppfyllelse.
Men om den andra personen styrde samtalet eller samspelet minskade risken för att förväntningarna påverkade utfallet.
Slutsats:
En effektiv manipulation för att minska risken för självuppfyllande profetior är att begränsa kontrollen som den med förväntningar har över situationen.
Det ger den andra personen större frihet att agera utifrån sina egna intentioner, snarare än att omedvetet anpassa sig till någon annans förväntningar.
Vad innebär “det fundamentala attributionsfelet”?
Det fundamentala attributionsfelet (FAE) är en tendens i hur vi människor förklarar andras beteenden. Det innebär att vi:
Överdriver betydelsen av inre faktorer, som personlighet eller egenskaper,
och underskattar betydelsen av yttre faktorer, som situation eller omständigheter.
Det är ofta snabbare och enklare att dra slutsatser om personens egenskaper än att tänka på alla möjliga yttre orsaker.
Vi har inte tillgång till hela situationen, så vi fyller i med våra egna antaganden.
Det hjälper oss att skapa en känsla av förutsägbarhet.
Beskriv (med tillvägagångssätt och resultat) Jones & Harris (1967) experiment som visar på det fundamentala attributionsfelet.
Tillvägagångssätt:
Deltagarna fick läsa en essä om Fidel Castro som antingen:
Var positiv till Castro (pro-Castro).
Var kritisk mot Castro (anti-Castro).
Sedan fick deltagarna veta en av två saker som essäförfattaren:
Valde själv åsikt - alltså att författaren själv valt ståndpunkt.
Tilldelades åsikt - att författaren tvingades skriva från en viss ståndpunkt.
Resultat:
När deltagaren trodde att författaren valt ståndpunkt - de trodde självklart att essän speglade personens verkliga åsikt.
Men även när de visste att åsikten var tilldelad (tvingad), trodde de fortfarande att essän avslöjade författarens riktiga åsikt.
Vad visade det?
Det visar det fundamentala attributionsfelet - människor:
Ignorerar information om situationen (att åsikten var tvingad).
Och antar att beteendet beror på inre egenskaper (att personen måste vara pro-castro innerst inne).
= Vi underskattar situationens påverkan - även när den är uppenbar - och tror att andras handlingar speglar deras verkliga attityder eller personligheter.
Vilka kulturella skillnader har man påvisat vad gäller människors benägenhet att förklara beteende med interna faktorer (= personlighet)?
Studier har visat att kulturella skillnader påverkar hur vi förklarar andras beteende, särskilt när det gäller intern vs extern attribution - alltså om vi tillskriver något en persons personlighet eller den situation de befinner sig i.
Miller (1984) - jämförelse mellan USA och Indien
Deltagare: amerikaner (från en individualistisk kultur) och indier (från en kollektivistisk kultur).
Uppgift: förklara orsaker till olika beteenden (både positiva och negativa).
Resultat:
Amerikanska deltagare gav oftare inre/personliga förklaringar, som: “Hon är lat”, “Han är självisk”, “Hon är ambitiös”.
Indiska deltagare gav oftare yttre/situationella förklaringar, som: “Han hade det svårt hemma”, “Hon var tvungen att hjälpa familjen”.
Tolkning och slutsats:
I individualistiska kulturer (ex. USA) betonas självständighet, vilket gör att man ofta ser individen som ansvarig för sitt beteende - personlighetsförklaringar dominerar.
I kollektivistiska kulturer (ex. Indien) betonas sammanhang och sociala roller, vilket leder till större fokus på omständigheter - situationsförklaringar dominerar.
Vad innebär “availability heuristic”? Ge ett konkret exempel.
Availability heuristic (tillgänglighetsheuristik) är en mental genväg som vi använder när vi snabbt
vill bedöma hur sannolikt något är - genom att tänka på hur lätt det är att komma på exempel på
det.
Vad innebär det?
- När något är lätt att minnas eller nyligen har hänt, tror vi ofta att det också händer oftare
eller är mer typiskt - även om det egentligen inte är det. Den här genvägen sparar tid och
mental energi, men kan leda till feltolkningar.
Exempel:
- Om du nyligen har sett flera nyhetsinslag om flygolyckor, kan du börja tro att flygresor är
farliga och att olyckor sker ofta - trots att statistik visar att flyg är ett av de säkraste
transportsätten.
Varför är det viktigt?
- Det förklarar varför vi överskattar risker för saker som är dramatiska,
uppmärksammade i media eller emotionellt laddade (ex. terrorism, hajattacker).
- Samtidigt underskattar vi risker för sådant som är mer vardagligt men statistiskt
farligare, som ex. hjärt- och kärlsjukdomar.
Vad innebär “false consensus effect?” Ge ett konkret exempel. Vilka potentiella
förklaringar finns till denna effekt?
False consensus effect (falsk konsensuseffekt) innebär att vi överskattar hur vanliga våra
egna åsikter, beteenden eller val är. Vi tenderar att tro att “de flesta andra tycker och gör som
jag”, även när det inte stämmer. Vi tror att våra egna åsikter, värderingar eller beteenden är mer
vanliga eller allmänt delade än de faktiskt är.
- En kognitiv bias där vi människor tenderar att överskatta hur många andra som tycker
eller gör som vi själva.
Vad handlar det om?
- Det är ett kognitivt bias där vi utgår från oss själva som norm. Det kan ge en känsla av
trygghet eller självbekräftelse, men det leder ofta till feltolkningar av hur andra faktiskt
tänker eller beter sig.
Exempel - Ross et al. (1977):
- Deltagare fick välja om de ville bära en skylt med texten “Eat at Joe’s”. Efteråt fick de
uppskatta hur många andra de trodde också skulle göra det.
Resultat:
- De som valde att bära skylten trodde att många andra också skulle göra det, medan de
som sa nej trodde att de flesta också skulle tacka nej.
- Detta visar att människor utgår från sina egna val som norm för hur andra tänker och
agerar - alltså false consensus.
Ett annat exempel: om du själv gillar att gå på gym kan du tro att “nästan alla tränar
regelbundet” - trots att det inte stämmer statistiskt.
Varför uppstår denna effekt?
- Availability heuristic: använder mentala genvägar där vi bedömer hur vanligt något är
baserat på hur lätt vi kommer på exempel, hur tillgänglig informationen är.
- Egna erfarenheter som ankare: när vi saknar tillräcklig information om vad andra
tycker, tar vi oss själva som utgångspunkt (ankare). Vi utgår alltså ifrån våra egna
värderingar och antar att andra är likadana.
- Självskydd och normalisering: vi människor har ett behov av att inte känna oss
avvikande, eftersom det kan hota vår självkänsla eller sociala tillhörighet. Därför antar vi
ofta att vår syn på saker är “normal” eller “rimlig”, vilket skapar trygghet.
Vad innebär “anchoring and adjustment heuristic”? Ge ett konkret exempel.
Anchoring and adjustment heuristic (ankrings- och justerings heuristik) är en mental genväg där
vi:
- Utgår från ett ankare: en siffra, första intryck eller en viss referenspunkt.
- Justera därifrån: men justeringen blir ofta otillräcklig, vilket leder till felaktiga
bedömningar.
Vad innebär det?
- När vi står inför en uppskattning eller bedömning och saknar exakt information, använder
vi det första tillgängliga värdet (ankaret) som startpunkt, även om det är irrelevant.
Därefter gör vi en justering - men den är oftast för liten, så vi hamnar för nära ankaret.
Exempel:
- Höjd på Mount Everest: om någon frågar “Är Mount Everest högre än 2000 meter?” vet
de flesta att det är högre. Men när de sedan ska gissa höjden kommer deras svar att
ligga nära 2000 m, trots att det verkliga svaret 8848 m.
- Ankaret (2000 m) påverkar uppskattningen, även om det är orimligt lågt.
- Prissättning: du ser en tröja som först kostade 1500 kr, men är nu nedsatt till 799 kr.
Eftersom 1500 kr är ankaret, uppfattar du 799 kr som ett bra pris, även om det kanske
egentligen är för dyrt.
- Ankaret påverkar hur du värderar produkten.
Varför sker det?
- Vi har en tendens att fästa oss vid första informationen vi får, särskilt när vi inte har
bättre kunskap. Det kräver dessutom mental ansträngning att göra stora justeringar - så
hjärnan nöjer sig ofta med “nära nog”.
Beskriv på vilket sätt fysiologisk arousal kan påverka vårt sätt att tänka.
Fysiologisk arousal: kroppslig aktivering som ex. ökad puls, adrenalinpåslag och spänning i
musklerna.
Hur påverkar hög arousal vårt tänkande?
När vi är i tillstånd av hög arousal (ex. under stress, rädsla, ilska eller stark upphetsning):
- Snabbt och automatiskt tänkande ökar: vi reagerar mer reflexmässigt och fattar
snabba beslut utan att tänka igenom dem noggrant.
- Det sker eftersom hjärnan prioriterar snabba reaktioner för att hantera möjliga hot
eller utmaningar.
- Logiskt och systematiskt tänkande minskar: vi har mindre kognitiva resurser
tillgängliga för att tänka efter noggrant eller väga argument.
- Det gör att vi undviker djup analys och komplex problemlösning.
- Ökad användning av heuristiker: vi använder oftare mentala genvägar, som ex.
availability heuristic eller anchoring, för att fatta beslut snabbt.
- Exempel: när vi är stressade kanske vi litar mer på stereotyper än att bedöma
människor objektivt.
Beskriv på vilket sätt tid på dygnet kan påverka vårt sätt att tänka.
Tid på dygnet kan påverka vårt sätt att tänka eftersom vår hjärna fungerar olika beroende på hur
pigga eller trötta vi är. När vi är utvilade - vilket oftast är på morgonen eller förmiddagen - har vi
mer mental energi och kan därför tänka mer logiskt, analytiskt och fokuserat. Det innebär att vi
är bättre på att lösa svåra problem, fatta genomtänkta beslut och koncentrera oss längre.
Senare på dagen, särskilt när vi börjar bli trötta på kvällen, minskar vår mentala energi. Då orkar
hjärnan inte arbeta lika djupt, och vi börjar använda mer ytliga och snabba tankestrategier. Det
betyder att vi fattar beslut mer impulsivt, utan att tänka igenom konsekvenserna, eller att vi har
svårare att förstå och bearbeta komplicerad information.
Beskriv på vilket sätt tidspress kan påverka vårt sätt att tänka.
Tidspress påverkar vårt sätt att tänka eftersom det skapar stress och ökar den kognitiva
belastningen - alltså hur mycket hjärnan måste hantera på en gång. När vi har ont om tid hinner
vi inte alltid tänka igenom saker ordentligt, utan vi tar ofta genvägar i vårt tänkande.
Istället för att analysera situationen logiskt och noggrant, använder vi så kallade heuristiker -
snabba och intuitiva tumregler eller förenklade strategier. Det kan vara användbart i vissa
situationer, men det ökar också risken för att vi gör fel eller tänker felaktigt, eftersom vi inte
hinner väga alla alternativ eller tänka kritiskt.
Beskriv fyra “knep” som vi människor använder oss av för att upprätthålla/skaffa en
positiv självbild.
- Social jämförelse (Social Comparison)
- vi jämför oss ofta med andra för att bedöma hur vi själva är. För att må bättre om oss
själva jämför vi oss gärna med personer som vi upplever som sämre än oss på något
sätt - ex. mindre framgångsrika eller mindre attraktiva. Detta kallas “downward
comparison” och gör att vi känner oss duktigare eller bättre, vilket stärker vår
självkänsla. - Självbetjänande förklaringar (Self-serving attributions)
- När det går bra för oss tänker vi att det beror på oss själva - till exempel att vi är smarta
eller har jobbat hårt. Men om det går dåligt skyller vi ofta på yttre faktorer, som otur eller
att någon annan gjorde fel. På så sätt skyddar vi vår självbild genom att inte ta ansvar
för misslyckanden, men ta åt oss äran för framgångar. - Överdrivna styrkor/ tona ner svagheter (Exaggerating strengths/ Diminishing
weaknesses)
- Vi har en tendens att se våra starka sidor som extra viktiga - både hos oss själva och
andra. Samtidigt tycker vi ofta att våra svagheter inte spelar så stor roll. Genom att
fokusera på det vi är bra på och jämföra oss med andra utifrån det, kan vi känna oss
bättre och mer värdefulla. - Tro att vi har kontroll (Believing we have control)
- Människor gillar att känna att de har kontroll över sina liv, även i situationer där det
egentligen finns mycket vi inte kan styra. Att tro att vi har kontroll ger oss en känsla av
trygghet och självförtroende. Det gör att vi känner oss starkare och mindre sårbara inför
osäkerheter i livet.
Vad innebär “Self-serving bias?” Ge ett konkret exempel. Vad säger forskningen om
Self-serving bias och psykisk hälsa?
“Self-serving bias” är en tendens att tillskriva framgångar till interna faktorer (som våra egna
förmågor eller ansträngningar), medan vi skyller på externa faktorer (som omständigheter eller
andra personer) när vi misslyckas.
- Det handlar om att skydda vår självbild och undvika att ta ansvar för misslyckanden,
samtidigt som vi gärna tar åt oss äran för framgångar.
Exempel:
- En elev får ett bra betyg på ett prov. Eleven kanske tänker att han/hon fick betyget för att
denne är duktig och har studerat hårt. När samma elev får ett dåligt betyg på nästa prov,
kan de skylla på läraren.
Konkret exempel - McAllister (1996):
- En studie av McAllister (1996) visade det sig att både elever och lärare tenderar att
använda self-serving bias. När eleverna misslyckades med sina uppgifter, skyllde de ofta
på läraren. Däremot, när de lyckades, tog de åt sig äran och såg det som ett resultat av
sina egna förmågor och ansträngningar. Lärarna gjorde på samma sätt när eleverna
misslyckades (externa faktorer) och lyckades (egen skicklighet)
Vad är kopplingen mellan SSB (Self-serving bias) och psykisk hälsa?
- Studier har visat att personer som inte använder Self-serving bias lika mycket - alltså
människor som tar på sig skulden för misslyckanden - ofta löper en högre risk att
drabbas av depression.
Varför kan SSB kopplas till depression?
- Självskyddande funktion: SSB fungerar som en psykologisk skyddsmekanism. Genom
att skylla ifrån sig vid motgångar bevarar vi självkänslan.
- Negativ självbild vid låg SSB: personer med låg eller ingen SSB tenderar att tolka
misslyckanden som deras eget fel, vilket kan leda till självkritik, skuld och nedstämdhet.
- Forskning: Alloy et al. (2006) visade att personer med mer realistiska eller negativa
självförklaringar (mindre SSB) hade ökade benägenhet för depressiva tankar. Intressant
nog visade det sig att deprimerade personer ofta gör mer realistiska bedömningar av
situationer än icke-deprimerade - ett fenomen kallat depressive realism.
Ge två möjliga förklaringar till varför vi människor ägnar oss åt “self-serving bias”.
- Skydda vår självbild
- Skydda vår självbild och upprätthålla en positiv bild av oss själva. Att alltid känna att vi är
kompetenta, skickliga och värdefulla är grundläggande för vår självkänsla.
- Om vi skulle ta ansvar för våra misslyckanden skulle det kunna hota vår uppfattning om
oss själva och vår förmåga att hantera utmaningar.
- Genom att skylla på yttre faktorer kan vi upprätthålla en känsla av att vi är tillräckligt bra
och att misslyckanden inte beror på våra egna brister. - Psykisk hälsa
- Skyddande effekt på vår psykiska hälsa. Forskning har visat att en viss grad av
självskyddande tankar - där vi exempelvis tar åt oss äran för framgång men skyller på
externa faktorer vid misslyckanden - faktiskt kan minska risken för psykisk ohälsa, som
depression.
- 📚Alloy et al. (2006) fann att människor som har en mer optimistisk syn på sina egna
förmågor (och därför tenderar att använda self-serving bias) har mindre risk för
depression. Dessa tankemönster bidrar till en mer positiv och hoppfull syn på framtiden
och gör att vi inte fastnar i negativa känslor om oss själva när vi misslyckas.
Beskriv sambandet mellan hur vi människor värderar olika egenskaper och i vilken
utsträckning vi anser att vi själva besitter dem.
Det finns ett tydligt samband mellan vilka egenskaper vi människor värderar högt och hur vi
uppfattar oss själva. Vi har en tendens att tro att vi själva har mer av de egenskaper vi tycker är
viktiga eller positiva. Det här är ett sätt att stärka vår självbild och få oss att känna att vi är
“goda” eller “bra” personer.
Förklaring:
- Om någon värderar ärlighet högt, är det troligt att den personen också ser sig själv som
en ärlig person - oavsett hur objektiv den bilden faktiskt är. - Mönstret hjälper oss att bygga en positiv självbild som stämmer överens med våra
värderingar. Det skapar en känsla av inre balans - vi tycker inte bara att något är viktigt,
utan vi ser också oss själva som personer som lever upp till det.
🌎Sammanfattat: vi värderar vissa egenskaper högt - vi tenderar att tro att vi själva besitter just de
egenskaperna - det stärker vår självbild och får oss att känna oss som “goda” människor.
- Självförstärkande tänkande, våra värderingar påverkar hur vi ser på oss själva, och hur
vi ser på oss själva bekräftar våra värderingar.
Beskriv sambandet mellan upplevd kontroll och hälsa.
Det finns ett starkt samband mellan upplevd kontroll - alltså tron på att man själv kan påverka
sitt liv - och hälsa och livsvillkor.
Förklaring:
När människor känner att de har kontroll över sina liv (så kallad intern locus of control,
eller intern LoC), är de mer benägna att ta ansvar för sina val, sätta mål och anstränga
sig för att uppnå dem. Denna känslan av kontroll hänger samman med flera positiva
resultat i livet, som:
- Bättre fysisk och psykisk hälsa.
- Högre utbildningsnivå.
- Högre inkomst och stabilare livssituation.
Forskning📚:
En studie av Gale et al. (2008) visade att barn som trodde att de själva hade kontroll
över sina liv ofta fick bättre livsvillkor som vuxna. Det tyder på att en stark tro på
egenkontroll tidigt i livet kan påverka hur vi hanterar utmaningar, tar beslut och formar
våra framtida möjligheter.
Beskriv hur man i undersökningar sett att människor reagerar på hot mot sin
självkänsla.
När människors självkänsla hotas, har man i undersökningar sett att de ofta reagerar på sätt
som skyddar deras självbild. Fyra vanliga sätt människor reagerar på:
- Förminskar betydelsen av insatsen
- Om vi misslyckas med något, kan vi reagera genom att säga att det inte var så viktigt
ändå. På så sätt skyddar vi vår självkänsla genom att låtsas att presentationen inte
spelar så stor roll. - Skyller på yttre orsaker (andra eller omständigheter)
- Istället för att ta på oss skulden själva, skyller vi på något utanför oss - som otur, dåliga
instruktioner eller andra människor. Det här är ett sätt att undvika att känna sig sämre. - Degraderar andra - blir mer kritisk mot andra personer eller grupper
- När självkänslan hotas kan vi försöka känna oss bättre genom att tala ner andra -
särskilt personer eller grupper som vi upplever hotar vårt egenvärde. Det är ett sätt att
lyfta upp oss själva i jämförelse. - Stärker vår ingrupp-tillhörighet
- När vi känner oss hotade i vår självkänsla söker vi ofta stöd i den grupp vi identifierar
oss med, ex. våra vänner, vår kultur eller vårt kön. Genom att känna oss som en del av
en grupp, stärker vi vår identitet och självbild.
Beskriv (med upplägg och resultat) Greenberg et al. (1990) undersökning om hur
tankar på döden påverkar bedömningen av andra människor.
Upplägg av studien:
Deltagarna delades in i två grupper.
- Dödsmedvetandegruppen: de fick skriva om sina egna tankar kring sin död, alltså
reflektera över att de själva en dag kommer att dö. - Kontrollgruppen: de fick skriva om något neutralt, som till exempel ett tandläkarbesök.
Efter detta fick alla deltagare läsa två personporträtt:
- En kristen person (samma religiösa tillhörighet som deltagarna - alltså en
ingruppsperson). - En judisk person (annan religion - alltså en utgruppsperson).
Sedan fick deltagarna betygsätta dessa personer - hur positiva eller negativa de tyckte
personerna verkade.
Resultat:
- De som tänkt på sin egen död blev mer positiva till ingruppspersonen (den kristna) och
mer negativa till utgruppspersonen (den judiska).
- De i kontrollgruppen (som inte tänkte på döden) visade inte samma skillnad i bedömning
mellan personerna.
Tolkning👀📌:
- Greenberg och kollegor tolkade resultaten som att tankarna på döden aktiverar ett
psykologiskt försvar: när vi blir påminda om vår dödlighet vill vi känna trygghet och
mening - det gör vi ofta genom att hålla fast vid vår kulturella identitet och våra normer.
- Det leder till att vi värderar vår egen grupp (ingruppen) mer positivt.
- Samtidigt blir vi mer kritiska och dömande mot andra grupper (utgrupper), eftersom de
kan upplevas som ett hot mot vår identitet
