Konformitet Flashcards
(34 cards)
Vad innebär konformitet? Ge ett konkret exempel
Konformitet innebär att man anpassar sina åsikter, beteenden eller attityder för att passa in med
det som uppfattas som normalt i en grupp eller i samhället. Det handlar om socialt tryck - ibland
tydligt, ibland subtilt - som gör att vi följer gruppens normer även om vi inte alltid håller med.
Varför konformerar vi oss?
- Informativt socialt inflytande: vi vill ha rätt. Vi antar att andra vet bättre, särskilt i
osäkra situationer.
- Normativt socialt inflytande: vi vill bli omtyckta. Vi följer normen för att undvika att
sticka ut eller bli avvisade.
Exempel:
- Informativ konformitet: du är ny i klassen och under lektionen ställer läraren en fråga. Du
tror att svaret är B, men när läraren frågar hela gruppen räcker de andra upp handen
och svarar C. Du börjar tvivla på dig själv och svarar också C.
Beskriv (med upplägg och resultat) Aschs experiment om längdbedömning.
Upplägg:
- Deltagarna trodde att de deltog i ett test om perception.
- De satt i ett rum tillsammans med flera andra personer - som alla i själva verket var
konfedererade (medhjälpare till forskaren).
- Uppgiften var enkel: de skulle titta på en bild med tre linjer (A, B och C) och säga vilken
av dem som var lika lång som en referenslinje.
- Den korrekta linjen var uppenbar.
- I början svarade alla rätt, men sedan började de andra (konfedererade) medvetet ge
felaktiga svar.
- Den riktiga deltagaren fick svara efter flera andra i turordningen, vilket gjorde att han/hon
utsattes för grupptryck.
Resultat:
- 75% av deltagarna konfermerade minst en gång, alltså följde gruppens felaktiga svar
trots att de visste eller misstänkte att det var fel.
- Totalt gav deltagarna fel svar i 37% av försöken när gruppen svarade fel före dem.
- När deltagarna fick svara ensamma (utan grupptryck), var felen mycket ovanligare.
Tolkning:
- Experimentet visade hur starkt konformitet kan vara - även i enkel, icke-kontroversiell
uppgift.
- Deltagare konformerade antingen för att:
- De trodde gruppen visste bättre (informativ konformitet), eller
- De ville undvika att sticka ut eller bli ogillade (normativ konformitet).
Vad fann Berns et al. (2005) i sin studie om konformitet till människor respektive
datorer? Ge en möjlig förklaring till resultatet.
Berns et al. (2005) genomförde en studie där de undersökte hur konformitet påverkas av källan
till information - människor vs datorer - och hur detta avspeglas i hjärnan.
Deltagarna fick göra en uppgift som handlade om att bedöma tredimensionella objekt. De fick
samtidigt se andras bedömningar - ibland från andra människor, ibland från datorer. Under
uppgiften mättes deltagarnas hjärnaktivitet med fMRI (hjärnavbildning).
Vad fann de?
- Deltagarna konformerade mer till andra människor än till datorer - alltså ändrade sina
svar oftare om de såg att andra människor hade en annan åsikt.
- När de konformerade till människor, aktiverades områden i hjärnan kopplade till visuella
och perceptuella processer.
- När de såg datorers bedömningar, uppstod inte samma hjärnaktivering.
Tolkning och förklaring:
- Resultaten tyder på att vi inte bara ändrar vårt beteende när andra människor tycker
annorlunda - utan att vår perception faktiskt förändras.
- En möjlig förklaring är att vi litar mer på andra människor i sociala och subjektiva
bedömningar. Deras åsikter uppfattas som mer relevanta, vilket kan få oss att omtolka
vad vi själva ser eller upplever.
- Med datorer saknas den sociala auktoriteten, därför påverkas vi mindre, både
beteendemässigt och neurologiskt.
Vad innebär “foot-in-the-door” -tekniken? Ge ett konkret exempel.
Foot-in-the-door-tekniken är en övertalningsstrategi där man först ber om en liten tjänst eller
förfrågan - som de flesta sannolikt går med på - och sen följer upp med en större begäran som
är målet från början.
Varför funkar det?
- När vi säger ja till något litet, börjar vi se oss själva som hjälpsamma eller engagerade,
vilket gör att vi vill vara konsekventa. När en större förfrågan kommer, blir det lättare att
säga ja - vi har ju redan “börjat säga ja”.
Exempel:
- Du jobbar med en insamling till välgörenhet. Du ber en person att skriva under en
namninsamling för att stödja hemlösa (1). Några dagar senare ringer du samma person
och ber om en penningdonation till samma ändamål (2).
Beskriv de sex “påverkansprinciper” som Cialdini kommit fram till genom sin forskning.
Ge konkreta exempel.
- Återgäldning (Reciprocity)
- Vi känner oss skyldiga att ge tillbaka när någon ger oss något. - Knapphet (Scarcity)
- Ju mer sällsynt något är, desto mer attraktivt blir det. - Auktoritet (Authority)
- Vi litar mer på personer med expertis eller status. - Konsistens (Commitment)
- Vi vill vara konsekventa med våra tidigare beslut och åsikter. - Gillande (Liking)
- Vi påverkas lättare av människor vi tycker om. - Sociala bevis (Social proof)
- Vi följer andras beteende, särskilt i osäkra situationer.
Beskriv (med upplägg och resultat) Milgrams lydnadsexperiment.
Milgrams lydnadsexperiment visar hur långt människor kan gå i att lyda auktoriteter, även om
det innebär att skada andra.
Upplägg:
- Plats: Yale University.
- Roller: deltagarna fick rollen som lärare, eleven var en skådespelare i förväg instruerad.
- Uppgift: lärare skulle läsa upp ordpar. När eleven (som fanns i ett annat rum) svarade
fel, skulle läraren ge en elstöt, som ökade i styrka för varje fel.
- Verklighet: elstötarna var inte riktiga, men deltagaren trodde att det var det.
- Tryck: en försöksledare i vit labbrock, instruerade deltagaren att fortsätta, även när
eleven skrek, bönade om att bli fri, eller blev helt tyst.
Resultat:
- 65% av deltagarna lydde till maxnivån - 450 volt.
- Ingen vägrade innan 300 volt, då eleven först blev tyst.
- Många visade tecken på stark inre stress, de svettades, darrade, skrattade nervöst -
men fortsatte ändå, på uppmaning av auktoritet.
Tolkning:
- Lydnad till auktoritet kan vara extremt stark, även när det innebär att göra något som
strider mot den egna moralen.
- Deltagarna kände obehag, men det sociala trycket från en auktoritetsperson fick dem att
fortsätta.
Beskriv något av Milgrams resultat som talar mot påståendet att försökspersonerna
delade ut elchocker av sadism.
Ett av Milgrams tydligaste resultat som talar emot att deltagarna skulle ha varit sadistiska var
just deras emotionella reaktioner under experimentet.
- Många deltagare visade starka tecken på ångest: de svettades, darrade, skrattade
nervöst, höll sig för ansiktet, och vissa ifrågasatte experimentet högt. Trots det fortsatte
de att lyda, inte för att de ville skada eleven, utan för att de upplevde ett starkt socialt
tryck att följa order från en auktoritetsperson.
- Detta tyder på att de inte njöt av att orsaka smärta: tvärtom, de verkade må mycket
dåligt av det de tvingades att göra.
- Slutsatsen blir att lydnad snarare handlade om psykologisk press och
auktoritetens inflytande, inte sadism. Hade de varit sadistiska hade de troligen visat
tecken på nöje eller likgiltighet inför offrets lidande, vilket inte var fallet.
Beskriv tre motiv till varför människor anpassar sig till andra människors beteende,
instruktioner och önskemål.
- Informativa skäl
- Vi anpassar oss för att vi tror att andra vet mer än vi själva, särskilt i nya eller osäkra
situationer. Om du till exempel är osäker på hur man ska bete sig vid en fin middag, tittar
du på hur andra gör och följer deras exempel. - Normativa skäl
- Vi vill bli accepterade, omtyckta och inte sticka ut från gruppen. Därför anpassar vi vårt
beteende till vad som är socialt förväntat - ex. att skratta med andra även om man inte
tycker att något är särskilt roligt. - Evolutionära skäl
- Genom evolution har det varit en överlevnadsfördel att följa gruppen - det har ökat våra
chanser att skyddas, få resurser och överleva. Anpassningen till kollektivet har alltså
djupt liggande biologiska rötter.
Beskriv två olika typer av auktoriteter.
Formell auktoritet/legitim auktoritet:
- Detta är en auktoritet som grundar sig i en officiell position eller roll i ett system. Exempel
är läkare, lärare, poliser eller chefer.
- De har rätt att ge instruktioner, och andra lyder ofta eftersom dessa personer anses ha
ansvar och befogenhet.
Informell auktoritet/Expertmakt
- Här bygger auktoriteten inte på en formell roll, utan på respekt, status, karisma eller
upplevd kompetens. Det kan vara en vän, influencer, expert eller något med starkt
självförtroende.
På vilket sätt påverkar personers utbildningsgrad deras benägenhet att lyda
auktoriteter? Ge en möjlig förklaring till varför det är så.
Forskning visar att de med högre utbildning oftare ifrågasätter auktoriteter snarare än att lyda
blint.
Hur det påverkar - personer med högre utbildning:
- Har oftare tränats i kritiskt tänkande och reflektion.
- Är mer vana att ifrågasätta information och auktoriteter, istället för att bara acceptera vad
som sägs.
- Känner sig ofta tryggare i att lita på sin egen bedömning, särskilt i komplexa eller
moraliskt tveksamma situationer.
Möjlig förklaring - utbildning ger inte bara kunskap, utan stärker även:
- Självförtroende i egna beslut.
- Förmåga att tolka information självständigt.
- Kritisk distans till makt och auktoritet.
Detta skapar en större benägenhet att stå emot socialt tryck och säga nej om något verkar
oetiskt eller fel - även om det kommer från en auktoritet.
Vad innebär “social validation”? Ge ett konkret exempel.
Social validation innebär att vi människor tolkar andras beteenden som en vägledning för hur vi
själva bör agera eller tänka i en viss situation. Det bygger på principen om sociala bevis - alltså
att om många gör något, så måste det vara rätt eller åtminstone rimligt.
Exempel:
- Du åker på semester i en ny stad och ska välja restaurang. Du ser två ställen bredvid
varandra, den ena är tom, den andra är full av gäster. Du väljer den fulla restaurangen
eftersom du tänker att det måste vara god mat där, eftersom så många andra äter där.
- Social validation i praktiken - vi låter andras val validera vad som verkar bäst.
Ge ett konkret exempel på masshysteri och ge en möjlig förklaring till varför de
involverade personerna beter sig som de gör.
Masshysteri innebär att en grupp människor upplever liknande fysiska eller psykiska symptom,
trots att det inte finns någon medicinsk eller fysisk orsak. Beteendet sprider sig snabbt i
gruppen, ofta genom social smitta.
Exempel:
- En elev i en skola svimmar plötsligt, inom kort börjar fler elever klaga på yrsel,
illamående eller huvudvärk och vissa svimmar också. En utredning visar att ingen giftig
substans eller sjukdom finns i miljön - men ändå beter sig många som om de är
drabbade.
Möjlig förklaring:
- I en osäker situation tolkar vi andras reaktioner som information. När någon svimmar
tolkar vi det som ett tecken på fara. Om andra blir oroliga eller får symptom, börjar vi
också känna efter mer noggrant i kroppen, vilket kan leda till att vi tolkar vanliga känslor
(som trötthet eller hunger) som symptom.
- Kallas också social smitta - våra reaktioner påverkas av vad andra gör.
Beskriv några faktorer som ökar benägenheten till konformistiskt beteende.
Konformistiskt beteende innebär att vi anpassar våra åsikter eller vårt beteende till vad andra
tycker eller gör. Flera faktorer påverkar hur benägna vi är att konformera.
1. Uppgiftens svårighetsgrad
- När vi står inför en komplicerad eller osäker uppgift, litar vi oftare på andras
bedömningar - exempel på informativ konformitet. Vi utgår från att gruppen kanske vet
bättre än vi själva.
2. Uppgiftens vikt
- Om en uppgift känns extra viktig, som att vittna i domstol, vill vi inte göra fel. Det gör oss
mer mottagliga för gruppens påverkan - vi tror att det ökar chansen att göra rätt.
3. Lågt självförtroende
- Personer som har lägre tilltro till sin egen förmåga att fatta rätt beslut är mer benägna att
konformera. De utgår från att andra kanske vet bättre och litar mer på gruppens
omdöme.
4. Likhet med gruppen
- Vi anpassar oss lättare till människor som vi upplever som lika oss själva - ex. i klädstil,
ålder eller värderingar. Det stärker känslan av samhörighet.
5. Gruppens status
- Vi konformerar oftare till personer med högre status eller auktoritet, eftersom vi uppfattar
dem som mer trovärdiga eller kunniga.
6. Humör
- Personer i positivt humör konformerar oftare. Ett gott humör minskar vaksamheten och
får en att gå mer på rutin eller följa normen.
Hur påverkar positivt och negativt humör benägenheten att konformera?
- Personer som är på positivt humör tenderar att konformera mer, eftersom ett gott humör
signalerar att situationen är trygg, vilket gör att vi tänker mindre kritiskt och går på
autopilot.
- Personer som är på negativt humör konformerar mindre, eftersom negativt humör
aktiverar att mer vaksamt och analytiskt tänkande, vilket minskar benägenheten att följa
majoriteten utan eftertanke.
7. Neurologiska faktorer
- Hjärnområden som Rostral Cingulate Zone (RCZ) och Nucleus Accumbens (NAcc)
aktiveras när vi märker att vi avviker från gruppen, enligt forskning. Det tyder på att
hjärnan reagerar negativt på att vara “utanför”, vilket i sin tur ökar viljan att konformera.
Hur påverkar hjärnaktivering i RCZ och NAcc konformt beteende?
RCZ aktiveras när individens åsikt skiljer sig från gruppens, vilket signalerar ett behov av att
omvärdera sin uppfattning. NAcc är kopplat till belöningssystemet och förutspår vilka personer
som är mest benägna att ändra sina svar för att anpassa sig till gruppen.
- Tillsammans visar dessa hjärnområden att konformitet har en neurobiologisk grund - vi
är “programmerade” att anpassa oss socialt.
Beskriv “sheep & goats” taktiken som använts ex. av moonsekten.
Sheep & goats taktiken är en social kontrollstrategi som används i vissa grupper eller sekter för
att stärka lydnad och konformitet bland medlemmarna.
Vad innebär det? Symboliskt delar man in medlemmarna i två kategorier:
- “Sheep”: de som är lydiga, lojala och följer gruppens normer och ledare.
- “Goats”: de som ifrågasätter, är kritiska eller på något sätt avviker från gruppens
förväntningar.
Vad är effekten?
- Taktiken skapar en vi-och-dem-mentalitet.
- Eftersom ingen vill bli utpekad som “get”, alltså någon som inte passar in, ökar pressen
att anpassa sig.
- Resultatet blir ökad konformitet, lydnad och rädsla för att bli utesluten.
- Det fungerar som en form av social belöning och bestraffning utan att ledaren själv
måste ingripa direkt - gruppen reglerar sig själv.
Exempel: Moonsekten
- Inom Moonsekten användes denna typ av uppdelning för att kontrollera medlemmarna.
- De som ifrågasatte ledaren eller läran kunde indirekt stämplas som “getter”, vilket sänkte
deras status i gruppen.
- Detta gjorde att medlemmar började övervaka både sig själva och varandra för att
undvika negativ etikettering.
Slutsats:
- Sheep & goats taktiken visar hur grupptryck och behovet av tillhörighet kan användas
som ett kraftfullt verktyg för att styra människors beteenden - ofta utan att de själva
märker det.
Vad säger “normen om reciprocitet”?
Normen om reciprocitet är en grundläggande social regel som säger att vi bör återgälda tjänster,
gåvor eller vänliga handlingar som någon gör för oss.
Vad innebär det?
- När någon gör något för oss - oavsett om det är stort eller litet - känner vi ett socialt tryck
att ge tillbaka. Detta gäller både materiella saker och immateriella.
Varför finns den här normen?
- Den underlättar samarbete i sociala grupper.
- Den bygger tillit - vi vet att goda handlingar inte är ensidiga.
- Evolutionärt har den hjälpt människor att överleva i grupp genom ömsesidig hjälp.
Vad innebär “door-in-the-face” tekniken? Ge en möjlig förklaring till varför den här
tekniken fungerar. Ge ett konkret exempel.
Door-in-the-face tekniken är en övertalningsstrategi där man först gör en orimligt stor förfrågan
som man vet kommer att avslås, och direkt därefter följer upp med en mindre och mer rimlig
begäran - som är det man egentligen vill få igenom.
Varför fungerar det?
- Det bygger på normen om reciprocitet och sociala kompromisser.
- När den som ber sänker sina krav, uppfattar vi det som att personen gör en eftergift eller
kompromiss.
- Vi känner då ett socialt tryck att själva kompromissa genom att säga ja till den andra
(mindre) begäran - även om vi kanske egentligen inte hade tänkt det från början.
Exempel:
- En person från en välgörenhetsorganisation frågar om man kan tänka sig att
volontärarbeta 10 timmar i veckan, som man tackar nej till. Då ställer personen frågan
efter om man kan tänka sig att donera 100 kronor.
- Eftersom den andra frågan känns mycket rimligare i jämförelse med den första, är
sannolikheten högre att man säger ja - även om man kanske hade sagt nej till 100 kr
direkt, utan första frågan.
Vad innebär “that’s-not-all” tekniken? Ge en möjlig förklaring till varför den här
tekniken fungerar. Ge ett konkret exempel.
That’s not all tekniken är en övertalningsstrategi där man erbjuder något, och innan personen
hinner tacka ja eller nej, så lägger man till en extra bonus eller förbättrar erbjudandet - för att
göra det mer lockande.
Varför fungerar det?
- Reciprocitet: det känns som att säljaren gör något extra för oss, vilket skapar en känsla
av att vi borde “ge tillbaka” genom att tacka ja.
- Överraskning och exklusivitet: det ger intrycket av ett särskilt och generöst
erbjudande, vilket ökar värdet i våra ögon.
- Tidskänslighet: kan kännas som ett “nu eller aldrig”-läge, vilket driver oss att agera
snabbt.
Exempel:
- En försäljare säger att om vi köper idag så får vi något extra på köpet. Plötsligt känns
köpet mer fördelaktigt, även om priset är detsamma som tidigare.
På vilket sätt skiljer sig “door-in-the-face” och “that´s-not-all” tekniken från varandra?
Båda är övertalningstekniker som bygger på normen om reciprocitet - alltså att vi vill ge något
tillbaka när någon gör något för oss. Men fungerar på olika sätt och aktiverar olika känslor.
Door-in-the-face
- Upplägg: börjar med en stor begäran som avslås, följs av en mindre.
- Känsla det skapar: känsla av skyldighet och vilja att kompromissa.
- Psykologisk mekanism: “De mötte mig halva vägen, då borde jag också göra det”.
Bygger på förhandling och kompromiss.
That’s-not-all
- Upplägg: börjar med ett rimligt erbjudande, och lägger sedan till extra.
- Känsla det skapar: känsla av tacksamhet och att få ett generöst erbjudande.
- Psykologisk mekanism: “Wow, jag får mer än jag förväntade mig - det är svårt att tacka
nej till”.
Bygger på överraskning och generositet.
Vilka frågor ställer man sig i Kina, Spanien, Tyskland och USA för att komma fram till
om man skall hjälpa en individ som ber om hjälp med en arbetsuppgift, enligt en undersökning
av Morris, Podolny och Ariel (2001)?
Enligt författarna skiljer sig beslutsgrunden för att hjälpa till åt mellan kulturer. De visar att
människor i olika länder tenderar att ställa olika typer av frågor innan de beslutar om de ska
hjälpa någon med en arbetsuppgift - och dessa frågor speglar olika kulturella värderingar.
Kina
- Relationell norm, vilken relation har jag till personen?
- I Kina är sociala relationer centrala. Hjälpsamhet styrs av bandet till personen - man
hjälper främst vänner, familj och personer inom sitt nätverk.
Spanien
- Solidaritet, behöver personen verkligen hjälp?
- Fokus ligger på medkänsla och att stötta dem som är i behov. Solidaritet och socialt
ansvar väger tungt.
Tyskland
- Expertis, är jag kompetent och har jag rätt kunskap?
- Tyskar tenderar att betona professionalitet. Man hjälper gärna - om man anser sig vara
rätt person att göra det effektivt och korrekt.
USA
- Utbyteslogik, vad får jag ut av det här?
- Det amerikanska synsättet betonar individualism och utbyte. Hjälp ges ofta när det också
finns ett personligt värde eller potentiell nytta i det.
Studien visar att kulturella normer påverkar vad vi ser som “rimligt” eller “rätt” när det gäller att
hjälpa andra. Det handlar inte bara om personlighet, utan om kollektivt inlärda värderingar - vad
som premieras i samhället.
Beskriv tre personlighetsdrag som ökar benägenheten att bete sig konformistiskt.
- Osäkerhet (Insecurity)
- Personer som ofta tvivlar på sig själva eller deras egna beslut är mer benägna att följa
gruppen eftersom de litar mer på andras omdömen än på sitt eget. När någon känner sig
osäker på sin egen förmåga att fatta rätt beslut, söker de ofta stöd från andra och
anpassar sig för att undvika att göra fel eller sticka ut.
- Detta är särskilt vanligt i nya eller osäkra situationer, där gruppen ses som en
vägledning. - Hög behov av social tillhörighet
- Individer som har ett starkt behov av att känna sig integrerade i en grupp och bli omtyckt
av andra är mer benägna att anpassa sig efter gruppens normer och förväntningar.
Dessa personer vill ofta bli accepterade och undviker att sticka ut eller agera på ett sätt
som kan leda till avståndstagande.
- Detta drag kan göra dem mer mottagliga för socialt tryck och konformitet. - Låg självkänsla
- Människor med låg självkänsla tenderar att tvivla på sin egen förmåga att fatta rätt beslut
eller göra bra bedömningar. De söker därför ofta bekräftelse och stöd från andra, vilket
gör att de är mer benägna att anpassa sig till andra åsikter och beteenden för att känna
sig säkrare. Eftersom de inte litar på sina egna omdömen söker de externa källor för
vägledning
Vad innebär “disrupt-then-reframe” tekniken? Ge ett konkret exempel.
Disrupt-then-reframe tekniken är en psykologisk påverkansstrategi som syftar till att störa
mottagarens tankemönster genom en oväntad eller förvirrande kommentar, och därefter
omformulera förfrågan på ett sätt som gör den mer tilltalande. Tekniken använder en slags
mental störning för att bryta mottagarens automatiska försvar eller nej-svar och gör dem mer
öppna för förslaget.
Hur det fungerar:
- Första steget: en störning som bryter vanliga mönster eller förväntningar, exempelvis
ett ovanligt eller förvirrande sätt att presentera information.
- Andra steget: en omformulering som gör förslaget mer attraktivt och lättare att
acceptera, ofta genom att framställa det i ett mer positivt eller fördelaktigt ljus.
Effekt:
- Den här tekniken fungerar genom att den bryter den automatiska processen där
människor vanligtvis säger “nej” eller avvisar något utan att tänka efter. Genom att skapa
en kort förvirring får du mottagaren att ta en sekund att omvärdera situationen och tänka
på den i ett nytt ljus, vilket gör dem mer benägna att acceptera förslaget.
Exempel:
- En säljare på en marknad försöker sälja ett varupaket till en, säljaren säger “det kostar
bara 300 öre” (ett förvirrande och ovanligt sätt att uttrycka priset). Säljaren fortsätter:
“Alltså bara 3 kronor - ett riktigt kap!” (priset formuleras mer lättförståeligt och positivt).
Vad säger “reactance” teorin? Ge ett konkret exempel.
Reactance teorin, formulerad av Jack Brehm, säger att människor har ett starkt behov av att
känna sig fria att göra egna val. När den friheten hotas - till exempel när någon säger att du inte
får göra något - uppstår en psykologisk motreaktion, kallad reactance. Den här reaktionen mot
hotet leder till en ökad önskan att återfå kontrollen, ofta genom att göra precis det man blivit
tillsagd att inte göra.
Förklaring:
- Vi vill uppleva att vi har valfrihet och autonomi.
- När någon försöker begränsa vårt beteende eller val, känns det som ett angrepp på vår
frihet.
- Resultatet blir att vi blir mer motiverade att göra det förbjudna, för att återställa den
hotande friheten.
Exempel:
- En bok förbjuds i skolan med motiveringen att eleverna absolut inte får läsa boken
eftersom den är olämplig. Plötsligt blir många elever intresserade av just den boken.
- Förbudet triggar känslan av att någon annan kontrollerar dig.
- Man försöker återfå kontrollen genom att göra motsatsen till vad man blivit tillsagd.
- Det handlar mindre om boken i sig - och mer om friheten att välja.
Man har sett att program som skall lära ungdomar att säga nej, ex. till alkohol, kan ha
en oväntad, och oönskad effekt. Vad? Hur skulle man kunna undvika detta problem?
När man i förebyggande program berättar att “många ungdomar dricker alkohol”, kan det få
motsatt effekt än den önskade. Istället för att avskräcka kan det leda till att fler ungdomar börjar
dricka.
Varför sker detta?
- Det handlar om social validation - alltså iden att vi tittar på vad andra gör för att avgöra
vad som är normalt eller acceptabelt beteende.
- Om ungdomar får höra att många andra dricker, kan det tolkas som att det är ett socialt
accepterat och vanligt beteende. Då blir det mer attraktivt att göra samma sak, eftersom
vi tenderar att vilja passa in.
Hur undviker man problemet?
- För att motverka denna oönskade effekt, bör man istället framhäva positiva normer,
alltså vad de flesta faktiskt gör - inte vad som är problemet.
- Omformuleringen: “De flesta ungdomar väljer att säga nej till alkohol” eller “Majoriteten
av unga i din ålder dricker faktiskt inte”.
- Detta förstärker en positiv bild och ger ungdomar socialt stöd att stå emot grupptryck
utan att känna sig avvikande.
Ge en möjlig förklaring till varför “foot-in-the-dorr” tekniken fungerar.
Foot-in-the-door tekniken fungerar eftersom människor har en stark vilja att vara konsekventa
med sina tidigare beslut och handlingar.
Hur det fungerar:
- När man först säger ja till en liten begäran, börjar vi se oss själva som någon som är
hjälpsam, generös eller samarbetsvillig.
- Det skapar en självbild - “Jag är en sån som hjälper till”.
- När sedan en större begäran kommer, blir det lättare att säga ja igen, eftersom vi vill
vara i linje med vår tidigare handling.
- Att säga nej hade känts som att motsäga den bild vi just byggt upp.
Psykologisk mekanism:
- Det handlar om kognitiv konsekvens - vi strävar efter att våra handlingar, tankar och
självbild ska hänga ihop.
- Om vi avviker från det, kan det kännas obekvämt (kognitiv dissonans), vilket vi försöker
undvika.