Aggression

Question 1

Hur definieras aggression?

Answer 1

De flesta socialpsykologer definierar aggression som ett beteende för att skada någon. I vardagliga livet kan vi dock använda aggression för att referera till olika beteende på en bred skala.
Aggression är inte samma sak som ilska/arg trots att den emotionen ofta är associerad med aggression. Det är möjligt att vara arg utan att agera på känslorna och att vara aggressiv utan att vara arg.
Aggression är avsiktligt. Du kan skada och till och med döda av en olycka men detta är inte kopplat till ett aggressivt beteende. Om en skada var oavsiktlig så är detta inte kvalificerat med aggression.
Aggression är menat för att skada någon annan.

Question 2

Förklara, och ge exempel på, följande typer av aggression:
a) indirekt aggression;
b) direkt aggression;
c) emotionell aggression;
d) instrumentell aggression.

Answer 2

a) Indirekt aggression
Förklaring:
Indirekt aggression innebär att man försöker skada någon utan att konfrontera personen direkt. Det sker ofta genom sociala eller psykologiska metoder.

Exempel:
– Sprida rykten om någon bakom deras rygg.
– Frysa ut en person ur en grupp.
– Skicka elaka meddelanden anonymt.

b) Direkt aggression
Förklaring:
Här riktas aggressionen direkt mot en person och är ofta öppen och tydlig, antingen fysisk eller verbal.

Exempel:
– Slå eller sparka någon.
– Skrika eller förolämpa någon rakt i ansiktet.
– Hota någon öppet.

c) Emotionell aggression (även kallad affektiv aggression)
Förklaring:
Denna typ av aggression sker som en direkt reaktion på starka känslor, t.ex. ilska eller frustration. Den är ofta impulsiv och okontrollerad.

Exempel:
– En person blir så arg under ett bråk att hen kastar något i väggen.
– Att slå någon i vredesmod efter att ha blivit provocerad.

d) Instrumentell aggression
Förklaring:
Här används aggression för att uppnå ett mål. Det handlar inte om känslor, utan om att aggressionen är ett medel för att få något.

Exempel:
– En rånare slår någon för att ta deras pengar.
– Ett barn slår ett annat barn för att ta leksaken.
– En person mobbar någon för att höja sin status i gruppen.

Question 3

Vilka könsskillnader i aggressivt beteende har man observerat?

Answer 3

Forskning har länge intresserat sig för könsskillnader i aggressivt beteende. Tidiga studier, bland annat av Eleanor Maccoby och Carol Jacklin på 1970-talet, drog slutsatsen att män generellt är mer aggressiva än kvinnor. De baserade detta främst på observationer av fysisk aggression, såsom att slåss eller hota med våld. Denna syn dominerade länge forskningsfältet.

Men ungefär 20 år senare ifrågasatte forskaren Kaj Björkqvist denna slutsats. Han menade att forskningen dittills hade haft en för snäv definition av aggression, där endast öppen och fysisk aggression räknades. När man istället började undersöka andra former av aggressivt beteende – till exempel indirekt aggression, som att sprida rykten eller frysa ut någon – visade det sig att kvinnor ofta är lika aggressiva som män, ibland till och med mer, men de uttrycker det på andra sätt.

Senare forskning har alltså visat att män oftare använder direkt, fysisk aggression, som att slå, sparka, knivhugga eller hota med vapen. Kvinnor däremot tenderar att använda indirekta och relationella former av aggression, särskilt i sociala sammanhang. Det kan handla om att utesluta andra ur en grupp, sprida elaka rykten, eller manipulera relationer för att skada någon socialt.

Slutsats:
Man har observerat att det finns könsskillnader i hur aggression uttrycks, snarare än hur mycket aggression som förekommer. Män är generellt mer benägna att använda direkt, fysisk aggression, medan kvinnor oftare använder indirekt aggression, särskilt i sociala sammanhang. Forskning som inkluderar olika typer av aggression visar att båda könen kan vara aggressiva – men på olika sätt.

Question 4

Vilken typ av fysisk aggressivitet ägnar sig kvinnor åt i högre utsträckning än män?

Answer 4

Kvinnor tenderar att i högre utsträckning än män ägna sig åt indirekt eller relationell aggressivitet, men när det gäller fysisk aggressivitet, visar forskning att kvinnor oftare använder former som mindre sannolikt leder till allvarlig fysisk skada.

En typ av fysisk aggressivitet som kvinnor statistiskt sett ägnar sig åt mer än män är:

Att slå med öppen hand, nypas, rivas eller kasta föremål
Dessa handlingar är:

Mindre dödliga eller skadliga än typisk manlig fysisk aggressivitet (t.ex. knytnävsslag, sparkar)

Mer impulsstyrda och ofta uppkommer i nära relationer, såsom parrelationer

Exempel från forskning:
Studier om partnervåld (t.ex. av Straus & Gelles) har visat att kvinnor lika ofta eller till och med något oftare än män initierar fysisk aggression i parrelationer, men att män generellt orsakar allvarligare fysisk skada.

Question 5

Hur förklarade Freud aggressivt beteende?

Answer 5

Hur förklarade Freud aggression?
Freud menade att aggression kommer inifrån oss – från våra drifter. Han hade två olika idéer om det här under sin livstid:

1. Första idén: Aggression kommer från frustration
   När vi inte får som vi vill, eller om våra behov (t.ex. kärlek eller närhet) inte uppfylls, blir vi frustrerade.

Den här frustrationen kan leda till att vi blir arga eller aggressiva.

2. Senare idé: Aggression är en del av en dödsdrift
   Freud trodde att vi har en inre kraft som vill förstöra – både oss själva och andra. Han kallade den dödsdriften.

För att skydda oss själva riktar vi ibland den här ilskan utåt, mot andra människor – och det blir aggression.

Sammanfattning:
Freud såg aggression som något naturligt och medfött. I början tänkte han att det kom från frustration, senare att det kom från en inre destruktiv kraft (dödsdriften).

Question 6

Hur skulle man kunna förklara förekomsten av en ”våldinstinkt” ur ett evolutionärt perspektiv?

Answer 6

Ur ett evolutionärt perspektiv kan förekomsten av en ”våldinstinkt” ses som något som har utvecklats eftersom det har gynnat människans överlevnad och reproduktion. Under människans tidiga historia levde vi i små grupper där resurser som mat, vatten och skydd var begränsade. I sådana miljöer kunde våld vara ett effektivt sätt att försvara sig själv, sin familj eller sitt territorium. De individer som kunde skydda sig själva och sina närmaste hade större chans att överleva och föra sina gener vidare.

Våld kunde också spela en roll i konkurrens om status eller partners. Till exempel kunde individer som visade styrka eller dominans genom aggressivt beteende få högre status inom gruppen, vilket i sin tur kunde leda till fler möjligheter att para sig. På så sätt kunde våldsbenägenhet bli en egenskap som fördes vidare till nästa generation.

Det betyder inte att våld är något gott eller nödvändigt i dagens samhälle, men ur ett biologiskt och evolutionärt perspektiv kan våld ses som en naturlig del av människans utveckling – en instinkt som i vissa situationer har varit användbar för att överleva och hävda sig.

Question 7

Vad säger ”katharsis-aggressions teorin”? Finns det några empiriska belägg för denna teori?

Answer 7

Vad säger katharsis-aggressions teorin?
Katharsis-aggressionsteorin bygger på idén att aggressiva impulser måste få ett utlopp – och att om vi tillåts “släppa ut” vår ilska på ett harmlöst sätt, så minskar risken att vi agerar mer våldsamt senare. Teorin härstammar från Freud, som menade att människor bär på inre spänningar (t.ex. aggression) och att dessa måste “renas” eller ventileras, annars byggs de upp och kan explodera i mer skadliga former.

Ett vanligt exempel är att en person som blir arg kan “rensa ut” sin ilska genom att skrika, slå på en kudde eller titta på våldsamma filmer – och att detta då minskar den kvarvarande aggressionen.

Finns det empiriska belägg?
Nej, katharsisteorin har i stort sett motbevisats av modern forskning.

Många empiriska studier visar att att uttrycka aggression, t.ex. genom att slå på saker eller skrika, inte minskar aggressiva känslor – utan ofta förstärker dem. Några exempel:

Bushman (2002) lät deltagare slå på en boxningssäck när de var arga. Resultatet visade att de blev mer aggressiva, inte mindre.

Andra studier visar att att se våld på TV eller spela våldsamma spel kan öka aggressiva tankar och känslor, snarare än att “rensa ut” dem.

Sammanfattning
Katharsis-aggressionsteorin säger att vi blir mindre aggressiva om vi får ventilera vår ilska på ett oskyldigt sätt. Men forskningen visar snarare det motsatta: att “utlevd” aggression ofta leder till mer ilska och våld, inte mindre. Teorin har därför låg vetenskaplig trovärdighet idag.

Question 8

Beskriv fyra olika funktioner som aggressivt beteende kan fylla.

Answer 8

1. För att hantera känslor av irritation eller frustration:
   - Aggression kan användas som ett sätt att hantera starka negativa känslor som uppstår när man blir provocerad eller frustrerad.
2. För att uppnå materiella eller sociala belöningar:
   - Människor kan agera aggressivt för att få något de vill ha, ex pengar, status eller uppmärksamhet.
3. För att vinna eller behålla social status:
   - Aggression kan användas för att etablera dominans eller stärka sin position i en social grupp
4. För att skydda sig själv eller sin grupp:
   - I vissa situationer används aggression som självförsvar eller för att försvara familj och vänner i ens grupp.

Question 9

Vad säger ”frustrations-aggressions hypotesen”, både i sin ursprungliga och modifierade form? Ge konkreta exempel. Vilken kritik har riktats mot den ursprungliga formen av hypotesen?

Answer 9

Den formulerades ursprungligen av Dollard et al. (1939). Hypotesen säger att aggression är en automatisk reaktion på alla former av frustration, alltså när något eller någon blockerar ett mål.
Den bygger på 2 grundantaganden:
1. All aggression kommer från frustration: om din chef skriker på dig kan det bero på att något frustrerat hen tidigare
2. All frustration leder till aggression: om du får punktering och blir sen till jobbet kommer du troligen ta ut ilskan på någon annan.

Modifierade formen:
- Frustration leder inte automatiskt till aggression
Aggression uppstår endast om frustrationen (eller andra obehagliga känslor) orsakar negativa känslor

Kritik:
- Vissa aggressiva handlingar sker utan att någon frustration föregår i dem.
- Alla frustrerande situationer leder inte till aggression.

Question 10

Vad säger ”excitation-transfer” teorin?

Answer 10

Excitation transfer teorin formulerad av Dolf Zillmann.
= Vilken som helst form av inre upphetsning (arousal) - oavsett orsak - kan förstärka aggressivt beteende. Det spelar alltså ingen roll om upphetsningen kommer från träning eller ilska.

Teorin bygger på att olika känslomässiga tillstånd orsakar liknande fysiska reaktioner i kroppen såsom ökad hjärtfrekvens, svettning, höjt blodtryck osv.

Question 11

Vad innebär typ A-personlighet?

Answer 11

Typ A-personlighet är ett begrepp inom psykologin som beskriver ett särskilt personlighetsmönster som kännetecknas av hög ambition, tävlingsinriktning, otålighet och ofta stressbenägenhet. Det myntades av två hjärtspecialister, Friedman och Rosenman, på 1950-talet i samband med forskning kring hjärtsjukdomar.

🔍 Kännetecken för typ A-personlighet:
🔥 Tävling och ambition – stark vilja att prestera och vara bäst.
⏰ Otålighet – ogillar att vänta, vill ha snabba resultat.
💬 Tendens att avbryta andra – ofta för att de tänker snabbt eller vill ”komma till saken”.
⌛ Tidsbrådska – känsla av att alltid ha bråttom.
😤 Lättirriterad eller frustrerad – särskilt vid motgångar eller ineffektivitet.
💼 Arbetsnarkomani – starkt fokus på arbete och prestation.

🧠 Exempel:
En person med typ A-personlighet kanske är först på jobbet varje dag, jobbar över regelbundet, blir frustrerad om möten drar ut på tiden, och känner sig stressad om andra inte håller samma tempo. Om hen fastnar i kö eller förlorar ett spel kan det väcka stark irritation eller ilska.

⚠️ Hälsorisker:
Forskning har visat att typ A-personer, särskilt de med höga nivåer av fientlighet och irritation, har en ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar. Det var detta samband som ursprungligen gjorde personlighetsmönstret intressant för medicinsk forskning.

🔄 Motsats: Typ B-personlighet
Typ B-personligheter är mer avslappnade, tålmodiga och mindre tävlingsinriktade. De blir inte lika lätt stressade och har i allmänhet bättre förmåga att hantera pressade situationer.

Question 12

Beskriv tre situationsfaktorer/tillstånd som kan öka risken för aggressivt beteende.

Answer 12

1. Smärta:
   - Smärta kan öka aggressivitet
   - Ett experitment visade att personer som fick sticka ner handen i kallt isvatten och därmed upplevde fysisk smärta blev mer benägna att vara aggressiva och straffa andra. Forskningen visade att när människor upplever fysisk smärta tenderar de att reagera med mer aggression tex genom att ge andra straff eller vara mer fientliga.
2. Värme:
   - Höga temperaturer är kopplade till en ökad förekomst av aggressivt beteende.
   - Forskning har visat att tex baseballspelare är mer benägna att slå bättre när temperaturen är högre vilket tyder på att värme kan trigga aggression.
   - Generellt ökar aggressiva handlingar som misshandel och mord under heta perioder, troligtvis pga en kombination av fysiska och sociala faktorer som påverkar individens känslomässiga tillstånd.
3. Poverty (ekonomisk stress och fattigdom):
   - Ekonomiska svårigheter och upplevelsen av relativ deprivation där en individ känner att hen har mindre än andra kan öka risken för aggressivt beteende.
   - Forskning visar att perioder av ekonomisk nedgång ocg arbetslöshet leder till större irritation och aggressivitet, både på individnivå och mellan indvider i nära relationer, vilket kan leda till kofnlikter och våld

Question 13

Beskriv ”cognitive-neoassociation” teorin. Ge ett konkret exempel.

Answer 13

Cognitive neoassociation teorin utvecklad av Leonard Berkowitz på 1980-talet och beskriver hur negativa känslor från en obehaglig situation kan trigga en kedja av negativa tankar, minnen och känslor, vilket i sin tur kan leda till aggressivt beteende.
- Negativa händelser aktiverar inte bara direkt ilska eller frustration utan skapar ett nätverk av relaterade negativa associationer. När en negativ känsla uppstår, väcks andra minnen och känslor som är kopplade till liknande obehagliga upplevelser från det förflutna.

Kärnpunkter i teorin:
- Negativa affekter (som uppstår av smärta, frustration eller obehag) aktiverar automatiskt minnen och idéer relaterade till aggression.
- Associationer sker snabbt och omedvetet. Tankar om ilska eller våld kan “dyka upp i huvudet” utan att individen reflekterar över det.
- Yttre stimuli (som ett vapen eller ett argt ansikte) kan också förstärka denna association och öka risken för aggressivt beteende.
- Om situationen tillåter eller förstärker aggression, är det mer sannolikt att personen agerar ut aggressivt.

Ex:
Tänk dig att en person sitter fast i bilkö en varm sommardag. Temperaturen är hög, luftkonditioneringen fungerar dåligt och han har ont i huvudet. Plötsligt tränger en annan bil sig in framför honom utan att blinka.

Denna kedja av obehagliga stimuli (värme, smärta, frustration) aktiverar aggressiva associationer i hjärnan (t.ex. tidigare minnen av liknande situationer eller tankar om att bli illa behandlad). Den trängande bilen blir en trigger som kopplas till dessa aggressionstankar. Personen skriker, tutar eller gör en aggressiv gest – ett aggressivt beteende som enligt teorin delvis är automatiskt och aktiverat genom detta nätverk av associationer.

Question 14

Vad innebär ”weapons effect”?

Answer 14

Vapen effekten = när människor är i en aggressiv eller negativt känslomässigt laddad situation, kan närvaron av vapen, såsom pistoler eller andra vapen, öka aggressiva tankar och känslor.
Forskning har visat att bara det att se ett vapen kan trigga upp aggressiva reaktioner hos människor även om de inte aktivt använder det.

Question 15

Beskriv ”the cycle of frustration and aggression”.

Answer 15

“The cycle of frustration and aggression” (eller frustrations-aggressionscykeln) är en psykologisk modell som beskriver hur frustration kan leda till aggression, och hur detta kan bli en återkommande ond cirkel. Den bygger främst på frustrations-aggressionsteorin, som först formulerades av Dollard, Doob och andra forskare 1939, och vidareutvecklades av bland andra Berkowitz.

📌 Grundidé:
Frustration uppstår när en person hindras från att nå ett mål.

Denna frustration skapar en inre spänning eller ilska.

Om denna känsla inte hanteras eller får utlopp på ett konstruktivt sätt, kan det leda till aggression.

Om den aggressionen får negativa konsekvenser (t.ex. bestraffning, socialt utanförskap), kan det skapa ännu mer frustration – vilket fortsätter cykeln.

🔁 Cykeln i steg:
Mål blockeras
(Exempel: Du vill klara ett prov, men misslyckas trots att du har försökt.)

Frustration uppstår
(Du känner dig maktlös, besviken eller arg.)

Aggressivt beteende uttrycks
(Du slår i bordet, skyller på läraren, eller blir otrevlig mot någon annan.)

Negativa konsekvenser
(Du får skäll, blir isolerad, eller misslyckas ännu mer.)

Ytterligare frustration
(Du känner dig ännu mer missförstådd eller hjälplös – cykeln börjar om.)

🧠 Ett konkret exempel:
En elev känner sig orättvist behandlad av en lärare som alltid säger att hen ”kan bättre”. Eleven anstränger sig men får ändå dåligt betyg (frustration). Detta leder till ilska som eleven inte vet hur hen ska hantera, så hen börjar störa på lektionerna eller säger något respektlöst (aggression). Läraren blir arg och skickar ut eleven ur klassrummet (konsekvens), vilket gör att eleven känner sig ännu mer missförstådd och utanför (ny frustration), och risken för fortsatt negativt beteende ökar.

Question 16

Vad säger “social learning theory” om orsakerna till aggressivitet?

Answer 16

Utvecklad av Albert Bandura
= Förklarar aggressivitet som ett inlärt beteende snarare än något medfött eller rent känslostyrt. Enligt teorin uppstår aggressivt beteende när det belönas - antingen direkt eller genom observation.

• Direkta belöningar för aggression: barn får beröm eller belöning efter att ha slagits -> förstärker det aggressiva beteendet.
• Indirekt inlärning genom observation: barn lär sig aggressiva beteenden genom att observera andra och ser att dessa beteenden belönas eller framstår som coola.

Question 17

Vad karakteriserar psykopater?

Answer 17

• Brist på empati: känner inte medkänsla för andra människors smärta eller lidande
• Grandios självbild: de ser sig själva som överlägsna
• Känslomässig kallhet - psykopater är inte styrda av känslor på samma sätt som andra vilket gör deras beteende ofta “kallt” och beräknande.
• Oförmåga att lära av bestraffning: de är okänsliga för stradd vilket kan bero på neurologiska avvikelser i amygdala och orbitofrontala cortex (områden kopplade till känslor och impulskontroll.
• Impulsivitet
• Ansvarsförnekelse
  Ytlig charm vilket ofta döljer deras manipulativa natur.

Question 18

Vilken typ av våld uppvisar psykopater i högre utsträckning än andra?

Answer 18

Psykopater uppvisar i högre utsträckning instrumentellt våld jämfört med andra.

🔍 Vad är instrumentellt våld?
Instrumentellt våld (även kallat målmedvetet eller planerat våld) är en form av aggression som används som ett medel för att uppnå ett mål – t.ex. makt, pengar, kontroll eller dominans. Det är avsiktligt, kallt och ofta förberett, till skillnad från impulsivt våld, som sker i affekt eller i stundens hetta.

📌 Psykopaters våld – kännetecken:
❄️ Kallt och känslolöst – saknar empati för offret.

🎯 Målstyrt – våldet fyller ett syfte (t.ex. utpressning, hämnd, vinning).

🧠 Beräknande – ofta planerat snarare än spontant.

😐 Låg ånger – psykopater uppvisar sällan skuldkänslor efter våldshandlingar.

🧠 Exempel:
En psykopatisk individ kan råna någon med hot eller våld, inte för att hen är arg, utan för att få pengar. Eller så kan hen använda hot om våld för att manipulera andra, t.ex. i nära relationer, utan att visa känslomässig upphetsning eller skuld.

Question 19

Varför minskar empati benägenheten för våldsamt beteende?

Answer 19

Empati minskar benägenheten för våldsamt beteende eftersom den gör det svårare att skada andra – både känslomässigt och moraliskt.

🧠 Varför? Här är de viktigaste förklaringarna:
Empati skapar medkänsla
När du kan sätta dig in i någon annans känslor (t.ex. rädsla, smärta eller sorg), så aktiveras inre motstånd mot att orsaka lidande. Det känns fel att skada någon du kan identifiera dig med.

Empati aktiverar ”bromsar” i hjärnan
Studier visar att empatiska personer har starkare aktivitet i hjärnans sociala och moraliska nätverk. Dessa fungerar som en inre kontroll som hämmar aggressiva impulser.

Empati stärker sociala band
Empatiska människor är mer benägna att känna tillhörighet och ansvar för andra. Våld bryter dessa band – vilket en empatisk person vill undvika.

Empati förhindrar avhumanisering
En förutsättning för mycket våld är att gärningspersonen slutar se offret som en “riktig människa” (t.ex. genom att avhumanisera eller objektifiera). Empati motverkar detta – man ser offret som en individ med känslor, precis som en själv.

📌 Kort sagt:
Empati fungerar som ett “inre skydd” mot att vilja eller kunna skada andra.

🧠 Exempel:
En tonåring som blir arg på en klasskamrat men har hög empati kanske tänker:
“Om jag slår honom, kommer han bli rädd eller ledsen, och jag skulle känna mig hemsk efteråt.”
Det räcker ofta för att bryta en potentiell våldsam impuls.

Question 20

Vilka samband har man hittat mellan konsumtion av medievåld och eget aggressivt beteende? Ge två möjliga förklaringar till detta samband.

Answer 20

Forskning har visat att det finns ett samband mellan konsumtion av medievåld (t.ex. våldsamma filmer, tv-spel eller serier) och ökad benägenhet till aggressivt beteende – särskilt hos barn och unga.

🔗 Samband:
Personer som ofta konsumerar våldsamma medier tenderar att:
- Visa ökad aggressivitet i tankar, känslor och handlingar.
- Ha lägre känslighet för våld (de reagerar mindre negativt på våldsamma situationer).
- Vara mer benägna att använda våld som en acceptabel problemlösningsstrategi.

Sambandet är inte absolut, men det är statistiskt signifikant och väldokumenterat i många studier.

🧠 Två möjliga förklaringar:
1. Desensibilisering (avtrubbning)
När man upprepade gånger ser våld i media vänjer sig hjärnan vid det, vilket gör att man känner mindre empati för offer och inte reagerar lika starkt på våld i verkligheten. Det blir mer ”normalt” eller acceptabelt.
Exempel: En person som ofta spelar våldsamma spel kan börja se våld som ett naturligt sätt att hantera konflikter.
2. Social inlärning (modellinlärning)
Enligt Albert Banduras teori om observationsinlärning lär vi oss beteenden genom att se hur andra agerar – särskilt om det verkar fungera eller belönas. Våldsamma karaktärer i media blir då förebilder, och tittaren kan börja efterlikna deras beteende.
Exempel: Ett barn som ser att en tv-hjälte löser problem med våld och belönas för det (får respekt, vinner) kan börja tro att våld är effektivt och rättfärdigt.

Question 21

Hur går en meta-analys till?

Answer 21

Meta-analys är en statistisk metod där man kombinerar resultat från olika studier om samma ämne - i detta fall effekter av medievåld på aggression. Det används särskilt när forskningsresultat är motsägelsefulla. Genom att sammanställa och analysera resultaten statistiskt kan forskare få en mer pålitlig och övergripande bild av sambandet.
Meta-analys = sammanställning + statistisk jämförelse av flera studier för att dra mer tillförlitliga slutsatser.

Question 22

Vilka experimentella effekter av att titta på våldsporr har man observerat?

Answer 22

Forskningen kring effekter av att titta på våldsporr (våldsam pornografi) – alltså pornografi som innehåller våld eller tvång – har visat flera experimentellt observerade effekter, särskilt i kontrollerade laboratoriestudier. Här är några av de mest välbelagda resultaten:

🔴 1. Avtrubbning för våld och ökat stöd för våld mot kvinnor
Flera studier har visat att upprepad exponering för våldsporr kan minska känsligheten för våld (s.k. desensibilisering).
⚡️Personer som sett våldsporr kan i efterföljande tester visa ökad tolerans för våld mot kvinnor och uttrycka mer acceptans för våldtäktsmyter, t.ex. att kvinnor “egentligen vill” bli tvingade.

🔴 2. Ökad aggressivitet
Vissa experiment visar att män som sett våldsporr uppvisar ökad aggressivitet i efterföljande uppgifter, t.ex. att ge längre eller starkare straff i simulerade konflikter.
👀Effekten är särskilt tydlig om den sexuella akten i filmen visade att offret “njöt” av våldet, vilket kan skapa felaktiga kopplingar mellan våld och samtycke.

🟡 3. Effekter på sexuella attityder och preferenser
Exponering kan förändra vad individer uppfattar som “normalt” eller acceptabelt i sexuella sammanhang.
🗣En del studier har visat att våldsporr kan öka intresset för dominans, tvång eller degradering som del av sexuell upphetsning – särskilt hos redan aggressionsbenägna individer.

🟠 4. Minskad empati för offer
Efter att ha sett våldsporr kan vissa deltagare i experiment visa mindre empati för våldtäktsoffer i hypotetiska scenarier eller rättsfall.
Denna effekt är ofta tydligare hos personer som redan har sexistiska eller antifeministiska attityder.

🔍 Viktiga metodologiska noteringar
🔥Effekterna är ofta kortvariga och observeras direkt efter exponering.
🌪Större effekt hos individer med tidigare aggressiva attityder, låg empati eller hög grad av fientlig sexism.
🌧Långtidseffekter är svårare att mäta och mer omtvistade – men vissa longitudinella studier tyder på liknande mönster.

📚 Kända forskare och studier
- Neil Malamuth: Har gjort många studier på våldsporr och aggressivitet, särskilt med begreppet Hostile Masculinity.
- Donnerstein & Berkowitz (1980-talet): Klassiska labbexperiment som visade ökad aggression efter exponering.
- Hald, Malamuth m.fl.: Moderna metastudier som visar att effekten finns men påverkas av personlighet och kontext.

Question 23

Ge en möjlig evolutionär förklaring till könsskillnaden i benägenheten att bete sig aggressivt

Answer 23

En möjlig evolutionär förklaring till könsskillnader i aggressivitet bygger på sexuell selektion och skillnader i reproduktionsstrategier mellan män och kvinnor. Här är en sammanfattad förklaring:

🧬 Varför är män oftare aggressiva?
🔹 1. Olika investering i barn
Kvinnor bär och föder barnet, vilket är en stor biologisk investering.
Män kan teoretiskt få många barn med olika kvinnor.
➡️ Därför har det varit mer värt för män att konkurrera om partners med hjälp av t.ex. aggressivitet.
📚 Trivers (1972) – Parental Investment Theory

🔹 2. Konkurrens mellan män
Genom historien har män tävlat med andra män om status, resurser och kvinnor.
De som kunde vinna (t.ex. med styrka eller våld) fick oftare chans att para sig och föra sina gener vidare.
📚 Buss & Shackelford (1997) – Human aggression in evolutionary perspective
📚 Archer (2009) – Does sexual selection explain human sex differences in aggression?

🔹 3. Aggressivitet som signal
Män som visade styrka och mod kunde verka mer attraktiva som partners och som skydd för familjen.
Det kan ha gjort aggressivt beteende till en fördel i parningssammanhang.
📚 Darwin (1871) – The Descent of Man and Selection in Relation to Sex

Question 24

Enligt vissa är effekten av testosteron på aggressivitet främst en bieffekt av en annan effekt. Vilken?

Answer 24

Testosteronets koppling till aggressivitet enligt vissa forskare är snarare en bieffekt av dess inverkan på statusdrivna beteenden – med stöd av forskning.

🧬 Testosteron, aggressivitet och status – en nyanserad bild
🔹 1. Traditionell syn: testosteron → aggression
Tidigare ansågs testosteron ha en direkt koppling till aggressivitet.
Män har i genomsnitt högre testosteronnivåer än kvinnor, och också högre nivåer av fysisk aggression.
Studier på djur har visat att höga testosteronnivåer ofta hänger ihop med ökat aggressivt beteende – särskilt i konkurrenssituationer.
📚 Ex: Dabbs et al. (1995) visade att fängelseintagna med högre testosteron oftare begått våldsbrott.

🔹 2. Modern syn: testosteron → statusmotivation
Nyare forskning menar att testosteronets primära funktion inte är att skapa aggression, utan att:
⚡ Öka motivationen att uppnå, försvara och signalera status eller dominans.
Det innebär att aggressivitet bara uppstår när det är ett effektivt sätt att uppnå status i den givna situationen.
📚 Archer (2006) – lyfter att testosteronets effekt är situationsberoende och förstärker statusrelevant beteende.

🔹 3. Testosteron kan även öka prosocialt beteende
I vissa sammanhang kan höga testosteronnivåer leda till samarbete, generositet eller rättvisa, om dessa beteenden gynnar ens status.
📚 Eisenegger et al. (2011) – visade att personer som fick testosteron i ett experiment blev mer rättvisa i ett ekonomiskt spel, om det förbättrade deras rykte.
📚 Slutsats: Testosteron driver inte våld – det driver strategiskt statusbeteende, som kan vara våldsamt, men inte måste vara det.

✅ Sammanfattning:
Testosteron ökar inte aggressivitet i sig. Det ökar viljan att vinna eller behålla status och social dominans.
Om aggressivitet är ett sätt att uppnå det – då kan testosteron förstärka det beteendet. Men om samarbete ger mer status, kan testosteron förstärka det i stället.

Question 25

Vad karakteriserar en ”culture of honor”?

Answer 25

Richard E. Nisbett och Dov Cohen är de forskare som mest tydligt förknippas med teorin om culture of honor. 🛡️ Definition av "Culture of Honor" En culture of honor är en samhällelig eller kulturell kontext där individens och familjens sociala anseende (heder) utgör en central normativ värdegrund. Inom denna typ av kultur betraktas heder inte bara som ett personligt attribut, utan som något som måste offentligt försvaras och bevaras, ofta genom aggressivt eller våldsamt beteende mot den som upplevs ha förolämpat eller hotat hedern. ⚙️ Centrala kännetecken ⚔️ Våld som hedersförsvar - Våld ses som ett legitimt och ibland nödvändigt medel för att återställa eller skydda hedern vid kränkningar, särskilt i avsaknad av starka rättsliga institutioner. 👨‍👧 Könsroller och hedersansvar - Män förväntas vara aggressiva, starka och hämndbenägna. - Kvinnor bär ofta ansvaret för familjens heder genom sitt sexuella och sociala beteende, vilket kan leda till begränsningar i frihet och risk för hedersrelaterat våld. 🌍 Historisk och kulturell bakgrund - Vanligt i samhällen med herdebakgrund, där egendom (som boskap) var lätt att stjäla och där ett rykte om att vara farlig och hämndlysten fungerade som skydd. - Förekommer ofta i delar av Mellanöstern, Latinamerika, Medelhavet samt i södra USA. 📊 Psykologiska och sociala konsekvenser - Individer från hederskulturer uppvisar starkare fysiologiska (t.ex. testosteron) och emotionella (t.ex. ilska, skam) reaktioner på förolämpningar. - Social status är starkt kopplad till respekt och rädsla snarare än till lag och rättvisa. 📌 Sammanfattad definition: En culture of honor är en kultur där social heder utgör ett centralt värde och där aggressivt eller våldsamt beteende anses berättigat för att försvara den. Detta präglas av starka könsroller, våldsnormer, och en brist på tilltro till institutionell rättvisa – vilket gör individens rykte till ett socialt skyddsnät.

Question 26

Vilken typ av våld är män från de södra staterna i USA mer benägna att ägna sig åt jämfört med män från de norra staterna?

Answer 26

Enligt forskningen av Nisbett och Cohen (1996) är män från de södra delarna av USA mer benägna att ägna sig åt reaktivt eller hedersrelaterat våld, jämfört med män från de norra staterna. ⚔️ Skillnader i aggression – Södra vs. Norra USA 🔹 Södra män: - Mer benägna att använda våld för att försvara sin heder vid förolämpningar eller respektlöshet. - Reagerar starkare både fysiskt och hormonellt (t.ex. högre testosteron och kortisol) vid sociala provokationer. - Våld ses som ett naturligt sätt att återställa status. 📚 Nisbett & Cohen (1996): I ett experiment blev män förolämpade i en korridor. ➡️ Män från södern visade tydligt aggressivare kroppsspråk, och ökade nivåer av stresshormoner. 🔹 Norra män: Mindre benägna att se förolämpningar som en stor sak. - Mer toleranta mot sociala nederlag. - Ofta mer benägna att ignorera eller gå undan vid provokation. 🧠 Varför är våld vanligare i södern? 🔸 1. Hederskulturens bakgrund Södern har historiskt varit ett herdesamhälle, där lagens skydd var svagt. ➡️ För att skydda egendom och rykte behövde man själv visa att man inte kunde kränkas. ➡️ Därför blev heder, stolthet och våld en viktig del av kulturen. 📚 Nisbett & Cohen (1996) visar att detta fortfarande påverkar mäns beteenden i södern. 🔸 2. Maskulinitetsnormer I hederskulturer förväntas män vara tuffa och stå upp för sig själva. Att inte försvara sig vid en förolämpning kan ses som svaghet – och leda till förlorad status. 🔸 3. Svagare tillit till rättssystemet Där man inte litar på att lagen skyddar en, blir det socialt accepterat att ta saken i egna händer. Det förstärker synen att våld är ett legitimt svar på kränkningar. ✅ Sammanfattning: Män från södern har präglats av en kultur där heder och respekt är centralt, och där våld kan vara ett godtagbart sätt att återupprätta sin status. Detta gör dem mer benägna att reagera aggressivt på förolämpningar jämfört med män från norra USA.

Question 27

Vilket samband mellan testosteron och brottslighet har man observerat för män med låg respektive hög socioekonomisk status? Hur har denna skillnad förklarats?

Answer 27

🧬 Testosteron, brott och socioekonomisk status 🔹 Vad har man observerat? Män med höga testosteronnivåer begår i genomsnitt fler brott – men främst om de har låg socioekonomisk status (t.ex. låg inkomst, utbildning, instabil livssituation). Hos män med hög SES syns inte samma koppling mellan högt testosteron och brottslighet. 📚 Dabbs & Morris (1990): Visade att män med högt testosteron och låg SES var mer benägna att begå brott, medan högtestosteronmän med hög SES inte hade förhöjd brottslighet. 🧠 Hur har skillnaden förklarats? 🔸 1. Olika sätt att uttrycka statusbeteende Testosteron är inte i sig kriminellt – det ökar drivkraften att uppnå status eller dominans. Hög SES → män kan använda socialt accepterade vägar till status (utbildning, karriär, inflytande). Låg SES → färre lagliga vägar till status → brott kan bli ett alternativ för att uppnå respekt. 🔸 2. Miljöpåverkan och kontroll Män med hög SES har ofta mer kontroll över sin omgivning, stabilare liv, och starkare sociala normer mot våld och brott. Män med låg SES lever oftare i stressiga, otrygga miljöer där våld kan ses som mer normalt eller nödvändigt för att försvara sig. ✅ Sammanfattning: Högt testosteron kopplas till brottslighet främst bland män med låg socioekonomisk status. Det beror troligen på att dessa män har färre lagliga vägar till status, vilket gör att testosteronets statusdrivande effekt i vissa fall tar formen av brott eller våld.

Question 28

Vilket samband mellan självkänsla och aggressivt beteende har man observerat?

Answer 28

🔄 Generellt samband: 📈 Hög självkänsla → inte automatiskt låg aggression Tidigare antogs ofta att låg självkänsla leder till aggression, men forskning har nyanserat detta. 🚩 Instabil eller hotad hög självkänsla kan öka aggression Personer med hög men skör (dvs. instabil eller narcissistisk) självkänsla är mer benägna att reagera aggressivt vid kritik eller ifrågasättande. 📚 Forskningsstöd: 🧠 Bushman & Baumeister (1998): Visade att individer med narcissistisk självkänsla (överdrivet positiv men känslig för kritik) var mer aggressiva efter förolämpningar än personer med låg självkänsla. Slutsats: Det är sårbarheten i självkänslan, inte nivån i sig, som är avgörande. 🧪 Experimentella fynd: Efter hot mot egot (t.ex. kritik av prestation) visade personer med skör hög självkänsla signifikant ökad fientlighet och aggressivitet, särskilt i verbala uttryck eller i datorsimulerade uppgifter. 🔍 Olika typer av självkänsla och deras koppling till aggression: ✅ Stabil hög självkänsla Kopplas till låg aggression, bättre självkontroll och högre tolerans mot kritik. ❌ Låg självkänsla Kan leda till inåtvänd ilska, depression eller passivitet snarare än yttre aggression – men inte uteslutas helt som faktor. ⚠️ Narcissistisk självkänsla (grandios men skör) Associeras starkt med reaktiv aggression, särskilt vid hot mot självbilden. 📌 Sammanfattning: Sambandet mellan självkänsla och aggression är komplex. Det är inte låg självkänsla i sig som orsakar aggression, utan snarare en hög men instabil eller narcissistisk självkänsla som riskerar att utlösa aggressivt beteende vid upplevda hot mot egot.

Question 29

Vilka effekter av äktenskap och föräldraskap på mäns testosteronhalter har man observerat?

Answer 29

🧬 Effekter av äktenskap och föräldraskap på testosteron hos män 🔹 1. Lägre testosteron hos gifta män Män som är i stabila, långvariga förhållanden eller är gifta har i genomsnitt lägre testosteronnivåer än singlar. Tolkas som en biologisk anpassning: kroppen "skiftar fokus" från partnertävlan till relation och omsorg. 📚 Burnham et al. (2003): Visade att gifta män, särskilt de som var fäder, hade betydligt lägre testosteronnivåer än ogifta män utan barn. 🔹 2. Föräldraskap → ytterligare sänkning När män får egna barn, särskilt spädbarn, sjunker testosteronet ännu mer. Detta tros bidra till att män blir mer omvårdande, mindre aggressiva och mer familjeinriktade. 📚 Gettler et al. (2011): Följde filippinska män över flera år och visade att de som blev fäder fick en stor minskning i testosteron – särskilt om de engagerade sig i barnomsorgen. 🔹 3. Evolutionär förklaring Hos arter där pappor deltar i barnens omvårdnad, ser man ofta att testosteronnivåer sjunker efter reproduktion. Hos människor tolkas detta som en biologisk anpassning för att öka chansen att barnen överlever, eftersom låg testosteron → mindre aggressivitet och högre vårdengagemang.

Question 30

Vad karakteriserar mördartypen ”self-defender”?

Answer 30

🔍 Karakteristiska drag hos ”self-defender” 🔹 1. Mordet sker som svar på en förolämpning eller provokation Det handlar inte om kallblodigt eller planerat våld. Istället upplever personen att han måste försvara sig själv eller sin heder, även om hotet inte är livshotande. 🔹 2. Känslighet för respekt och status Dessa individer är ofta mycket känsliga för att bli förödmjukade. En förolämpning eller kränkning ses som ett direkt hot mot självbilden eller manligheten. 🔹 3. Starkt känslostyrt våld Våldet sker ofta i affekt – alltså i starka känslor som ilska, skam eller rädsla. Det är ett sätt att återta kontroll, stolthet eller värdighet. 🔹 4. Vanligare i hederskulturer Self-defenders är vanligare i samhällen eller grupper där heder, maskulinitet och respekt är centrala värden, t.ex. vissa delar av södra USA eller i kriminella subkulturer. 🧠 Exempel: En man blir kallad för något nedsättande inför andra. Han upplever det som en allvarlig kränkning av sin heder och status – och svarar med dödligt våld, inte för att han är "ond", utan för att han ser det som nödvändigt för att försvara sin värdighet. 📚 Källor: Nisbett & Cohen (1996): visade hur kulturella normer kring heder kan leda till ökad benägenhet till våld i reaktion på förolämpningar.

Question 31

Vad innebär ”defensive attributional style”?

Answer 31

"Defensive attributional style" (eller på svenska: försvarsinriktad attributionsstil) handlar om hur en person tolkar orsaker till negativa händelser, särskilt sådana som kan upplevas som hotande för ens självbild eller trygghet. 🧠 Vad innebär det? En person med en defensiv attributionsstil har en tendens att: 🔹 1. Skylla på andra När något går fel skyller man ofta på yttre faktorer eller på andra människor, snarare än att ta ansvar själv. ➡️ Exempel: "Det var inte mitt fel – han provocerade mig!" 🔹 2. Tolka andras handlingar som fientliga Man uppfattar ofta andra människors beteenden som hotfulla, avsiktliga eller kränkande, även om det inte var så menat. ➡️ Detta kan leda till överreaktioner och i vissa fall aggressivt beteende. 🔹 3. Skydda självkänslan Syftet med denna stil är ofta att skydda sin självbild – att inte känna sig svag, skyldig eller misslyckad. ⚠️ Konsekvenser - En defensiv attributionsstil är kopplad till: - Högre aggressionsnivåer, särskilt i konfliktfyllda situationer. - Svårigheter i relationer, eftersom man lätt misstolkar andras avsikter. - Ökad risk för våld, särskilt i miljöer där heder eller status är viktigt. 📚 Exempel i forskning: Dodge (1980-tal) visade att barn med aggressiva beteenden ofta hade en defensiv attributionsstil – de tolkade tvetydiga situationer som avsiktligt fientliga och svarade med aggression. Används också i förståelsen av reaktiv aggression hos vuxna, särskilt i hederskulturer.

Question 32

Vilka skillnader i orsakerna har man observerat när män respektive kvinnor dödar sin partner?

Answer 32

Det finns tydliga könsskillnader i orsakerna till partnermord, enligt forskning. Män och kvinnor dödar oftast sin partner av olika motiv, och i olika psykologiska och sociala sammanhang. 🔹 När män dödar sin partner: 1. Svartsjuka och kontroll Vanlig orsak: misstänkt otrohet, separation eller rädsla för att förlora partnern. Män försöker ofta återta kontroll eller "straffa" partnern för upplevd kränkning. 2. Ägandebehov Vissa män ser sin partner som "sin egendom", och reagerar våldsamt när hon vill lämna relationen. 3. Hedersrelaterade motiv (i vissa kulturer) Mord kan ske som ett sätt att återställa familjens eller mannens heder, vid t.ex. otrohet eller olydnad. 📚 Daly & Wilson (1988): visade att risken för att en kvinna dödas av sin partner är högst i samband med separation, när mannen upplever förlust av kontroll. 🔹 När kvinnor dödar sin partner: 1. Självförsvar Den vanligaste orsaken är att kvinnan har levt i långvarigt våld eller hot, och dödar sin partner för att skydda sig själv (eller sina barn). I många fall sker mordet i en reaktion på upprepat våld. 2. Ingen annan utväg Kvinnor som dödar har ofta sökt hjälp tidigare utan att bli skyddade, och ser mordet som ett sista alternativ. 📚 Walker (1979): myntade begreppet ”battered woman syndrome”, som beskriver hur kvinnor i långvarigt våldsamma relationer kan utveckla en form av inlärd hjälplöshet.

Question 33

Vad säger ”effect/danger ratio” om aggressivt beteende?

Answer 33

⚖️ Definition av "effect/danger ratio" 🔥Begreppet introducerades av etologen John Archer och vidareutvecklades inom evolutionär psykologi. Det beskriver förhållandet mellan den potentiella nyttan (effekt) av ett aggressivt beteende och den potentiella risken (fara) det innebär för individen som utövar aggressionen. 🧠 Tillämpning på aggressivt beteende Aggressivt beteende är mer sannolikt om effekten (t.ex. resursvinst, status, överlevnad) överstiger faran (t.ex. fysisk skada, repressalier, social exkludering). Om danger överstiger effect, är det evolutionärt ofördelaktigt och därför mindre sannolikt att beteendet uppstår eller kvarstår.

Question 34

Hur påverkar interaktionen mellan kön och anonymitet människors benägenhet att bete sig aggressivt (åtminstone i Lightdale & Prentices (1994) undersökning)?

Answer 34

🧪 Syfte med studien Lightdale & Prentice (1994) ville undersöka om könsskillnader i aggression beror på sociala förväntningar snarare än biologiska faktorer. Fokus låg på hur anonymitet påverkar aggression hos män och kvinnor. 👥 Metod Deltagarna trodde att de deltog i en datorsimulering där de styrde ett flygplan som kunde släppa bomber på en fiende. Två villkor testades: - Anonymitet: Deltagare var inte identifierbara. - Icke-anonymitet: Deltagare var synliga för andra och kunde identifieras. Både män och kvinnor deltog i båda villkoren. 🔍 Resultat Könsskillnader i aggression: - Under icke-anonyma förhållanden visade män signifikant mer aggression (dvs. släppte fler bomber) än kvinnor. - Under anonyma förhållanden försvann dessa könsskillnader helt – kvinnor blev lika aggressiva som män. Det fanns alltså en interaktionseffekt mellan kön och anonymitet: - Anonymitet ökade aggression hos kvinnor betydligt mer än hos män. 💬 Tolkning och slutsats Studien visar att sociala normer och könsroller hämmar kvinnors aggressiva beteende i offentliga, identifierbara situationer. När dessa sociala normer tas bort (dvs. under anonymitet), ökar kvinnors benägenhet till aggression, vilket tyder på att könsskillnader i aggression inte enbart är biologiskt betingade, utan i hög grad påverkas av sociala förväntningar. 🎭 Implicerade teorier Stöder social roll-teori och deindividueringsteori, där anonymitet minskar självmedvetenhet och gör att individer agerar mindre i enlighet med sociala normer. 📌 Sammanfattning: Lightdale & Prentice (1994) visade att anonymitet minskar könsskillnader i aggressivt beteende, särskilt genom att kvinnors aggression ökar när sociala normer inte längre påverkar dem. Detta visar att kontext och social kontroll är avgörande faktorer för könsskillnader i aggression.

Question 35

Hur påverkas risken att bli dödad av att ha vapen hemma?

Answer 35

🔫 1. Ökad risk för dödligt våld i hemmet Studier visar att personer som har tillgång till skjutvapen i hemmet löper en avsevärt högre risk att bli dödade, särskilt i samband med konflikter i nära relationer. Vapnet blir lättillgängligt i affektladdade situationer, vilket ökar chansen att konflikten slutar med dödligt våld snarare än skador eller ordväxling. 💔 2. Förhöjd risk för självmord Tillgång till skjutvapen i hemmet är starkt kopplad till ökad suicidrisk, särskilt bland män. Skjutvapen är extremt dödliga – till skillnad från andra metoder är överlevnadschansen låg, vilket innebär att impulsiva beslut oftare leder till döden. 🧠 3. Illusion av ökad säkerhet Många upplever en känsla av trygghet av att ha vapen, men forskningen visar att det ofta är en falsk trygghet. I verkligheten ökar risken för att vapnet används mot ägaren, exempelvis vid inbrott, våld i hemmet eller olyckor. 📊 Exempel från forskning: En stor studie publicerad i New England Journal of Medicine (Kellermann et al., 1993) fann att personer med vapen i hemmet var 2,7 gånger mer benägna att bli mördade i sitt eget hem än de utan vapen. Forskningen har sedan dess upprepats och bekräftats i flera länder, särskilt i USA där vapeninnehav är vanligt. 📌 Sammanfattning: Att ha ett vapen i hemmet ökar risken för att bli dödad, särskilt vid familjekonflikter, suicid eller våldsamma incidenter. Den skyddande effekten är i praktiken liten eller obefintlig, medan risken för dödligt våld och olyckor ökar markant.

Question 36

Beskriv tre metoder som kan tas till för att minska risken för aggressivt beteende. 3 McDermott et al. (2009)

Answer 36

3 metoder: 1. Tidiga interventioner och psykoterapi: Att arbeta med individen från ung ålder genom att erbjuda psykoterapeutiska tjänster som kognitiv beteendeterapi (KBT) kan hjälpa till att bearbeta och hantera känslomässiga och aggressiva reaktioner. Genom att skapa strategier för att reglera känslor och beteenden kan risken för framtida aggressioner minskas. 2. Förbättring av sociala färdigheter: Genom att utbilda individer, särskilt ungdomar, i sociala och emotionella färdigheter som empati, konflikthantering och impulskontroll, kan risken för aggression minskas. Detta sker ofta genom skolprogram och samhällsbaserade initiativ som hjälper individer att hantera frustrationer och konflikter på ett mer konstruktivt sätt. 3. Genomförande av samhällsprogram och stöd: Program som fokuserar på att minska stress och öka samhällsstöd, till exempel genom mentorskap och stödgrupper, kan bidra till att minska risken för aggressivt beteende. Det innebär att individer får det stöd och de resurser de behöver för att hantera svåra livssituationer och undvika att aggression blir ett sätt att hantera dessa.

Question 37

Beskriv (med upplägg och huvudsakliga resultat) McDermott et al.s studie ”Monoamine oxidase A gene (MAOA) predicts behavioral aggression following provocation”.

Answer 37

Upplägg: I denna experimentella studie undersöktes om det finns ett genetiskt samband mellan monoaminoxidas A-genen (MAOA) och beteendemässig aggression efter provokation. Forskarna ville testa om den så kallade "krigargen" (MAOA-L) genen var kopplad till ökad aggression, särskilt i miljöer med hög provokation. Forskarna delade in deltagarna i två grupper baserat på deras MAOA-genotyp: de som bär på en hög aktivitet (MAOA-H) och de som bär på en låg aktivitet (MAOA-L) version av genen. Sedan utsattes de för ett ekonomiskt "power-to-take" spel, där de fick möjlighet att straffa en motståndare som de trodde hade stulit pengar från dem genom att administrera en obehaglig mängd stark sås (det så kallade "hot sauce"-paradigmet). Provokationen manipulerades genom att ta antingen 20% eller 80% av deltagarens pengar, och forskarna mätte hur mycket sås deltagarna valde att ge som straff. Huvudsakliga resultat: Effekt av provokation: Deltagare som hade förlorat 80% av sina pengar var betydligt mer benägna att reagera med aggression, mätt i mängden sås de gav till motståndaren, än de som bara förlorade 20%. Gen-genom-miljöinteraktion: Deltagare med den lågaktiva MAOA-genen (MAOA-L) visade mer aggressivt beteende när provokationen var hög (80% förlorade pengar), medan de med den högaktiva MAOA-genen (MAOA-H) inte visade samma aggressivitet vid samma nivå av provokation. Genetisk påverkan vid hög provokation: Vid en hög nivå av provokation (80% förlorade pengar) administrerade MAOA-L individer mer sås som ett straff än MAOA-H individer. Vid låg provokation (20% förlorade pengar) var det inte någon signifikant skillnad i aggression mellan de två grupperna. Slutsatser: Studien visade att MAOA-genen spelar en roll i att förutsäga beteendemässig aggression, särskilt i situationer med hög provokation. MAOA-L individer visade sig vara mer benägna att agera aggressivt när de blev starkt provocerade, vilket stöder teorin om att genetiska faktorer samverkar med miljömässiga påtryckningar för att forma aggressivt beteende. Detta ger en mer nyanserad förståelse av hur biologiska och miljömässiga faktorer samverkar i komplexa sociala beteenden som aggression.