Intro Flashcards
(4 cards)
Ett växande forskningsfält inom socialpsykologin (tex Social Cognitive Neuroscience)
använder neurovetenskapliga metoder för att studera socialpsykologiska frågeställningar. På
vilka sätt kan neurovetenskap öka förståelsen av socialpsykologiska fenomen?
🧠 Neurovetenskap kan bidra till förståelse av socialpsykologiska fenomen på flera sätt genom att undersöka de biologiska och neurala mekanismer som ligger till grund för mänskligt socialt beteende. Några centrala sätt på vilka neurovetenskap förbättrar förståelsen av socialpsykologiska processer:
🧩 Kartläggning av hjärnans sociala nätverk:
Neurovetenskapliga metoder som fMRI och EEG gör det möjligt att identifiera specifika hjärnregioner som är involverade i sociala processer, såsom:
- Mediala prefrontala kortex (mPFC) – för självreflektion och mentalisering (förmågan att förstå och tolka både sina egna och andras mentala tillstånd).
- Amygdala – för emotionell bearbetning.
- Spegelneuronsystemet – för empati och imitation.
❤️🔥 Förståelse av emotionella och kognitiva processer:
- Sociala interaktioner involverar både emotionell och kognitiv bearbetning. Genom att använda neurovetenskapliga metoder kan man studera hur:
- Känslor (t.ex. rädsla, glädje)
- Kognition (t.ex. beslutsfattande, perspektivtagande)
samverkar i sociala sammanhang.
📈 Neurobiologiska mekanismer bakom social påverkan och normer:
- Studier har visat att områden som ventrala striatum aktiveras vid social belöning 🎉, vilket förklarar varför människor söker social acceptans och anpassar sig till gruppnormer 👥.
💞 Empati och altruism:
Empatiska processer involverar aktivering i:
- Insula (AI)
- Anterior cingulate cortex (ACC)
Genom att förstå dessa mekanismer kan man bättre förklara varför och hur människor visar medkänsla 🤝 och hjälper andra 🫶.
👨👩👧 Sociala relationer och anknytning:
- Hormonella och neurala system, såsom oxytocin 🧬 och dess effekt på hjärnans belöningssystem 💖, bidrar till att förklara hur och varför vi skapar och upprätthåller relationer.
⚖️ Beslutsfattande i sociala sammanhang:
- Hjärnans belöningssystem (ex. dopaminsystemet) påverkar socialt beslutsfattande, såsom samarbete 🤝 och konkurrens 🥇.
🔄 Genom att integrera neurovetenskapliga metoder med socialpsykologiska teorier kan man få en mer holistisk förståelse av hur hjärnan möjliggör och påverkar sociala interaktioner 🧠💬.
Vad innebär det Social Kognitiva (social cognitive) perspektivet inom socialpsykologin
och hur särskiljer det sig från övriga perspektiv?
🧠 Det socialkognitiva perspektivet fokuserar på hur människor bearbetar, tolkar och använder social information för att förstå och navigera i sin sociala omgivning. Det bygger på antagandet att mänskligt beteende inte bara styrs av yttre faktorer (som i behaviorismen), utan också av individens tankemönster, förväntningar och tidigare erfarenheter.
👁️🗨️ Perspektivet fokuserar på de mentala processerna som styr vårt sociala beteende, särskilt hur vi uppmärksammar, tolkar och minns sociala upplevelser. Det grundar sig i kognitiv psykologi, som studerar de mentala processerna bakom perception, minne och tänkande. Orsaker till socialt beteende finns i individens erfarenheter och kognitiva strukturer.
🔍 Viktiga komponenter:
- Uppmärksamhet: vad vi väljer att uppmärksamma i en social situation påverkar vårt beteende.
- Tolkning och bedömning: hur vi tolkar och bedömer sociala situationer är avgörande för vårt beteende. Detta innebär att vi gör mentala bedömningar om andra människors avsikter, känslor eller handlingar.
- Kodning och minne: för att en social upplevelse ska påverka vårt beteende måste informationen lagras i minnet.
- Återkallande: tidigare upplevelser används för att guida framtida beteende i liknande situationer.
📌 Till skillnad från andra perspektiv:
➡️ Behaviorismen: Socialkognitionen betonar inre processer, inte bara yttre stimuli.
➡️ Psykodynamiska perspektivet: Fokus på medvetna tankar och lärande snarare än omedvetna processer.
➡️ Biologiska perspektivet: Betonar tolkning av sociala situationer, inte biologiska orsaker.
➡️ Humanistiska perspektivet: Vikt på observation och lärande, inte personlig utveckling.
🧾 Sammanfattat:
Det socialkognitiva perspektivet betonar att människors beteende och sociala interaktioner påverkas av hur de tolkar och tänker kring sin omgivning.
Vad menas med att sociala beteenden är målinriktade (goal directed)? Exemplifiera
🎯 Sociala beteenden är målinriktade
Detta innebär att människor interagerar för att uppnå vissa mål eller tillfredsställa inre motivationer. Människors handlingar i sociala sammanhang är ofta styrda av avsikter och mål.
🧠 Olika psykologiska perspektiv förklarar detta på olika sätt:
- Kognitiv psykologi: betonar medvetna mål som påverkas av situationer.
Exempelvis: en reklam påminner dig om fars dag, och du köper en present.
- Inlärningsteori: fokuserar på hur tidigare belöningar och straff formar våra mål.
Exempel: föräldrar som uppmuntrar delning av leksaker kan påverka en person att välja en altruistisk karriär.
- Evolutionär psykologi: hävdar att våra sociala beteenden är formade av överlevnads- och reproduktionsfördelar.
Exempel: social sammanhållning ökar chanserna att överleva.
📌 Gemensamma antaganden:
- Trots sina skillnader delar alla de stora perspektiven två centrala idéer:
- Människor interagerar med varandra för att uppnå ett mål eller tillfredsställa en inre motivation.
- Det finns ett samspel mellan personen och situationen – våra inre motivationer påverkas av och påverkar den yttre kontexten.
🌐 Grundläggande sociala mål:
- Skapa sociala band: människor söker gemenskap och undviker ensamhet.
- Förstå sig själv och andra: kunskap om sociala relationer hjälper oss att navigera i samhället. Genom att förstå oss själva och våra relationer med andra kan vi hantera våra liv mer effektivt. Social kunskap är grundläggande för alla mänskliga relationer – en person som är “frånkopplad” från dessa verkligheter kommer att ha svårare att överleva i en social grupp.
- Uppnå och behålla status: människor strävar efter erkännande och hierarkisk position.
- Skydda sig själv och sina närstående: försvarsmekanismer utvecklas mot hot.
- Attrahera och behålla partners: kärlek och relationer har evolutionär betydelse för reproduktion.
🔄 Sammanfattning:
Sociala beteenden är en dynamisk interaktion mellan individens inre motivationer och den yttre sociala situationen.
Beskriv kortfattat den så kallade reproducerbarhetskrisen (“replication crisis”) inom
psykologin och ange två omdiskuterade skäl till dess uppkomst.
📉 Reproducerbarhetskrisen inom psykologin
Reproducerbarhetskrisen inom psykologin syftar på den ökande insikten om att många psykologiska studier inte går att reproducera eller upprepa med samma resultat som de ursprungliga studierna. Detta har lett till en oro för vetenskapens tillförlitlighet, särskilt inom områden som socialpsykologi och beteendevetenskap.
🧐 Två omdiskuterade skäl till krisens uppkomst:
- Publiceringsbias: forskning som ger positiva eller statistiskt signifikanta resultat tenderar att publiceras oftare än forskning som inte visar några effekter. Detta leder till en överrepresentation av positiva resultat och kan skapa en falsk bild av vetenskapliga framsteg.
- Brister i forskningsmetoder och datamanipulation: forskare kan oavsiktligt eller avsiktligt manipulera data för att uppnå önskade resultat. En vanlig metod för att säkerställa signifikans är att ändra analysmetoder efter att man har sett resultaten, vilket kan leda till felaktiga slutsatser.
🔧 För att motverka reproducerbarhetskrisen:
- Ökad öppenhet och transparens: forskare bör dela sin data, material och analysmetoder offentligt, samt förregistrera sina studier för att förhindra manipulation av resultat.
- Replicering av studier: fler replikationsstudier bör genomföras för att säkerställa att tidigare resultat är robusta.
- Statistisk rigor: använda mer robusta statistiska metoder och undvika “p-hacking” genom att inte manipulera analysen för att få fram signifikanta resultat.
- Publicera alla resultat: viktigt att publicera både positiva och negativa resultat för att minska publiceringsbias.
